Migrationsstudien är gjord av forskare vid Linköpings universitet. Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige, även mätt med internationella mått. Det gäller särskilt för unga utlandsfödda, 15-24 år gamla, där arbetslösheten 2012 var 37 procent jämfört med 21 procent bland dem födda i Sverige.

Många unga kommer in på arbetsmarknaden via jobb i krogbranschen, och när restaurangmomsen halverades 2012 var ett uttalat syfte att underlätta detta. Av dem som får jobb på restauranger lyckas också många ta sig vidare på arbetsmarknaden. Men det gäller främst unga med svensk bakgrund. De med utländsk bakgrund fastnar oftare i krogjobben, eller går vidare till arbetslöshet. 

Det konstaterar Susanne Urban, forskare vid Remeso, vid Linköpings universitet, där man forskar om migration, etnicitet och samhälle. Med hjälp av en stor databas har hon följt ungas väg på arbetsmarknaden mellan åren 2003 och 2008. Utgångspunkten är drygt 40 000 unga som arbetade på restaurang 2003. Redan ett år senare har nästan hälften försvunnit till andra jobb, utbildning, eller arbetslöshet. Och vid studiens sista år 2008 är bara drygt var femte, eller 23 procent, kvar i restaurangbranschen. Den fungerar alltså som en språngbräda in på arbetsmarknaden, konstaterar Susanne Urban.

Men inte för alla. För skillnaderna är stora mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund. Av unga med bakgrund i Turkiet och Östasien är nästan hälften kvar, och från Syrien, Libanon och Irak ungefär var tredje. För unga med europeisk bakgrund ligger andelen däremot ungefär i paritet som för de med svensk. Andelen som går till arbetslöshet är också betydligt högre för dem med bakgrund i Syrien, Libanon och Turkiet, jämfört med helheten.

En förklaring, säger Susanne Urban, är att många restauranger drivs av företagare från just dessa länder, och att de unga därför har bra kontaktnät inom branschen, men betydligt sämre utanför. Restaurangjobb riskerar därmed att bli en återvändsgränd för dessa unga, och inte en språngbräda in på en större arbetsmarknad, som det var tänkt, konstaterar hon.
Hon jämför med en tidigare studie av anställda inom bemanningsföretag.

– Där var förhållandet det motsatta, säger hon. Utlandsfödda gick oftare vidare till andra typer av anställningar än svenskfödda.

– Vilken bransch man väljer att stödja ser alltså ut att kunna påverka den redan existerande uppdelningen av arbetsmarknaden. Fler jobb i restaurangbranschen riskerar förstärka segregationen istället för att bidra till en bättre integration.

Hon jämför också med en annan studie, av den växande städbranschen, som gjordes 2011 av en annan forskare vid Remeso, Anna Gavanas. En slutsats som drogs då var att stöd till branscher där etableringen ser så olika ut för olika etniska grupper riskerar att öka ojämlikheten på arbetsmarknaden istället för att jämna ut den.

Susanne Urbans studie presenteras i artikeln ”Restaurant work-experience as stepping stone into the rest of labour market” som publicerats i Nordic Journal of Migration Research.

I experimentet, som utfördes av forskare vid Sahlgrenska akademin, fick 30 friska försökspersoner först se en uppdiktad tv-dokumentär som övertygade dem att den nässpray de snart skulle få både skulle minska smärta och förhöja njutningen av beröring.

– Nässprayen innehöll bara icke-verksam saltlösning, men försökspersonerna upplevde både att smärtan blev mindre smärtsam och att njutningen blev djupare. Det är första gången en studie visat att även positiva känslor kan förbättras av förväntningar på en medicinsk behandling, och hur detta är relaterat till förväntan om smärtlindring, säger Dan-Mikael Ellingsen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som genomfört studien i samarbete med kollegor vid Universitetet i Oslo.

De försökspersoner som fick bäst smärtlindring av nässprayen fick också den största njutningsförhöjningen.

Avbildning av försökspersonernas hjärnor med magnetkamera visar att områden för smärta och njutning i det sensoriska systemet hänger ihop.

– Det finns en intressant växelverkan mellan dessa hjärnområden. Försökspersonernas positiva förväntningar minskade aktiviteten i delar där smärtan registreras, och samtidigt ökade intensiteten i de områden som ansvarar för njutningen, säger Dan-Mikael Ellingsen, som nu ska gå vidare med forskningen:

– Vi ska undersöka om det räcker med att försökspersonen förväntar sig ökad njutning för att känslan av obehag och smärta också minskar.

Forskningen ger framför allt en tydligare bild av vad som händer i hjärnan när placeboeffekten kickar in, men har också potential att i förlängningen förändra synen på medicinsk behandling.

– Än så länge går vi till läkaren för att lindra vår smärta, men inte för att få njutning och glädje. Trots detta vet man att positiva upplevelser som medryckande musik, härliga dofter, behaglig beröring och upplevd stöttning från andra, kan ge effektiv smärtlindring. Sannolikt skulle den medicinska vetenskapen vinna mycket på att öka fokus på glädje och njutning, säger Dan-Mikael Ellingsen.

Artikeln “Placebo Improves Pleasure And Pain Through Opposite Modulation Of Sensory Processing” publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) den 14 oktober.

– Utmaningen är att minska risken för återfall. Hittills har IRE använts efter att man bedömt att tumören inte kan tas bort och patienten redan fått cytostatika. Det händer att ett år passerat efter diagnos vilket ökar risken för metastaser. Nu kommer behandlingen att sättas in direkt, när vi bedömt att patienten inte kan opereras och cancerdiagnosen är fastställd. Precis som vid cancerkirurgiska operationer kommer patienterna att få cytostatika efteråt, säger kirurgen Britt-Marie Karlson.

Bukspottkörtelcancer är en aggressiv tumörform som oftast drabbar personer över 65 år. Vanliga tecken är gulsot, magsmärta och aptitlöshet, men symtomen är ofta diffusa och kommer i ett sent skede. Ofta går cancern inte att operera bort eftersom tumörerna ligger för nära eller växer in i blodkärl. Standardbehandlingen är cytostatika och ibland strålning. Prognosen har varit dålig med låg överlevnad.IRE (irreversibel elektroporation) är en ny behandling som syftar till att döda tumörvävnad utan att skada intilliggande stödjevävnad i kärl och gallgångar. Metoden har även använts på tumörer i bland annat lever, njure och lunga. Behandlingen innebär att nålstunna elektroder placeras i och runt tumören. Därefter kopplas elektrisk ström mellan nålarna.

Operatören guidas av ultraljud för att elektroderna ska hamna rätt. Det elektriska fält som uppstår orsakar små hål på cellmembranet och den drastiska miljöförändringen gör att tumörcellerna dör. Behandlingen ges under narkos, men patienten kan ofta gå hem redan efter tre dagar.— Det är ännu för tidigt att uttala sig om de långsiktiga effekterna, men resultaten är hoppfulla.  Flera patienter som fått IRE har återkommit på sexmånaderskontroll och en patient har efter behandling kunnat genomgå en så kallad radikal operation, säger Britt-Marie Karlson.

FAKTA
Ny forskningsstudie på Akademiska: Tidig behandling med IRE vid avancerad bukspottkörtelcancer
* Startar hösten 2013 och beräknas pågå under två år.
* Kommer att inkludera cirka 25 patienter.
* Kriterier: Patienten ska vara över 18 år och ha en avancerad, bukspottkörtelcancer som inte kan opereras och inte visar tecken på spridning.
* Patienten får inte ha någon hjärtsjukdom/störning i hjärtrytmen, ej heller epilepsi. Patienten får heller inte ha pacemaker eller andra stimulatorer som inte kan stängas av.

I sin doktorsavhandling vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro har Mats Lidén undersökt olika osäkerhetsfaktorer vid bedömning av njurstenars storlek.

– Det är förvånande att forskningen ännu inte kommit längre när det gäller att undersöka vilka njurstenar som kan passera genom urinledaren av sig själva. Fortfarande är en av de vanligaste referenserna på det här området en studie från 1956, säger Mats Lidén.

Den tekniska utvecklingen av datortomografi – skiktröntgen – har gett röntgenläkarna en enormt ökad mängd bilder, en enstaka undersökning kan bestå av över ett tusen bilder. Ska man ha nytta av de stora bildmängderna måste utvecklingen analyseras ur flera perspektiv. Det innebär också att bilderna måste bedömas med andra metoder än när man enbart hade tillgång till ett fåtal bilder med slätröntgen. Mats Lidén har i sin avhandling studerat olika aspekter av det, hur man navigerar i dessa bildmängder, hur man ska läsa av dem, olikheter mellan olika bedömare, hur bildbehandlingen påverkar bilden och hur man kan använda datorn som stöd för bedömningen.

En vanlig undersökning
Datortomografi med frågeställning om njursten är en vanligt förekommande röntgenundersökning, där väldigt små skillnader i uppmätt stenstorlek kan ha stor betydelse för hur patienten ska behandlas. Det är känt sedan tidigare att det finns skillnader i bedömningar mellan olika granskare och beroende på bildinställningar, men inte hur stora skillnaderna är. 

– Standard för hur stenen ska mätas saknas, vilket öppnar för variationer beroende på såväl bildinställningar som mellan granskare. I mina studier har jag försökt kvantifiera hur mycket den uppmätta njurstensstorleken kan variera med dessa faktorer.

Bilden som visas för röntgenläkaren påverkas av en mängd faktorer från bildtagning till visning på skärmen, och slutligen påverkas mätvärdet även av den granskare som mäter stenen. Studierna i den här avhandlingen ökar kunskaperna om hur mätvärdet påverkas av olika faktorer.

– Med ökade kunskaper om vad det är som påverkar storleksmätningen från datortomografibilder kan vi också gå vidare med att göra nya studier som kan göra prognoserna säkrare för vilka stenar som kan passera urinledaren spontant.

– Det är ett överraskande resultat eftersom tidigare forskning traditionellt sett har ansett att bronserna här i Skandinavien primärt varit baserade på kopparmalm från Centraleuropa, Österike, Ungern och Tyskland, säger Johan Ling.

Tillsammans med forskare från olika discipliner har Johan Ling undersökt ett 80-tal bronsföremål, bland annat yxor, svärd och sköldar. Även koppardroppar från gjuterideglar har analyserats.

Med hjälp av så kallad blyisotopanalys har föremålen kunnat knytas till speciella malmregioner i Europa. Metoden ger ett slags fingeravtryck av malmen i föremålen som gör det möjligt se vilket malmdistrikt de kommer ifrån. Vidare är metoden mycket gångbar för forskarna eftersom blyisotopsamansättningen inte förändras av förädlingsprocessen från mineral till färdigt föremål.

– Vi har kört våra signaturer i Europas största databas som finns i Oxford och därigenom fått fram potentiella malmdistrikt som matchar våra signaturer, förklarar Johan Ling.

Resultaten visar att det är koppar från Medelhavet som dominerar under den period som vi har mest bronsföremål här i Skandinavien (cirka 1600–800 f.Kr.). I föremålen från perioden innan dess (den tidigaste bronsåldern) finns koppar från Österrike representerat, liksom under perioden efter (800–500 f.Kr.).

– Det verkar som vi därmed har börjat få en bild av hur olika regioner i Europa försett oss med koppar under olika tider. Och kanske var betalningsmedlet bärnsten, eftersom baltisk bärnsten har påträffats i många av de regioner som vi fått koppar från under denna tid.

Enligt Johan Ling och hans forskarkollegor handlade det med all säkerhet inte om någon form av direktkontakt utan att Skandiavien var förbundet i olika nätverk för interaktion och handel. Hypotesen är att det fanns två större nätverk – ett från Medelhavet via Centraleuropa till Skandinavien, och ett från Medelhavet via Brittiska öarna till Skandinavien.

I det förstnämnda nätverket har såväl land som flodtransporter troligtvis tillämpats och i det andra primärt sjötransporter. Det har även visat sig att många av de undersökta föremålen har samma signaturer som föremål i England under denna tid. Något som indikerar att Skandinavien ingått i ett ”Atlantiskt” nätverk och delat kopparkällor med flera regioner längs Atlantkusten.

– Utifrån detta mönster har vi fått nya idéer om maritima handelsnätverk under bronsåldern. Det mest intressanta är att hällristningarna tycks spegla denna import på många plan. Det finns exempelvist koppartackor återgivna intill skeppsristningar från bronsåldern i Bohuslän, säger Johan Ling.

Forskningen om handel av koppar presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Archaeological Science. Du hittar artikeln här: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305440313002689

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels Minne 2013 till Eugene F. Fama, University of Chicago, IL, USA, Lars Peter Hansen, University of Chicago, IL, USA och Robert J. Shiller, Yale University, New Haven, CT, USA

”för deras empiriska analys av tillgångspriser”

Trendspaning på finansmarknaden
I en serie studier från 1960-talet och framåt visade Eugene Fama och andra forskare att aktiekurser är väldigt svåra att förutse på kort sikt och att ny information påverkar priserna så gott som omedelbart. Dessa resultat fick inte bara ett stort inflytande inom forskningen, utan påverkade också marknaderna i praktiken. Framväxten av så kallade indexfonder världen över är ett viktigt exempel.

Om priserna är nästan omöjliga att förutse på mycket kort sikt, borde de då inte vara ännu svårare att förutse på flera års sikt? Svaret är nej, vilket Robert Shiller upptäckte i början av 1980-talet. Han fann att aktiepriser fluktuerar mycket mer än företagens utdelningar och att kvoten mellan priser och utdelningar tenderar att minska när denna kvot är hög och öka när den är låg. Detta samband gäller inte bara för aktier, utan också för obligationer och andra tillgångar.

Ett sätt att tolka dessa resultat utgår från hur rationella investerare reagerar på osäkerheten om framtida priser. Hög avkastning ses då som kompensation för risktagande under särskilt riskfyllda tider. Lars Peter Hansen utvecklade en statistisk metod som lämpar sig särskilt väl för att testa rationella teorier om tillgångspriser. Med dess hjälp har Hansen och andra forskare visat att utvidgade versioner av dessa teorier till en del kan förklara tillgångspriserna.

En annan tolkning betonar att investerare ofta inte är fullt rationella. Sådan så kallad beteendefinans tar hänsyn till institutionella faktorer, såsom begränsade lånemöjligheter, vilka förhindrar rationella investerare att gå emot marknaden ifall den skulle vara felaktigt prissatt.

Pristagarna har lagt grunden till dagens forskning om tillgångspriser. Idag ses priserna som bestämda dels av variationer i risk och riskattityd, dels av psykologiska faktorer och marknadsfriktioner.

Eugene F. Fama, amerikansk medborgare. Född 1939 (74 år) i Boston, MA, USA. Fil.dr 1964 vid University of Chicago, IL, USA. Robert R. McCormick Distinguished Service Professor of Finance vid University of Chicago, IL, USA.

Lars Peter Hansen, amerikansk medborgare. Född 1952 (60 år) i USA. Fil.dr 1978 vid University of Minnesota, Minneapolis, MN, USA. David Rockefeller Distinguished Service Professor in Economics & Statistics vid University of Chicago, IL, USA.

Robert J. Shiller, amerikansk medborgare. Född 1946 (67 år) i Detroit, MI, USA. Fil.dr 1972 vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), Boston, MA, USA. Sterling Professor of Economics vid Yale University, New Haven, CT, USA.

Prissumma: 8 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
     

Upptäckten som forskarna gjorde på 1970-talet har blivit ett fönster till ökad kunskap om människan och naturen.

– Priset sätter ljus på ett effektivt forskningsredskap som ger samhället stor nytta. Det betyder dessutom mycket att både teori och modellering belönas, säger Hans Ågren, professor i teoretisk kemi vid KTH.

Det är genom verklighetstrogna datormodelleringar som forskarna får insikter om kemiska skeenden på atomnivå, något som tidigare varit svårt att skapa i laboratoriemiljö. Det har varit praktiskt omöjligt att experimentellt kartlägga varje litet steg i ett kemiskt förlopp, då det handlar om bråkdelar av microsekunder för elektroner att hoppa från en atomkärna till en annan.

– I datorsimuleringarna av biologiska molekyler och kemiska reaktioner kan vi enkelt byta ut byggstenar i den kemiska sammansättningen och se vad som händer. När vi är nöjda med simuleringen går vi in i labbet och utför idén fysiskt, säger Erik Lindahl, professor i biofysik vid KTH och Stockholms universitet och verksam vid Science for Life Laboratory.

Hans Ågren och Erik Lindahl leder var sin forskargrupp på KTH som arbetar med simuleringarna. Hans Ågren har under sina 15 år på området bland annat utvecklat programmet DALTON tillsammans med sin forskargrupp. Mjukvaran är numera världsledande för den typ av modelleringar som kallas multiskalsmodelleringar och som årets kemipris gäller. Här samarbetar Ågrens och Lindhals grupper. När Ågrens typ av modellering interagerar med den typ av modellering som Lindahls grupp arbetar med, som kallas dynamisk modellering, så är det forskning på precis det område som ingick i Nobelpristagarnas visioner och som de nu belönas för.

Erik Lindahl har också arbetat tillsammans med Michael Levitt i början av 2000-talet kring datorsimuleringarna i Levitts laboratorium i Stanford i USA. Senare har han varit drivande för att bygga upp forskningssatsningar inom vetenskapen för kraftfulla datorer, så kallad e-vetenskap. Forskningen bedrivs på Science for Life Laboratory som KTH etablerat tillsammans med Stockholms universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet och Uppsala universitet.

– Michael Levitt har varit en stor inspirationskälla och stark mentor för oss. Inte minst i vårt arbete med att utveckla programmet GROMACS, säger Erik Lindahl. Datorprogrammet är numera ett av de mest använda i världen för just dynamiska molekylära simuleringar.
Arieh Warshel har betytt mycket för Hans Ågrens grupp bland annat genom sina återkommande föreläsningar på  KTH.
 
Datorsimuleringar bidrar till innovationer

Sådana har Christelle Prinz, docent i fasta tillståndets fysik vid Lunds Tekniska Högskola utvecklat tillsammans med några kollegor. Med dessa blir studierna både billigare och lättare att genomföra, något som i förlängningen ökar säkerheten. Resultaten publiceras i senaste numret av Nano Letters.

– När man exempelvis använder nanopartiklar för att transportera mediciner till särskilda celler, är det viktigt att helt säkert veta att nanopartikeln inte skadar cellen. Nanopartikeln ska ju bara vara en brevbärare.

Landvinningen kommer förmodligen också att användas för att utvärdera hälsoeffekterna av långa och smala nanopartiklar såsom kolnanorör, som idag finns i allt från tennisracket till cykelramar.  Materialets höga hållfasthet och styrka i kombination med stor flexibilitet och värmetålighet har snabbt gjort det populärt. Trots detta är kolnanorör kraftigt omdebatterade just nu.

– De är långa och smala, precis som asbest. Därför misstänker flera att de kan skada kroppen, säger Christelle Prinz.

Eftersom det handlar om låga koncentrationer tror dock Christelle Prinz inte att förekomsten av kolnanorör innebär någon fara för gemene man. Däremot kanske det kan vara hälsovådligt för personer som tillverkar material med kolnanorör. För att återigen göra jämförelsen med asbest:

– Flera människor bor i hus med asbesttak och mår hur bra som helst. Däremot finns det ju hantverkare som rivit taken som råkat illa ut.

Även om alla kolnanorör är långa och tunna, så varierar de ganska mycket vad gäller längd och diameter. Vissa varianter kan vara mindre skadliga, men man vet ännu inte vilka. Eftersom nanotrådar kan skräddarsys, kan man testa sig fram till om, och i så fall hur, olika varianter fastnar i celler, lungan och hjärnan. Om några är skadliga kan man förhoppningsvis se till att dessa försvinner ur produktion eller ersätts med andra slags nanopartiklar.  

Idag är man hänvisad till dyra elektronmikroskop för motsvarande studier, studier som därtill är både tidsödande och omständliga. Med självlysande nanotrådar räcker billigare och enklare mikroskop och studierna går snabbare.

– En ytterligare fördel med den självlysande tekniken är att nanotrådarna behåller sin lyskraft i flera år. Detta möjliggör långtidsuppföljningar, tillägger Christelle Prinz.

Att nanotrådarna inte bleknar, är en konsekvens av att de är byggda i en kristallin struktur. Ljuset är inom det infraröda spektrumet, vilket till skillnad från blått eller grönt ljus lätt tränger igenom vävnader.

Slutligen är det en stor fördel att fluorescensen kan delas upp i små lysande fläckar längs nanotråden. Olika kombinationer av fläckar bildar ett slags streckkod, som därmed kan användas som en markör för att identifiera nanotrådar med olika tjocklek och olika ytkemi. Detta är ytterst svårt med dagens teknologi.

FAKTA
Länk till artikeln i Nano Letters: http://pubs.acs.org/doi/full/10.1021/nl4022754
Lunds universitets Nanometerkonsortium: www.nano.lth.se

Vad är det som avgör vem som får jobbet? Trots rätt utbildning, kontakter och en aktiv sida på Linkedin hamnar vissa utanför i karriärsracet.

En journalist kan mingla sig till ett nytt jobb men en högskoleutbildad taxichaufför får – trots tusentals möten varje år under sina körningar – aldrig ett jobberbjudande den vägen. Att arbeten tillsätts genom kontakter är allmänt känt, men hur går det egentligen till i praktiken? Det har Caroline Tovatt, vid Linköpings universitet undersökt i sin avhandling ”Erkännandets Janusansike – Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer”.

Hon har tittat på de informella processerna i en rekrytering, och särskilt fokuserat på hur en människas sociala kapital spelar roll för att dess utbildning, erfarenheter och kontakter ska uppfattas som värdefulla, ”erkännas”, av omgivningen.

– När en kontakt fungerar som en resurs i jobbsammanhang är starkt kopplat till livsfas. Som ung spelar familjebakgrunden stor roll. Bor du i ett bra område, går i rätt skola och har föräldrar som jobbar och har hyfsat hög status så underlättas inträdet på arbetsmarknaden, säger Caroline Tovatt.

Föräldrar, släkt eller vänner till dessa känner kanske någon på vaktmästeriet, och kan tipsa om den unge arbetssugne, och så är bollen i rullning.

– Och tvärt om har personer som inte är inbäddade i lika stabila sociala nätverk, de som kanske har sjuka, arbetslösa eller invandrade föräldrar, svårare att få sitt första jobb.

Senare i livet spelar studiekamrater, vänner, och tidigare kollegor en större roll.

– Att rekommendera en person är att ge dem ett första ”erkännande”. Det är ett förtroendekapital hos chefen som man förvaltar med omsorg, så när man blir tillfrågad om att rekommendera någon blir man selektiv och tipsar bara om en person man verkligen litar på.

Så sambandet ”ju större nätverk – desto fler rekommendationer” stämmer inte.

– Det beror på att erkännandet är mer komplext än så. Du kan till exempel inte engagera dig i en förening med syftet att få goda kontakter. Erkännandet av dig i föreningen kommer efter att andra sett och fått respekt för att du brinner i själva sakfrågan, säger Caroline Tovatt.

Av samma anledning är det ingen idé att försöka forcera fram en vänskap med en resursstark person. Vänskapen måste baseras på äkta engagemang.

Inte heller rätt utbildning är en garanti för att jobb. Caroline Tovatt har intervjuat en grupp personer som arbetade under sin utbildningsnivå. Många av dem var första generationens akademiker, de arbetade mycket extra i vården eller som taxichaufförer under studietiden och hade få sociala relationer.

– De fick sedan svårt att konkurrera med studiekamrater som varit aktiva i studentföreningar, fått ett stort nätverk, hunnit få praktisk erfarenhet av akademiska områden och lärt sig att formulera sin röst och hur systemet funkar.

Och att bli nekad ett jobb man söker, att bli ”misskänd”, gör att man känner sig underkänd på arbetsmarknaden. Då spelar ingen roll att bara 1 av 500 sökanden faktiskt kan bli erkänd, det vill säga få jobbet. De övriga känner sig bortvalda.

– Ska jag ge några tips baserat på min avhandling så är det att inte ta motgångar personligt. Det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden och man ska inte ge upp för tidigt, säger Caroline Tovatt.

FAKTA
Caroline Tovatt har en beteendevetenskaplig grundutbildning, en magister i socialantropologi och har forskat vid Arbetslivsinstitutet. Hon har bedrivit doktorandstudier vid en tvärvetenskaplig forskningsavdelning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet. Caroline Tovatt disputerade på sin avhandling ”Erkännandets Janusansike – Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer” den 11 oktober.

Ola Westman har utvecklat olika biologiska testmetoder för att kunna bedöma risker med miljögifter. Tanken är att metoderna ska användas för att se vilka gifter som finns i förorenad mark och bidra till att göra saneringsmetoderna effektivare.

– En metod, som är vanligt förekommande nu, där man komposterar jorden och renar den biologiskt med hjälp av bakterier är inte effektiv. Kemisk analys kan visserligen visa att gifthalten minskat, men biologiska tester visar att andra gifter ökat. Det här leder till att sanerad jord kan bli godkänd utan att egentligen ha blivit renare.

Ny metod
En helt ny metod mäter hur kemikalier påverkar nedbrytningen av fettsyror i kroppen, fettsyrametabolism. När man sanerar förorenad jord, vill man bland annat få bort PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten), som ofta förekommer i marken på förorenade platser. Ett av dessa ämnen, benzo[a]pyrene, binder syre till sig under reningsprocessen och förändras till en oxiderad nedbrytningsprodukt.

Eftersom den här nybildade produkten är löslig i vatten, kan den sprida sig mycket lättare än tidigare och visar sig dessutom ökar fettsyrametabolismen kraftigt. Fettsyrametabolismen är en mycket viktigt del av energiproduktionen i cellerna hos människor och djur och när det sker en störning i denna funktion på grund av att ett gift kommit in i kroppen kan de påverkas negativt.

Den här tydliga förändringen av fettsyrametabolismen är både oroväckande och intressant och understryker att flera av de saneringsmetoder, som används i dag är otillräckliga och ofta misslyckas.

Behöver utvecklas
– Det är helt nya resultat av vilka effekter som orsakas av vissa miljögifter men som också kan uppstå i samband med sanering av olika förorenade områden. Testmetoderna behöver utvecklas ytterligare liksom saneringsmetoderna för att mer effektivt minska giftigheten i förorenad mark, säger Ola Westman.

Han menar att det har betydelse för att mark ska kunna användas säkert både i Sverige och på andra håll i världen. EU räknar med att det finns tre miljoner förorenade platser i Europa och i Sverige räknar Naturvårdsverket med cirka 80 000.

– Ren jord är värdefull inte bara för livsmedelsproduktion och rent vatten. Markanvändningen måste vara säker även i till exempel offentliga parker, lekplatser, hemträdgårdar och andra värdefulla områden.

Avhandlingen heter Development of bioassays for risk assessment of PAHs and PFASs in the environment.

Kartläggningen har gjorts av professor Henrik Horn i sitt projekt om hur inhemska politikinstrument påverkar handelsavtalen. När WTOs domstolar ska lösa konflikter som uppstår kring avtalet tar det ibland flera år. Nu har alla konflikterna kartlagts och det visar sig att det är när det rör sig om anklagelser om att inhemska lagar är dolda handelshinder som dispyterna drar ut på tiden.

WTO-avtalet syftar till att liberalisera handeln mellan medlemsländerna. Inte bara importtullar regleras utan också nationella skatter och regleringar som används i protektionistiska syften, faller under avtalet. De är dock svåra att reglera i internationella avtal, eftersom de oftast inte syftar till att begränsa handeln, utan exempelvis vill främja miljön. Henrik Horn har nyligen slutrapporterat sitt projekt Inhemska politikinstrument i handelsavtal, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, där han studerarat aspekter av hanteringen av inhemska politikinstrument, det vill säga de nationella skatter och regleringar som också regleras av WTO.

En viktig del av projektet är den databas som utvecklats, och som följer alla legala dispyter som tagits upp i WTO sedan dess start 1995 till och med 2011. Det har varit ett digert arbete.

– All information har tagits manuellt ur tusentals WTO-dokument, som ofta är på över hundratals och ibland tusentals sidor, och de här uppgifterna, är nu allmänt tillgängligt och kan användas av forskare i ekonomi, juridik och statsvetenskap, säger han.

Datasetet har sedan använts till att belysa olika aspekter av utnyttjandet av WTO:s tvistelösningsmekanism och särskilt den roll som de inhemska skatterna och regleringarna spelar. En sådan fråga är varför det ofta tar så lång tid för WTO-domstolar att fatta beslut, det kan faktiskt handla om flera år.

– Det finns en allmän uppfattning att skälet till den långa tiden är att WTO-domstolarna har svårt att hantera dispyter om inhemska politikinstrument, förklarar Henrik Horn. Sådana dispyter sägs ofta vara särskilt svåra att hantera för att de involverar komplicerad och oklar lagstiftning, berör tekniska eller vetenskapligt komplicerade frågor och dessutom kan vara politiskt känsliga. Avsikten med en del av projektet har därför varit att belysa varför vissa dispyter, men inte andra, tar så lång tid att behandla. Resultaten pekar på att detta till viss del, men inte bara, tycks vara relaterat till dispyternas komplexitet, säger Henrik Horn.

Projektet har även studerat vilken status internationella miljöavtal ska ha i WTO-dispyter.

– Det står vare sig i WTO-avtalet och normalt inte heller i miljöavtal något om ’hackordningen’ mellan avtalen, om de skulle strida mot varandra, säger Henrik Horn.

– Vi argumenterar för att miljöavtal inte ska anses dominera WTO-åtaganden i WTO-dispyter. WTO-domstolarna skulle annars fatta beslut om hackordningen mellan avtalen som medlemsländerna själva avstått från att ta, vilket de inte har kompetens för att göra, menar Henrik Horn.

Läs hela slutredovisningen  [Ref 1]på www.rj.se

Delaktighet och teater är ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, landstinget och kommunen samt Länsteatern och Riksteatern. Syftet med projektet är att skapa scenkonst som involerar döva hörselskadade och hörande som publik, arrangörer och medskapare på lika villkor. Ett syfte är också att utveckla forskning och utbildning kring teckenspråkig scenkonst.

Delaktighet och teater hör på universitetet hemma inom forskningsgruppen CCD, Communication, culture and diversity, med professor Sangeeta Bagga-Gupta som vetenskaplig ledare.

Mer om Delaktighet och teater finns att läsa http://orebrolansteater.se/dot

Om och hur vi återvinner, hur stor bil och tv vi har, hur vi tvättar, om vi äter kött, hur vi reser och hur mycket prylar vi skaffar är vardagliga miljöval som de flesta människor ställs inför.

Per Gyberg är miljöforskare vid Linköpings universitet och konstaterar att samhället idag lägger allt mer ansvar på individen och ställer människor inför en mängd valmöjligheter. Dit hör också miljövalen.

Tillsammans med Carl-Johan Rundgren vid Stockholms universitet har han skrivit boken Tio skäl att strunta i miljön – om varför det är så svårt att förändra vardagligt beteende.

– Människor försöker skapa en hållbar vardag utifrån de förutsättningar de har. Man löser vardagliga problem, men ska samtidigt göra medvetna och aktiva val i en mängd frågor. Det gäller att göra de rätta miljövalen, men det finns många skäl att välja fel, säger Per Gyberg.

Boken är ett resultat av olika studier som sammantaget ger en bild av hur människor resonerar om miljöfrågor och sitt eget ansvar. De tio skälen sammanfattas i tre övergripande inställningar till miljöproblemen och individens ansvar.

Den vanligaste är att förlita sig på experterna och teknikens utveckling, medan den enskildes ansvar begränsas till att göra så effektiva val som möjligt. Det kan till exempel vara att använda energisnåla hushållsapparater och en bränslesnål miljöbil.

– Problemet med den inställningen är att de stora frågorna försvinner i de små, mätbara lösningarna, men de påverkar inte livsstilen. Man fortsätter köra lika mycket bil och använda lika mycket el, konstaterar Per Gyberg.

Andra väljer att följa minsta motståndets lag och inte bry sig. De hävdar rätten att göra som de vill och att den enskilde inte har något ansvar för miljön, eftersom de tror att de ändå inte kan göra någon skillnad. De menar att förändringar måste ske på samhällsnivå.

Den tredje inställningen kallar Per Gyberg och Carl-Johan Rundgren för den gröna drömmen. Den ifrågasätter själva systemet och menar att alla är skyldiga att göra något för miljön, att dra sitt strå till stacken, även om vi som enskilda individer inte kan göra så stor skillnad.

Boken heter Tio skäl att strunta i miljön. Om varför det är så svårt att förändra vardagligt beteende. Den ingår i skriftserien Perspektiv på Tekniken som ges ut av Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.

Alice Munro är född den 10 juli 1931 i Wingham, som ligger i den kanadensiska provinsen Ontario. Modern var lärare och fadern rävfarmare. Efter avslutad skolgång påbörjade hon studier i journalistik och engelska vid University of Western Ontario, men avbröt dessa när hon gifte sig 1951. Tillsammans med sin man slog hon sig ned i Victoria i British Columbia, där de öppnade en bokhandel. Munro började skriva berättelser redan i tonåren, men debuten i bokform skedde först 1968 med novellsamlingen Dance of the Happy Shades, som i hemlandet vann stort erkännande. Hon hade då sedan början av 1950-talet publicerat sig i olika tidskrifter. År 1971 gav hon ut en svit berättelser under titeln Lives of Girls and Women, en bok som av kritiker kallats för bildningsroman.

Det är främst som novellförfattare Munro gjort sig känd, och genom åren har samlingarna blivit många. Bland hennes verk återfinns Who Do You Think You Are? (1978), The Moons of Jupiter (1982; Jupiters månar, 1985), Runaway (2004), The View from Castle Rock (2006) och Too Much Happiness (2009; För mycket lycka, 2010). Samlingen Hateship, Friendship, Courtship, Loveship, Marriage (2001; Kärlek, vänskap, hat, 2003) bildade utgångspunkt för filmen Away from Her från 2006, i regi av Sarah Polley. Den senaste samlingen är Dear Life (2012; Brinnande livet, 2013).

Munro har uppskattats för sin finstämda novellkonst, som kännetecknas av en klar stil och psykologisk realism. Av somliga har hon betraktats som en kanadensisk Tjechov. Hennes berättelser utspelar sig gärna i småstadsmiljöer, där människors kamp för en anständig tillvaro ofta resulterar i relationssvårigheter och moraliska konflikter — problem som har sin grund i generationsskillnader eller kolliderande livsambitioner. Inbyggda i hennes texter finns ofta skildringar av vardagliga men avgörande händelser, ett slags epifanier, som kastar ljus över den omgivande berättelsen och låter existentiella frågor träda fram i blixtbelysning.
Alice Munro är idag bosatt i Clinton, nära sina hemtrakter i sydvästra Ontario.

Originalverk på engelsk 
Dance of the Happy Shades and Other Stories. — Toronto : Ryerson, 1968
Lives of Girls and Women. — Toronto : McGraw-Hill Ryerson, 1971
Something I’ve Been Meaning to Tell You : Thirteen Stories. — Toronto : McGraw-Hill Ryerson, 1974
Who Do You Think You Are? : Stories. — Toronto : Macmillan of Canada, 1978. — Note: also published as The Beggar Maid : Stories of Flo and Rose. — New York : Knopf, 1979
The Moons of Jupiter : Stories. — Toronto : Macmillan of Canada, 1982
The Progress of Love. — Toronto : McClelland and Stewart, 1986
Friend of My Youth : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 1990
Open Secrets : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 1994
The Love of a Good Woman : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 1998
Queenie : A Story. — London : Profile Books/London Review of Books, 1999
Hateship, Friendship, Courtship, Loveship, Marriage : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2001
Runaway : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2004
The View from Castle Rock : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2006
Away from Her. — New York : Vintage, 2007. — Note: contains the short story “The Bear Came Over The Mountain” which was later made into the motion picture Away from her
Too Much Happiness : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2009
Dear Life : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2012

Samlingsvolymer
Selected Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 1996
No Love Lost. — Toronto : McClelland and Stewart, 2003
Vintage Munro. — New York : Vintage, 2004
Carried Away : A Selection of Stories. — New York : Knopf, 2006
Alice Munro´s Best : Selected Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2008
New Selected Stories. — London : Chatto & Windus, 2011

Verk på svenska
Tiggarflickan / översättning av Karin Benecke. — Stockholm : Norstedt, 1984. — Orig:s titel: The Beggar Maid
Jupiters månar : noveller / översättning av Karin Benecke. — Stockholm : Norstedt, 1985. — Orig:s titel: The Moons of Jupiter
Kärlekens vägar : noveller / översättning av Karin Benecke. — Stockholm : Norstedt, 1991. — Orig:s titel: The Progress of Love
Äpplen eller apelsiner : noveller / översättning av Karin Benecke. — Stockholm : Norstedt, 1993. — Orig:s titel: Friend of my Youth
Kärlek, vänskap, hat : noveller / översättning av Rose-Marie Nielsen. — Stockholm : Wahlström & Widstrand, 2003. — Orig:s titel: Hateship, Friendship, Courtship, Loveship, Marriage
Nära hem / översättning: Karin Benecke. — Stockholm : Atlas, 2009. — Urval ur: Progress of Love; Moons of Jupiter; Friend of my Youth
För mycket lycka / översättning: Rose-Marie Nielsen. — Stockholm : Atlas, 2010. — Orig:s titel: Too Much Happiness
Brinnande livet / översättning: Rose-Marie Nielsen. — Stockholm : Atlas, 2013. — Orig:s titel: Dear life
Tiggarflickan / översättning : Karin Benecke. — Ny utg. — Stockholm : Atlas, 2013. — Orig:s titel: The Beggar Maid

 

– För att vi ska kunna hantera komplexiteten och dynamiken i familjer som kommer från krigszoner måste vi lyfta fram barnens och föräldrarnas individuella perspektiv – även om barnen inte öppet uppvisar psykologiska problem eller symtom, säger Gunilla Jarkman Björn, som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling i barn- och ungdomspsykiatri.

Nära hälften av världens drygt 45 miljoner flyktingar och fördrivna är barn. Det är en enorm utmaning för människor att fly från sitt hemland, anpassa sig till ett nytt samhälle och återfå känslan av sammanhang.

De familjer som deltog i studien kom till Sverige 1992 till 1995. De hade permanent uppehållstillstånd i Sverige och hade vid starten minst ett barn i åldern 5–12 år. Komplexiteten hos olika familjemedlemmars erfarenheter av livet före kriget, under kriget, vid flykten och det nya livet i Sverige studerades.

Barnen genomgick psykologiska test och föräldrarna intervjuades om sina barns psykiska hälsa. Tretton barn undersöktes med Erica-metoden, där de får uttrycka sig genom lek i sandlådor. Resultaten jämfördes med en grupp på 80 svenska barn som genomgått samma psykologiska test.

Familjeterapierna filmades och samtalen analyserades kvalitativt.

Resultaten visar att frekvensen av normal lek var lägre hos flyktingbarnen än i gruppen svenska barn, vilket tyder på avvikelser i det psykologiska välbefinnandet. Föräldrarnas skattning av sina barns psykiska symtom stämde inte överens med den psykologiska testningen av barnen. Avhandlingens huvudresultat är att flyktingbarnens psykologiska välbefinnande förbättrades efter tre professionella familjesamtal.

Avhandling: Refugee Children and Families; Psychological Health, Brief Family Intervention and Ethical Aspects. Linköping University Medical Dissertations No. 1373.

Trots att alla vet att det är skadligt röker var tionde svensk dagligen. Statistiskt sett kommer hälften av dessa rökare att dö i en sjukdom orsakad av rökningen.

– Nikotin är starkt beroendeframkallande, och för många människor är det mycket svårt att sluta röka. Vårt samhälle måste börja inse att beroende är en sjukdom som behöver behandlas, säger Elisabet Jerlhag, som är en av forskarna vid Sahlgrenska akademin bakom upptäckten som i förlängningen kan leda till ett nytt läkemedel mot nikotinberoende.

Hormonet som undersökts kallas GLP-1. Det frisätts när vi äter och gör så att vi känner oss mätta.

I studien gav forskarna en substans som liknar hormonet till möss. Substansen visade sig blockera nikotinets förmåga att orsaka en belöning.

– Belöningen är en viktig anledning till att vi blir beroende. Vi tror därför att läkemedel som fungerar på samma sätt som GLP-1 kan ha god effekt mot nikotinberoende. Det är en helt ny infallsvinkel, säger Elisabet Jerlhag.

Samma forskarlag vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nyligen också visat att hormonet spelar en viktig roll för att alkohol, amfetamin och kokain ska upplevas belönande.

Den nya upptäckten är en viktig pusselbit för att forskarna ska förstå vad som händer i hjärnan och kroppen vid olika typer av beroendetillstånd.

Förhoppningen är att forskningen ska leda till nya läkemedel som stimulerar samma delar av hjärnan som hormonet GLP-1, och som kan användas för att behandla personer med nikotinberoende.

– Det är grundläggande forskning, men eftersom det redan finns diabetesläkemedel på marknaden som fungerar som GLP-1 kan vi vara ett steg närmre ett nytt sätt att behandla nikotinberoende, säger Jörgen Engel, en av forskarna bakom upptäckten.

Länk till artikeln  i den vetenskapliga tidskriften PlosOne: The glucagon-like peptide 1 analogue Exendin-4 attenuates the nicotine-induced locomotor stimulation, accumbal dopamine release, conditioned place preference as well as the expression of locomotor sensitization in mice.