Patienter som opererats för bröstcancer, och även tagit bort många lymfkörtlar i armhålan, kan få problem med svullna armar. Men en ny studie öppnar nu för mer skonsam kirurgi.
Bröstcancer kan sprida sig till armhålans lymfkörtlar. En besvärlig fråga för kirurger handlar om vad som bör göras när patienterna har metastaser i armhålan, som upptäckts först när bortopererad vävnad analyserats.
Smärta och svullnad
Om många lymfkörtlar tas bort ökar nämligen risken för lymfödem i armen. Det uppstår när lymfvätskan inte kan flöda lika fritt som tidigare. Lymfödem kan ge svullnad i armen, göra ont och påverka rörligheten.
– Vi vill försöka göra mer försiktiga ingrepp för att skona patienterna från besvärliga biverkningar. Men vi behöver veta att det är säkert, säger Jana de Boniface, bröstcancerkirurg vid Capio S:t Görans sjukhus och forskare vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
När ingen spridning av cancern är känd brukar kirurgen ta bort de så kallade portvaktskörtlarna, som nås först av lymfvätska från bröstet. Om de innehåller enstaka tumörceller eller metastaser, som är mindre än två millimeter stora, lämnas resten av lymfkörtlarna i armhålan kvar. Tidigare studier har visat att det är säkert för patienten.
Patienter med större metastaser
Nu har en stor studie utrett läget för större metastaser. Forskningen som letts från Karolinska institutet omfattar nära 2 800 patienter från fem länder. Alla hade metastaser som var större än två millimeter i bortopererade portvaktskörtlar.
En grupp patienter fick göra en så kallad axillutrymning, som innebär att många lymfkörtlar tas bort. I övriga fall fick armhålan vara i fred.
Efter operationen behandlades de flesta patienter med cytostatika och, eller, antihormonbehandling samt strålning.
De flesta lymfkörtlar kan lämnas
Studien visar att återfall var lika vanligt i båda grupperna. Däremot har 13 procent av patienter som tog bort många lymfkörtlar rapporterat allvarliga problem med sin armfunktion. Det kan jämföras med fyra procent bland dem som bara tog bort portvaktskörtlar.
– Vår bedömning är att det är säkert för patienterna att avstå axillutrymning om det finns max två makrometastaser i portvaktskörtlarna. Axillutrymning ersätts i dessa fall med strålbehandling mot armhålan som ger mindre armbesvär. Det har redan införts i klinisk praxis i Sverige, säger Jana de Boniface.
Långt ner i berggrunden finns ett känsligt ekosystem där mängder av mikroorganismer lever. Men gruvdrift och andra mänskliga aktiviteter kan störa livet i underjorden dramatiskt, enligt en studie.
En stor del av jordens vatten gömmer sig långt ner i berggrundens porer och sprickor. Den djupa underjorden – från 500 meter till flera kilometer djup – har under tidigare geologiska perioder varit helt isolerad. Det har i stort sett varit okänt hur den påverkas av mänsklig aktivitet.
Till exempel innebär gruvdrift, olje- och gasproduktion och vattenbrunnar att stora mängder vätska sprutas in och ut i berggrunden.
Nu har ett internationellt forskarlag undersökt hur flödet av vätskor, som används i samband med till exempel olje- och gasproduktion, påverkar underjordens orörda ekosystem. Det skriver Linnéuniversitetet i ett pressmeddelande.
Aktiviteter väntas öka
Resultaten visar att flödeshastigheten globalt troligen redan överstiger naturliga flöden på dessa djup.
– Detta är allvarligt, desto mer eftersom dessa aktiviteter förväntas öka i framtiden. I grund och botten kommer mänskliga grundvattenflöden att lämna ett bestående avtryck i den geologiska historien, säger forskaren Henrik Drake vid Linnéuniversitetet som deltagit i studien.
Den förväntade ökningen av mänsklig aktivitet kommer att innefatta brytning av litium från djupa borrhål, produktion av geotermisk energi och koldioxidinfångning, så kallad CCS. Tekniken kräver att stora mängder koldioxid sprutas in och lagras djupt under jord.
Hem för många mikroorganismer
Enligt forskarna är långtgående effekter av dramatiskt ökade mängder grundvatten i den djupa berggrunden fortfarande oklara.
Vissa av mikroorganismerna som lever här har utvecklats tillsammans med berggrunden i miljontals år och utgör en uppskattad 15 procent av jordens totala biomassa. Det är därför ett mycket känsligt habitat.
– Vi forskare bakom studien vill uppmana till ytterligare forskning om hur mänskliga aktiviteter stör den djupa underjorden, eftersom en förbättrad förståelse i slutändan kan hjälpa till att minimera skadliga effekter, säger Henrik Drake i pressmeddelandet.
Psykiatriska diagnoser ökar risken för unga att begå brott – särskilt för kvinnor. Det visar en avhandling vid Örebro universitet.
En avhandling i kriminologi har studerat ungdomar mellan 15 och 20 år som begått brott. Resultatet visar att neuropsykiatriska diagnoser som adhd, men också drogberoende och depression, är riskfaktorer för kriminellt beteende. Det finns också en ökad risk för olyckor och tidig död bland unga lagöverträdare.
Sambandet är starkast hos unga med flera diagnoser samtidigt, till exempel både adhd och beroendeproblematik.
– Vissa typer av psykiatriska diagnoser och kombinationer av diagnoser tycks vara drivande i att öka risken för att begå brott eller råka ut för olyckor och dö i förtid. Andra psykiatriska diagnoser som autism eller intellektuell funktionsnedsättning verkar däremot leda till en lägre risk för brottslighet jämfört med den allmänna populationen, säger forskaren Rebecca Siponen i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Högre risk för kvinnor och våldsutsatta
Enligt hennes studier har kvinnor med psykiatriska diagnoser en högre risk att begå brott jämfört med män med liknande diagnoser.
– En förklaring kan vara att det finns ett glapp i diagnosticeringen mellan könen. Kvinnor behöver ofta mer allvarliga symtom för att få en diagnos jämfört med män, säger Rebecca Siponen.
Avhandlingen visar också att unga brottslingar som själva har blivit utsatta för våld har en ökad risk att återfalla i brott. Här gör en psykiatrisk diagnos ingen skillnad.
– Jag förväntade mig en ökad risk för återfall bland dem med diagnos jämfört med dem utan, men det visade sig att risken var lika stor i bägge grupperna. Det tyder på att det är utsattheten för våld som är avgörande. Det är därför viktigt att den som har blivit utsatt för våld får stöd och behandling, säger Rebecca Siponen.
Identifiera unga i riskzonen
Hon hoppas att resultaten ska bidra till att enklare fånga upp barn och unga som riskerar att begå brott, eller drabbas av olyckor och tidig död. Tidigare forskning på området har framför allt handlat om vuxna.
– Det här är viktig kunskap för alla som arbetar med barn, ungdomar och unga lagöverträdare som har psykiatriska diagnoser, som har utsatts för våld eller har en förälder som begått brott eller har en psykiatrisk diagnos.
Att identifiera riskfaktorer är viktigt för att kunna göra riktade insatser.
– Just nu ser vi ett växande problem med unga som involveras i allvarlig brottslighet. Därför är det viktigt att samhället fokuserar på att jobba förebyggande mot att ungdomar ska involveras i brottslighet, men även att vi arbetar förebyggande med ungdomar som redan är involverade i brottslighet och som riskerar råka ut för andra negativa utfall i framtiden, säger Rebecca Siponen.
Den halvsyntetiska drogen HHC – som görs av cannabis – kan vara svår att upptäcka vid drogtester. Nu har forskare vid Örebro universitet tagit fram en metod för att spåra den olagliga substansen i urinprov.
Substansen HHC tillverkas av ett ämne från cannabisväxten och är en så kallad cannabinoid. Drogen, som ger ett liknande rus som vanlig cannabis, såldes lagligt under en period i Sverige. Den förbjöds i juli 2023.
– Vi hade en misstanke om att HHC fanns i samhället och tullen har rapporterat om beslag av liknande substanser. När vi satte upp metoden för att mäta HHC fick vi träff på prover som visat negativt på vanlig cannabis, säger Joakim Oxelbark, sjukhuskemist och forskare vid Örebro universitet.
Svårt att upptäcka substansen
Forskare har analyserat prover från patienter som genomgår frivillig drogbehandling. I labbet görs först en sållningsanalys som ger en indikation på om drogen finns i urinprovet. I ett andra steg görs en analys för att, verifiera, bekräfta, resultatet.
Innan forskarna hade utvecklade sin modell fick de ofta positivt svar på cannabis i sållningen och sedan ett negativt resultat i verifikationen. Förklaringen är att HHC inte är samma sak som vanlig cannabis.
– Man har missat den här drogen med tidigare analysmetoder, säger specialistläkaren och forskaren Paul Pettersson-Pablo vid Örebro universitet.
Förbättrad analys gav svar
Men när forskarna gjorde justeringar i analysen kunde substansen upptäckas. Deras förhoppning är att analysmetoden – som kan utföras på de flesta kliniska labb – ska användas på bred front.
– Vi vill väcka uppmärksamhet kring att patienter som tar klassiska droger kan börja ta nya substanser. Med praktiskt genomförbara modifieringar går det att förbättra verifikationsanalysen så att den även inkluderar den här typen av substanser, säger Paul Pettersson-Pablo.
Allt varmare klimat påverkar dynamiken i tundramiljöer och får dem att släppa ut bundet kol. Tundran kan då gå från kolsänka till kolkälla, enligt en stor studie.
Ett team med över 70 forskare från olika länder har simulerat effekterna av ett uppvärmt klimat i 28 områden med tundra runt om i världen, skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
För att göra detta har forskarna använt sig av så kallade öppna kammare, OTC. De fungerar ungefär som miniväxthus som fångar upp värme för att skapa en lokal uppvärmning.
Experimenten ledde till en ökning av lufttemperaturen med 1,4 grader. Marktemperaturen ökade med 0,4 grader. Samtidigt minskade markfuktigheten.
Förändringarna ökade ekosystemets andning, eller respiration, med 30 procent under växtsäsongen. Det ledde i sin tur till att mer kol frigjordes när mark och växter fick mer aktiv ämnesomsättning.
Större ökning än förväntat
Enligt studien fanns förändringarna kvar i minst 25 år efter starten av den experimentella uppvärmningen. Det här är något som inte visats tidigare.
– Vi visste från tidigare studier att vi sannolikt skulle se en ökning av respirationen vid uppvärmning, men den ökning vi såg var anmärkningsvärd – nästan fyra gånger större än tidigare beräknat, även om den varierade med tid och plats, säger klimatforskaren Sybryn Maes vid Umeå universitet i pressmeddelandet.
Forskare har studerat klimatförändringarnas effekter på tundramiljöer intill sjön Latnjajaure i Lappland. Det har de gjort genom att placera ut mikroväxthus. Bild: Sybryn Maes/Umeå universitet
Tundra och permafrost
Tundra är en klimattyp som kännetecknas av permafrost med låg vegetation som är ömtålig.
Till arktisk tundra räknas området med permafrost mellan tajgan och ishavsområdet i Europa, Asien och Nordamerika. Alpin tundra finns i bergsområden, där den höga höjden ger motsvarande klimatförhållanden.
Tundraklimat kännetecknas av att medeltemperaturen under årets varmaste månad inte överstiger tio plusgrader. I svenska fjällområden råder oftast ett sådant klimat uppe på fjället, det vill säga alpin tundra. Samtidigt kan klimatet på lägre höjd vara subarktiskt.
Områden med permafrost finns på norra halvklotet, främst i Ryssland, Kanada och Alaska. Det finns även i Skandinavien, Grönland, Mongoliet, Himalaya och Alperna.
Vid permafrost når temperaturen i marken inte upp över noll grader under minst två år i rad. Ovanpå permafrosten finns ett lager som tinar sommartid och fryser igen under vintern. Tjockleken kan variera beroende på område samt nuvarande och historiskt klimat.
Källa: Wikipedia
Vissa områden är känsligare
Hur mycket ekosystemets så kallade respiration ökade varierade med de lokala markförhållandena, till exempel kväve- och pH-nivåer.
Enligt studien leder skillnader i markförhållanden och andra faktorer till att koldioxidutsläppen kommer att blir högre i vissa regioner än i andra, men mer data behövs för att förfina prognoserna.
Studien ger ett bredare perspektiv över hur arktiska och alpina regioner kommer att påverkas av ekosystemens reaktion på varmare temperaturer.
– Vi ser att vissa områden, särskilt delar av Sibirien och Kanada, är mer känsliga för uppvärmning, säger forskaren Matti Kummu vid Aalto-universitetet i Finland.
Ökad förståelse för hur ekosystemen förändras till följd av klimatförändringar är viktigt för att få en korrekt bild av hur världen kommer att påverkas. Forskarnas resultat är även en viktig grund för att kunna förbättra klimatmodeller.
Svenska forskare har för första gången lyckats skapa ark av guld som bara är ett atomlager tjockt. Materialet – med namnet guldén – kan i framtiden bli användbart inom väteproduktion och framställning av kemikalier.
Forskare har länge försökt göra extremt tunna ark av guld, men misslyckats eftersom metallen gärna vill klumpa ihop sig. Men med hjälp av ett hundra år gammalt recept har forskare vid Linköpings universitet nu lyckats, skriver lärosätet i ett pressmeddelande.
Det nya materialet, som bara har ett enda atomlager, har döpts till guldén. Jämfört med vanligt bladguld är materialet 400 gånger tunnare.
Kan bli användbart inom många områden
Egenskaperna hos guldén öppnar för en rad tillämpningar i framtiden. Det skulle till exempel kunna användas för koldioxidomvandling, produktion av vätgas och framställning av värdefulla kemikalier. Andra områden är vattenrening och kommunikation.
– Om man gör ett material extremt tunt händer något extraordinärt – som med grafen. Samma sak händer med guld. I vanliga fall är guld som bekant en metall, men blir den ett atomlager tjock kan guldet bli en halvledare i stället, säger Shun Kashiwaya, forskare inom materialdesign vid Linköpings universitet i pressmeddelandet.
Lite av en lycklig slump
Men vägen till det nya materialet har inte varit spikrak och en del av framstegen beror på ett lyckokast.
För att skapa guldén utgick Linköpingsforskarna från ett tredimensionellt grundmaterial där guldet ligger inbäddat mellan lager av titan och kol. Forskarna hade skapat grundmaterialet med helt andra tillämpningar i sikte.
– Vi började med elektriskt ledande keramik som kallas titankiselkarbid, där kisel ligger i tunna lager. Då var tanken att belägga keramiken med guld för att skapa en kontakt. Men när vi utsatte materialet för hög temperatur blev kisellagret ersatt av guld inuti grundmaterialet, säger Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet, i pressmeddelandet.
Det forskarna hade upptäckt kallas titanguldkarbid. För att kunna ”vaska fram” guldet använde forskarna en metod inom japansk smideskonst som använts i över hundra år. Det kallas Murakamis reagent som etsar bort kolrester och ändrar färgen på stål vid till exempel knivtillverkning.
Guldén skiljer sig från en vanlig guldklimp genom att atomerna i guldén kryper närmare varandra. Det gör att de binder starkare till varandra. Detta förbättrar materialets förmåga att fungera som katalysator jämfört med vanligt guld.
– Jag prövade olika koncentrationer av Murakamireagensen och olika tidsspann för etsningen. En dag, en vecka, en månad, flera månader. Det vi märkte var att ju lägre koncentrationen var och ju längre tid etsningen pågick desto bättre. Men det räckte ändå inte, säger forskaren Shun Kashawaya.
Stabila ark av guld
Etsningen måste också utföras i mörker då cyanid utvecklas i reaktionen när den träffas av ljus, och det löser upp guldet.
Ett sista steg var att få guldarken stabila. För att de frilagda tvådimensionella arken inte ska krulla ihop sig tillsattes ett ytaktivt ämne, i detta fall en så kallad tensid.
– Arken med guldén finns i en lösning, lite som cornflakes i mjölk. Med hjälp av en typ av ”håv” kan vi samla upp guldet och undersöka i elektronmikroskop för att bekräfta att vi lyckats. Vilket vi har, säger Shun Kashawaya.
Kvinnor med trippelnegativ bröstcancer, och hög nivå av immunceller i tumörerna, har lägre återfallsrisk efter operation. Det visar en studie från forskare vid bland annat Göteborgs universitet.
Trippelnegativ bröstcancer utgör cirka 15 procent av alla bröstcancerdiagnoser.
I en stor internationell studie har forskargrupper från tre kontinenter undersökt hur immuncellers aktivitet i tumörerna påverkar cancerformen, som drabbar cirka tusen kvinnor i Sverige varje år.
För den svenska delen i studien ansvarar forskare vid Sahlgrenska akademin, skriver Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Cancerformen innebär att tre så kallade receptorer saknas, vilket gör att behandlingsalternativen blir färre. Trippelnegativ bröstcancer är också mer snabbväxande och spridningsbenägen. Det finns även en större risk att cancern återkommer efter behandling.
Skillnad i överlevnad
I studien ingår data från nära 2 000 kvinnor med trippelnegativ bröstcancer i tidigt stadium. Tumörerna var alltså små och hade inte orsakat spridning. Patienterna hade behandlats med olika kombinationer av kirurgi och strålning, men inte med cellgifter, cytostatika.
Resultaten visar att nivån av immunceller – lymfocyter som kan känna igen och angripa cancerceller – utgjorde en stark prognostisk biomarkör, även när cytostatika inte ingick i behandlingen. Forskarna beskriver fyndet som viktigt.
Fem år efter operation levde 95 procent av studiedeltagarna vars tumörvävnadsprov visat höga nivåer av dessa immunceller tidigt i sjukdomsförloppet. I en grupp som hade låg nivå av immuncellerna var överlevnaden 82 procent.
De flesta behandlas med cytostatika
För närvarande mäts inte nivån av immunceller i vävnadsprover rutinmässigt vid trippelnegativ eller annan bröstcancer. Cytostatika är oftast en del av behandlingen.
– Enligt gällande vårdprogram får den absoluta majoriteten av patienter med trippelnegativ bröstcancer cytostatika, i kombination med kirurgi och strålning, även vid små tumörer, men våra resultat visar på mycket god prognos för denna grupp även utan cytostatika, hos dem som har naturligt förhöjda nivåer av immunceller i tumörerna, säger Barbro Linderholm som är forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i pressmeddelandet.
Forskarna vill nu göra fler studier och kliniska prövningar för att undersöka om patienter med en gynnsam prognos, det vill säga höga nivåer av tumörinfiltrerande lymfocyter i vävnadsprov, skulle kunna undvika intensiva cytostatikabehandlingar.
Luktsinnet påverkas till stor del av ledtrådar från andra sinnen när förutsägelser om dofter ska göras. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Enligt en teori har hjärnan en viktig förmåga att kunna blicka in i framtiden, det vill säga förutse vad som ska hända härnäst. Det gör hjärnan genom att tolka ledtrådar från våra sinnen. Den reagerar starkast på oväntade händelser som inte passar ihop med omgivningens ledtrådar.
Mycket av forskningen inom detta område, som kallas prediktiv kodning, har fokuserat på synintryck för att kunna göra förutsägelser. Men i en ny studie har forskare vid Stockholms universitet velat ta reda på om andra sinnen, som lukt, fungerar på samma sätt.
Luktsinnet behöver fler ledtrådar
För att ta reda på om hjärnan också kan göra förutsägelser om lukter, har forskare vid Stockholms universitet gjort tre experiment. Två var beteendeexperiment och ett gjordes med hjärnavbildningsmetoden fMRI.
Resultatet visar att luktsinnet var mer beroende av ledtrådar än synsinnet, enligt ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
– Det här är intressant eftersom många tänker på lukt som något primitivt och reaktivt, när vår forskning visar att luktsinnet i själva verket är proaktivt, säger Stephen Pierzchajlo, doktorand vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, i pressmeddelandet.
Förväntan gav snabbare beslut
I experimenten fick deltagare lyssna på ledtrådar i form av upplästa ord, till exempel ”citron”. De fick därefter se en bild eller känna en lukt. Deltagarna skulle sedan snabbt avgöra om bilden, eller lukten, stämde överens med ledtråden.
Försökspersonerna fick ta ställning till om det var en citronbild, en citronlukt eller inte alls stämde, till exempel om de i stället såg en bild på en ros eller kände en rosdoft.
– Vi märkte att förväntade bilder och lukter ledde till snabbare beslut, vilket stämmer väl överens med teorin om prediktiv kodning. Vi använde skillnaden i svarshastighet för att jämföra sinnena med varandra – en större fördröjning för oväntade stimuli innebär att sinnet förlitar sig mycket på förutsägelser, säger Stephen Pierzchajlo.
Luktsinnet varnar oss
Forskarna visar också att när hjärnan försöker identifiera lukter som den inte hade förväntat sig, aktiveras både lukt- och synhjärnan – trots att det inte finns några synliga ledtrådar i uppgiften.
– Lukthjärnan har alltså ett helt unikt sätt att bearbeta lukter och det handlar om huruvida lukterna är förväntade eller inte. Luktsinnet varnar oss för lukter som vi inte hade förväntat oss, och kopplar in synhjärnan, kanske för att kunna se vad det är som luktar. Det är en smart funktion eftersom vi människor är så dåliga på att känna igen lukter om vi inte får ledtrådar, säger Jonas Olofsson.
Forskningen visar hur viktigt det är för olika sinnen att ta hjälp av korrekta ledtrådar när vi klassificerar olika sinnesintryck.
– Vi har alla upplevt att vi ”hajar till” när det kommer en oväntad lukt, exempelvis när vi går in i någons lägenhet och möts av en den nya lukten. Vår forskning visar att luktsinnet till stor del påverkas av förväntningar, medan synsinnet och hörselsinnet påverkas i betydligt mindre grad, säger Jonas Olofsson, psykologiprofessor vid Stockholms universitet.
Ljudmiljön i ett öppet kontorslandskap lämnar ofta en del att önska. Men den skulle kunna bli mer behaglig genom innovativ design som skapar ”ljudbubblor” runt medarbetarna. Det visar en avhandling.
De senaste 20 åren har de flesta kontor gått från att vara så kallade cellkontor – där det fanns möjlighet att stänga dörren om sig– till kontorslandskap där många medarbetare ska samsas på samma yta.
I en avhandling har forskaren Martin Ljungdahl Eriksson vid Högskolan Väst undersökt olika designlösningar för att skapa bättre ljudmiljöer i öppna kontorslandskap, som rymmer en del problem.
– Poängen med de öppna miljöerna är att de ska leda till någon form av kunskapsspridning och att man ska kunna kommunicera bättre med varandra. Men forskningen är inte entydig när det gäller om öppna kontor faktiskt leder till ökad kunskapsspridning, säger Martin Ljungdahl Eriksson i ett pressmeddelande från Högskolan Väst.
Öppna kontor har ersatt traditionella kontorsrum, men forskning visar att de inte alltid gynnar kommunikation och samarbete mellan anställda.
Flera studier visar också att öppna kontorsmiljöer kan resultera i mindre kommunikation.
– Det pågår för mycket, och ljudmiljöerna är väldigt dåliga. Sättet man traditionellt försökt lösa det på är att dämpa ljudet, eftersom det upplevs negativt. Men det har gjort att vi har skapat miljöer som är för tysta, vi hör våra kollegers prat och det stör oss kognitivt, vilket gör att vi inte kan fokusera på arbetet.
Stol med inbyggt bakgrundsljud
I sin avhandling har Martin Ljungdahl Eriksson tagit fram en lösning på ljudproblemen genom att utveckla en prototyp till en kontorsstol, där nackstödet är försett med högtalare. Stolen har ett bakgrundsljud som i sin tur skapar en ljudbubbla eller en transparent hinna av ljud. Lösningen är alltså inte att stänga ute allt ljud.
– Vi behöver använda ljud som designelement, men det måste vara behagligt och vara ett ljud man inte lägger märke till, och som halvt skyddar dig från omgivningen. Det ska inte vara helt avskärmande som det är med hörlurar, utan man ska kunna vara delaktig i samtal om man vill. Annars tappar vi poängen med öppna kontorsmiljöer, säger Martin Ljungdahl Eriksson.
Behagligt men inte alltför intressant
Han betonar att ljudet bör vara behagligt, men inte alltför intressant att lyssna aktivt på. Då kan man själv bestämma sig för att vara delaktig i kollegers samtal eller jobba för sig själv.
– Det ska vara lite som att man är på ett kafé och jobbar. När man hittar sitt flow i en sådan miljö gör man det för att man inte behöver fokusera på andra gästers samtal. Det är bara behagliga, icke-viktiga ljud omkring en. I korthet kan man säga att vi ger användaren makten. På en arbetsplats idag pådyvlas vi ljudmiljöer vi inte råder över. Användaren kan med en sådan här lösning välja sin egen ljudmiljö.
Anpassad ljudmiljö efter behov
I avhandlingen ingår bland annat laboratorieundersökningar, enkäter och fälttester i fyra olika kontorsmiljöer. Men frågan om vilken typ av ljud som fungerade bäst fick inget entydigt svar.
Martin Ljungdahl Eriksson testade till exempel att designa ljud baserade på naturen, som vind, en porlande bäck och en lugn skog. Han testade även ljud från kafémiljöer och att färga rummets ljud.
Studierna visade dock att de flesta kontorsarbetare inte vill ha rena naturljud. De ville anpassa ljudmiljön utifrån växlande behov och preferenser.
– Det viktigaste resultatet jag hittade i forskningsprojektet var att det behövs andra sätt att se på ljud, mer än att bara dämpa dem, och att när människor får möjlighet att välja så visar det sig att de är aktiva användare av ljudmiljön. Det innebär att vi vill kunna göra ljudmiljön behaglig och meningsfull, inte helt tyst. Idén att ”det måste vara tyst” har vi drivit för långt. Hur vi uppfattar en ljudmiljö kan inte enbart mätas i decibel, säger Martin Ljungdahl Eriksson.
Nästa steg är bättre skolmiljöer
Han vill nu gå vidare och undersöka vilja typ av ljud som kan användas i skolmiljöer för att hjälpa barn med koncentrationssvårigheter.
– Det hade varit spännande att se vad vi kan designa för dem, och titta på sätt att maskera ljudet från andra elever i klassrummet. Det ser jag fram emot, säger Martin Ljungdahl Eriksson i pressmeddelandet.
Tanken var att stärka föräldrapenningen, men reformen fick negativa konsekvenser för barns hälsa. Den så kallade snabbhetspremien ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn, visar en studie från Stockholms universitet.
På 1980-talet infördes en snabbhetspremie i föräldraförsäkringen. Syftet var att minska risken för lägre ersättning för föräldrar som får barn tätt efter varandra.
Reformen innebar att ersättningen för föräldrar med barn som fötts med upp till 24 månaders mellanrum, beräknades efter den inkomst föräldrarna hade innan det första barnet.
Tätt mellan syskon
En studie visar dock att reformen fick negativa hälsokonsekvenser, skriver Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Oavsiktligt uppmuntrades föräldrar att skaffa ytterligare ett barn inom 24-månadersperioden för att ta del av ersättningen. Det ledde till 26 procent ökning av andelen för tidigt födda barn.
– Det här är övertygande resultat med tanke på att när man ökade antalet månader till 30 minskade antalet för tidigt födda barn med 11 procent under de följande åren. De här ändringarna gäller än idag, säger Enrico Debiasi, forskare inom folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Fler fick barn i högre ålder
Reformen uppmuntrade även kvinnor att skjuta upp barnafödandet för att skydda sin inkomst.
– Det ledde till en högre andel kvinnor som fick flera barn i hög ålder, vilket också är en riskfaktor när det gäller ett flertal negativa reproduktiva hälsoproblem, säger forskaren Helena Honkaniemi vid Stockholms universitet.
Forskarna menar att studien är ett exempel på de konsekvenser som kan uppstå om hänsyn inte tas till hälsoaspekter när familjepolitiken utformas.
– Reformen gjordes med goda ambitioner och erbjöd viktiga fördelar men man förutsåg inte att föräldrar skulle förkorta tiden mellan två barnafödslar, vilket är förknippat med negativa hälsokonsekvenser för både modern och barnet, säger Sol Juárez, docent vid Stockholms universitet.
Skolkuratorer är en viktig länk i kedjan för barns psykosociala hälsa, enligt ny forskning från Umeå universitet. Hos kuratorn vågar barn prata om problem hemma eller i skolan.
En avhandling har undersökt skolkuratorns roll inom både skolsystem och elevhälsoteam, men också betydelsen av individuella samtal med barn. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
— Skolkuratorn har en otydlig roll och position i skolan och därmed också i elevhälsoteamet. Utmaningarna består i att det finns många överlappande arbetsuppgifter, säger Maria Kjellgren, doktorand inom socialt arbete, i pressmeddelandet.
—Trots detta är det skolkuratorer som i stort sett uteslutande är de som genomför individuella psykosociala samtal i skolan. De här samtalen borde därför ses som en yrkesspecifik uppgift för skolans psykosociala expert, fortsätter hon.
Tillit och trygghet för barnen
Resultaten från Maria Kjellgrens studier visar att skolkuratorerna har bred kunskap och erfarenhet inom det sociala arbetet, särskilt när det gäller individuella samtal med barn. Skolkuratorerna är både flexibla och uppfinningsrika för att skapa en bra relation där barnen känner trygghet och tillit.
Forskningen lyfter också fram barnens egna perspektiv och behov. Resultaten visar att samtalen med skolkuratorer ofta fokuserar på barnens livssituation, däribland hemförhållanden, relationsproblem och ångest.
Skolan lämplig plats för samtal
För barnen kan skolkuratorn vara en viktig och trygg person att vända sig till för att förstå och hantera livssituationer.
— Barnens egna problemformuleringar är samstämmiga med de problem som skolkuratorerna identifierat hos barn. Främst artikulerade barnen de framkomna problemen som hemförhållanden och psykisk ohälsa. Flertalet av barnen gav uttryck för att det varit omöjligt för dem att klara skolan under den svåra livssituationen de befunnit eller befinner sig i, säger Maria Kjellgren och fortsätter:
— De beskrev att skolkuratorn var till stor hjälp att förstå kopplingen mellan problemen och omöjligheten att ta in kunskap.
Studierna visar även att både skolkuratorer och barn tycker att skolan är en lämplig plats för samtal. Detta kan bidra till att minska stigmat kring att söka hjälp och ökar tillgängligheten för barn att självmant söka stöd.
Blåbocken är det enda stora afrikanska däggdjuret som dött ut i modern tid. Nu visar forskning att arten var livskraftig fram till att koloniserande européer utrotade den blåskimrande antilopen.
Blåbocken med det vetenskapliga namnet Hippotragus leucophaeus var en gräsätande antilop. Arten levde i södra Afrika under tusentals år innan den föll offer för kolonisatörers jakt runt år 1800.
Det finns bara fyra bevarade exemplar av blåbock i världen. En av dem är utställd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Arvsmassan nyckeln till kunskap
Den här blåbocken kan ge ledtrådar till artens evolution, anpassningar och utdöende. I en internationell studie, som letts av forskare vid universitetet i Potsdam, har nu hjortdjurets arvsmassa kartlagts.
– I början av samarbetet med universitetet i Potsdam förväntade jag mig inte att vi skulle se dessa häftiga resultat. Jag är så stolt över att vår blåbock är den individ med bäst bevarad arvsmassa i världen. Den har nu använts i tre publicerade studier, säger intendent Daniela Kalthoff vid Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.
Resultatet från den senaste studien visar att arten troligen var anpassad till en liten population. Men stammen var sårbar för plötsliga förändringar, som till exempel jakt i samband med den europeiska koloniseringen av södra Afrika.
Blåbocken klarade klimatförändringar
En liten population anses ofta vara mycket sårbar eftersom förmågan att anpassa sig är sämre. Men studien visar att blåbockar levde i balans trots att de var förhållandevis få.
Forskarna har inte kunnat se tecken på inavel och blåbocken tycks inte heller ha påverkats av klimatförändringar i någon större utsträckning. Istider brukar till exempel resultera i att tillgång på livsmiljöer och föda förändras, något som ofta påverkar större däggdjur.
–Att ingen inavel upptäcktes tyder på en anpassning till en långsiktigt liten populationsstorlek. Detta indikerar i sin tur att arter kan överleva under en lång tid med en liten population, så länge de inte utsätts för större störningar. Våra resultat visar även att den europeiska koloniseringen av södra Afrika från 1600-talet och framåt troligen spelade en avgörande roll när blåbocken dog ut, säger forskaren Love Dalén vid Centrum för paleogenetik.
I studien har forskarna också identifierat två gener som troligen har gett blåbocken dess speciella blåskimrande päls.
Ett myller av skolor som är svåra att jämföra. Dessutom saknas stöd och vägledning. En avhandling vid Stockholms universitet lyfter fram tuffa utmaningar när nyanlända ska välja gymnasieskola.
Gymnasievalet utgår från att elever kan göra självständiga val. Men en ny avhandling visar att ett konkurrensutsatt utbildningssystem – med över 200 skolor att välja mellan i Stockholmsområdet – gör valet av gymnasieskola till en tuff utmaning för nyanlända ungdomar. Det skriver Stockholms universitet på sin webbplats.
Ungdomarna saknar stöd vid valet
I studien har 22 nyanlända elever intervjuats om sina erfarenheter av gymnasievalet. Det framkom att många inte fick tillräckligt stöd från sina skolor för att kunna göra ett välinformerat och medvetet val. Ofta kunde de inte heller få hjälp av sina föräldrar eller egna sociala nätverk.
Detta ledde till att gymnasieskolornas egen marknadsföring, som är svår att jämföra och ofta utformad för att gynna skolans egen rekrytering, ofta hade en betydande effekt vid de nyanlända gymnasielevernas val av utbildning.
Enligt forskaren Brendan Munhall, som skrivit avhandlingen, innebar detta en begränsning.
– I praktiken innebär det att en stor andel av gymnasieskolorna i Stockholm inte var tillgängliga för de nyanlända eleverna vilket gjorde deras utbildningsmöjligheter jämförelsevis kraftigt försämrade, säger Brendan Munhall, doktorand vid Stockholms universitet.
Nyanlända behandlas som homogen grupp
Brendan Munhall menar att hans forskning är viktig av flera skäl. Nyanlända elevers saknar ofta inflytande och deras röster blir inte alltid hörda. Dessutom behandlas de ofta som en homogen grupp – trots olika utbildningsbakgrunder och skolbehov.
– Genom att uppmärksamma dessa elevers röster skapas förutsättningar för att deras behov ska kunna tillgodoses bättre. Resultaten i denna avhandling ger en möjlighet att ta itu med ojämlikheter för nyanlända elever och visar också att det marknadsanpassade skolvalssystemet i detta specifika fall kan skapa ojämlikhet snarare än att minska den.
Bättre vägledning behövs
Avhandlingens resultat pekar på att vägledningsstödet behöver förbättras och att nyanlända elevers behov bör lyftas inom utbildningssystemet.
– Min förhoppning är att denna avhandling kan informera lärare, beslutsfattare och allmänheten om de utmaningar som nyanlända elever står inför i gymnasievalet och även uppmuntra till politiska åtgärder som främjar ett rättvisare utbildningssystem och samhälle, säger Brendan Munhall.
Forskare har lyckats visa hur laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur – och få olika material att bli magnetiska. Upptäckten väntas bana väg för energieffektivare datorer, snabbare informationsöverföring och bättre datalagring.
Inom ett par decennier förväntas kvantteknologi revolutionera flera viktiga samhällsområden och bana väg för helt nya möjligheter inom kommunikation och energi.
Forskare är särskilt intresserade av kvantpartiklarnas egendomliga egenskaper – som avviker helt från den klassiska fysikens lagar – och som kan få material att bli magnetiska eller supraledande. Målet är att kunna manipulera olika typer av material för att de ska få kvantmekaniska egenskaper.
Laserljus framkallar magnetism
Hittills har forskare bara lyckats skapa kvantbeteenden, som magnetism och supraledning, vid extremt kalla temperaturer i laboratoriemiljö.
Men nu har ett internationellt forskarlag för första gången kunnat visa hur man med hjälp av laserljus kan framkalla magnetism i material, som normalt sett inte har magnetiska egenskaper, i rumstemperatur. Det skriver Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
I studien har forskarna utsatt ett kvantmaterial baserat på titan och strontium för korta men intensiva laserstrålar – och på så sätt framkallat magnetism.
Atomernas beteende ändras
Den nya metoden bygger på att ljuset stör och ”lurar” atomer och elektroner i det här materialet. Det får dem att cirkulera i strömmar som gör det lika magnetiskt som en kylskåpsmagnet.
– Vi har kunnat göra det genom att utveckla en ny ljuskälla i fjärrinfrarött med en polarisation med korkskruvs-form. Det här är första gången vi under ett experiment har kunnat framkalla och tydligt se hur materialet blir magnetiskt i vanlig rumstemperatur, säger forskningsledaren Stefano Bonetti vid Stockholms universitet och Ca’ Foscari-universitetet i Italien i pressmeddelandet.
– Dessutom tillåter vår metod att göra magnetiska material av många isolatorer, eftersom magneter vanligtvis är gjorda av metaller. På sikt öppnar detta för helt nya tillämpningar i samhället, fortsätter han.
Kan leda till snabbare datorer
Genombrottet väntas kunna få bred tillämpning inom flera informationsteknologier.
– Det här öppnar upp för ultrasnabba magnetiska strömbrytare som kan användas för snabbare informationsöverföring och betydligt bättre datalagring, och för datorer som är betydligt snabbare och mer energieffektiva, säger Alexander Balatsky, professor i fysik vid Nordiska institutet för teoretisk fysik.
Metoden bygger på teorin om dynamisk multiferrocitet. Den går ut på att när titanatomer ”rörs om” med cirkulärt polariserat ljus i en oxid baserad på titan och strontium kommer ett magnetfält att bildas. Men det är först nu som teorin kan bekräftas i praktiken.
Farhågor har funnits att paracetamol under graviditeten kan öka risken för att barnet får autism, adhd eller intellektuell funktionsnedsättning. Men nu visar en stor studie att det inte finns någon koppling mellan det smärtstillande läkemedlet och neuropsykiatriska diagnoser.
Senast 2021 kom en studie som varnade för att paracetamol under graviditeten kunde öka risken för autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättning.
Nu kastar en ny epidemiologisk studie, som är den största som hittills gjorts, nytt ljus över frågan om risker med läkemedlet. Det skriver Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Jämförelse mellan syskon
Forskare vid Karolinska institutet och Drexel University i USA har använt sig av registerdata för 2,4 miljoner barn födda i Sverige mellan 1995 och 2019. De har också undersökt förskrivningar av paracetamol.
Forskarna fann 186 000 barn vars mammor hade behandlats med paracetamol under graviditeten. Dessa barn har sedan jämförts med syskon som inte exponerats för paracetamol under fosterperioden.
När alla barn i studien följdes upp efter 26 år kunde forskarna se en svag ökning av autism, adhd och intellektuell funktionsnedsättning. Forskarna kunde däremot inte se någon skillnad mellan syskon där mamman använt paracetamol, eller inte, i samband med graviditeterna.
– Vi kunde inte se någon ökad risk för adhd, autism eller intellektuell funktionsnedsättning hos barnen som kunde hänföras till användning av paracetamol under graviditeten, säger Renee Gardner som är docent i epidemiologi vid Karolinska institutet i pressmeddelandet.
Lugnande besked till blivande föräldrar
Metoden att använda sig av syskon, där mamman inte använt paracetamol under graviditeten, hjälper forskarna att kontrollera för många faktorer som annars riskerar att förvränga resultaten.
– Vi hoppas att våra resultat kan lugna blivande föräldrar som står inför valet att använda paracetamol eller inte. Man bör dock alltid lyssna på den behandlade läkarens bedömning om medicineringen är säker eller inte i det enskilda fallet, säger Renee Gardner.
Eftersom användningen av paracetamol hämtats från förskrivningsregistret och även från rapportering av gravida till barnmorskor, ingår inte receptfri användning av paracetamol i forskarnas analys.
Studien har dessutom enbart undersökt effekter för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Forskarna har alltså inte studerat andra bieffekter av paracetamol.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat lysdioder som kan bli starten för en ny generation skärmar till telefoner, datorer och surfplattor. Den nya tekniken kan få digitala skärmar att reagera på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls.
Digitala skärmar har blivit en grundbult i nästan all vardagselektronik. Men även de mest moderna LCD- och OLED-skärmarna på marknaden kan i nuläget bara visa information.
För att de ska kunna bli en multifunktionsskärm som känner av beröring, fingeravtryck eller ändrade ljusförhållanden krävs en mängd olika sensorer som ligger i lager ovanpå, eller omkring, skärmen.
Nu har forskare utvecklat en helt ny typ av skärm, där alla sensorfunktioner finns i skärmens lysdioder, skriver Linköpings universitet i ett pressmeddelande.
Perovskit öppnar för fler funktioner
Lysdioderna är tillverkade av ett kristallartat material som kallas perovskit. Materialet har en stark förmåga att både avge och absorbera ljus. Den här förmågan är själva nyckeln till den nyutvecklade skärmen.
– Nu har vi visat att det går att göra. Det finns en stor potential för en ny generation digitala skärmar där nya avancerade funktioner kan skapas. Från och med nu handlar det om att förbättra tekniken till en kommersiellt gångbar produkt, säger Feng Gao, professor i optoelektronik vid Linköpings universitet i pressmeddelandet.
Lysdiod av materialet perovskit. Bild: Thor Balkhed/LiU
Kan laddas genom ljus
Förutom att skärmen kan reagera på beröring, ljus, fingeravtryck och användarens puls kan enheten också laddas genom skärmen. Det är möjligt genom perovskiternas förmåga att också agera som solceller.
– Ett exempel – skärmen till din smartklocka är avstängd för det mesta. Under skärmens avstängda tid skulle den i stället kunna absorbera ljus för att ladda klockan, vilket förlänger tiden betydligt mellan laddningarna, säger forskaren Chunxiong Bao som deltagit i studien vid Linköpings universitet.
Fler färger i skärmen
För att en skärm ska kunna visa alla färger behöver tre färger finnas på lysdioderna – röd, grön och blå – som lyser olika starkt och därmed ger upphov till tusentals olika färger.
Forskarna vid Linköpings universitet har utvecklat skärmar med perovskitlysdioder i alla tre färger. Det här banar väg för en skärm som kan visa alla färger inom det synliga ljusspektrumet.
Men fortfarande återstår många utmaningar att lösa innan skärmen finns i var persons ficka.
– Bland annat behöver livslängden på perovskitlysdioderna förbättras. I dagsläget fungerar skärmen i några timmar innan materialet blir för instabilt och lysdioderna slocknar, säger Zhongcheng Yuan, tidigare forskare vid Linköpings universitet.
