Innovationer och entreprenörer är viktiga för att skapa nya företag och marknader. Varumärkens betydelse för företag kan knappast underskattas. I skärningspunkten mellan entreprenörskap och varumärken finns många intressanta frågor, ändå har forskningen om dem varit separerad. Det råder boken ”Entreprenörskap och varumärken”, med redaktörer från Södertörns högskola och Uppsala universitet, bot på.

– Utmaningen har varit att få ihop de olika forskningsområdena och perspektiven för att bidra till diskussionen om hur företag bildas och lyckas överleva på längre sikt. Detta är en antologi med bidrag från många olika författare där helheten är större än delarna, säger Mikael Lönnborg, som är bokens redaktör tillsammans med Södertörnforskaren Karin Winroth och Mats Larsson från Uppsala Centre for Business History vid Uppsala universitet.

Innovationer och entreprenörer är nödvändiga faktorer för att skapa nya företag och marknader. Varumärkens betydelse för både producenten och konsumenten kan knappast underskattas.

– Intresset för att vårda varumärken har ökat enormt de senaste 20 åren. De är numera livsviktiga för all konsumtion och all produktion i samhället. Många stora bolag värderar varumärket till 2/3 av börsvärdet, säger Mikael Lönnborg.

I skärningspunkten mellan entreprenörskap och varumärkesarbetet finns många intressanta forskningsfrågor.

Det finns många teoretiska utmaningar i detta forskningsområde. Traditionell ekonomisk teori har problem med att förklara såväl entreprenörer som varumärken. I teorin finns inga entreprenörer som driver produktionsprocessen framåt eller varumärkesstrateger som ser till att varorna säljs. En av bokens viktiga slutsatser är att interaktionen mellan entreprenörer och varumärken kan förklara varför näringslivets utveckling inte alltid följer den ekonomiska teorins förutsägelser.

Boken är i första hand skriven för studenter och har ett pedagogiskt upplägg med både generella analyser och fallbeskrivningar. De bidrag i boken som handlar om entreprenörskapet har oftast fokus på utbudssidan: Hur får in kapital, hur organisera produktionen och hitta nya tekniska lösningar? De som handlar om varumärken fokuserar mer på efterfrågan: Hur skapa lojala kunder och positiva mentala associationer kring en viss vara. Intentionen är emellertid att åskådliggöra att många av dessa frågeställningar borde integreras för att få en bättre uppfattning om sambanden mellan utbud och efterfrågan.

Bakom den nya antologin står forskare från Södertörns högskola i samarbete med Uppsala universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Handelshögskolan i Göteborg och BI Norwegian Business School i Oslo. De forskare som bidragit till boken verkar inom skilda akademiska discipliner.

– Det är en poäng att jurister, företagsekonomer, kulturgeografer, ekonomihistoriker och historiker har olika perspektiv på entreprenörskap och varumärken. Samtidigt skulle jag gärna se att fler tog ett mer holistiskt grepp på sina ämnen för att kunna ställa annorlunda frågor som kan ge oss ny kunskap om komplicerade processer. Det skulle också underlätta kommunikationen och framtida samarbeten mellan olika ämnesdiscipliner, säger Mikael Lönnborg.

Internationell forskning visar att unga på ungdomshem har sämre sexuell hälsa jämfört med sina jämnåriga. Nu visar den första svenska studien på området att tvångsomhändertagna ungdomar tar större sexuella risker än andra unga.

– Kunskapen om dessa ungdomars sexuella hälsa har varit begränsad eftersom de är svåra att nå i nationella studier, säger Malin Lindroth vid Malmö högskola.

Ungdomarna på SiS, Statens institutionsstyrelses, ungdomshem debuterar sexuellt tidigare än övriga ungdomar. Det är en högre andel som har erfarenhet av oönskade graviditeter, av att ha sex under påverkan av droger, att ha varit utsatt för sexuella handlingar mot sin vilja och av att ha sålt eller köpt sex.

– De tvångsomhändertagna ungdomarna har i högre grad erfarenheter som kan leda till sexuell ohälsa än andra ungdomar, säger Lindroth.

Ungdomarna är medvetna om de sexuella risker de tar.

– Min studie visar att ungdomarna tycker att chansen att uppleva något positivt i det sexuella mötet väger tyngre än riskerna. Andra saker är helt enkelt viktigare. Många tycker att osäker sex är värt risken eftersom de ser en potentiell vinst i form av njutning, bekräftelse, närhet, status eller att vara som andra, förklarar Lindroth.

Lindroth har tagit fram en målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning.

– Det är viktigt att inte vara fördömande utan att tala om sex på ett, för gruppen, realistiskt och positivt sätt.

Det kan till exempel handla om att undervisningen tar hänsyn till saker som att ungdomarna i gruppen debuterar sexuellt tidigare än andra. Lindroth har presenterat modellen för ungdomarna i studien och fått positiv respons.

– Jag hoppas att min forskning har ökat kunskapen inom området och att undervisningsmodellen kan användas på såväl ungdomshem som i andra verksamheter där personalen vill förmedla sexualkunskap till utsatta ungdomar.

Avhandling ”Utsatthet och sexuell hälsa”

– Reglerna för den tunga trafiken bör ändras så att det blir tillåtet att köra med längre och tyngre transportfordon. Det blir både ekonomiskt och klimatmässigt effektivare, säger Sogol Kharrazi, forskare på VTI.
 
HCT (High Capacity Transport) är ett begrepp för längre och tyngre godstransporter. I dag är den maximala tillåtna längden på lastbilar som kör på svenska vägar 25,25 meter, den maximala vikten är 60 ton. Med de så kallade HCT-fordonen, som i dag är olagliga på det svenska vägnätet, skulle flera problem lösas. Forskare på VTI anser därför att reglerna bör ändras så att sådana fordon kan användas i Sverige.
 
Transportsystemet behöver bli effektivare
Transportsektorn står inför utmaningar som att minska energiförbrukningen och begränsa negativ miljöpåverkan. Därför finns det ett stort intresse för att öka effektiviteten i det svenska transportsystemet. HCT kan vara lösningen som skulle innebära stora fördelar både ekonomiskt och miljömässigt.
 
VTI har lång erfarenhet av att forska om effektivare transporter med tung trafik. Och flera tidigare försök i Sverige med tyngre och längre transporter har fallit väl ut. Nu har VTI fått ytterligare ett uppdrag som kan göra Sverige till Europas ledande aktör inom transportindustrin.
 
Lärdomar från andra länder
I projektet som VTI nyss startat ska forskarna bland annat se över reglerna och kontrollen av tillgången på HCT-fordon.

– Här har vi länder som Australien, Kanada och Nya Zeeland att dra lärdomar i från. De länderna har haft ett framgångsrikt tillvägagångssätt just kring regler och kontroller, säger Sogol Kharrazi.
 
FAKTA
I det nyligen påbörjade projektet, som samordnas av VTI, ingår även Transportstyrelsen, Trafikverket, Chalmers tekniska högskola, Volvo Group Trucks Technology, Scania och Parator Industri AB. Projektet ska pågå till slutet av 2016. Den totala budgeten är 15,2 miljoner kronor. Av dessa kommer 7,4 miljoner kronor från innovationsmyndigheten Vinnovas satsning ”Fiffi” inom Programmet för fordonsstrategisk forskning och innovation.

Tiden från 1960-talet och fram till 1990-talet utmärks av en strävan i gymnasiereformer mot att ungdomar i olika utbildningar ska få en alltmer gemensam kärna av kunskaper. Genom gymnasiereformen Lpf 94 infördes gemensamma kärnämnen, däribland engelska, som skulle ge alla ungdomar gemensamma allmängiltiga kunskaper. Tiden efter 1990 och fram till 2009 präglas dock av en gradvis omorientering bort från en gemensam kunskapsbas mellan gymnasieprogram.

I en avhandling från Linnéuniversitetet visar Jan Berggren att såväl policytexter efter 1990 som ungdomar och lärare har en gemensam strävan efter kunskapsfördelning mellan gymnasieprogram. Medan utbildningspolicy motiverar en anpassning av kunskap i gemensamma ämnen till programmens inriktning främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena, så uttrycker både lärare och ungdomar att ungdomar har behov av kunskap i engelska som anpassats till det liv som de kan förväntas komma att leva. Yrkesungdomar ska därför erbjudas kunskap som anpassats för användning i specifika yrkes- och vardagssammanhang, medan ungdomar på studieförberedande program ska erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang, såsom skrivande av argumenterande texter. Den eftersträvade kunskapsfördelningen innebär att ungdomar på yrkes- respektive studieförberedande program blir ojämlikt rustade inför framtida sammanhang såsom högre utbildning och livet som medborgare med offentliga samtal. Maktrelationer skapas mellan ungdomar på olika program som inverkar på deras livschanser.  

I ett uppföljande steg ställs analysresultaten av Lpf 94 i relation till vad som uttrycks i utbildningspolicy inför den senaste reformeringen av gymnasieskolan, GY 2011. En central poäng är att utbildningspolicy inför GY 2011 uttrycker ett tydligt krav på att skolan ska åstadkomma åtskillnad av kunskapsurval mellan program. Med utgångspunkten i att kunskap ger förmåga att handla antyder detta att ungdomar på olika program förbereds än tydligare för olika möjlighet att handla i sociala sammanhang. En konkret återverkning som kunskapsfördelningen har för yrkesungdomar är att de inte längre med självklarhet erhåller grundläggande behörighet till högskolestudier.   

I studiens avslutning diskuteras vad en förändrad fördelning av kunskap mellan program skulle kunna innebära. En tanke som framförs är att kunskap och undervisning även på yrkesprogram kan få omfatta principiella diskussioner och författande av texter för medborgerligt deltagande rörande allmängiltiga ämnen såsom samhällsfrågor eller miljöfrågor. På denna väg skulle då alla gymnasieungdomar erbjudas både ämnesfördjupande och medborgarförberedande kunskaper.

Jan Berggren, fil. mag. i pedagogik är verksam dels vid Linnéuniversitet, dels som gymnasielärare i engelska och har många års erfarenhet av läraryrket. Handledare för avhandlingen är professor Per Gerrevall och docent Stefan Lund, båda verksamma vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser” försvaras offentligt 13 december. Opponent är professor Dennis Beach, Göteborgs universitet.
Avhandlingen går att beställa från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se.

Det är SKL – Sveriges kommuner och landsting – som i en bred satsning vill utveckla arbetet inom socialtjänsten. Forskarna inom forskningsmiljön Forskning och ekonomi för folkhälsans praktik, policy och politik, FEF – 3P, har fått stöd för att i tre delstudier följa och samla kunskaper från projektet för att det sedan ska höja kvaliteten på socialtjänstens arbete. Barn i missbruksfamiljer har ofta en utsatt vardag och riskerar att senare i livet själva hamna i problem.

Barnen glöms bort
–  I en studie, som SKL gjorde 2012, konstaterades det att 60 procent av alla inom socialtjänstens missbruksvård också har barn. Men barnen blir inte uppmärksammade i den utsträckning som behövs och nu vill SKL öka samverkan mellan barn- och vuxenvården, berättar professor Charli Eriksson vid Örebro universitet. Vår uppgift som forskare är att finna former för kunskapsutveckling av det praktiska arbetet.

Sedan 2011 satsar staten varje år pengar för att utveckla insatserna till barn och familjer i riskzonen genom samverkan mellan praktiker i kommuner och landsting och forskare vid olika lärosäten. I detta arbete ingår Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och SKL. Satsningen omfattar bland annat ett engagemang för unga inom familjer med problem, som socialtjänsten får kontakt med. För att bidra till ny forskning inom området har forskarna i Örebro skapat forskningsprogrammet Kunskapsutveckling för ökad samverkan mellan barn & vuxenvård inom socialtjänsten.

Erfarenheter sprids
Tack vare att så många kommuner från många län finns med kan kunskaper om vad det är som hindrar och vad är det som främjar bra resultat av socialtjänstens arbete spridas i större skala. Praktiker, personer som arbetar inom socialtjänsten, kommer att finnas med i projektet som medforskare. De kommer att samla in erfarenheter och också arbeta med att sprida kunskaper bland kolleger.
–  Vi har väldigt lite av kollegial granskning av vad det är som fungerar bra eller inte. Det finns också stora variationer mellan olika kommuner hur man arbetar och vilken organisation man har. Här följer vi en process under nästan två år och kan se vad det är som gör skillnad.
Forskning visar stora skillnader i effektivitet mellan olika former av förändringsarbete. Exempel från skolan visar att teoretiska föredragningar och diskussion är sämst, demonstrationer fungerar något bättre, rollspel är ytterligare effektivare men allra bäst är coaching i klassrummet. Sådana erfarenheter vill man ta med sig här för kunskapsöverföring och -utveckling.
Bestående resultat

En poäng med att det är så många kommuner inblandade – över 40 – är att man inte bygger upp en liten projektorganisation med särskilda pengar, som pågår under en begränsad tid och sedan rinner ut i sanden när pengarna och projektetet är slut.

I den första delen av projektet ska man utveckla en modell för det som kallas participatorisk (deltagande) forskning, en interaktiv arbetsform där forskarna tillsammans med olika parter planerar och diskuterar uppläggning och resultat. Andra delen studerar hur man skapar strukturer för att samverka kring förebyggande arbete för barn i missbruksmiljöer och i en tredje del ser man vad som genomförts och vilka resultat det gett.

–  Syftet är att bidra med kunskaper om hållbara processer för att samverka kring barn och familjer i riskzonen, säger Charli Eriksson.