För tidigt födda och barn med kroniska sjukdomar har länge pekats ut som särskilt sårbara för svår RS-virusinfektion. Men en ny studie visar att även friska, fullgångna spädbarn har en hög risk att bli svårt sjuka och behöva intensivvård. Nu införs nya riktlinjer som innebär att alla nyfödda ska erbjudas förebyggande behandling med antikroppar.
RS-virus är en vanlig orsak till luftvägsinfektioner hos små barn och leder varje år till omkring 2 000 sjukhusvistelser i Sverige. Nu har forskare analyserat data från över 2,3 miljoner barn födda mellan 2001 och 2022 – för att ta reda på vilka som löper störst risk för allvarliga komplikationer eller död till följd av infektionen.
Det är sedan tidigare känt att för tidigt födda barn och barn med kroniska sjukdomar löper ökad risk för svår sjukdom. Även spädbarn under tre månader är särskilt utsatta. Däremot har det varit oklart hur ofta tidigare friska barn drabbas allvarligt av RS-virus.
Friska bebisar kan drabbas hårt
Nu visar en ny registerstudie från Karolinska institutet att den största gruppen bland barn som behövde intensivvård eller längre sjukhusvistelse var under tre månader gamla, tidigare friska och födda efter fullgången graviditet.
– I utformandet av behandlingsstrategier är det viktigt att ta hänsyn till att även friska spädbarn kan drabbas hårt av RS-virus. Det positiva är att det nu finns förebyggande behandling som kan ges till nyfödda barn och även vaccin som kan ges till gravida, säger Giulia Dallagiacoma, läkare och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
Forskarna identifierade flera faktorer som kan kopplas till ökad risk att behöva intensivvård eller dö. Barn som var födda på vintern eller hade syskon i åldern 0–3 år eller en tvilling hade ungefär tre gånger högre risk. Barn som var små vid födseln, eller hade en underliggande sjukdom, hade en nästan fyrfaldig riskökning.
Siffror från studien
Totalt diagnostiserades 1,7 procent av de 2,3 miljoner barnen som ingick i studien med RS-virusinfektion. Av dem hade knappt 12 procent (4 621 barn) ett allvarligt sjukdomsförlopp.
Medianåldern för barn som behövde intensivvård var knappt två månader. Majoriteten hade ingen bakomliggande sjukdom.
Nya riktlinjer ska skydda alla nyfödda
Från och med den 10 september 2025 kommer alla nyfödda barn i Sverige att erbjudas förebyggande behandling med antikroppar under RS-virussäsongen. Läkemedlet fungerar ungefär som ett vaccin och skyddar mot svår RS-virusinfektion i cirka ett halvår.
– Vi vet att flera underliggande sjukdomar ökar risken för svår RS-virusinfektion, och det är dessa barn man hittills riktat in sig på att skydda med den förebyggande behandling som funnits tillgänglig. Men studien belyser att en stor del av de barn som behöver intensivvård på grund av sin RS-virusinfektion, faktiskt är tidigare friska, säger Samuel Rhedin, ST-läkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent vid Karolinska institutet.
– Därför är det positivt att, när man nu får bättre förebyggande läkemedel, väljer att bredda definitionen av riskgrupper och erbjuda även tidigare friska spädbarn ett skydd under RS-säsongen, fortsätter han.
Vedeldning är en stor utsläppskällan i Sverige till små hälsoskadliga luftföroreningar. Utsläppen i bostadsområden kan ha stor lokal påverkan på luftkvaliteten – men de kommer att minska framöver, i takt med att äldre vedpannor och kaminer byts ut mot nya som släpper ut mindre. Det visar IVL Svenska Miljöinstitutets beräkningar.
Luftföroreningar är en av de största miljöriskerna för människors hälsa – och partiklar, som bland annat kommer från förbränning, är den luftförorening som har störst negativ effekt. Vedeldning är den största utsläppskällan i Sverige till så kallade PM2,5, små hälsoskadliga luftföroreningar.
– Även om partikelhalterna i Sverige har minskat de senaste årtiondena så överskrider de fortfarande både miljökvalitetsnormer och WHO:s gränsvärden, så det återstår mycket arbete för att minska halterna. Partiklar påverkar vår hälsa men även klimatet och miljön i stort, säger Ingrid Mawdsley, luftexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram scenarier för hur utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser kommer att utvecklas fram till år 2050.
Utsläppen från vedeldning kommer att minska
Resultatet visar att utsläppen av PM2,5 från vedeldning kommer att minska framöver, i takt med att äldre pannor, kaminer och vedspisar byts ut mot nya som i regel har lägre utsläpp. Ekodesigndirektivet som började gälla 2020 för vedpannor och 2022 för kaminer och vedspisar innebär krav på verkningsgrad och utsläpp av bland annat partiklar för nya produkter.
Men även moderna eldstäder kan släppa ut stora mängder partiklar, så det är fortsatt viktigt att elda rätt.
– Höga koncentrationer av partiklar återfinns oftast utmed hårt trafikerade vägar, men även lokalt, i tätbebyggda områden, kan vedeldning utgöra den största källan till partikelföroreningar och det finns all anledning att arbeta vidare med att minska utsläppen, säger Tomas Gustafsson, luftexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– En stor osäkerhet i utsläppsberäkningar och scenarier ligger i antaganden om hur man eldar och hur olika eldningsbeteenden påverkar utsläppen. Vi vet att partikelutsläppen kan vara flera gånger högre om man eldar med fuktig ved eller på fel sätt då det kan bildas väldigt mycket partiklar. Men det saknas information om hur man eldar och eftersom detta påverkar utsläppen till sådan hög grad är det viktigt att få mer kunskap.
Partiklar från vägtrafik väntas öka
Resultatet visar också att utsläpp av partiklar och sot från de flesta andra källorna, som industrier, sjöfart, arbetsmaskiner och vägtrafikens avgaspartiklar, också förväntas minska framöver.
Däremot väntas slitagepartiklar från vägtrafiken öka i takt med att trafikmängden ökar. Slitage från vägar påverkas i stor utsträckning av användningen av dubbdäck.
Utsläpp av slitagepartiklar från bromsar och däck ska för första gången att regleras i och med utsläppskraven i den nya EU-förordningen Euro 7 som börjar gälla första juli 2028.
Vår musiksmak blir smalare när vi blir äldre, visar en studie. Bland annat blir nostalgi en stark drivkraft och musiken som man lyssnade på som ung följer med som ett ”ljudspår till livet”.
Musik är en stark identitetsmarkör – men vad vi lyssnar på förändras med åldern. Resultaten är kanske inte så förvånande, men nu är det vetenskapligt belagt för första gången.
En internationell studie från Göteborgs universitet, Jönköping University och University of Primorska i Slovenien har undersökt människors musiklyssningsvanor under 15 års tid.
Resultatet visar att yngre användare lyssnar brett på samtida populärmusik och följer trender i populärkulturen. I skiftet från tonåren in i vuxenlivet breddas musikvanorna – fler artister och genrer utforskas, och lyssningen blir alltmer varierad. Med stigande ålder smalnar detta spektrum sedan av, samtidigt som musikvalen blir mer personliga och präglade av tidigare upplevelser.
– När du är ung vill du uppleva allt. Du åker inte till Roskildefestivalen bara för att lyssna på ett visst band, men när du blir vuxen har du oftast hittat en musikstil som du identifierar dig med. Topplistan blir mindre viktig, säger Alan Said, docent i datavetenskap på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Nostalgi är en viktig drivkraft
Forskarna använde sig av data från musiktjänsten Last.fm där användare delar sina musiklyssningsvanor från exempelvis Spotify. På så sätt kan de skapa en personlig musikprofil och få överblick över sitt lyssnande. Eftersom användare av Last.fm kan ange sin ålder när de registrerar sig, kunde forskarna knyta lyssningsvanorna till ålder.
Studien omfattar drygt 40 000 användare och datan innehöll över 542 miljoner lyssningar av drygt 1 miljon olika låtar.
– I studien kan vi följa hur musiklyssnandet förändras över en längre tid, när företag som Spotify försöker ta fram musikrekommendationer till sina kunder tittar de inte nödvändigvis på användarnas beteendeförändringar genom livet, säger Alan Said.
Resultatet visar att musiklyssnandet fortsätter att förändras genom livet. I medelåldern och framåt blir nostalgi en stark drivkraft, musiken från ungdomsåren följer med som ett ”ljudspår till livet”. Hos äldre lyssnare blir mönstret dubbelt. De fortsätter att ta del av ny musik, men återvänder samtidigt gång på gång till låtar från sin ungdom.
Musiksmaken blir också mer unik ju äldre lyssnaren är. Tonåringar kan hitta många gemensamma favoritlåtar med sina jämnåriga kompisar. Det blir svårare med åldern. Grannen lyssnar på death metal för hela slanten, medan du är insnöad på Genesis eller reggae.
– De flesta 65-åringar ger sig inte ut på en musikalisk upptäcktsresa, säger Alan Said.
Förbättrade rekommendationer
För företag eller personer bakom ett rekommendationssystem, som exempelvis Spotifys förslag på ny musik till sina användare, innebär studiens resultat viktiga utmaningar och möjligheter.
Den här typen av analyser av människors lyssnande över hela livet har inte varit möjliga förrän nu – helt enkelt för att det är först nu som det finns tillräckligt lång tid av digitalt musiklyssnande att studera.
– En tjänst som rekommenderar samma typ av musik på samma sätt till alla riskerar att missa vad olika grupper faktiskt vill ha. Yngre lyssnare kan gynnas av rekommendationer som blandar de senaste hitsen med förslag på äldre musik de ännu inte upptäckt. Medelålders lyssnare uppskattar en balans mellan nytt och bekant, medan äldre vill ha mer skräddarsydda rekommendationer som speglar deras personliga smak och nostalgiska återhöranden, säger Alan Said.
Skamkänslor kan försämra livskvaliteten hos personer med långvariga mag- och tarmbesvär. Enligt en studie spelar skam en viktig roll i samspelet mellan fysiska symtom och psykiskt mående.
En studie vid Örebro universitet har undersökt hur skamkänslor påverkar personer med Disorders of Gut-Brain Interaction (DGBI), som är en grupp sjukdomar med långvariga mag- och tarmbesvär utan tydlig medicinsk orsak. Ett exempel är IBS.
Studien utgår från kunskapen att psykiskt mående och magbesvär hänger ihop. Svåra symtom kan försämra det psykiska måendet, och psykisk ohälsa kan i sin tur förvärra de kroppsliga symtomen.
– Vi vet också att mag- och tarmbesvär kan uppfattas som något att skämmas över eftersom det finns en fördömande attityd i samhället, ett stigma, som kan leda till att den enskilde känner skam, säger Inês Trindade, forskare inom psykologi vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Symtom påverkar livet
Personer med DGBI kan drabbas av symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor och svullen buk. Många undviker viss mat och sociala sammanhang för att slippa obehag eller för att dölja sina besvär. De fysiska problemen samverkar med psykisk ohälsa som ångest, depression och sämre livskvalitet.
Totalt deltog över 2 400 svenska personer i studien. 537 av dem uppfyllde kriterierna för en DGBI-diagnos kopplad till besvär med tarmen.
Mycket skam försämrar livskvaliteten
Studien visar att graden av skam påverkar livskvaliteten. Personer som kände mycket skam hade sämre livskvalitet än andra med lika svåra fysiska symtom.
– Vi visar att skam är en viktig förklaring, en mekanism som kopplar dessa mag- och tarmbesvär till att må psykiskt dåligt och till nedsatt livskvalitet. Det finns också en direkt påverkan mellan symtom och psykiskt mående, som inte går via skam, säger Inês Trindade.
Empati och medkänsla viktigt
Hon betonar att skam är en naturlig känsla hos oss människor, men den kan också ha en nedbrytande effekt och leda till flera negativa psykiska tillstånd. Ett exempel är att man undviker kontakt med andra.
Inês Trindade ser möjliga effekter för vården, även om bemötande inte ingick i studien. Hon baserar sin tolkning av resultatet på tidigare forskning.
– Empati och medkänsla är viktiga som botemedel mot känslor av skam. Ett erkännande av patientens upplevelse och att visa sitt intresse är ett sätt att stötta för att komma vidare. Tiden spelar roll, även om det bara är tio minuter. Det är ingen lyx, utan en del av den evidensbaserade behandlingen, säger Inês Trindade.
Studien vid Örebro universitet är ett samarbete med forskare vid Göteborgs universitet.
I dag finns inga läkemedel mot de flesta virus som orsakar sjukdomar hos människor. En ny studie visar dock att peptider från probiotiska bakterier kan hämma virus som orsakar bland annat TBE och covid-19.
– Det kan förändra hur vi bekämpar virusinfektioner i framtiden, säger Abubakr Omer, forskare i medicin vid Örebro universitet.
I sin avhandling har Abubakr Omer undersökt om så kallade plantariciner kan användas för att bekämpa virusinfektioner. Plantariciner är små peptider som produceras av den probiotiska bakterien Lactobacillus plantarum.
– Dessa bakterier har länge varit kända för sina antibakteriella egenskaper, men min forskning visar att de också är effektiva mot virus, säger Abubakr Omer.
Studien visar att det särskilt är en plantaricin, PLNC8 αβ, som kan bryta ner virusmembran utan att skada mänskliga celler.
– Eftersom denna plantaricin bryter ner virusmembran på ett effektivt sätt fungerar den särskilt väl mot virus med ett lipidhölje, som SARS-CoV-2, som orsakar covid-19 och flavivirus som TBE och Zika, säger Abubakr Omer.
Resultatet visar också att PLNC8 αβ kan bidra till att reglera den inflammatoriska och immunologiska responsen i kroppens celler. På så sätt kan den dämpa skadlig inflammation – en viktig faktor vid svåra virusinfektioner som covid-19, där en överaktiv immunrespons kan leda till livshotande komplikationer.
Ett steg närmare en ny typ av läkemedel
Traditionella antivirala läkemedel riktar ofta in sig på specifika virus och kan snabbt sluta fungera på grund av mutationer. Plantariciner angriper istället virusmembranet som inte är lika utsatt för mutationer.
– Eftersom PLNC8 αβ har både antibakteriella och antivirala egenskaper kan den användas för att behandla saminfektioner som orsakas av både bakterier och virus. Men mer forskning behövs för att ge stöd åt våra resultat och bättre förstå den exakta verkningsmekanismen hos peptiden vid sådana tillstånd, säger Abubakr Omer.
I framtiden kan plantariciner bli nässprejer eller inhalationsläkemedel mot luftvägsvirus som influensa och covid-19, eller som en del i kombinationsbehandlingar tillsammans med antivirala läkemedel.
– Vi är fortfarande i början av den här forskningen och det behövs fler studier för att förstå mekanismerna i detalj och utveckla säkra och effektiva läkemedel. Men resultaten kan lägga grunden för en ny generation antivirala läkemedel som kan rädda liv vid framtida virusutbrott.
Klimatpolitik – till exempel koldioxidskatter – har starkt stöd i länder med lägre inkomster och välfärd. Men när resurserna är begränsade prioriterar människor satsningar på akuta behov i vardagen framför klimatet.
En studie har undersökt hur invånare i sju stora låg- och medelinkomstländer, som även kallas det Globala Syd, prioriterar mellan klimatpolitik och andra samhällsbehov.
Undersökningen med 8400 deltagare gjordes i Chile, Colombia, Indien, Kenya, Nigeria, Sydafrika och Vietnam. Till skillnad från traditionella enkäter där deltagarna bara ombeds instämma i olika påståenden, fick man här göra direkta val mellan olika områden för statliga satsningar.
Klimatet får stå tillbaka
Resultatet visar att klimatpolitiken anses viktig, men att hälsa, utbildning och fattigdomsbekämpning ofta prioriteras högre när resurserna är begränsade.
Enligt forskarna ger den här metoden en tydligare bild av den allmänna opinionen.
– När man bara frågar om klimatförändringarna är viktiga blir svaret nästan alltid ja. Men när människor måste göra avvägningar hamnar klimatet ofta bakom mer akuta frågor som sjukvård och jobb, säger forskaren Gunnar Köhlin, ansvarig för det globala forskarnätverket Environment for Development på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Högt förtroende för forskning
Studien visar också att kunskaperna om klimatfrågor i de undersökta länderna inte ligger långt efter nivåerna i rikare delar av världen.
Deltagarna uppgav även att de har störst förtroende för vetenskapen som källa till information om klimatet – högre än för regeringar, företag eller medier.
Intäkter bör öronmärkas
Stödet var särskilt starkt för att intäkter från koldioxidskatter ska gå till satsningar på hälsa och utbildning, snarare än att användas för att balansera statsbudgeten eller delas ut direkt till hushållen.
– En förståelse för hur människor i det Globala Syd tänker kring klimatförändringarna är oerhört viktig. I dessa länder bor majoriteten av jordens befolkning. De är också väldigt utsatta för effekterna av klimatförändringarna och samtidigt viktiga aktörer när vi letar efter lösningarna, säger Gunnar Köhlin.
Studien har genomförts av Environment for Development med hjälp av undersökningsföretaget YouGov. Resultaten ger beslutsfattare och forskare underlag för att bättre förstå hur klimatpolitik kan utformas i utvecklingsekonomier där behoven är många och resurserna begränsade.
Flyttfåglar flyger mest effektivt om de håller en måttlig hastighet. Det är också det tempo fåglarna använder under sina långflygningar för att spara energi, visar en studie på näktergalar.
När näktergalarna lämnar Sverige i slutet av sommaren och styr mot södra Afrika flyger de inte i full fart. De håller i stället en jämn takt. Det här är ingen slump, enligt en studie från Lunds universitet.
Medelfart mest effektivt
Flyttfåglar tillbringar hundratals timmar i luften under sina långa resor. Hittills har forskare trott att flygfarten inte spelar så stor roll och att energin används lika effektivt oavsett hastighet. Men nya försök i vindtunnel med näktergalar visar att det inte stämmer.
– Vi har upptäckt att näktergalarna inte är lika effektiva vid alla hastigheter. Deras effektivitet är som högst vid en medelhög flyghastighet – cirka 7–8 meter per sekund – alltså varken vid mycket låga eller mycket höga hastigheter, säger Pablo Macías Torres, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
En flaxande näktergal i flygexperiment som gjordes i Lunds universitets vindtunnel. Bild: Animal Flight Lab Lund
Tidigare modeller har antytt att fåglar omvandlar ungefär 23 procent av sin metaboliska energi – den energi som kroppen frigör från mat genom ämnesomsättningen – till flygning. De nya resultaten visar att maxvärdet ligger närmare 15 procent, och att det framför allt beror på hur fort fågeln flyger.
– Vår studie visar att energieffektiviteten varierar och når sitt maximum vid medelhög hastighet – så alla hastigheter är helt enkelt inte lika effektiva, säger Pablo Macías Torres.
Ökad förståelse för fåglarnas prestation
Resultaten ger även forskarna de hittills mest träffsäkra uppskattningarna av hur mycket energi fåglar faktiskt använder när de flyger. De kan också bidra till att ta fram mer exakta modeller över fåglars flygning– och bättre förstå hur små fåglar klarar av sina långa resor över hela kontinenter.
– Att förstå fåglars flygeffektivitet hjälper oss att uppskatta de anmärkningsvärda fysiologiska anpassningar som gör det möjligt för fåglar att erövra luften och genomföra extraordinära långdistansflyttningar, som till exempel näktergalarnas imponerande flygning söderut, säger Pablo Macías Torres.
Granbarkborrar är ökända för att döda miljontals träd i Sverige. En studie visar nu att de också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsområden kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade områden.
Under de senaste decennierna har utbrott av insekten granbarkborre spridit sig och intensifierats över hela Europa och Sverige. Det har lett till stora konsekvenser för skogen och skogsbruket, i takt med att stora arealer av döda granskogar har brett ut sig.
– Vi har länge vetat att varma, torra somrar ökar utbrotten av granbarkborre, men i den här studien visar vi också att granbarkborrarna själva påverkar det lokala klimatet i skogen, säger Caroline Greiser, landskapsekolog vid Institutionen för naturgeografi och Bolincentret för klimatforskning på Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Forskare vid Stockholms universitet har mätt hur skador från granbarkborrar påverkar mikroklimatet i skogen, både under trädkronorna och vid deras yta. Undersökningarna genomfördes på olika platser i Södermanland.
Resultaten tyder på att ökade granbarkborre-angrepp inte bara är en konsekvens av klimatförändringar, utan också bidrar till att förändra mikroklimatet. Lokalt ökar uppvärmningen där träden dödats av insekterna.
Oväntade iakttagelser
Temperaturen under trädkronorna i skogen är ofta lite svalare under dagen och varmare under natten jämfört med öppna landskap, vilket gör att en skog kan buffra extrema temperatursvängningar. Forskarteamet satte upp sensorer som mätte lufttemperaturen på 31 platser i fem naturreservat för att kunna studera hur mikroklimatet ändrades längs en gradient från helt friska bestånd till komplett angripna bestånd.
I ett av områdena, Ekeby naturreservat, skapade forskarna också temperaturkartor över trädkronornas temperatur med hjälp av drönare. Forskarna kunde då se att döda träd i genomsnitt var över två grader varmare än levande träd under soliga dagar, och att dessa ”skelettskogar” med döda träd lät mer värme nå undervegetationen på grund av mer solinstrålning och förmodligen mindre avdunstning. Det kan leda till dominoeffekter på skogens biologiska mångfald, trädplantornas överlevnad och även påverka människors hälsa under värmeböljor.
Forskarna gjorde också två oväntade iakttagelser:
– Där det fanns fler lövträd som björk eller asp var uppvärmningseffekten under dagen mycket mindre. Och tvärtemot våra förväntningar blev nätterna i angripna skogar inte kallare. Krontäckningen räckte ändå till för att bromsa värmeutstrålningen under natten – vilket innebar att dessa bestånd fortfarande kunde skydda unga träd och andra arter från frost, säger Caroline Greiser.
Blandning av träd i skogar viktigt
Resultaten kan vara användbara för hur man kan bedriva skogsbruk i ett varmare klimat.
– Vår studie visar varför vi behöver diversifiera våra skogar. Blandade bestånd med fler lövträd är inte bara mindre sårbara för angrepp av granbarkborre, utan hjälper också till att hålla skogen svalare efter angreppet, säger Caroline Greiser.
Enligt forskarna verkar döda träd ge ett liknande skydd mot nattfrost som levande träd och kan därför lämnas kvar istället för att huggas ner.
– Vi hoppas att forskningen kan ge en vägledning till hur beslut tas när det gäller hanteringen av angripna skogar i naturskyddsområden och hur skogsavverkning kan gå till, något som är viktigt i en tid av mer frekventa extremväder och skadedjursutbrott.
Kan en färg målad på hustak ersätta luftkonditionering? Det hoppas forskare som utvecklat ett nytt material som reflekterar solens strålar och sänker temperaturen inomhus. Enligt en studie kan färgen – som tagits fram med hjälp av AI – ge både energibesparingar och skydd mot värmeböljor.
Under soliga dagar kan byggnader snabbt bli varma när de absorberar stora mängder av solens strålning. Nu har forskare från USA, Kina, Singapore och Sverige utvecklat avancerade, tunna metamaterial som både blockerar solstrålning och avger värme – något som sänker inomhustemperaturen. Ett av materialen kan appliceras som färg, antingen genom att målas eller sprutas på ytor.
– Ett tak som målats med det specialdesignade materialet höll en inomhustemperatur som var 5,6 grader lägre än en annan byggnad målad med konventionell vit färg, säger Max Yan, universitetslektor vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
AI snabbade på process
Metamaterial är konstgjorda material med egenskaper som överträffar naturliga material. Tidigare har utvecklingen av kylande metamaterial varit en långsam process där forskare tvingats prova sig fram.
I den nya metoden har forskarna använt maskininlärning och artificiell intelligens för att snabbt få fram tusentals komplexa strukturer med rätt egenskaper – att reflektera solljus och avge värme. Bland dessa väljs sedan de mest lovande alternativen ut utifrån hur kostnadseffektivt de kan tillverkas i stor skala.
Kan minska elförbrukning
Enligt studien kan den nya färgen ge stora energibesparingar genom att minska behovet av luftkonditionering. Beräkningar visar att om färgen appliceras på taket till ett typiskt fyravåningshus i Bangkok, med en takyta på 780 kvadratmeter, skulle cirka 12 000 kilowattimmar el kunna sparas per år. Färgen kan även användas på exempelvis bilar, tåg eller maskiner.
Behovet av effektiv kylning ökar i takt med att klimatet förändras och värmeböljor blir både vanligare och mer intensiva.
– Den här typen av material kan bidra både till bättre levnadsmiljöer och stora energibesparingar, säger Max Yan.
Enligt forskarna kan den AI-baserade metoden anpassas för länder med kalla vintrar genom att designa tunna material eller färger som istället bidrar till att bevara värme inomhus.
Ett läkemedel som används mot diabetes typ 2 och fetma kan kanske också hjälpa vid kokainberoende. Forskare har i försök på råttor sett att behandlingen minskar både användning av kokain och återfall.
Semaglutid är ett av världens mest förskrivna läkemedel vid typ 2-diabetes och övervikt. Nu visar en studie att det också minskar råttors intag av kokain, dämpar deras motivation att fortsätta använda drogen och minskar risken för återfall.
Studien bygger på försök där råttor lärdes att själva ta kokain. Med semaglutid minskade droganvändningen med i genomsnitt 26 procent och risken för återfall med 62 procent. Forskarna mätte även hur villiga råttorna var att anstränga sig för att få mer kokain, där motivationen minskade med 52 procent med semaglutid.
– Våra resultat visar att ett redan etablerat läkemedel påverkar centrala beteenden vid kokainberoende. Förhoppningen är att detta kan leda till nya behandlingsmöjligheter för människor, men det krävs kliniska prövningar innan vi vet om effekten finns även hos patienter, säger Cajsa Aranäs, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Kan minska belöningskänslan
En möjlig förklaring till studiens resultat är att läkemedlet gör det svårare för kokain att höja dopaminnivåerna i hjärnan, och därmed minskar belöningskänslan. Hur semaglutid påverkar hjärnan är ännu inte helt klarlagt, men forskare vet att det kan påverka både aptit och belöningssystem.
– Det finns ett stort behov av läkemedel mot kokainberoende. I dag saknas helt farmakologiska behandlingar och återfallsrisken är mycket hög. Om resultaten från råttstudierna håller i kliniska prövningar kan semaglutid bli det första läkemedlet som kompletterar psykologiska behandlingar och stödinsatser, säger Elisabet Jerlhag, professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Semaglutid är ett läkemedel av typen GLP1-analoger. I dag finns flera godkända GLP-1-läkemedel, men semaglutid är mest känt.
När kvinnor dödar agerar de oftast för att de känner sig provocerade och hotade – de kännetecknas sällan av psykopati. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Eftersom kunskaperna om kvinnor som utövar dödligt våld är begränsade ville forskare vid Göteborgs universitet undersöka sambanden mellan psykopati, typ av våld och allvarlig psykisk störning vid dödligt våld med kvinnor som förövare.
Forskarna kartlade alla 175 rättsfall i Sverige mellan 2000 och 2014 där kvinnliga förövare genomgått rättspsykiatrisk undersökning efter dödligt eller försök till dödligt våld. Ungefär hälften av kvinnorna bedömdes ha en allvarlig psykisk störning.
Resultatet visar att kvinnliga förövare kännetecknas av relativt låga nivåer av psykopati. De agerade oftast i affekt utifrån reaktiva motiv, för att exempelvis skydda sig själva eller andra i en hotfull situation. De hade inte lika ofta det som kallas instrumentella motiv, där målet är att få makt, komma över pengar och liknande.
Psykopati är inte en egen etablerad diagnos
Psykopati utgör i svårare fall en funktionsnedsättning, kännetecknad av personlighetsdrag och beteenden såsom brist på empati, skuldkänslor och ånger. Andra tecken är manipulativa och bedrägliga drag, vältalighet och en grandios självbild, samt tidiga beteendeproblem och antisocialt beteende. Psykopati är ingen egen etablerad diagnos men kan relateras till antisocialt personlighetssyndrom.
Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp och inte en medicinsk diagnos. Begreppet handlar om effekterna av psykisk ohälsa eller beteendestörningar. Huruvida en misstänkt har allvarlig psykisk störning utreds av Rättsmedicinalverket på uppdrag av domstol, och kan avgöra om det blir fängelse eller rättspsykiatrisk vård.
Tankar om våld
Kvinnorna med allvarlig psykisk störning agerade också i stor utsträckning i affekt, men var oftast lite mindre provocerade, och hade också lite längre tid av tankar om att agera våldsamt jämfört med de som inte bedömdes ha en allvarlig psykisk störning. Det handlade inte om några längre förberedelser eller avancerad planering, snarare att det uppemot ett dygn i förväg hade funnits funderingar om våldsagerande.
– Kvinnor med en allvarlig psykisk störning verkar ha en lite högre grad av kort planering än de som inte har en allvarlig psykisk störning, vilket är intressant. Man associerar inte nödvändigtvis en person med svår psykisk sjukdom med att ha planerat det den gör. Vi ser också att kvinnorna utan allvarlig psykisk störning har en starkare upplevelse av provokation vid dådet, säger Karin Trägårdh, doktorand vid Göteborgs universitet och psykolog med specialisering klinisk forensisk psykologi, i ett pressmeddelande.
Finns möjlighet att förebygga brott
Karin Trägårdh har i sin tidigare forskning studerat bakgrundsfaktorer för kvinnor i Sverige som gör sig skyldiga till mord, dråp, vållande till annans död eller barnadråp. Oavsett om de bedömts ha en allvarlig psykisk störning eller inte i samband med dåden har majoriteten en historik av utsatthet för våld, suicidförsök med mera.
Den nu aktuella studien tyder på att varken psykopati eller instrumentell aggression är starka drivkrafter hos kvinnor som dödar, vilket stämmer med tidigare forskning. Tidigare forskning visar också att kvinnor i högre utsträckning än män har sökt hjälp innan brotten begås, vilket i kombination med de aktuella fynden om viss planering utgör en möjlighet att förebygga våldsbrott.
– Det är en viktig aspekt att fånga upp. Kvinnor kan visserligen få frågor om våldsutsatthet av polisen, socialtjänsten och inom vården, men vi möter dem sällan med frågor om de själva har tankar på att använda våld som lösning på de problem de befinner sig i. Även om det är extremt ovanligt att kvinnor begår dödligt våld får vi inte värja oss från att fråga om eller på andra sätt undersöka detta vidare, säger Karin Trägårdh.
Tonåringar runt om i världen har en ganska nyanserad bild av hur livet på nätet påverkar det psykiska måendet – både positivt och negativt. De är också överens om att mer stöd och engagemang behövs från vuxna, enligt en studie.
Forskare har intervjuat ungdomar i elva länder om hur de själva uppfattar sina digitala vanor och hur det påverkar deras mentala hälsa. Totalt deltog 71 grupper med 12–19-åringar från både rika och fattiga länder, däribland Sverige, Kina, Chile, Malawi, Egypten och USA.
– Det var förvånande hur lika ungdomarna från olika länder uttryckte sig kring både effekterna av digitala miljöer och kring vilket stöd de önskade från vuxna. Det säger mycket om hur vi idag lever i en globaliserad digital värld, säger Leo Ziegel, läkare och forskare vid institutionen för global folkhälsa i ett pressmeddelande från Karolinska institutet.
Mobbning, jämförelser och vänskap
Ungdomarna beskrev hur ständiga jämförelser med andra via sociala medier kan förstärka kroppsideal, sociala normer och att antalet ”likes” ibland blir ett mått på självvärde. Mobbning och trakasserier som börjar i skolan kan också fortsätta på nätet, vilket gör det svårt att få en paus för återhämtning.
Många upplever också ett beroende av mobilen och slöseri med tid genom passivt skrollande i sociala medier. Samtidigt lyfte ungdomarna även fram positiva aspekter. Digitala plattformar är viktiga för vänskap, gemenskap och att kunna prata om psykisk ohälsa – särskilt i samhällen där sådana samtal är tabubelagda.
Vill ha mer stöd från vuxna
Ungdomarna upplever dock att vuxna sällan förstår eller engagerar sig i ungas liv på nätet – och att många inte reflekterar över sitt eget digitala beteende.
– Som förälder är det bra att försöka ha en tät dialog med sina barn om de här frågorna och dessutom viktigt att vara en god förebild. Även lärare och beslutsfattare har en tydlig roll i ungas digitala liv och då behöver man ta in deras perspektiv. Insatser som främjar tryggare online-miljöer bör utformas tillsammans med ungdomar för att bli relevanta, säger Carl Fredrik Sjöland, läkare och doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet.
Studien fokuserade inte på skärmtid – något ungdomarna själva menar inte är avgörande. Minst lika viktigt är vad de gör online, hur de kommunicerar och med vem, och om det går ut över sömn, studier eller sociala aktivieter.
Studien är en del av Unicefs:s rapport State of the World’s Children 2021 och har genomförts i samarbete med forskare från flera länder.
För första gången har en rund och välbevarad koppartacka hittats i Sverige. Fyndet bedömdes först vara från bronsåldern, men analyserna visade något oväntat – metallen visade sig vara en legering typisk för järnåldern. Fyndet stärker teorin om långväga kontakter och handelsnätverk under denna period.
Runda koppartackor har tidigare hittats i Medelhavsområdet, i kontinentala Europa och längs Atlantkusten. De användes för att transportera metall under brons- och järnåldern.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet identifierat en liknande tacka som hittats i Särdal i Halland. Det är den första kompletta koppartackan som upptäckts från denna tid i Sverige.
Privatpersoner råkade gräva upp metallen som sedan blev liggande i 50 år. Bild: Depositphotos
Forskarskatten låg dold i en trädgård
Koppartackan hittades av en slump i en trädgård i Särdal. När en familj skulle gräva ett hål för en staketstolpe i trädgården stötte man på ett ovanligt runt metallföremål 20–40 centimeter under markytan. Föremålet togs in i verkstaden på tomten – och blev liggande i nästan 50 år.
Först när en vän till familjen, som var amatörhistoriker och aktiv i den lokala hembygdsföreningen, såg föremålet föreslog han att det borde visas upp för arkeologer vid Kulturmiljö Halland och Hallands kulturhistoriska museum. Fyndet blev sedan en del av ett forskningsprojekt.
Typisk för järnåldern
Forskarna trodde först att koppartackan var från bronsåldern, men genom kemiska och isotopbaserade analyser kunde de senare fastställa att metallen – en koppar-zink-tenn-blylegering – är typisk för järnåldern.
Tidigare studier har visat att förhistoriska metallföremål i Skandinavien ofta tillverkades av metall som kom från kontinenten. Det finns också belägg för att metallen under vissa perioder kom från specifika regioner.
– Då tog vi kontakt med ett team av polska forskare som fått liknande resultat när de analyserade ett arkeologiskt fynd av stavformade koppartackor i östra Polen, säger Serena Sabatini, arkeolog och forskare vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Metallen troligen från Spanien
Tillsammans med de polska forskarna fortsatte arbetet med kartläggningen av föremålen. Analyserna visar att både koppartackan från Halland och de stavformade tackorna från Polen med stor sannolikhet har tillverkats av koppar från sydvästra Spanien.
– Likheten mellan föremålen är slående vad gäller kemisk sammansättning och typ av blyisotopsvärde, trots att de hittats så långt från varandra. Därför har vi dragit slutsatsen att de härstammar från samma handelsnätverk inom metallhandeln, som sträckt sig längs Europas Atlantkust, genom Kattegatt och Östersjöområdet, säger Linn Nordvall, doktorand vid Göteborgs universitet och arkeolog vid Kulturmiljö Halland.
Stärker hypotes om långväga handel
I studien har forskarna använt etablerade metoder inom arkeometallurgi, som analys av blyisotoper och spårämnen, för att undersöka metallens sammansättning och spåra gruvområdet där metallen utvanns.
– Det nya i denna studie är att vi gick ett steg längre. Genom att kombinera de erhållna uppgifterna med känd historisk och arkeologisk information lyckades vi föreslå ett historiskt sammanhang, både för koppartackan från Särdal och för de stavformade tackorna från Iława-sjöområdet i nordöstra Polen, säger Serena Sabatini och fortsätter:
– Med tanke på den slående likheten i metallens sammansättning i alla dessa artefakter har vi också kunnat stärka tidigare hypoteser om kontakter och nätverk i Östersjöområdet under den nordiska förromerska järnåldern.
Ungdomar som är extremt tidigt födda har oftare problem med smärta i mun och ansikte. De känner också mer oro inför tandläkarbesök jämfört med andra jämnåriga. Det visar en studie som gjorts av forskare vid Malmö universitet.
350 ungdomar mellan 13 och 18 år har deltagit i en studie om kopplingen mellan tandhälsa och allmän hälsa. Drygt hälften av deltagarna var extremt för tidigt födda – i graviditetsvecka 27 eller tidigare – medan övriga ingick i en kontrollgrupp. Även föräldrarna deltog i undersökningen.
Resultaten visar att det finns en signifikant skillnad mellan extremt tidigt födda ungdomar jämfört med jämnåriga när det gäller mun- och ansiktssmärta, behov av tandreglering, tandvårdsrädsla och tandborstningsvanor.
Oftare smärta i mun eller ansikte
Bland de extremt för tidigt födda ungdomarna uppgav var fjärde att de har smärta i mun eller ansikte minst en gång i veckan. I kontrollgruppen var motsvarande andel ungefär var åttonde. Däremot fanns inga större skillnader mellan grupperna när det gäller huvudvärk, magont eller ryggsmärtor.
Studien visar också att för tidigt födda pojkar oftare genomgått tandreglering. Bland de för tidigt födda ungdomarna som inte fått behandling var det fler som önskade tandreglering, jämfört med övriga deltagare.
– Det kan bero på att de för tidigt födda är något senare i sin käk- och bettutveckling än sina jämnåriga kamrater. Tandvården bör därför tänka på att tandreglering inom denna grupp kan behöva ske i ett senare skede än vad som är brukligt bland jämnåriga, säger Liselotte Paulsson, professor vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet, i ett pressmeddelande.
Fler hade tandvårdsrädsla
Studien visar också att för tidigt födda oftare känner rädsla och obehag inför tandvårdsbesök, särskilt när det gäller sprutor. Undersökningen visar också att de borstar tänderna mer sällan på kvällarna än andra jämnåriga – utan att någon tydlig förklaring framkommit.
– Resultaten visar att det är viktigt att klinisk personal och föräldrar är uppmärksamma på dessa ungdomars munhälsa. Det gäller inom alla de belysta aspekterna i studien, säger Liselotte Paulsson.
Studien utgår från EXPRESS (National Extremely Preterm Infants in Sweden Study).
Allt fler barn som väntar på hjärttransplantation överlever – trots längre väntetider. Mellan 1986 och 2023 har dödligheten på väntelistan sjunkit från 22,8 till 6,8 procent, visar en studie.
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt hur resultaten för hjärttransplanterade barn förändrats över tid genom att undersöka hjärttransplantationer hos barn under 18 år i Norden mellan 1986 och 2023. Totalt ingick 597 barn i studien, varav 461, alltså 77 procent, fick ett nytt hjärta.
Studien är den första av sitt slag som tittar på genomförda hjärttransplantationer hos barn i Norden, inom ramen för det nordiska samarbetet Scandiatransplant. Scandiatransplant är ett nordiskt samarbete som samordnar organtransplantation i Danmark, Finland, Norge och Sverige, Island och Estland. Forskarna har dels tittat på överlevnaden i väntan på transplantation, dels på överlevnaden efter transplantation.
Resultaten visar att överlevnaden ökat markant – en utveckling som forskarna kopplar till tekniska framsteg, avancerad teknik och bättre rutiner i vården.
Från att 22,8 procent dog till 6,8 procent
Forskarna delade in undersökningsperioden i tre tidsperioder, 1986–1998, 1999–2011 och 2012–2023, för att kunna jämföra utvecklingen över tid. Resultatet visar en kraftigt minskad dödlighet i väntan på nytt organ, trots att väntetiden ökat.
– Det som tydligt framgår av studien är att fler barn på väntelistan idag når fram till en hjärttransplantation. Under den första tidsperioden dog 22,8 procent av barnen som stod på väntelistan i väntan på ett nytt hjärta. Under den senaste tidsperioden är den siffran 6,8 procent. Samtidigt har medianväntetiden på ett nytt hjärta nästintill fördubblats – från 38 till 63 dagar – men trots den längre väntetiden är det fler som överlever till transplantation, säger Oscar van der Have, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare på Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Bättre teknik kan ligga bakom att fler överlever
Att fler överlever trots ökad väntetid menar forskarna beror på de tekniska framsteg som gjorts inom transplantationsvården de senaste åren.
– Det handlar till stor del om att vi har bättre och mer avancerad teknik idag. Vi har kort- och långsiktiga cirkulationsstöd, som ECMO och mekaniska hjärtpumpar, som till exempel Berlin Heart, som kan hjälpa barnen att klara väntetiden, säger Karin Tran-Lundmark, forskare vid Lunds universitet och överläkare på Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus.
Det kan också till viss del bero på att barn sätts på väntelistan tidigare i sjukdomsförloppet.
– En annan aspekt är att vi troligtvis listar barnen lite tidigare, innan de hunnit bli för sjuka. Det gör att de får vänta längre – men med bättre förutsättningar. Det är nog en medvetenhet som ökat: att ta beslutet tidigare, vilket också ger möjlighet till bättre stöd under väntan, säger Michal Odermarsky, forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare på Barnhjärtcentrum vid Skånes universitetssjukhus.
Flera utmaningar finns kvar
Trots framgångarna finns det fortfarande utmaningar. Den långsiktiga överlevnaden efter transplantation är mycket bra inom Scandiatransplant. Samtidigt har långtidsöverlevnaden inte förbättrats i samma takt som överlevnaden på väntelistan.
– Tyvärr så behövs ju livslång immunhämmande behandling efter en transplantation, vilket medför risker. Vi behöver bli ännu bättre på att upptäcka och behandla komplikationer som avstötning, infektioner och maligniteter. Här gäller det att vi följer, och gör vårt bästa för att bidra till, utvecklingen av diagnostiska metoder och läkemedel, säger Karin Tran-Lundmark.
Det behövs också mer kunskap om hur man kan förbättra vården för barn med enkammarhjärta.
– Vi är väldigt intresserade av gruppen med enkammarhjärta, en grupp av barn med svåra medfödda hjärtfel. Det är vår mest utmanande patientgrupp, där levern med tiden kan svikta till följd av hjärtfelet. Det kan vara svårt att avgöra när det är dags att transplantera, om det räcker med att byta hjärtat eller om även levern behöver transplanteras. Det är mycket som spelar in. Det är en liten grupp, men väldigt komplex, säger Michal Odermarsky.
En annan utmaning är tillgången på organ för de allra yngsta barnen, där dödligheten på väntelistan är högst.
– Det är svårt att hitta donatorer i den åldern, eftersom vi tack och lov har en låg barnadödlighet i Norden. En ökad medvetenhet om att det finns barn som väntar på transplantation kan nog göra att fler anhöriga säger ja till donation, och ännu bättre hjärtpumpar kan också bidra till att fler överlever, säger Karin Tran-Lundmark.
I studien ingick inte listade barn från Estland och Island som hjärttransplanterats i Helsingfors och Göteborg.
Forskare har hittat dna från bakterier i rester av mammutar – bland annat i en över en miljon år gammal tand. Fynden är några av de äldsta mikrobiella dna som någonsin upptäckts, och vissa bakterier kan ha orsakat sjukdomar hos mammutar.
Ett internationellt forskarteam har analyserat dna från 483 mammutprover. Med avancerade metoder har forskarna lyckats skilja ut mikrober, alltså små organismer som bakterier och virus, som levde med mammutarna och sådana som tillkom efter deras död.
I materialet ingick en stäppmammut som levde för 1,1 miljoner år sedan.
– Tänk dig att hålla i en mammuttand som är en miljon år gammal och veta att den fortfarande bär spår av de uråldriga mikrober som levde tillsammans med och i mammuten, säger forskaren Benjamin Guinet vid Centrum för paleogenetik i ett pressmeddelande.
Forskarna berättar att mikrobers dna förändras väldigt snabbt.
– Så att få fram tillförlitliga dna-data från mer än en miljon år gamla prover var lika svårt som att följa ett spår som ständigt skriver om sig självt, säger forskaren Tom van der Valk vid Centrum för paleogenetik.
Kan ha bidragit till sjukdom
Forskarna hittade sex olika grupper av mikrober som ofta fanns tillsammans med mammutarna, till exempel släktingar till bakterierna Actinobacillus, Pasteurella, Streptococcus och Erysipelothrix.
Några av mikroorganismerna kan ha varit skadliga. En är till exempel nära släkt med en bakterie som orsakat dödliga utbrott hos afrikanska elefanter. Enligt forskarna väcker fynden frågor om även mammutar, som är släkt med elefanter, också var sårbara för liknande infektioner.
Äldsta fyndet som hittats
Forskarna lyckades även återskapa stora delar av arvsmassan från bakterien Erysipelothrix som fanns hos en 1,1 miljoner år gammal stäppmammut. Det är det äldsta kända bakterie-dna som hittats hos ett djur. Det här fyndet flyttar gränserna för kunskapen om samspel mellan förhistoriska värdar och deras mikrobiom, menar Tom van der Valk vid Centrum för paleogenetik.
– Våra resultat visar att förhistoriska lämningar kan bevara biologisk information långt bortom värdgenomet. Och det kan ge oss nya perspektiv på hur mikrober påverkade anpassning, sjukdom och utdöende i pleistocena ekosystem*, säger han .
De sista ullhåriga mammutarna levde isolerat på Wrangels ö innan de dog ut. Bild: Depositphotos
Nya perspektiv på förhistoriska ekosystem
Studien tyder på att vissa mikrober levde tillsammans med mammutar under hundratusentals år fram till de sista ullhåriga mammutarnas dog ut på Wrangels ö för omkring 4 000 år sedan.
– Detta arbete öppnar ett nytt kapitel i förståelsen av utdöda arters biologi. Vi kan numera inte bara studera mammutarnas egna genom, utan nu kan vi också börja utforska de mikrobiella samhällen som levde inuti dem, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik, i pressmeddelandet.
*Pleistocen är en geologisk tidsperiod som varade från cirka 2,6 miljoner till 11 700 år sedan. Under denna period levde mammutar och flera istider förekom på norra halvklotet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
