Tända alla lampor under Earth hour? De elever som protesterar mot undervisning om hållbarhet och klimatfrågor gör det ofta med humor, ironi och distans. Det visar en avhandling i pedagogik från Örebro universitet.
Den svenska skolan har ett tydligt uppdrag att undervisa om miljö och hållbar utveckling. Men frågorna väcker starka känslor och debatten har blivit alltmer polariserad – något som märks även i klassrummen. I sin avhandling har Linnea Urberg undersökt hur ungdomar uttrycker motstånd och intressekonflikter i undervisningen om miljö och hållbarhet.
– Avhandlingen ger en komplex bild av ungdomars motstånd. Det handlar sällan om okunskap utan snarare om att eleverna försöker distansera sig eller överlista en utbildning och ett system som de har en ambivalent relation till. Motståndet riktas i regel inte mot skolan eller lärarna, säger Linnea Urberg, som nyligen har disputerat i pedagogik vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Humor som motstånd
Motståndet tar sig ofta uttryck på kreativa och humoristiska sätt. Att linda in en sparris i bacon eller ”tända alla lampor under Earth Hour om man har miljömuppar som grannar” blir för unga ett sätt att markera avstånd till en framtid där vissa grupper främjas.
– Motståndet leder ofta till ett skratt som inte bara är frigörande utan också blottlägger något djupt allvarligt, ironiskt och meningsbärande på samma gång. Ungdomarna framstår som kreativa, intelligenta och de är ofta väldigt roliga, vilket gör att skolan framstår som en meningsfull plats, säger Linnea Urberg.
Men motståndet kan också vara begränsande, framför allt när det riskerar att kränka andra grupper och identiteter.
– Vissa elever upplever att skolan försöker kontrollera dem och vill få dem att anpassa sitt beteende till en viss språklig och kulturell ram. När hållbarhetsundervisningen upplevs som styrande eller avlägsen från elevernas egna erfarenheter riskerar den att skapa förfrämligande*, säger Linnea Urberg.
*Fotnot: En känsla av att man inte hör till, att man står utanför.
Ta eleverna på allvar
Forskningen visar att sociala och kulturella skillnader påverkar ungas möjlighet och deras förutsättningar att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Enligt Linnea Urberg behöver elevernas uttryck, villkor och motstånd förstås och erkännas.
– Ungdomars språk och kulturella uttryck får inte avfärdas som pladder, bristande förmågor eller okunskap. Ett ökat fokus på disciplin, kognition och språkutveckling riskerar att dölja den mening och den kreativitet som faktiskt pågår, säger Linnea Urberg.
Lärarna hittar sätt att möta motståndet
Hon betonar också vikten av tillit till lärarnas professionella omdöme. De lärare som intervjuades i studierna lyfte fram vikten att anpassa undervisningen efter situationen och eleverna och hade flera strategier de använde sig av när elever gör motstånd.
– De flesta lärare i mina studier förstår elevernas uttryck och vad motståndet grundar sig i för erfarenheter och villkor. De förstår och talar också elevernas språk och agerar oftast inte särskilt dömande. I förlängningen handlar det om att inkludera ungas röster i en av vår tids mest avgörande frågor, en hållbar samhällsomvandling.
Vissa vanliga hormonella preventivmedel är kopplade till en något högre risk för bröstcancer än andra. Det visar en studie där forskare vid Uppsala universitet följt över två miljoner kvinnor och tonårsflickor i Sverige.
I Sverige använder hundratusentals kvinnor p-piller eller andra hormonella preventivmedel varje år. Med tiden har nya produkter utvecklats – från kombinerade p-piller som innehåller både östrogen och gestagen till metoder som endast innehåller gestagen, såsom minipiller, hormonspiraler, implantat och injektioner.
Tidigare forskning har främst fokuserat på kombinerade p-piller, som tidigare var vanligast. I dag är preventivmedel med gestagen alltmer populära.
Forskare vid Uppsala universitet har undersökt hur olika hormonella preventivmedel påverkar risken för bröstcancer. Studien bygger på Sveriges unika register, som innehåller information om alla uthämtade läkemedel och alla cancerdiagnoser. Forskarna följde över två miljoner kvinnor i åldrarna 13–49 år mellan åren 2006 och 2019.
Vissa gestagener kopplas till högre risk för bröstcancer
Studiens resultat visar att riskerna varierar beroende på vilken typ av hormon som finns i preventivmedlet.
– Alla hormonella preventivmedel har inte samma effekt på risken för bröstcancer. Våra resultat pekar på att vissa gestagener – särskilt desogestrel – är kopplade till en högre risk för bröstcancer, medan andra, som till exempel injektioner med depotmedroxyprogesteronacetat, inte visade någon ökning, säger Åsa Johansson, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Studien visade också att både kombinerade p-piller och hormonspiraler med levonorgestrel, som är bland de vanligaste produkterna i Sverige, var förknippade med en lägre risk jämfört med desogestrel.
Gestagen: syntetiskt tillverkade hormoner
Gestagener är syntetiskt tillverkade hormoner som har samma typ av kemiska struktur som progesteron, alltså gulkroppshormon, som bildas i äggstocken efter ägglossningen. Progesteron kan inte användas som preventivmedel eftersom det bryts ner i mag-tarmkanalen innan det når blodet. Därför används gestagen i stället.
Det finns olika gestagener som används i olika hormonella preventivmedel. Några exempel är desogestrel som finns i vissa kombinerade p-piller och mellanpiller, levonorgestrel som finns i vissa kombinerade p-piller och hormonspiraler och drospirenon som finns i vissa kombinerade p-piler och mellanpiller.
Källor: Hormonguiden.se och Nationalencyklopedin (NE).
Hormonella preventivmedel kopplas till 24 procents ökad risk för bröstcancer
Studien visar att användning av hormonella preventivmedel kan kopplas till en 24-procentig ökad risk för bröstcancer. Eftersom risken från början är låg motsvarar det ungefär ett extra cancerfall per 7 800 användare och år.
Risken ökade även ju längre de användes. Långvarigt användande (5–10 år) av desogestrel-produkter var kopplat till nästan 50 procent högre risk, medan motsvarande användning av levonorgestrel-produkter resulterade i knappt 20 procent ökad risk.
P-piller som innehåller drospirenon kombinerat med östrogen, vilka också är vanliga i Sverige, var inte kopplade till någon ökad risk för bröstcancer. Dessa kan därför vara ett säkrare alternativ för kvinnor med högre grundrisk.
– Hormonella preventivmedel är mycket effektiva och ger viktiga hälsofördelar, och vi uppmanar inte kvinnor att sluta använda dem. Utöver att skydda mot oönskade graviditeter minskar de risken för äggstocks- och endometriecancer, lindrar menssmärtor, rikliga blödningar, hjälper mot akne, och ger kvinnor större kontroll över sin reproduktiva hälsa. Samtidigt är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor och tills bättre förebyggande behandling finns tillgänglig kan det göra stor skillnad att undvika läkemedel som ökar risken – särskilt för kvinnor som redan har en högre risk. Resultaten från vår studie ger läkare och kvinnor användbar information att agera på, säger Fatemeh Hadizadeh, forskare vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet.
Forskare har hittat ett tydligt samband mellan osteomalaci – en form av benuppmjukning som ofta orsakas av D-vitaminbrist – och en femfaldigt ökad risk för akuta kejsarsnitt eller behov av sugklocka vid förlossningar.
Vid två tillfällen har forskare på Uppsala universitet undersökt 52 somaliska och 71 svenska kvinnor som varit inskrivna vid mödrahälsovården i Borlänge. De ville ta reda på hur risken för förlossning med sugklocka eller akut kejsarsnitt påverkas av osteomalaci – en allvarlig komplikation till följd av D-vitaminbrist – hos kvinnor med hög risk för D-vitaminbrist, jämfört med kvinnor med förväntat högre D-vitaminnivåer.
Första undersökningstillfället skedde under tiden kvinnorna var gravida. Då tog forskarna blodprover, gjorde en klinisk undersökning och genomförde ett frågeformulär med kvinnorna.
Två år senare undersökte forskarna deltagarna igen, denna gång genom att samla in registerdata med information om vilka förlossningsmetoder som användes när de födde barn. Kvinnor som fick missfall, dödfödsel eller som hade flyttat från regionen exkluderades.
Av deltagarna var det 20 kvinnor, 19 somaliska och en svensk, som diagnosticerades med osteomalaci och forskarna kunde se ett samband mellan tillståndet och en femfaldigt ökad risk för att akut kejsarsnitt eller sugklocka användes vid förlossningen.
– Våra resultat tyder på att osteomalaci där D-vitaminbrist är en viktig bakomliggande orsak, kan påverka förlossningsförloppet på ett sätt som ökar behovet av akuta obstetriska ingrepp, säger Paul Kalliokoski, specialistläkare, och universitetslektor vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Muskelsvaghet kan vara förklaring
Studien är den första i sitt slag att särskilt undersöka sugklocksanvändning som primärt utfall i relation till osteomalaci.
Forskarna kom fram till att muskelsvaghet, som är ett huvudsymtom vid osteomalaci till följd av en brist på kalcium som krävs för normal muskelfunktion, tillsammans med eventuell påverkan på bäckenets benstruktur, kan vara en möjlig förklaring till det ökade behovet av de akuta förlossningsingrepp som observerats i studien.
Resultaten kan få betydelse för både mödravården och folkhälsostrategier, särskilt i befolkningsgrupper där D-vitaminbrist är vanligt förekommande.
– Vi vet sedan länge att osteomalaci kan behandlas effektivt med solljus, D-vitamin och kalcium. Därför finns det en tänkbar möjlighet att vi kan minska riskerna och lidandet för både kvinnor och barn vid förlossning om vi lyckas identifiera osteomalaci tidigt under graviditeten, säger Paul Kalliokoski
Utsläppen av växthusgaser från svenska avloppsreningsverk kan vara betydligt större än man tidigare trott. Det visar en studie där forskare använt speciella drönare för att mäta utsläpp av metan och lustgas från tolv reningsverk.
– Vi visar att vissa växhusgasutsläpp från avloppsreningsverk har varit okända. Nu när vi vet mer om utsläppen så vet vi också mer om hur de kan minska, säger Magnus Gålfalk, docent vid Tema miljöförändring vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Modeller ger inte hela bilden
Vattenreningsverk som tar emot avloppsvatten från hushåll och industrier står för cirka fem procent av utsläppen av metan och lustgas som är orsakade av människan, enligt beräkningar från FN:s klimatpanel IPCC.
Utsläppen beräknas med hjälp av så kallade emissionsfaktorer, som bland annat är kopplade till hur många hushåll som är anslutna till ett reningsverk. Resultatet blir en uppskattad siffra för utsläppen, inte faktiska mätningar på plats. Det här kan vara problematiskt, menar forskarna.
– Det vore bättre om rapporterade utsläpp baseras på verkliga mätningar. Då skulle det vara lättare för kommunerna att motivera investeringar i reningsverken, säger Magnus Gålfalk.
Drönare upptäckte dubbelt så stora utsläpp
Forskare vid Linköpings universitet har nu använt en specialbyggd drönare för att mäta utsläpp av metan och lustgas vid tolv svenska reningsverk som använder slamrötning för att producera biogas.
Mätningarna visade att utsläppen är betydligt högre än vad IPCC:s beräkningsmodeller visar – ungefär 2,5 gånger mer.
Utsläppen uppstår framför allt när rötningen är klar och restslammet läggs på hög. Slamlagringen görs för att minska mängden potentiellt skadliga mikroorganismer innan slammet används, till exempel som gödning.
Växthusgas har underskattats
Den aktuella studien visar att mängden metan som frigörs under lagringen har underskattats. Mätningarna visade dessutom att stora mängder lustgas också släpps ut.
Lustgas är en kraftfull men ganska okänd växthusgas. Den har nästan 300 gånger högre klimatpåverkan än koldioxid per kilo.
– Vi visar att klimatpåverkan från lustgasutsläppen från lagring av slam är lika stora som de från metan, och det visste man inte innan. Så det är en stor extrakälla att hålla koll på, säger Magnus Gålfalk.
Två kolesterolsänkande läkemedel kan göra att miljögiftet PFAS lämnar kroppen snabbare, enligt en studie från Göteborgs universitet. Om det ger hälsovinster är ännu oklart.
I Ronneby i Blekinge innehöll dricksvattnet tidigare mycket höga halter av kemikalierna PFAS. Föroreningen upptäcktes 2013 och kunde spåras till brandsläckningsskum som använts vid brandövningar på flygflottiljen i Kallinge.
En tidigare kartläggning har visat att många invånare i området hade mycket förhöjda PFAS-halter i blodet. För flera av ämnena tar det många år innan de lämnar kroppen, men det varierar mycket mellan olika personer. Hittills har detaljerad kunskap saknats om varför det ibland kan gå snabbare.
Kraftigt ökad utsöndring
Forskare vid Göteborgs universitet har nu genomfört en studie i Ronneby. Tio personer mellan 25 och 47 år fick testa olika läkemedel för att sänka halterna av PFAS i kroppen. Varje deltagare fungerade som sin egen kontrollperson genom att ta läkemedlen i tolv veckor och sedan vara utan under lika lång tid.
Resultaten visar att två av läkemedlen bidrog till att PFAS-ämnena fick en rejäl skjuts ut ur kroppen. Det gäller det kolesterolsänkande läkemedlet kolestyramin – vilket bekräftar fynden i en dansk studie från i fjol – och systerpreparatet kolesevelam, vars effekt på PFAS-nivåer inte tidigare påvisats.
– Under tolv veckor utan läkemedel sjönk nivån av de studerade PFAS-ämnena med några få procent, medan perioden med läkemedel gav sänkningar på som mest 40 procent för ett av ämnena, säger Axel Andersson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Oklart kring hälsovinster
Axel Andersson betonar att det enbart är utsöndringen som studerats, inte om det finns några hälsofördelar av att PFAS lämnar kroppen snabbare.
– I grupper med höga halter av PFAS i blodet kan läkemedel användas för att sänka halterna och påskynda den annars långsamma utsöndringen, det är det ingen tvekan om, men det behövs mer forskning framöver för att påvisa eventuella hälsovinster på både kort och lång sikt med att sänka halterna snabbare. Det är också viktigt att väga hälsofördelar mot eventuella risker, säger han.
PFAS – evighetskemikalierna
PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De finns i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och kosmetika.
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande.
Eftersom PFAS sprids lätt och stannar kvar länge i miljön har de hittats i vatten, mark, djur och människor över hela världen.
Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion – och därför vill EU införa en bred begränsning av hela gruppen.
Om du har produkter hemma som innehåller PFAS behöver du inte vara orolig, skriver Kemikalieinspektionen. De innehåller oftast mycket låga halter. Det är framför allt de som tillverkar PFAS-ämnen eller produkter som innehåller dem som riskerar att utsättas för skadliga nivåer. Källa: Kemikalieinspektionen
Patienter uppskattar tillgängligheten i vårdchattar, men deras upplevelser av bemötande och tydlig kommunikation varierar. Det visar en studie av den digitala plattformen 1177 Direkt.
Den ökade efterfrågan på primärvård kräver effektivare resursanvändning. Digitala vårdtjänster ses som ett lovande sätt att nå bättre effektivitet, men för att lyckas är det viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar patienters val att använda tjänsterna.
Forskare har därför genomfört en kvalitativ studie baserad på 23 intervjuer med patienter som använt tjänsten 1177 Direkt – en plattform som flera svenska regioner använder för digitala vårdkontakter.
Rådgivning via chatt
Patienter som använder tjänsten börjar med att svara på några frågor i en chatt och beskriva sina symtom. Beroende på hur allvarligt ärendet bedöms får patienten råd om egenvård, kontakt med vårdpersonal via chatt eller telefon, eller uppmanas att ringa 112 vid akuta situationer.
Åsikterna om den digitala plattformen varierade bland studiens deltagare.
– Tillgängligheten upplevdes som bra då de kunnat skriva i chatten när som helst men sedan upplevde en del otydligheter kring när de kunde förvänta sig att få svar från personalen, säger Felicia Gabrielsson Järhult, doktorand vid Hälsohögskolan på Jönköping University, i ett pressmeddelande.
Bemötande varierade
Studien visade också att patienterna upplevde att bemötandet i chatten varierade. Vårdpersonalens förmåga att kommunicera i text skiljde sig åt. Ibland möttes patienterna av en omtänksam dialog, andra gånger var svaren mycket korta. För personer som hade flera vårdkontakter kunde upplevelsen skilja sig från gång till gång.
– Det ställer höga krav på att både patienter och vårdpersonal kan uttrycka sig tydligt i text. Studien visar på att personalen behöver mer utbildning i hur de kommunicerar vården genom text i realtid, säger Felicia Gabrielsson Järhult.
Forskarna anser att fokus bör ligga på tillgänglighet, tidsbesparing, en mer personlig användarupplevelse och att ta hänsyn till återkommande patienters behov för att förbättra effektiviteten.
När gruvdriften tvingade fram en flytt av Kiruna såg stadsplanerarna en chans att skapa en modern stad. Men den nya platsen ligger i en sänka där kylan biter sig fast och vinden drar genom centrum. Resultatet är ett kallare Kiruna – något som redan uppmärksammats av invånarna, visar en studie från Göteborgs universitet.
Vid stadsbyggande i arktiskt klimat är det viktigt att välja en plats med många soltimmar och att utforma hus och gator så att invånarna skyddas från iskalla vindar. När det nya Kiruna planerades fick dessa principer ge vika för andra önskemål. Det menar Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet, som följt arbetet med flytten av Kiruna under 25 år.
– Beslutsfattarna har inte optimerat stadsklimatet när de planerade för hur staden skulle formas. Men man visste att förutsättningarna var sämre än när stadsplaneraren Per Olof Hallman drog upp stadsplanen för Kiruna 1900, säger Jennie Sjöholm i ett pressmeddelande.
Gamla Kiruna hade bättre mikroklimat
När stadsplaneraren och arkitekten Per Olof Hallman planerade Kiruna valdes den klimatmässigt bästa platsen. Staden placerades i en södersluttning, nära gruvorna och med ett gynnsamt mikroklimat. Gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter och bevara utsikten för de boende. I stället för ett stort torg eller en central park valde Hallman att rita in små gröna platser vid gatukorsningarna.
När gruvverksamheten hos LKAB under 1900-talet hade närmat sig södersluttningen blev det till slut nödvändigt att flytta Kiruna.
Ny plats i en kylig sänka
Efter att flera platser hade utretts valdes ett område nära befintlig infrastruktur som vägar och VA-ledningar. Den nya platsen ligger dock i en sänka där kall luft samlas, särskilt under vintermånaderna. Jämfört med den tidigare placeringen kan medeltemperaturen vara upp till tio grader lägre under vintern. De nyanlagda gatorna följer ett rutnät, och i centrum är husen så höga och gatorna så smala att den lågt stående solen har svårt att nå ner stora delar av året.
– Även om stadsplanerarna har tillfört kvaliteter i form av ett kommersiellt centrum med tre gallerior, ett torg och ett nytt stadshus så har de också skapat ”en jäkla vindtunnel”, som en boende uttryckte det till mig om torget mot handelsgatan, säger Jennie Sjöholm.
I sin studie lyfter Jennie Sjöholm att Kiruna gärna marknadsförs som en vinterstad, med långa, snörika vintrar och goda möjligheter till utomhusaktiviteter. Samtidigt har själva stadsmiljön blivit mindre trivsam att vistas i under vintern, menar hon.
Lekplatser på norrsidan
Kunskapen om hur man bygger för arktiska förhållanden har funnits länge. När Kiruna växte under efterkrigstiden fick arkitekten Ralph Erskine i uppdrag att utforma ett nytt bostadsområde. Han ritade höga hus som gav lä åt gårdarna med lägre byggnader utan att skugga dem för mycket, rundade husens hörn för att minska vindtunneleffekter och använde snö som isolering på taken.
– Beslutsfattarna har gjort andra prioriteringar än att fullt ut värna mikroklimatet i det nya Kiruna. Men delvis handlar det också om okunskap, det har byggts lekplatser och balkonger på norrsidan av vissa kvarter i den nya staden. Nu är inte det nya Kiruna färdigt, och det går att kompensera en del med trädplanteringar och gatuinredning, säger Jennie Sjöholm.
Levercirros, som också kallas skrumplever, är betydligt vanligare vid låg hushållsinkomst än vid hög. Det visar en svensk studie som, enligt forskarna, manar till förebyggande insatser bland de mest utsatta grupperna.
Tidigare i år visade en studie att risken att avlida i den vanligaste formen av primär levercancer, hepatocellulär cancer (HCC), är cirka 30 procent högre bland personer med låg inkomst jämfört med dem med medel- eller hög inkomst.
I en ny studie fokuserar forskarna i stället på levercirros – den vanligaste riskfaktorn för HCC. Vid levercirros är levern skadad, men en drabbad person kan vara symtomfri under många år. Leverfunktionen kan bevaras till dess att sjukdomen utvecklas till mer allvarliga stadier.
I Sverige är omkring hälften av fallen kopplade till långvarig överkonsumtion av alkohol. Andra vanliga orsaker till levercirros är kroniska virusinfektioner och fettlever, som ofta är kopplat till diabetes eller fetma.
Fler med låg inkomst drabbade
Studien bygger på registerdata och omfattar alla personer från 15 år och uppåt som var bosatta i Sverige under perioden 2001–2022. I materialet identifierades 49 550 fall av levercirros.
Förekomsten av alkoholrelaterad levercirros var tre gånger högre bland personer med de lägsta hushållsinkomsterna jämfört med dem med de högsta. För levercirros kopplad till fettlever var förekomsten nästan dubbelt så hög.
Den största skillnaden sågs vid virusorsakad levercirros (hepatit B och C), där incidensen var mer än nio gånger högre bland personer med låg hushållsinkomst.
Riktade insatser behövs
Resultaten ska ses i ljuset av att levercirros orsakar omfattande sjuklighet och dödlighet, med stort mänskligt lidande och stora samhällskostnader som följd. Sjukdom ökar dessutom i spåren av alkoholöverkonsumtion och metabol ohälsa.
– Förekomsten av levercirros ökar i Sverige och är ojämnt fördelad mellan inkomstgrupper, ett resultat som troligen gäller även i andra höginkomstländer. Det som behövs är riktade förebyggande insatser och att sjukdomen upptäcks tidigare, särskilt bland socioekonomiskt missgynnade grupper, säger Juan Vaz, forskare inom samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Symtom kommer ofta sent
En utmaning, menar han, är att levercirros ofta upptäcks först när sjukdomen är långt framskriden.
– Primärvården gör redan mycket, men det är svårt att upptäcka dessa patienter i tid. För att lyckas bättre behövs enklare verktyg, till exempel riskalgoritmer och biomarkörer, som kan hjälpa läkare att identifiera de patienter som har störst behov av tidig utredning, säger Juan Vaz.
Studien som undersöker sambandet mellan socioekonomiska faktorer och levercirros är den största i sitt slag i Sverige.
När barn berättar om våld i hemmet leder det långt ifrån alltid till att de får hjälp. Deras upplevelser tas ofta inte på allvar i socialtjänstens utredningar.
En avhandling har undersökt hur socialtjänsten hanterar ärenden om fysiskt våld och sexuella övergrepp, och vilka möjligheter barn har att få skydd och stöd.
Sara Quarles van Ufford, socionom och jurist, har analyserat socialtjänstakter baserade på 291 anmälningar om våld och övergrepp under ett års tid. Hon har även intervjuat 16 arbetsledande socialsekreterare.
– Barn berättar om våld som påverkar deras livssituation, men deras röster ”försvinner” ofta och ges inte den tyngd de förtjänar i beslutsprocessen. Det innebär att barn riskerar att stå utan det skydd de har rätt till, säger Sara Quarles van Ufford i ett pressmeddelande från Högskolan Dalarna.
Få ärenden ledde till insatser
Resultaten visar att även om mer än hälften av barnen berättade att de utsatts för våld, avslutades över 70 procent av utredningarna utan skydds- eller stödinsatser. Endast åtta procent ledde till insatser som direkt riktades mot våldet.
– Det är viktigt att se att tystnad inte är huvudproblemet, utan att barn inte ges förutsättningar för meningsfull delaktighet och att de inte erkänns som kunskapsbärare. Det krävs ett organisatoriskt ansvar och resurser för att säkerställa barns rättigheter, säger Sara Quarles van Ufford.
Forskningen har genomförts inom ramen för Socialtjänstens utvecklingscentrum Dalarna (SUD), en samverkan mellan Högskolan Dalarna och 15 kommuner.
Migranter som fick vård i hemmet eller bodde på äldreboende hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Resultatet förvånar forskarna, eftersom mönstret vanligtvis är det omvända.
Äldre migranter som bor i vårdmiljöer har vanligtvis lägre dödlighet än personer födda i Sverige. Inom forskningen kallas detta mönster för migrant-mortalitetsfördel.
Data från 2019, alltså före pandemin, bekräftar bilden. Äldre migranter från låg- och medelinkomstländer i institutionsvård levde längre än svenskfödda under liknande förhållanden. Denna skillnad har länge observerats i flera höginkomstländer, särskilt bland invandrare från icke-västerländska länder.
Mönster ändrades under pandemin
Men under covid-19-pandemin blev förhållandet det motsatta. Då var dödligheten högre bland äldre migranter än bland svenskfödda.
– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Skillnader – trots samma rutiner
Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring brukar vara att migranter rör sig enligt andra sociala mönster.
Mot den bakgrunden förväntade sig forskarna att risken att dö i covid-19 skulle vara ungefär lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar, där livsvillkoren är mer lika.
Resultaten från studien visade att äldrevård visserligen hade en viss utjämnande effekt på dödligheten – men skillnaden mellan migranter och svenskfödda fanns kvar och var fortfarande tydlig.
– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta av samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.
Vikten av folkhälsostrategier
Att skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i vårdmiljöer tyder, enligt forskarna, på att faktorer som strukturella hinder, bristande kommunikation eller särbehandling kan spela in.
– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner utan också på jämlikhet inom institutionerna, säger Eleonora Mussino.
Forskarna använde registerdata som omfattar hela den svenska befolkningen mellan 2019 och 2022. Personer över 70 år delades in efter vårdmiljö och migrationsbakgrund. Analysen omfattade både det första pandemiåret (mars 2020–februari 2021) och det andra året (mars 2021–februari 2022). För att kunna jämföra med tiden före pandemin användes data från 2019. Utfallet mättes som dödsfall i covid-19 och andra dödsorsaker.
Vissa människor drabbas aldrig av vinterkräksjuka – tack vare en särskild genvariant. Forskare har nu analyserat arvsmassan från över 4 000 forntida personer. Resultaten visar att den skyddande genen spreds snabbt när de första jordbrukarna kom till Europa för flera tusen år sedan.
Vinterkräksjuka orsakas av virus och sprids under vinterhalvåret. Sjukdomen går över inom ett par dygn, men en genomgången infektion ger bara kortvarigt skydd. Därför kan samma person bli sjuk flera gånger på kort tid. Men vissa kan inte bli sjuka – tack vare en viss genvariant.
Nu har forskare vid Karolinska institutet och Linköpings universitet undersökt bakgrunden till den skyddande mekanismen.
– Vi ville se hur spridningen av genvarianten utvecklats historiskt, säger Hugo Zeberg, lektor i genetik vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Trasig gen skyddar mot virus
Forskarna har studerat genen FUT2, som är mall för ett enzym i tarmens slemhinnor. Enzymets uppgift är att placera sockermolekyler på cellernas yta, och det är via dessa som magsjukeviruset kan infektera tarmcellerna.
Den skyddande genvarianten är trasig, vilket gör att det enzym som bildas inte fungerar – och utan sockermolekyler på cellytan kan inte virus ta sig in.
För att se hur genvarianten spridits undersökte forskarna arvsmassan hos över 4000 människor som levde för upp till 10 000 år sedan.
Ökade i takt med jordbruket
Studien visar att den trasiga genen blev vanligare i befolkningen för 8 500–5 000 år sedan. Den kom till Europa med tidiga jordbrukare från området som i dag är Turkiet, omkring 6 000 år före vår tideräkning.
I de tidiga jordbrukssamhällena spreds magsjukevirus betydligt mer än när människor levde i mindre grupper.
– Våra resultat tyder på att denna nya sjukdomsmiljö drev upp genvariantens frekvens då den skyddar mot vinterkräksjuka och ger bäraren fördelen i att slippa insjukna, säger Hugo Zeberg.
Vissa blir aldrig magsjuka
Forskarna har även använt frågeformulär och genetiskt material från biobanker med 700 000 nutida personer. De såg att personer med genvarianten sällan blev magsjuka, särskilt om de hade två kopior – en från varje förälder.
För att bekräfta fynden tog forskarna även tarmbiopsier för att odla mänskliga ”minitarmar”, så kallade tarm-organoider. Tarmceller från individer med två kopior av genvarianten hade fullt skydd mot infektion med norovirus som orsakar vinterkräksjuka.
– Genom att kartlägga varför vissa mutationer uppkommer och selekteras kan vi också bättre förstå hur de påverkar vår hälsa idag, säger Johan Nordgren, docent i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.
Skyddets baksida – gallsten och magsår
Men skyddet mot vinterkräksjuka kommer med en kostnad. I moderna biobanker syns en förhöjd risk för magsår och gallsten hos bärare av genvarianten.
– Dessa brukar kopplas till stress och högt intag av fett, som nog var mindre vanligt under de tidiga jordbrukarnas liv, säger Hugo Zeberg.
När det gäller betydelsen av resultaten säger han att kunskapen om att genvarianten ger fullt skydd kan vara till hjälp vid riskbedömningar. I Sverige beräknas 20 procent av befolkningen ha dubbla kopior.
– Men mitt främsta intresse ligger inom evolutionsforskningen. De forntida arvsmassorna är en tidsmaskin, där vi kan spela upp evolutionen och se hur genförändringar går att koppla till händelser i människors livsmiljö, säger Hugo Zeberg.
Bild: Depositphotos
Så minskar du risken att bli smittad
Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus, oftast norovirus, och är mycket smittsam. Den sprids främst genom kontakt med sjuka personer eller via mat och dryck som hanterats av en smittad.
Det här kan du göra för att undvika att bli sjuk:
Tvätta händerna noggrant med flytande tvål och vatten före matlagning, före måltider och efter toalettbesök. Tvätta också händerna om du tagit i föremål eller ytor där virus kan finnas.
Använd inte handsprit – den har dålig effekt mot calicivirus.
Torka händerna med egen handduk eller pappershandduk.
Laga inte mat åt andra om du själv har kräkningar eller diarré.
Undvik att besöka personer som har vinterkräksjuka. Källa:1177
Forskare har granskat en matskatteväxling som ger billigare frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter, men dyrare nötkött, lamm, fläsk, charkprodukter och sockersötade drycker. Studien visar att en sådan modell skulle leda till både miljövinster och att 700 färre människor i Sverige dör i förtid per år.
Ohälsosamma matvanor beräknas orsaka fler dödsfall i Sverige än både rökning och hög alkoholkonsumtion, enligt det globala forskningsprogrammet Global burden of disease. Samtidigt är svenskars livsmedelskonsumtion en betydande del i vår klimatpåverkan.
För att främja de matvanor som myndigheter i Sverige rekommenderar används i dag framför allt kostråd, men för att nå tydlig förändring behövs andra, mer kraftfulla verktyg. Det konstaterar Jörgen Larsson, forskare på avdelningen fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola.
En studie från Chalmers tekniska högskola, som gjorts i samarbete med Karolinska institutet och Sveriges lantbruksuniversitet, har undersökt en matskatteväxling – där moms tas bort på hälsosam mat och punktskatt införs på klimatbelastande livsmedel.
– Dagens matvanor gör oss sjuka och belastar klimatet. Om vi gemensamt vill göra något åt detta, är skatter och subventioner en bra väg. Vår forskning visar dessutom att det kan göras utan att den genomsnittliga matkassen blir dyrare när punktskatterna på vissa livsmedel kompenseras av borttagen moms på andra livsmedel, säger han i ett pressmeddelande.
Matskatteväxling kan minska förtida död och ohälsa
I matskatteväxlingen tas momsen bort på några varor som vi bör äta mer av enligt de kostråd som Livsmedelsverket och den nyligen publicerade EAT Lancet-rapporten har gett. Samtidigt har forskarna beräknat effekterna av att införa punktskatter på vissa klimatbelastande livsmedel.
– Att priset på maten påverkar konsumtionsnivån är väl känt. Ett historiskt exempel är konsumtionen av nötkött som ökade med 50 procent under 1990 talet, något som till stor del kan förklaras med att priset på nötkött nästan halverades i samband med Sveriges EU-inträde, säger Jörgen Larsson.
Forskarna fokuserade på fyra livsmedelsgrupper:
Frukt, grönsaker, baljväxter
Fullkornsprodukter
Nötkött, lamm, fläsk och charkprodukter
Sockersötade drycker
De riktade in sig på matvaror med robust vetenskaplig grund för hälso- eller klimateffekter, där en minskad konsumtion av nötkött och lamm skulle gynna klimatet, medan övriga åtgärder främst får hälsofrämjande effekter. I matskatteväxlingen tas därför momsen bort för frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter, och en punktskatt införs på sockersötade drycker, nötkött, lamm, fläskkött och charkprodukter.
Studiens resultat visar att de förändrade matvanor som matskatteväxlingen beräknas leda till kan förebygga omkring 700 årliga dödsfall bland personer under 70 år. Det kan jämföras med att omkring 200 personer per år omkommer i vägtrafiken.
– Den höga siffran förvånade oss, och då är detta ändå en försiktig uppskattning. Dessutom finns mycket lidande förknippat med ohälsosamma matvanor som inte syns i siffran, som att leva med obesitas eller typ 2-diabetes, säger Jörgen Larsson.
Matskatteväxlingen skulle samtidigt minska klimatavtrycket från svenskarnas matkonsumtion motsvarande cirka 700 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar en åttaprocentig minskning av utsläppen från alla personbilar – eller att närmare var tionde bil skulle försvinna från gatorna.
Om hälsosam mat blir billigare och andra livsmedel, som sockersötade drycker, punktbeskattas beräknas 700 förtida dödsfall kunna förebyggas per år. Bild: Depositphotos
Pris gör stor skillnad för konsumtionen
Studiens beräkningar utgår från den nuvarande 12-procentiga moms som än så länge gäller för livsmedel, och bekräftar att prisförändringar har stor betydelse för vad vi lägger i varukorgen.
Exempelvis skulle borttagen moms på fullkornsprodukter, frukt och grönsaker sänka prisnivån för dessa produkter med närmare 11 procent, och leda till en konsumtionsökning på till exempel 10 procent för fullkornsbröd och 4 procent för frukt och grönt.
Punktskatten innebär att sockersötade drycker skulle bli cirka 17 procent dyrare, vilket forskarna beräknar skulle minska konsumtionen med ungefär en fjärdedel.
Störst skillnad för konsumenterna blir det för nöt- och lammkött, där matskatteväxlingen skulle innebära en prisökning på runt 25 procent, eller cirka 31 kronor per kilo. Det beräknas leda till att köttkonsumtionen minskar med 19 procent.
– Det kan framstå som en stor prishöjning men leder samtidigt till att köttkonsumtionen minskar med en femtedel – och därmed återgår till samma nivå som under 1990-talet. Alla behöver inte bli vegetarianer för klimatets skull, men med en måttligare konsumtion är väldigt mycket vunnet.
Prisskillnader och beräknade hälso- och klimatvinster med matskatteväxling:
Nöt- och lammkött blir 22–26 procent dyrare, vilket innebär 31 kronor mer per kilo. Beräknad konsumtionsminskning: 19 procent.
Sockersötade drycker blir 16–18 procent dyrare, vilket innebär cirka 3 kronor litern. Beräknad konsumtionsminskning: cirka 25 procent.
Frukt och grönsaker blir 10,7 procent billigare, vilket medför en beräknad konsumtionsökning på 4,4 procent.
Fullkornsbröd blir 10,7 procent billigare, vilket medför en beräknad konsumtionsökning med 10 procent.
Kostnadsneutral för både låg- och höginkomsttagare
Prishöjningar på mat drabbar vanligtvis låginkomsttagare hårdare eftersom denna grupp lägger en större andel av sina inkomster på mat. Men i en matskatteväxling blir vissa varor dyrare och andra billigare, något forskarna ser som en stor fördel för att få allmänhetens acceptans för förändringen.
– Att reformen även är kostnadsneutral för staten förbättrar dessutom förutsättningarna för att den ska kunna genomföras. På lite sikt blir en matskatteväxling ekonomiskt fördelaktig för staten, genom bland annat bättre folkhälsa, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader för sjukvård.
Momsen på mat har varit ett omdiskuterat ämne den senaste tiden. Regeringen har föreslagit en tillfällig sänkning av momsen på mat från 12 till 6 procent, som ska gälla mellan 1 april 2026 och 31 december 2027. Jörgen Larsson ser nackdelar med förslaget.
– En generell sänkning av momsen på livsmedel kan antas försämra folkhälsan eftersom även exempelvis godis och chips blir billigare. Dessutom riskerar matsvinnet och klimatbelastningen att öka då konsumtionen kan antas stiga när maten blir billigare. Vår forskning visar att det går att utforma en förändring av skatterna inom matområdet som i stället skulle föra med sig positiva effekter för både klimat och hälsa, säger han.
Introduktionsjobb, som riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa, ledde till fler sysselsatta, högre arbetsinkomster och mindre behov av ekonomiskt bistånd. Det visar en rapport.
Forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har följt cirka 18 000 personer som fick introduktionsjobb under åren 2018–2021. De jämfördes med en kontrollgrupp av arbetssökande från samma målgrupper som inte fick stödet.
Resultaten visar att personer med introduktionsjobb i större utsträckning var sysselsatta, hade högre inkomster och behövde mindre ekonomiskt bistånd under tiden som stödet gällde, jämfört med kontrollgruppen.
Detta är introduktionsjobb
Introduktionsjobb är en anställningssubvention för personer som nyligen har kommit till Sverige eller som varit arbetslösa länge.
Arbetsförmedlingen beslutar om subventionen och målgruppen är långtidsarbetslösa som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin, nyanlända i etableringsprogrammet samt deltagare i jobbgarantin för ungdomar som varit arbetslösa i minst 200 dagar. Ungefär hälften av de som får subventionen är kvinnor.
Arbetsgivare får 80 procent av lönekostnaden upp till 20 000 kronor i månaden i som mest tolv månader. Stödet kan därefter förlängas med ytterligare ett år.
Fler sysselsatta med mindre bistånd
Stödet hade även en positiv effekt på längre sikt. Fyra år efter att de började med introduktionsjobb hade deltagarna i genomsnitt cirka 2 000 kronor högre månadsinkomst, sex procent fler var i arbete och sju procent färre behövde ekonomiskt bistånd.
Rapporten visar också att introduktionsjobb ökade chanserna till arbete för både kvinnor och män. Effekterna är positiva i både privat och offentlig sektor.
– Det är ett positivt resultat mot bakgrund av att de som får ett introduktionsjobb ofta befinner sig i en svår situation. Många har låg utbildning och har varit arbetslösa länge eller saknar längre erfarenhet från arbete i Sverige, säger Linus Liljeberg, analytiker vid IFAU, i ett pressmeddelande.
Nya arbeten med stöd
Personer som haft introduktionsjobb fortsätter ofta att ha andra subventionerade anställningar, ofta i form av nystartsjobb. De har också något högre inkomster från osubventionerade jobb. Fyra år efter start är inkomsterna från osubventionerade arbeten i genomsnitt nästan 800 kronor högre per månad jämfört med kontrollgruppen.
– Även om många arbeten till viss del subventioneras av staten, innebär det ett riktigt jobb, arbetslivserfarenhet och en bättre ekonomi relativt fortsatt arbetslöshet eller programdeltagande, säger Martin Lundin, en av rapportförfattaren.
Den socioekonomiska utvecklingen och jämställdheten i ett land är starkt kopplad till vuxna personers kondition. Det visar en studie som pekar på att samhällets utvecklingsnivå och jämställdhet kan påverka skillnader i fysisk kapacitet och därmed folkhälsan i stort.
Kondition, eller så kallad konditionsförmåga, är en viktig faktor för hälsa och livslängd. I en studie från Karolinska institutet har forskare gått igenom data från 95 studier i 24 länder, med sammanlagt över 119 000 vuxna deltagare, för att undersöka sambandet mellan kondition, Human Development Index (HDI) och Gender Inequality Index (GII).
HDI mäter bland annat utbildning, inkomst och livslängd, medan GII speglar skillnader mellan kvinnor och män i hälsa, utbildning och arbetsliv.
Resultaten visar att personer i länder med högre HDI i genomsnitt hade bättre kondition.
Tydligt samband hos kvinnor
Sambandet mellan kondition och ett lands utbildning, inkomst och livslängd var särskilt tydligt bland kvinnor. Unga kvinnor i länder med medelhögt HDI hade högre syreupptagning vid ansträngning än kvinnor i länder med lågt HDI. Däremot gav ytterligare ökning av HDI från medel till hög nivå bara små förbättringar.
– Våra resultat tyder på att samhällsstrukturer och jämställdhet har stor betydelse för människors möjligheter till fysisk aktivitet och därmed kondition, säger Nicolas Pillon, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Studien visar också att högre jämställdhet, alltså lägre GII, hänger ihop med bättre kondition hos både kvinnor och män. Skillnaden var störst bland unga kvinnor.
– Resultaten understryker vikten av samhällsinsatser och riktlinjer som minskar sociala och könsrelaterade hinder för fysisk aktivitet. Det behövs också mer forskning, dels från länder med lägre HDI, dels om utmaningar för olika etniska och socioekonomiska grupper, säger Barbara Ainsworth, forskare vid Shanghai University of Sport.
I 30 år har forskare samlat in blodprover från hundratals blåmesar i ett häckningsområde utanför Lund. Resultaten visar att klimatförändringar har lett till att förekomsten av fågelmalaria har dubblerats.
En unik långtidsstudie från Lunds universitet, där blodprov samlats in från samma population blåmesar under 30 års tid, visar att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria utanför Lund.
– Studien undersöker fåglar infekterade av parasiter som är nära släkt med de malariaparasiter som drabbar människan. Och mönstret är tydligt: När temperaturen stiger under fåglarnas kläckningsperiod ökar också andelen infekterade individer kraftigt, säger Olof Hellgren, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
I mitten på 1990-talet bar ungefär 45 procent av alla fåglarna på en infektion, nu ligger den årliga förekomsten på 85–90 procent. Forskarna har dessutom kunnat koppla denna ökning till ett specifikt tidsfönster på våren – från 9 maj till 24 juni – då temperaturerna varit högre än tidigare.
– Det gör att vi kan fokusera på dessa tidsperioder för att till fullo förstå de biologiska sambanden mellan klimatförändringar och sjukdomsspridning, säger Olof Hellgren.
Första svenska studien som visar att ökningen beror på klimatförändringar
Det här är första gången en svensk studie med insamlade data kan visa att ökningen av vektorspridda sjukdomar – smittor som sprids av levande organismer så som insekter eller spindeldjur – är en direkt följd av klimatförändringar.
Dessutom visar resultaten att det inte handlar om en diffus koppling till högre temperaturer generellt – utan om ett mycket specifikt tidsfönster på året då fågelungarna kläcks och vistas i boet.
Intressant nog fanns inga tankar på att studien skulle kunna användas för att belysa klimatförändringar när den påbörjades.
– Det var andra frågeställningar som var viktiga då och dessutom inte alls planerat som en långtidsstudie. Dessutom är inte forskningsfinansieringssystemet anpassat för det. Men långtidsstudier innehåller ofta mycket data som kan komma väl till användning för framtida forskning, säger Jan-Åke Nilsson, biologiprofessor vid Lunds universitet.
Nästa steg: ta reda på varför värmen gynnar parasitspridningen
Forskarnas nästa steg blir att ta reda på exakt varför värmen gynnar parasitspridningen. Det finns data som pekar på att fler blodsugande insekter söker sig till bona under varmare år – men det kan också handla om att parasiterna själva mår bättre i värmen. Oavsett vilket, är resultaten inte bara viktiga för svensk naturvård.
– Eftersom parasiterna och vektorerna förekommer globalt är det troligt att liknande mönster även finns i andra delar av världen. Våra resultat kan därför vara relevanta för både internationell forskning och sjukdomsövervakning, säger Olof Hellgren.
Klimatförnekare framställer ofta sig själva och sitt eget budskap som rationellt och objektivt, snarare än ideologiskt, genom att skapa en aura av vetenskaplighet. En studie visar att de för att förstärka och legitimera sitt budskap bland annat använder en vetenskaplig estetik med grafer, diagram och tekniska resonemang, samtidigt som de utmålar klimataktivister som känslostyrda och irrationella.
Forskare från Göteborgs universitet och Amsterdams universitet har undersökt hur klimatförnekare kommunicerar online.
Studien bygger på en analys av digital kommunikation från åtta centrala aktörer inom klimatdesinformation i Sverige. Materialet omfattar 17 848 onlineposter som kombinerar text och bild, publicerade på bloggar och webbplatser mellan 2010 och 2023.
– Desinformation handlar inte bara om felaktiga fakta, utan om hur dessa fakta ser ut och känns. I dagens digitala medielandskap sprids budskap genom bilder, memer och visuella berättelser som påverkar oss på ett ögonblick, innan vi ens hunnit tänka. Genom att förstå den estetiska logiken bakom klimatförnekelse kan vi också förstå varför den är så effektiv, säger Anton Törnberg, universitetslektor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Bygger trovärdighet genom att skapa vetenskaplig aura
Studien visar att klimatförnekarna använder sig av tydliga strategier. En av dem handlar om att framställa sig själva och sitt eget budskap som rationellt och objektivt, snarare än ideologiskt, genom att skapa en aura av vetenskaplighet.
– Det sker genom att använda en vetenskaplig estetik med grafer, diagram och tekniska resonemang, ofta ackompanjerade av en retorik som signalerar neutralitet och objektivitet. Ett typiskt exempel är inlägg som visar en kurva över koldioxidutsläpp eller en satellitbild över globala temperaturer, säger Anton Törnberg.
Att klimatförnekarnas budskap faktiskt motsäger slutsatser från den etablerade vetenskapen hindrar dem alltså inte från att samtidigt låna dess uttryck.
– Det utgör vad vi skulle kunna kalla en vetenskaplig mimikry. Det betyder att klimatförnekarna avvisar forskarsamhällets auktoritet, men kopierar dess språk, form och visuella estetik för att vinna trovärdighet.
Utmålar klimataktivister som irrationella
En annan strategi som används går ut på att utmåla motståndarsidan som irrationell. Klimataktivister skildras som styrda av känslor snarare än förnuft och faktabaserade argument. Kontrasten används för att underbygga ett narrativ där “den rationelle skeptikern” står mot “den hysteriska klimatsekten”.
– Bilderna som används är ofta tagna i intensiva ögonblick, och visar till exempel arga ansikten, kaotiska demonstrationer och människor som skriker eller gråter. I vissa fall används memer och parodier där Greta Thunberg framställs som hysterisk, religiös eller barnslig. Ibland förekommer bilder av henne i en helgongloria eller i sällskap av sin egen staty, säger Anton Törnberg.
Denna taktik används också för att angripa klimatpolitikens ideologiska rötter, som ofta framställs som sekteristiska eller totalitära.
– Det kan vara genom memer och bilder som anspelar på Mao Zedong. Andra använder bilder på Joseph Goebbels, vilket antyder att dagens klimatkommunikation är propaganda. I vissa fall ersätts hakkorset med återvinningssymbolen på en nazistliknande armbindel, en visuell strategi som utmålar miljörörelsen som auktoritär och manipulativ.
