Patienter med autoimmuna sjukdomar kan få individuellt anpassad medicinering genom att behandla deras digitala tvillingar med tusentals läkemedel. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Ett stort problem för sjukvården är att många patienter inte blir bra av sina mediciner, något som både leder till ökat lidande och höga kostnader. En av orsakerna är att de flesta sjukdomar är mycket komplicerade.
– Tusentals gener kan ändra aktivitet i miljarder celler i olika organ hos samma patient. Det är oerhört svårt att bota så komplicerade förändringar med mediciner, säger forskaren Mikael Benson vid Karolinska institutet i ett pressmeddelande.
– Dessutom kan två patienter med samma diagnos ha mycket olika förändringar, och därmed behöva olika mediciner. Den kliniska nyttan med databehandling av digitala tvillingar, kan bli att varje patient får rätt medicin vid första försöket, istället för att som nu pröva olika mediciner tills man i bästa fall finner rätt medicin, fortsätter han.
Digital tvilling mäter genernas aktivitet
En digital tvilling är en datamodell som konstrueras genom att mäta tusentals olika geners aktivitet i var och en av tusentals celler i den sjuka vävnaden.
I en internationell studie har forskare vid Karolinska institutet botat möss med inflammerade leder med mediciner som valts genom att databehandla deras digitala tvillingar.
– Dessutom har vi konstruerat och databehandlat digitala tvillingar av enskilda patienters inflammatoriska tarmsjukdom utifrån ett vävnadsprov. Vi fann att effekterna av de mediciner som patienterna rutinmässigt fått stämde med databehandlingen av deras tvillingar, säger Mikael Benson.
Tvillingarna ska utvecklas
Forskarna planerar nu studier för att kunna skräddarsy medicinering till patienter med inflammatorisk tarmsjukdom med hjälp av digitala tvillingar.
– Vi arbetar nu med att utveckla tvillingarna för att tidigt förutsäga och förhindra sjukdom. Målet är att varje villig individ ska ha en egen tvilling från tidig ålder för att tidigt förutsäga och förhindra sjukdom. Dessutom vill vi utveckla metoder för att kontinuerligt uppdatera varje individs tvilling med ny information från individen och omvärlden, till exempel nya behandlingsmetoder, säger Mikael Benson.
Forskarna konstruerade först digitala tvillingar av möss med inflammerade leder med en teknik som analyserar 22 000 geners aktivitet i var och en av tusentals celler. Databehandlingen tydde på att flera nya mediciner skulle vara effektiva. Samma metod användes sedan på människor med olika autoimmuna sjukdomar.
Eftersom det fanns stora skillnader mellan patienter med samma diagnos konstruerades, och databehandlades, tvillingar av enskilda patienter. Forskarna jämförde sedan resultaten av de mediciner som patienterna fått och de som databehandlingen av deras tvillingarna föreslagit. De fann att förslagen stämde väl med resultaten av de kliniska behandlingarna.
Vad är inflation, ränta och riskdiversifiering? De ekonomiska begreppen vållar huvudbry bland många unga vuxna, visar en studie. Samtidigt blir många ungdomar allt mer skuldsatta. Situationen är bekymmersam, menar forskare.
Det finns en stark koppling mellan ekonomiska problem och psykisk ohälsa. I en studie har forskare låtit 2050 unga vuxna mellan 18 och 29 år svara på frågor om sitt psykiska mående och sin ekonomiska situation. De fick också svara på frågor om ekonomiska begrepp för att se hur rustade de är att hantera sin privatekonomi.
– Financial literacy heter det på engelska, en grundläggande färdighet som varje människa bör ha för att klara sig och må bra i samhället, säger psykologiforskaren Henrik Levinsson vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Dålig kunskap om grundläggande ekonomi
I enkätstudien fick deltagarna svara på tre snabba och grundläggande frågor om inflation, ränta och riskdiversifiering, det vill säga företeelser som är bra att ha koll på för en god hushållsekonomi.
– Trots att frågorna var mycket grundläggande svarade endast 20 procent rätt på samtliga. Drygt 20 procent svarade fel på alla. Endast en tredjedel svarade rätt på frågan om inflation, säger Henrik Levinsson.
Har du koll på ränta, inflation och riskdiversifiering? Frågorna som forskarna använde i studien kallas The Big Three*. Rätt svar ses längst ner.
Fråga 1: Anta att du hade 100 svenska kronor på ett sparkonto och räntan var 2 procent per år. Efter fem år, hur mycket tror du att du skulle ha på kontot om du lät pengarna växa?
a) Mer än 102 svenska kronor
b) Exakt 102 svenska kronor
c) Mindre än 102 svenska kronor
d) Vet inte
Fråga 2: Tänk dig att räntan på ditt sparkonto var 1 procent per år och inflationen var 2 procent per år. Efter ett år, hur mycket skulle du kunna köpa för pengarna på det här kontot?
a) Mer än idag
b) Exakt samma
c) Mindre än idag
d) Vet inte
Fråga 3: Är följande påstående sant eller falskt? ”Att köpa aktier hos ett enskilt företag ger vanligtvis en säkrare avkastning än en aktiefond.”
a) Sant
b) Falskt
c) Vet inte
*Frågorna används internationellt för att mäta finansiell förmåga. De används till exempel av OECD och Finansinspektionen.
Rätt svar: 1=a, 2=c, 3=b
Utbildning spelade en viss roll för hur väl ungdomarna kunde svara på frågorna och kvinnor hade över lag färre antal rätt. Jämfört med män var också fler kvinnor osäkra i sina svar.
Hälften hade problem med ekonomin
Hälften av de unga vuxna i studien uppgav att de hade ekonomiska svårigheter och en fjärdedel hade konsumtionslån. Tio procent av de tillfrågade uppgav dessutom att de vänt sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen för att få hjälp.
– Kunskapen har varit låg under en ganska lång tid, vilket också statistik från Finansinspektionen visar. Men bristen blir mer alarmerande idag med tanke på hur lätt det är i dag att ta SMS-lån och blanco-lån, säger Henrik Levinsson och fortsätter:
– Det är högst angeläget att vi börjar prata mer om den ”ekonomiska hälsan” samt om hur risken för överskuldsättning tidigt i livet kan minska. Inte minst har skolan en central roll i att få in mer undervisning om privatekonomi. Frågan är högaktuell och något som lyfts både nationellt och internationellt.
I nästa steg vill forskarna följa personer över tid för att bättre förstå sambanden mellan finansiell förmåga, privatekonomisk situation och psykisk hälsa.
Undervattensbuller kan påverka djurlivet i havet på många sätt. Djur kan till exempel få svårare att kommunicera med varandra. Forskare från FOI har därför mätt ljudnivåerna i Nordsjön och gjort ”bullerkartor”.
Transporter, fiske och oljeutvinning är mänskliga aktiviteter som leder till undervattensbuller, som i sin tur kan ha negativ inverkan på livet i havet. Det skriver FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, i ett pressmeddelande. Bullret kan påverka djurens parningsbeteende och störa både kommunikation och migrationsmönster.
Dessutom försvårar bullret möjligheten av att upptäcka undervattensfarkoster, vilket har betydelse ur ett försvarsperspektiv.
Fartygens buller uppmätt
För att får reda på mer om vilket buller som finns under vattenytan och hur det sprider sig har forskare från bland annat FOI kartlagt undervattensbuller från kommersiella fartyg i Nordsjön.
— Vi tog fram en standard för hur mätningarna skulle genomföras, eftersom det saknas en sådan, så att det var möjligt att jämföra data från flera länder, säger Mathias Andersson, forskningsledare på enheten för undervattensforskning på FOI.
Kan visa riskzoner
Genom att mäta ljudet från 18 stationer runtom i Nordsjön kunde forskarna ta fram regionala ljudkartor över området. Dessa kan sedan användas för att beräkna skalan av påverkan på marina djur, det vill säga vilka områden med höga ljudnivåer som sammanfaller med för djuren viktiga områden, som fisklekområden.
Från svenskt håll mättes ljudet med hjälp av en kabelansluten hydrofonstation som sjösattes väster om ön Vinga utanför Göteborg, på ett djup av 45 meter.
— Stationen vid Vinga gav oss en möjlighet att studera enskilda fartygs utstrålade buller i detalj då flertalet fartyg passerade stationen många gånger, säger Mathias Andersson.
Svårt för djur att kommunicera
Det ökade undervattensbullret är något som har följts av forskare under flera decennier. Hur långt ljudet sprider från en ljudkälla som fartyg beror i sin tur på bland annat bottentyp, djup, vattentemperatur och salthalt.
— När fartygsbullret ökar i havet, minskar även möjligheten för marina djur att kommunicera. Man kan jämföra det med när vi människor är på en bullrig restaurang där man måste luta sig närmare eller höja rösten för att kunna prata med varandra. Djuren måste göra samma sak vilket påverkar dem negativt både på kort och lång sikt, säger Mathias Andersson.
Plantering av inhemska lövträd kan gynna Borneos träproduktion – utan att regnskogen behöver huggas ner. Det visar en studie där forskare beräknat lönsamheten hos träd som planterats i ett projekt.
På Borneo i Malaysia har miljontals hektar naturskog försvunnit efter avverkning av värdefulla virkesträd, bränder och etablering av plantage med palmträd till olja. Flera olika projekt pågår nu för att återställa regnskog genom att satsa på trädplantering.
Men vilka träd som är mest lämpliga att plantera är inte helt uppenbart. I en studie valdes därför 22 olika inhemska trädarter ut för ett skogsplanteringsförsök under 2008.
I en artikel från Sveriges lantbruksuniversitet berättar nu forskare, som deltagit i studien, om resultatet.
Fick växa i tio år
De små plantorna sattes ut i en delvis avverkad och brunnen skog. Där fick de växa till sig i tio år. Därefter utvärderades en del av arterna utifrån tillväxt och andra egenskaper. Forskarna utvecklade även en modell för att bedöma vilka arter som lyckats växa bäst.
– Modellerna vi tagit fram används framför allt för att visa på sambandet mellan egenskaper, till exempel veddensitet och bladegenskaper, och finansiellt värde. Borneo har runt 3000 trädarter och vi kan inte undersöka alla dessa, så därför är en sådan modell mer relevant, säger Arvid Lindh, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Borneo har unika arter av orangutanger som lever i regnskogens träd. Deras livsmiljöer hotas av skogsavverkningen.
Oväntad fördel för långsamma träd
I studien har forskarna räknat in faktorer som överlevnadsgrad, tillväxthastighet och virkespriser. De tittade också på trädens egenskaper, till exempel motståndskraft mot insekter och koncentration av näringsämnen i bladen. Slutsatsen blev oväntad. De träd som växte snabbast var i slutändan inte mest lönsamma.
– I försöket var det exempelvis några av de 22 undersökta arterna som växte väldigt fort, men hade en överlevnadsgrad på endast 15 procent. Av den art som fick allra högst lönsamhetsvärde, Shorea macrophylla, överlevde 70 procent av plantorna, samtidigt som den fortfarande växte relativt fort, säger Arvid Lindh.
Hållbart men inte lika lönsamt som oljepalm
Det tycks alltså vara möjligt att plantera träd som kan avverkas med lönsamhet, konstaterar forskarna. Men i jämförelse med exempelvis oljepalmsplantager är skogsplantering än så länge ett mindre lönsamt alternativ. Däremot finns tydliga vinster för den biologiska mångfalden.
– Nu har vi kommit en bit på vägen mot att förstå vilka av alla inhemska arter på Borneo man kan välja om man vill ha ett lönsamt skogsbruk som samtidigt är ett mycket bättre alternativ för miljön. Med mer forskning om metoder som kan öka arternas överlevnad och tillväxt finns det även potential för ännu högre lönsamhet, säger skogsforskaren Ulrik Ilstedt vid SLU.
Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att dagens jaktkvoter riskerar gråsälens överlevnad i Östersjön på sikt. Slutsatsen utgår från en studie som undersökt effekter av jaktkvoter, tillgång på föda och ett varmare klimat.
I slutet av 1970-talet fanns bara 5000 gråsälar kvar i hela Östersjön. Nedgången i stammen berodde på ett sekel av hård jakt och miljögifter. Men sälarna har därefter återhämtat sig och uppgår i dag till cirka 55 000 djur.
Men ett allt varmare klimat och sämre tillgång på bytesfisk i rätt storlek innebär att sälarna står inför nya utmaningar. Dessutom höjer forskare nu ett varningens finger för att ökad säljakt kan få stammen att minska igen, enligt ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
I dagsläget dödas cirka 1 500 sälar runt om i Östersjön. Jaktkvoten är 3000 djur per år.
Jaktkvoten ohållbar menar forskare
Forskarna har i en matematisk modell för gråsälens möjliga tillväxt undersökt flera olika scenarier för framtiden. De testade effekten av olika jakttryck, olika tillgång på föda och även konsekvenserna av mindre havsis som är viktig för sälungarnas överlevnad.
– Vi såg att 3 000 dödade sälar varje år alltid ledde till en minskad sälstam, även i de mest positiva scenarierna för klimat och havsmiljö. Vår slutsats är att dagens jaktkvot i Östersjön är ohållbar, säger Daire Carroll, biologiforskare vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.
– Om sälstammen ska fortsätta att återhämta sig är det maximala antalet som får jagas 1 900 djur. Men skulle det bli andra miljöförändringar som påverkar sälen negativt, måste även den siffran justeras ner, fortsätter Daire Carroll.
Gråsälen i Östersjön påverkas av klimatförändringarna. En minskad havsis försämrar förutsättningarna för gråsälens ungar att klara sig. Bild: Darie Carroll
Gråsälarna i Östersjön
Den genetiskt isolerade gråsälen har anpassat sig till unika förhållandena i Östersjön. De är något mindre och kan föda ungar på drivisen i norra Östersjön.
Kutar som föds på vårvintern har en större chans att överleva om de föds och lever sin första tid på havsisen i stället för på land. På isflaken kan honorna sprida ut sig över en större yta. Sälungarna blir inte heller lika hotade av andra rovdjur, människor eller smittor som lättare sprids i täta sälkolonier på landnära holmar och skär.
Länderna runt Östersjön har kommit överens om att stammen av gråsäl ska få återhämta sig efter att nästan ha utrotats under 1900-talet på grund av jakt och miljögifter.
Konflikten med fiskare gjorde att det fanns skottpengar på säl under första halvan av förra seklet. Det innebär att det numera finns detaljerad statistik över hur många sälar som dödas varje år.
Sälarna förstör fiskeredskap
I takt med att sälstammen har vuxit till har även konflikten med yrkesfiskare ökat, och 2020 kompletterades skyddsjakten med en licensjakt i Finland och Sverige. Det innebär att jaktkvoten nu är uppe i 3000 sälar per år.
– Skyddsjakten på enstaka sälar som besöker eller förstör fiskeredskap har alltid varit tillåten och är inte problematisk för beståndets överlevnad. Det handlade om några hundra individer per år och påverkade inte hela grupper av sälar. Men med den nya licensjakten är det annorlunda, den riskerar att slå hårt mot gråsälens överlevnad, säger Karin Hårding, medförfattare till studien, som har forskat på sälar sedan slutet av 1980-talet.
Forskarna på Göteborgs universitet har fått hjälp av kolleger på Naturhistoriska riksmuseet för att ta fram data om gråsälens utveckling under modern tid. Eftersom sälarna nu används i miljöövervakningen av Östersjön finns bra data på sälarnas antal, ålder, fertilitet och hälsa.
En känsla av att man är ”yngre än sin faktiska ålder” kan kopplas till ett längre och friskare liv. Och känslan av att vara yngre kan i sin tur kopplas till sömnen man får. Att känna sig sömnig kan öka ens upplevda ålder med tio år, enligt forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Att känna sig yngre än man faktiskt är förknippas i forskning med ett längre och friskare liv. Det finns till och med forskningsstöd för att upplevd ålder kan förutsäga faktisk hjärnålder, där de som känner sig yngre också har yngre hjärnor. Det skriver Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Sömn en viktig faktor
Sömn är avgörande för hjärnans funktion och för det allmänna välbefinnandet. Därför bestämde sig forskare vid Stockholms universitet för att undersöka om sömn kan påverka hur gammal man känner sig.
I en första studie fick deltagare svara på frågor om hur gamla de kände sig, hur många dagar under den senaste månaden som de inte hade fått tillräckligt med sömn, och hur sömniga de var.
Det visade sig att för varje natt med otillräcklig sömn under den senaste månaden kände sig deltagarna i genomsnitt 0,23 år äldre.
Sex år äldre efter kass natt
I en andra studie fick deltagarna minska sin sömn till endast fyra timmar per natt, under två nätter. Vid ett annat tillfälle fick de sova ut ordentligt under två nätter, med nio timmar i sängen varje natt.
Efter sömnbristen kände sig deltagarna i genomsnitt 4,4 år äldre jämfört med när de hade sovit ut. Sömnbristens effekt på den subjektiva, alltså upplevda, åldern var starkt kopplad till hur sömniga deltagarna kände sig.
Att känna sig extremt alert var relaterat till att känna sig fyra år yngre än den faktiska åldern, medan extrem sömnighet var relaterat till att känna sig sex år äldre än den faktiska åldern.
– Det innebär att om man går från att känna sig alert till att känna sig sömnig så ökar ens subjektiva ålder med hela tio år, säger Leonie Balter, forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Sömnen livsviktig
Konsekvenserna för vårt dagliga liv är tydliga, menar Leonie Balter.
– Sömnen är viktig om man vill känna sig ung. Att sova bra och känna sig ung främjar en mer aktiv livsstil och gör det lättare att engagera sig i beteenden som främjar en god hälsa, eftersom känslan att vara ung och pigg är viktig för vår motivation och vilja att vara aktiva.
I den första studien fick 429 personer mellan 18 och 70 år svara på frågor om hur gamla de kände sig, hur många dagar under den senaste månaden som de inte hade fått tillräckligt med sömn, och hur sömniga de var.
I den andra studien undersökte forskarna hur sömnbrist påverkade upplevd ålder. Här deltog 186 personer i åldrarna 18 till 46 år.
Källa: Stockholms universitet
Patienter som drabbats av postcovid lider ofta av intensiv trötthet och andningssvårigheter. En ny studie visar även att högt blodtryck kan vara en riskfaktor för postcovid.
I en nordisk studie har forskare undersökt olika faktorer som kan kopplas till postcovid-syndrom, eller PCS. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Forskarna har analyserat data från över en miljon människor som insjuknade i covid-19 under perioden februari 2020 till maj 2021 i Sverige. Drygt 16 000 personer fick diagnosen postcovid-syndrom efter infektionen. Det motsvarar 1,5 procent av samtliga fall i studien, som baseras på flera nationella register.
Trötthet och sjukdomskänsla
Forskarna har tittat närmare på symtomen hos personer som behövt fortsatt vård tre månader efter covid-infektionen. De fann att de vanligaste symtomen var andningssvårigheter, sjukdomskänsla, trötthet och onormala resultat från lungundersökningar.
– Resultaten är ett viktigt steg för att bättre förstå postcovidsyndrom. Genom att identifiera nyckelfaktorer kan vi förbättra diagnostiken, anpassa vården och bana väg för forskning om effektivare behandlingar, säger forskaren Anne-Marie Fors Connolly vid Umeå universitet i pressmeddelandet.
Studien visar också att patienter med postcovid oftare hade högt blodtryck jämfört med personer som genomgått en covid 19-infektion, men inte drabbats av postcovid efteråt. Högt blodtryck var också vanligare i jämförelse med personer som inte hade fått infektionen alls.
Högt blodtryck en riskfaktor
Det här tyder på en sårbarhet hos personer med högt blodtryck, enligt forskarna. Även andningssvårigheter var ett nytt symtom för majoriteten av dem som diagnostiserats med postcovid.
När forskarna undersökte postcovid-diagnoserna sågs ett starkt samband med sjukdomens svårighetsgrad. I synnerhet personer som behövde mekanisk ventilation för andningshjälp löpte hög risk att senare diagnostiseras med PCS.
Studiens resultat är viktiga för förbättrad behandling, enligt forskarna.
– Att förstå de kliniska och demografiska egenskaperna hos PCS är avgörande för att utveckla riktade vårdstrategier för dem som lider av långtidseffekter av covid-19, säger forskaren Hanna Ollila vid Helsingfors universitet i pressmeddelandet.
Under pandemin ökade övervikt och fetma bland förskolebarn, men trenden tycks ha varit tillfällig. Det visar en studie från Göteborgs universitet och Uppsala universitet.
Forskning har tidigare visat att övervikt och fetma ökade hos barn mellan tre och fyra år i samband med coronapandemin. Nu visar en ny studie att barnens vikt är tillbaka på ungefär samma nivåer som före pandemin, skriver Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Fetma och övervikt minskar
Före pandemin var andelen treåringar med fetma 2,4 procent. Under pandemins första år skedde en ökning till 3,4 procent. Nu har en minskning skett till 2,6 procent. Utvecklingen för övervikt bland treåringar följer samma mönster och är nu cirka tolv procent. Det är ungefär samma nivå som före pandemin.
Bland fyraåringar förändrades BMI, kroppsmasseindex, också tydligt. I gruppen märktes en ökning av både fetma och övervikt i samband med pandemin. Även här ses nu en nedgång.
– Att andelen tre- och fyraåringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus och forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Treåringar
I gruppen treåringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen treåringar med fetma 2,6 procent.
Utvecklingen för övervikt hos treåringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 under sen pandemi. Efter pandemin var andelen treåringar med övervikt 11,9 procent.
Fyraåringar
Andelen fyraåringar med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.
Andelen med övervikt steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.
De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).
Bland femåringar noterades inga viktförändringar under pandemin.
Minskad fysisk aktivitet
Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet i samband med sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna öppna, men även här ökade barnen alltså i vikt. Enligt forskarna kan det bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.
Att den negativa vikttrenden nu är bruten har stor betydelse även på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.
Studien bygger på uppgifter om över 50 000 barn mellan tre och fem år. Hälsodata om barnen kommer från kontroller på BVC i regionerna Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.
Prostatacancervården i Sverige är ojämlik, på flera sätt. Män med högre utbildning och högre inkomst får mer av viss vård och behandling för prostatacancer. Deras risk att dö av sjukdomen är dessutom lägre än för andra, visar en studie vid Göteborgs universitet.
Bakom studien står forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tillsammans med kollegor vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Umeå universitet, skriver Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande.
Hög inkomst, mer behandling
Studien innehåller uppgifter om totalt drygt 32 000 män. Den visar att utbildning och inkomst påverkar utredningar och behandlingar för män med misstänkt, eller nyligen diagnostiserad, prostatacancer.
Med lång utbildning och högre inkomst följde ökad sannolikhet för att bli utredd med magnetkamera vid misstänkt prostatacancer. Andelen som genomgick denna undersökning var 47 procent i gruppen med lång utbildning och högre inkomst, jämfört med 35 procent i gruppen med kort utbildning och lägre inkomst.
Mer botande behandling
Vid lång utbildning och högre inkomst var sannolikheten också större att få botande behandling för en allvarlig prostatacancer utan spridning. Här låg andelarna på mellan 89 och 75 procent i de olika grupperna.
Liknande skillnader syntes för upprepad förskrivning av erektionsförbättrande tabletter efter en operation för prostatacancer. Andelen män som fick denna rehabilitering varierade mellan 44 och 52 procent, beroende på utbildning och inkomst.
Låg inkomst, högre dödlighet
Andelen män med dödlig utgång av en allvarlig prostatacancer utan spridning var klart högre för män med kort utbildning och lägre inkomst än för män med lång utbildning och högre inkomst.
För hög jämfört med låg inkomst var andelarna som dog 8,5 och 12,5 procent. Skillnaderna berodde främst på att män med kort utbildning och lägre inkomst hade en allvarligare sjukdom när de fick sin diagnos, inte på att de fick sämre vård efter diagnosen.
– Trots att Sverige är förhållandevis socioekonomiskt jämlikt visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning. I en internationell jämförelse är skillnaderna ganska små, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet och överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Önskar organiserad testning
Forskarna ser organiserad prostatacancertestning som en möjlig väg till ökad jämlikhet.
– Mycket talar för att insatser för att öka jämlikheten främst behövs i diagnostiken så att prostatacancer kan upptäckas i ett tidigare skede hos män i socioekonomiskt utsatta grupper, säger Ulf Strömberg, adjungerad professor i epidemiologisk metodik på Göteborgs universitet och epidemiolog inom Region Kronoberg.
Biodiesel kan användas som ingrediens i ett nytt miljövänligt recept för att rena och återvinna metaller, till exempel gamla guldsmycken. Enligt forskare vid Chalmers tekniska högskola är upptäckten viktig för att minska användningen av fossil olja.
Guld är inte bara en värdefull metall som blivit en symbol för rikedom i till exempel smycken och guldtackor. Metallen finns också i små mängder i smartphones och annan vardagselektronik, men även som viktiga komponenter i flyg- och rymdindustrin.
För många tillämpningar blandas guld med andra metaller, som sedan behöver tas bort när det värdefulla guldskrotet ska återvinnas. Då används organiska lösningsmedel, som fossil diesel.
− Även om dieseln som används vid produktion och återvinning av metaller inte förbränns, finns många goda anledningar att övergå till fossilfria alternativ. Vid produktion av olja läcker till exempel ofta metan, som är en värre växthusgas än koldioxid, ut i atmosfären, säger Mark Foreman i ett pressmeddelande från Chalmers tekniska högskola.
− Mycket råolja innehåller dessutom giftiga aromatiska kolväten, som skadar nervsystemet och därför är farliga för människor och djur att andas in, fortsätter han.
Guldskrotet blev helt rent med biobränsle
När metaller bryts eller återvinns behövs ofta stora mängder fossila lösningsmedel. Men Mark Foreman och hans forskarkollegor har nu hittat ett sätt att rena guld genom att i stället använda biodiesel, HVO100, som kan tillverkas av restprodukter från skogs- och massaindustri.
I forskarnas recept löses guldskrot i en blandning av saltsyra och salpetersyra. Forskarna kan sedan få ut rent guld genom att tillsätta biodiesel och kemikalien malonamid i lösningen, se faktaruta.
− Vårt recept innebär ett miljövänligt sätt att extrahera rent guld ur en blandning av många metaller. Liknande studier har genomförts tidigare, men har inte uppnått en lika hög renhet på guldet, säger Mark Foreman och fortsätter:
− Kombinationen av biodiesel och malanomid är också speciell, eftersom den ersätter både fossil diesel och andra problematiska kemikalier. HVO100 är dessutom mycket rent och fungerar utmärkt i ett laboratorium, man behöver inte specialbeställa utan det är bara att gå till närmsta station och fylla på sin dunk, säger Mark Foreman.
Så återvinner forskarna guldet
Biodiesel säljs som fordonsbränsle under varunamnet HVO100. Det innehåller nästan inga aromatiska kolväten alls.
Forskarna löste guldskrot − oftast i form av små örhängen som köpts på en pantbank i Göteborg – i en blandning av saltsyra och salpetersyra (kungsvatten).
Guld i smycken är en legering med andra metaller, bland annat silver, som då fälls ut i fast form som silverklorid. Forskarna extraherade rent guld ur lösningen genom att först tillsätta HVO100 och kemikalien malonamid, och sedan skaka hela blandningen med vanligt saltvatten.
Även malanomid kan tillverkas av biomassa, och ersätter i Chalmersforskarnas recept giftigare och cancerframkallande kemikalier som traditionellt används för att rena guldskrot.
Enligt Chalmersforskarna kan metoden användas för fler metaller än guld, till exempel koppar som är mycket vanlig som ledare i elektronikkomponenter.
Fler metaller kan renas
Samma metod kan även användas för att rena och återvinna många andra samhällsviktiga metaller. Några exempel är platina som används i katalysatorer, nickel och kobolt som finns i batterier, men också uran och plutonium till kärnenergiindustrin liksom sällsynta jordartsmetaller.
Jordartsmetaller är en förutsättning för den snabba utvecklingen av vardagselektronik som smarta mobiler och surfplattor. De är även viktiga för modern grön teknik som vindkraftverk och elfordon.
− Vår studie är också den första som kan visa att metoden vi har utvecklat är generell och kan appliceras på en mängd metaller. Hittills har jag inte hittat en enda metall som inte går att rena med miljövänlig biodiesel istället för fossila lösningsmedel. Metallindustrin är konservativ men här kan vi visa på en enkel och effektiv metod för att åstadkomma ett grönt skifte för branschen, säger Mark Foreman.
Forskarna bakom studien är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
Forskare från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, i samarbete med bland annat Danderyds sjukhus, har visat att AI-modellen Chat GPT kan skriva medicinska anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare, utan att kvaliteten blir sämre.
Administrativa sysslor tar upp en stor del av läkares arbetstid. Det minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation.
I en ny studie bedömdes kvaliteten och effektiviteten i AI-tjänsten Chat GPT i skapandet av medicinska journalanteckningar, skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Forskarna utgick från sex tänkta patientfall som efterliknade verkliga fall, både i struktur och innehåll.
Kvalitet och tid bedömdes
Ett medicinskt dokument för varje fall genererades av ortopedläkare. Sedan uppmanades Chat GPT-4 att generera samma anteckningar. Kvalitetsbedömningen utfördes av en expertpanel på 15 personer som var omedvetna om källan till dokumenten. De jämförde också tiden som gick åt till att skapa dokumenten.
Resultatet, enligt forskarna: ChatGPT-4 och mänskligt genererade anteckningar är överlag jämförbara i kvalitet. Men AI-tjänsten producerade dokumenten tio gånger snabbare än läkarna.
– Vår tolkning är att avancerade stora språkmodeller som Chat GPT-4 har potential att förändra hur vi jobbar med administrativa uppgifter inom vården. Jag tror att generativ AI kommer få ett stort genomslag inom sjukvården och att detta kan vara början på en mycket spännande utveckling, säger Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Riktiga journaler ska hämtas
Forskarna planerar en uppföljande studie där de ska samla in 1000 medicinska patientjournaler. Även här är syftet att använda Chat GPT för att framställa liknande administrativa anteckningar i journalerna.
Vid Akademiska sjukhuset pågår även ett annat projekt som syftar till att förenkla och förbättra administrationen och därmed frigöra tid till det mer patientnära arbetet. Det handlar om införande av AI-baserad taligenkänning, tal till text. Diktaten från all sjukvårdspersonal blir journalförda omedelbart. Det, skriver Akademiska sjukhuset, förenklar administrationen och ökar patientsäkerheten i och med att anteckningen genast blir synlig för nästa aktör i patientens vård.
Genom att armera betong med textil i stället för stål är det möjligt att använda mindre material och skapa lätta konstruktioner med betydligt lägre miljöpåverkan. Det skulle kunna gå att skala upp denna teknik och därmed få miljövänligare broar, tunnlar och byggnader, enligt forskare från Chalmers.
Cement är bindemedel i betong och dess tillverkning från kalksten har stor klimatpåverkan. Vid tillverkningen frigörs bland annat stora mängder koldioxid som varit bunden i kalkstenen.
Åtta procent av utsläppen
Varje år tillverkas cirka 4,5 miljarder ton cement i världen och cementindustrin står för cirka åtta procent av de globala koldioxidutsläppen, skriver Chalmers tekniska högskola i ett pressmeddelande.
Samtidigt räknar FN:s miljöprogram med att den totala golvytan i världen kommer att fördubblas under de kommande 40 åren. Det kommer med andra ord att byggas mycket.
– Vi måste göra allt vi kan för att bygga så resurseffektivt som möjligt för att klara klimatutmaningen, säger Karin Lundgren, professor i betongbyggnad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.
Minskar betongbehov
Mycket av den betong som används idag har funktionen av ett skyddande lager för att förhindra att stålarmeringen rostar. Med textilarmering behöver inte lika mycket cement och betong användas.
I en ny studie beskriver Karin Lundgren och forskarkollegor en ny modelleringsteknik som har visat sig vara tillförlitlig för att räkna på hur textilarmering samverkar med betongen.
− Det vi har gjort är att ta fram en metod som underlättar beräkningsarbetet vid komplexa konstruktioner och minskar behovet av provning av bärförmågan, säger Karin Lundgren.
Bygge av en paviljong i Aachen, Tyskland. Den skalformade takkonstruktionen har armerats med kolfibertextil och är bara sex centimeter tjock. Bild: Robert Mehl.
Välvda bjälklag i fokus
Ett område där tekniken med textilarmering skulle kunna minska miljöpåverkan påtagligt är vid konstruktion av välvda bjälklag.
Eftersom huvuddelen av byggnaders klimatpåverkan vid produktion kommer från bjälklagen är detta ett effektivt sätt att bygga mer hållbart, enligt forskarna. Tidigare forskningar har visat att textilarmering kan minska koldioxidutsläppen med upp till 65 procent jämfört med traditionella massiva bjälklag.
Denna gång- och cykelbro i Albstadt, Tyskland, är ett exempel på en konstruktion med textilarmerad betong. Bild: Udo Jandrey.
Tusentals tunna trådar
Ett textilarmeringsnät består av trådar där varje tråd består av tusentals tunna filament, det vill säga långa kontinuerliga fibrer. Armeringsnätet gjuts in i betong. När den textilarmerade betongen belastas glider filamenten såväl mot betongen som mot varandra inne i tråden.
En textiltråd i betong uppför sig alltså inte som en enhet vilket har betydelse när man vill förstå det sammansatta materialets förmåga att bära laster. Modelleringstekniken som Chalmersforskarna utvecklat beskriver dessa effekter.
– I försök kunde vi visa att vårt sätt att räkna blir tillförlitligt nog även för komplexa konstruktioner, säger Karin Lundgren.
Forskningsarbetet fortsätter nu med att ta fram optimeringsmetoder för större konstruktioner.
Varmare klimat har bidragit till att svenska snokar blivit både längre och fetare. Men samtidigt överlever färre vintern. Enligt forskare vid SLU kan orsaken vara tunnare snötäcken.
Svenska snokar är världens nordligaste äggläggande reptiler. Forskare har nu undersökt hur klimatförändringar påverkar dem. Studien ger en blandad bild av effekterna, skriver Sveriges lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande.
Forskningen, som utgått från över 60 års snokdata från Nackareservatet i Stockholmsområdet, visar att hanarna i genomsnitt blivit fem centimeter längre. Honornas längd har ökat med sju centimeter. Ormarna har dessutom fått mer kroppshull. En trolig förklaring är att sommaren har förlängts i det varmare klimatet. Snokarna kommer numera ut från sin vinterdvala cirka10 dagar tidigare och hinner därmed äta mer.
Tunnare isolerande snötäcke
Studien visar däremot att vinteröverlevnaden minskat, särskilt under de senaste decennierna. Forskarna tror att detta kan kopplas till mildare vintrar med mindre isolerande snötäcke.
Ett snötäcke som är mindre än 15 centimeter tycks kunna påverka snokarna negativt, enligt studien.
– Det är alarmerande att vinteröverlevnaden över åren har minskat. Särskilt som snokarna generellt sett var i bättre form efter sommaren och därför borde haft större chans att klara vintern. Vår tolkning är att de negativa effekterna av ett ändrat klimat numera överväger de positiva effekterna av bättre kroppskondition och överlevnad från sommarsäsongen, säger Simon Kärvemo, forskare vid SLU, i pressmeddelandet.
Fakta om Sveriges snokar
Snoken kan bli 60–120 cm lång och syns oftast till intill vatten eller fuktiga marker. Den äter framför allt grodor, paddor och fisk, men kan även ta sorkar och andra smådjur. I Sverige finns snokar i Götaland, större delen av Svealand och södra Norrlandskusten.
Snoken är den enda ormen i Sverige som lägger ägg, vanligtvis i gödselstackar som utvecklar värme när de förmultnar. Det är ett problem eftersom gödselstackarna i jordbruket har blivit färre. Komposter kan vara ett alternativ om de är tillräckligt varma.
Källa: SLU/Artdatabanken
Snokar fångades in under många år
Studien bygger på en ovanligt lång serie med data som samlats in av intendent Carl Edelstam vid Naturhistoriska riksmuseet.
Varje år mellan 1942 och 2009 fångade han in snokar, märkte dem och noterade längd, unika bukmönster och beteende innan de släpptes ut igen. Eftersom varje snokindivid kan kännas igen på bukmönstret om den återfångas går det att uppskatta överlevnaden, men också hur stor populationen är.
När Carl Edelstam började sin studie på 1940-talet var inte klimatfrågan aktuell. De nya rönen om snokarna belyser hur viktiga långa tidsserier är, även för att kunna svara på nya frågeställningar som dyker upp, menar forskarna.
– Reptiler är särskilt lämpliga när man undersöker effekter av ett varmare klimat eftersom såväl fortplantning, utseende som beteende påverkas mycket av temperaturen. Därför kan de ge oss tidiga signaler på hur ett varmare klimat kommer att påverka faunan. Såvitt vi vet finns det ingen tidigare studie av en reptil i ett tempererat klimat som visar ett så tydligt samband mellan överlevnad och övervintring, än mindre en studie som visar ett kritiskt tröskelvärde för skyddande snödjup, säger Simon Kärvemo.
Studien är ett samarbete mellan SLU, Högskolan Kristianstad och Naturhistoriska riksmuseet.
* Den översta bilden i artikeln visar en snok som lever i Nackareservatet. Bild: Simon Kärvemo/SLU.
Finland är ständig etta i en välkänd internationell ”lycko-rankning”. Sverige och övriga nordiska brukar också hamna högt. Men skulle människor världen över svara annorlunda om sin lycka om frågan ställdes på lite, lite, annat sätt? Mycket möjligt, enligt forskare vid Lunds universitet.
Hur lyckliga är människor i olika länder? Det är ingen enkel fråga att besvara. Men det är en frågeställning som står i centrum för rapporten World Happiness Report som görs av bland annat universitetet i Oxford i Storbritannien.
Mätinstrumentet som används i rapporten kallas Cantril-stegen och formuleras så här:
”Tänk dig en stege med steg numrerade från 0 längst ner till 10 högst upp. Toppen på stegen, 10, motsvarar det bästa liv du kan tänka dig och botten på stegen, 0, det sämsta liv du kan tänka dig. Om du tänker på ditt liv i största allmänhet, var tycker du att du står just nu?”
Finland etta i sju år
Den och ytterligare några relaterade frågor som ställs till invånare i olika länder avgör hur högt ett land hamnar på listan över “världens lyckligaste länder”. Finland har nu har knipit förstaplatsen sju år i rad. Sverige hamnar i senaste rapporten på plats nummer fyra.
Men vad tänker människor egentligen på när de får den här frågan? Det har forskare från bland annat Lunds universitet undersökt.
Forskarna gjorde ett försök med 1 500 personer i Storbritannien. Det visade sig i försöket att frågan om ”bästa liv”, som den ställs idag, ofta för tankarna till rikedom och makt. Och det är kanske inte är så som alla definierar lycka och välbefinnande.
Kan bli snäv bild av lycka
– Risken är att vi mäter en snäv rikedoms- och maktorienterad form av välbefinnande, snarare än en bredare definition av lycka, säger August Nilsson, doktorand vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Frågan som den ställs idag inbjuder också sannolikt lätt till “sociala jämförelser”, alltså att man jämför sig med andra människors tillgång till makt och pengar, menar forskarna.
Små förändringar, nya svar
I sitt experiment testade forskarna att justera frågeställningen en smula. De tog till att börja med bort den visuella ”stege” som frågan innehåller. Genast blev människors associationer lite annorlunda och de kopplade ”lyckofrågan” i lägre grad till makt och pengar.
När forskarna nämnde graderingen ett till tio men tog bort ord som ”botten” och ”toppen” minskade penga- och makt-associationerna ytterligare.
Istället för att fråga människor om de levde sitt ”bästa möjliga liv” frågade forskarna sedan om försökspersonerna levde sitt ”mest harmoniska liv”. Då fokuserade personerna i studien i sina svar ännu mindre på makt och rikedom, visade det sig.
Rankningen kan bli annorlunda
När människor fick frågor om ”harmoni” i livet, blev de då också mer ”lyckliga” på en skala? Hade Finland till exempel hypotetiskt kunnat halka ned till plats 20 i rankningen om man hade ställt frågan på det sättet? Just det har forskarna inte undersökt, men det kan vara så, säger Oscar Kjell, forskare i psykologi vid Lunds universitet.
– Jag tror att det skulle ändra en del. Den här rapporten antyder väl det. Bara när vi tog bort den här ”stegen” i frågeställningen ändrades människors tolkningar av frågan lite grann. Exakt hur man ställer en fråga är viktigt. Det här vill vi gärna undersöka vidare.
Ett annat fynd i samma studie är att människor inte nödvändigtvis önskar att hamna högst upp på en lycko-skala.
– Även när vi frågade om sådant som harmoni och lycka i livet var det inte alla som ville vara på tio av tio. Och det är intressant, eftersom forskningen hittills har antagit att nästan alla vill vara på tio, säger Oscar Kjell.
Varför vill de inte vara högst upp?
– Det har vi inte undersökt, så jag kan bara spekulera. Men man kanske tänker sig att det kan bli bättre i framtiden. Så då vill man lämna utrymme för det. Och står man högst upp, kan det vara ensamt där. Det skulle man också kunna tänka sig. Men det vet vi inte.
Tidigare forskning har visat att Cantril-stegen återspeglar människors inkomstnivåer och sociala status i högre grad än vad andra mått på välbefinnande gör. Forskarna vill nu undersöka ämnet vidare i andra länder.
De 20 lyckligaste länderna
Finland
Danmark
Island
Sverige
Israel
Nederländerna
Norge
Luxemburg
Schweiz
Australien
Nya Zeeland
Costa Rica
Kuwait
Österrike
Kanada
Belgien
Irland
Tjeckien
Litauen
Storbritannien
Källa: World Happiness Report 2024. Siffrorna avser hur människor graderat ”lyckan” i sina liv under åren 2021-2023, enligt den så kallade Cantrilstegen.
– Vår forskning gjordes bara i Storbritannien, så det är viktigt att också göra liknande studier i andra länder, eftersom ämnet är globalt, säger August Nilsson.
Oscar Kjell instämmer:
– Vi får den här effekten i västvärlden, att människor får olika associationer beroende på om frågan handlar om ”bästa möjliga liv” eller om ”harmoni i livet”. Vi tror att skillnaden skulle bli ännu större i en del andra kulturella sammanhang. Kanske för att man har en annan syn på begreppet harmoni, att man uppskattar det mer. Det är viktigt att vi förstår hur människor själva definierar lycka och välbefinnande.
Vill du vara klimatsmart bör sedlar och mynt inte användas när kaffet eller glassen ska betalas. Det bästa för miljön är digitala betalningar, visar en studie där forskare vid KTH kartlagt hur olika transaktioner påverkar klimatet.
Varje dag gör svenskar i snitt två betaltransaktioner. Oavsett om köpet handlar om ett nytt kylskåp eller en kaffe kan vi oftast välja att betala via appar, e-fakturor, kort eller kontanter.
Men kanske tänker ganska få på hur dessa transaktioner påverkar miljön, eller att våra digitala betalningar kräver stora datasystem som ska drivas dygnet runt, ha hög säkerhet och bra backupsystem. Det här är funktioner som slukar en hel del energi.
Kartläggning av betalningssätt
Niklas Arvidsson, professor vid Kungliga tekniska högskolan, har tillsammans med ett forskarlag kartlagt hur olika betalningssätt påverkar klimatet. Studien har gjorts på uppdrag av Riksbanken.
Bakgrunden är att Riksbanken funderar på att införa en e-krona, och man vill försäkra sig om att den inte blir samma miljöbov som bitcoin.
– Kryptovalutor som bitcoin är stora energiförbrukare eftersom systemen är designade så att alla led i en transaktion måste verifieras för att kontrollera att det är en äkta. Och i kryptovalutor är de många. Det innebär otroliga krav på data och internetkapacitet, säger Niklas Arvidsson i en artikel på KTH:s webbplats.
Kontanter största miljöboven
Studien jämför betalningar via appar, kort, gireringar och kontanter. Inte helt oväntat är det kontanterna som lämnar störst miljöavtryck. Det beror bland annat på att sedlar mestadels består av bomull, som behöver stora mängder vatten och kemikalier för att trivas. Sedlarna har dessutom metallbaserade säkerhetsdetaljer och myntens metaller ska utvinnas.
Den allra största miljöposten för kontanterna handlar dock om transporterna. Alla resor med tunga värdetransportfordon genom Sverige står för en hel del utsläpp.
– Men vi har också räknat på effekten om man använde biobränsle i stället för diesel, och elfordon där det funkar och ser att det skulle minska utsläppen betydligt, säger Niklas Arvidsson.
Betalsätten med högst utsläpp:
Kontanter
Betalappar
Kort
Swish
Girobetalningar (e-faktura)
Om kontanterna utgör en klass för sig är de övriga betalslagen relativt lika. Betalkort är tillverkade av plastmaterial, innehåller metalldelar och kräver transporter. Dessutom behövs kortavläsare som drar energi.
– Med betalapparna är tanken att du ska slippa plastkort. Att de ändå har ett större klimatavtryck än kort beror på att om du använder till exempel Apple pay har bankerna haft som rutin att skicka ut plastkort, men detta kommer gradvis att fasas ut.
Gireringar mest klimatsmart
Minst avtryck på miljön gör swish och e-fakturor, det vill säga gireringar. Men trots att det finns vissa skillnader mellan olika typer av transaktioner, är det faktiska klimatavtrycket av svenskarnas betalningar förhållandevis litet.
– Det som överraskade oss mest i studien var att de hade så liten klimatpåverkan. Totalt stod de för runt 0,01 procent av alla utsläpp i Sverige, säger Niklas Arvidsson.
Kontanter bra under kris
Även om kontanterna verkar vara den största boven ur ett klimatperspektiv har sedlar och mynt andra förtjänster, menar Niklas Arvidsson. Om Sverige skulle bli indraget i konflikter och betalningssystem går ner, kommer kontanter vara det betalningsmedel som fungerar.
– Med pandemin och kriget i Ukraina har man kunnat se ett nytt mönster hos svenskarna: Vi betalar fortsatt allt mer digitalt, men kontanthanteringen har ökat. Troligen har svenskarna lyssnat på MSB och tagit ut reservpengar och gömt i byrålådan, säger han.
Vad händer i hjärnan när vi talar? Och när vi lyssnar på någon? Aktiveras samma områden i hjärnan? Det har forskare vid Stockholms universitet undersökt. Resultaten kan på sikt kasta ljus över hur hjärnan fungerar vid exempelvis autism och adhd.
Människors samtal är en komplex process där språkliga och sociala förmågor sätts på prov. Under lång tid har forskare debatterat huruvida tal och förståelse av tal engagerar samma delar av hjärnan. Tidigare studier har främst fokuserat på kontrollerade experiment där deltagare antingen talade eller lyssnade ensamma. Nu har forskare istället undersökt hjärnaktiviteten hos deltagare under riktiga samtalssituationer.
Forskarna analyserade hur hjärnan reagerade hos människor som deltog i samtal med en experimentledare medan de låg i en hjärnkamera. Det visade sig bland annat att talare och lyssnare aktiverar samma hjärnregioner, vilket stöder idén om ett gemensamt ”språknätverk”.
Forskarna såg också skillnader i hjärnaktivitet mellan talande och lyssnande. Vissa regioner i det språkliga nätverket visade sig vara mer engagerade under tal än under lyssnande, vilket tyder på unika processer för varje aktivitet.
Mer än bara överföring
Dessutom såg forskarna att hjärnregioner som kopplas till social interaktion var mer aktiva under tal än under lyssnande. Det, menar forskarna, visar att språkligt samspel inte bara handlar om att överföra information utan också om att förstå och anpassa sig till sin samtalspartners perspektiv.
– Det här är en förmåga som vi i andra studier visat utvecklas under ungdomsåren, säger Caroline Arvidsson, doktorand vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.
Autism och adhd i fokus
Via fler experiment hoppas forskarna kunna fördjupa kunskapen om hur hjärnan beter sig språkliga och sociala utbyten. Förhoppningen är att forskningen ska bidra till djupare förståelse för diagnoser som autism och adhd.
– Vi kommer att testa hjärnans utveckling hos ungdomar med adhd, säger Julia Uddén, universitetslektor och docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Vi jämför den vuxna hjärnan med ungdomshjärnan samt adhd-ungdomshjärnan när hjärnan ”läser mellan raderna” av det som sägs, vid samtal.
Utgångspunkten, säger Julia Uddén, är att personer med adhd och autism kan ha svårare att greppa budskap som inte tydligt uttalas. I synnerhet gäller det personer med autism men kanske i viss mån även personer med adhd. Därför är det av intresse att få reda på mer om hur hjärnorna hos personer med de diagnoserna beter sig vid samtal.
