Martin Andersson, Henrik Johansson och Janine Splettstößer är tre av de sammanlagt 33 nya forskare som utnämnts till programmet som lanserades förra året. Henrik Johansson finns i dag på Cern i Schweiz, men kommer i och med utnämningen att flytta till Chalmers. Detsamma gäller professor Janine Splettstößer, som i dag finns på RWTH Aachen University i Tyskland. Martin Andersson forskar redan vid Chalmers.
Efter den första femårsperiodens anslag kommer de utvalda forskarna att kunna söka stöd till ytterligare fem års finansiering. Wallenberg Academy Fellows är därmed Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin och är tänkt att omfatta upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016.
Läs mer om 2013 års samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows
Implantat ska bli mer långlivade
När en höftled är utsliten kan den ersättas med ett implantat som ger människor möjlighet att fortsätta leva ett rörligt liv. Problemet är att implantaten alltför sällan håller livet ut. Martin Andersson ska ta fram ett syntetiskt benmaterial som bättre integreras i kroppen och blir till en del av skelettet.
Livslängden på ett implantat bestäms i mångt och mycket av hur väl det har vuxit fast i skelettet. Ett av tio tandimplantat har fallerat inom loppet av tio år. Ett höft- eller ett knäimplantat håller generellt i cirka 5-15 år. För att få fram bättre implantat, utvecklar Martin Andersson, docent vid Chalmers tekniska högskola, syntetiskt ben som ska bli lika starkt och hållfast som naturligt ben.
Naturligt ben består av partiklar av hårt kalciumfosfat, som ligger inbäddade i en stomme av mjuka och stötdämpande proteiner. Kombinationen av material är viktig för styrkan, men det spelar också roll hur kalciumfosfatets atomer är strukturerade och hur partiklarna ligger ordnade i förhållande till varandra.
Martin Andersson har tagit fram en process där han kan styra formationen av kalciumfosfatpartiklar, så att de liknar de naturliga. Med hjälp av fettmolekyler (lipider) och proteiner kommer han, som Wallenberg Academy Fellow, att bygga en flexibel stomme som kalciumfosfatpartiklarna kan bildas och bäddas in i. Kroppen förnyar skelettet hela tiden. Förhoppningen är att kroppen ska uppfatta det syntetiska benet som helt naturligt och så småningom ersätta det med riktig levande vävnad.
Planeter och kvarkar ska mötas i teorin
Idag krockar två av fysikens stora teoribyggen med varandra: den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken. På grund av detta har forskare svårt att beskriva den fysik som utspelar sig vid mycket höga energiskalor, till exempel Big Bang. Henrik Johansson har som mål att utveckla nya matematiska beskrivningar som kan få de två teorierna att smälta samman.
Den allmänna relativitetsteorin är Einsteins beskrivning av gravitationskraften. Men hjälp av den kan forskare räkna på allt från planetbanor till hur ett äpple faller från sitt träd. När de däremot dyker in i atomernas lilla värld sätts Einsteins teorier ur spel. För att förstå mindre partiklar, som atomer, protoner, kvarkar eller gluoner, använder forskare sig av kvantmekanikens lagar.
Både relativitetsteorin och kvantmekaniken fungerar väldigt bra när de används på rätt längd- och energiskalor. Men för att till exempel kunna beskriva vad som hände när vårt universum skapades i Big Bang krävs båda teorierna och idag krockar de med varandra.
Henrik Johansson, postdok vid CERN-laboratoriet, Genève, Schweiz, har som mål att förbättra den matematiska beskrivningen av gravitationsteorin så att den fungerar även på mindre längdskalor. År 2008 hittade han tillsammans med sina kollegor en ny sida hos vissa kraftbärande elementarpartiklar som kallas gluoner, vilket hjälpte dem att matematiskt konstruera gravitoner, partiklar som bär fram gravitationskraften. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Henrik Johansson att fortsätta utveckla de matematiska teorierna, så att de bättre kan beskriva naturens mest grundläggande krafter. Han kommer att vara verksam vid Chalmers.
Hon vill ta kontroll över enstaka elektroner
Vi har vant oss vid att våra smarta elektroniska apparater snabbt blir allt kraftfullare. Om datortekniken ska kunna fortsätta att utvecklas i samma takt krävs att forskare lär sig tämja de kvantmekaniska krafterna. Janine Splettstößers mål är att kontrollera enstaka elektroner så att de kan fungera som informationsbärare i framtidens datorer och annan elektronik.
Den snabba utvecklingen inom elektroniken har hittills byggt på att forskare har lyckats krympa alla datorkomponenter. Antalet transistorer i våra smarta apparater har fördubblats vartannat år. Idag innehåller en mikroprocessor närmare en miljard transistorer.
Nu närmar sig dock tekniken en gräns där det är svårt att göra den mindre. Dagens transistorer bygger på elektriska strömmar, men snart kommer elektroniken istället att baseras på kontrollen av några få elektroner. I denna förkrympta värld sätts de fysikaliska lagar vi är vana vid ur spel. Istället tar de så kallade kvantmekaniska krafterna över.
Janine Splettstößer, professor i teoretisk fysik vid vid Institute for Theory of Statistical Physics, RWTH Aachen University i Tyskland, har som mål att kunna styra över elektroners kvantmekaniska egenskaper i tid och rum. Hon ska utforska framtidens elektronik där enstaka elektroner kan bära fram information. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Janine Splettstößer att flytta till Chalmers, där det finns ett toppmodernt renrum för konstruktion av framtidens elektronik, vilket ger henne möjlighet att samarbeta med de främsta forskarna inom området.
Biologiska varelsers immunförsvar är utvecklat under evolutionen för att skydda mot sjukdomsalstrande mikroorganismer och andra främmande ämnen. Hos människans finns två delvis parallella system, dels ett som kan ”läras upp”, såsom den immunitet vi får efter att ha haft en sjukdom som vattkoppor, dels det så kallade ”naturliga immunsystemet” som är ständigt aktivt och reagerar på främmande ämnen.
– Vi behöver förstå detta fantastiskt viktiga system mer i detalj. Detta naturliga immunförsvar finns även hos väldigt primitiva djur, medan det immunsystem som kan förvärvas inte finns hos djur enklare än hajar, säger Bo Nilsson, professor i klinisk naturlig immunitet vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, som koordinerar projektet.
Nackdelen med detta känsliga system är att det ställer till problem vid moderna kliniska behandlingar som ofta involverar användning av biomaterial eller celler som injiceras, alternativt transplanteras in i patienten. Immunförsvaret reagerar och gör allt för att göra sig av med det okända materialet. Samma sak kan hända om man flyttar egna celler från en vävnad till en annan, in via blodet.
Projektet, som formellt startar 1 december, har fått kring 60 miljoner kronor inom EU:s sjunde ramprogram för att under en fyraårsperiod studera det naturliga immunsystemet, från grundforskning fram till klinisk prövning av läkemedel som kan reglera detta immunsystem. Som utgångspunkt används uremi (njursvikt) med målet att förbättra dialysmetoder, men kunskapen kommer att kunna tillämpas på många andra medicinska områden, till exempel vid transplantation av hela organ såsom njurar men även vid behandling med stamceller (”benmärg”), leverceller eller langerhanska öar (vid diabetes).
– Man kan säga att vi ska använda naturens egna tekniker i syfte att reglera terapeutiska problem. Grundforskningen ger kunskap om hur systemet fungerar, därefter ska vi framställa regulatoriska peptider och fästa dem på bioytor. Vi ska även föra ett peptid-läkemedel till klinik, säger Bo Nilsson.
FAKTA
I konsortiet ingår medicinare, apotekare, veterinärer och kemister från Uppsala universitet och SLU samt medicinare från Dresden och Oslo, biofysiker från Århus och Pennsylvania universitet samt en grupp biokemister från Australien. Dessutom ingår fyra företag; Gambro, Bactiguard, Hycult och ett grekiskt företag Amyndas, som tar ansvar för delprojekt i slutfasen.
Av de 33 forskare som utnämns till Wallenberg Academy Fellows kommer sex att vara verksamma vid Stockholms universitet, vilket gör universitetet till det lärosäte med flest Wallenberg Academy Fellows. Två av forskarna finns inom humaniora och fyra inom naturvetenskap.
Se lista på samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows.
– Det är fantastiska nyheter att vi fått hela sex Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet i år. Programmet har blivit en viktig rekryteringsväg som gör det möjligt att knyta till sig framstående unga forskare, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.
Axel Englund: Vilken roll spelar musiken i modernistisk poesi?
Axel Englund är idag verksam vid Södertörns högskola. Nu flyttar han sin forskning till Stockholms universitet där han ska utforska vilka föreställningar modernismen och dess samtid hade om musik som fenomen och hur tre av strömningens mer betydelsefulla poeter har använt sig av musiken i sina verk. De författare han ska närstudera är den franske poeten Stéphane Mallarmé, den tyske lyrikern Rainer Maria Rilke och den engelskspråkige författaren T. S. Eliot. Axel Englund är själv utbildad kompositör.
Amanda Lagerkvist: Existentiella frågor i den uppkopplade världen
Internet har blivit en arena för att bearbeta sorg och att möta döden. Amanda Lagerkvist, docent vid Södertörns högskola, ska vid Stockholms universitet undersöka relationen mellan digitaliseringen och den existentiella folkhälsan, med fokus på digitala minneskulturer. Internet kan skänka en anonymitet som underlättar en diskussion av svåra och känsliga ämnen, vilket kan ge existentiella frågor nya dimensioner. Genom internet blir bearbetningen av sorg också mer offentlig. Hur upplever användaren detta? Ger det mer mening? Eller kan det tvärtom öka känslan av tomhet? Amanda Lagerkvist ska genomföra djupintervjuer med användare i alla åldrar, samtidigt som hon undersöker hur olika minnessajter används.
Rachel Foster: Ett symbiotiskt förhållande i världshaven
Rachel Foster, forskare vid Max Planck Institute for Marine Microbiology i tyska Bremen, studerar samspelet mellan havens kiselalger och cyanobakterier. Hon har bland annat visat att kiselalger sannolikt kan kontrollera cyanobakteriens ämnesomsättning. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Rachel Foster att flytta sin verksamhet till Stockholms universitet där hon ska fortsätta att utforska den viktiga symbiosen, som förutom kvävets kretslopp också påverkar kolets omsättning. När algerna dör faller de till botten. Kolet i dem begravs i sedimentet, som fungerar som en kolsänka.
Markus Janson: Han ska jaga planeter i universum
Markus Janson, lektor vid Queen’s University i Belfast, ska ytterligare förfina den teknologi som används för att spana ut i universum. Projektet kommer att drivas genom storskaliga internationella samarbeten vars direkta mål är att hitta exoplaneter. Hur vanligt är det med planeter av olika typer i universum och vad har de för atmosfär och andra fysiska egenskaper? På lång sikt hoppas Marcus Janson, som kommer att flytta till Stockholms universitet, få mer kunskap om planeter som liknar jorden och som kan ha vatten på sin yta. Genom att studera atmosfären på dessa planeter kan forskare avgöra om de innehåller liv.
Martin Ott: Ett molekylärt mästerverk inuti cellerna
Martin Ott, forskarassistent vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, ska på en mycket grundläggande nivå studera hur ett av de stora proteinkomplexen, cytokrom bc1- komplexet, i andningskedjan byggs ihop. Komplexet innehåller tio olika proteiner och flera olika metallinnehållande kemiska grupper. De kunskaper Martin Ott ska ta fram är grundläggande för förståelsen av liv och kan också få betydelse inom medicinen. Många olika sjukdomar, så väl som åldrande, är kopplat till dysfunktionella mitokondrier.
Sara Strandberg: Kan supersymmetri förklara mörk materia?
Genom att analysera data från experiment vid partikelacceleratorn i CERN, ska Sara Strandberg, lektor vid Fysikum, Stockholms universitet, undersöka hur standardmodellen kan modifieras för att blir mer allomfattande. En tes går ut på att det för varje elementarpartikel i standardmodellen finns en ”supersymmetrisk partikel” som har liknande egenskaper men en större massa. Den lättaste av dessa supersymmetriska partiklar skulle kunna vara den som utgör den mörka materien. Sara Strandberg ska söka efter dessa supersymmetriska partiklar. Hittar hon bevis för deras existens bidrar det till att lösa en rad av universums gåtor.
Avhandlingen ”Games in Formal Educational Settings – Obstacles for the development and use of learning games” ger en praktisk aspekt på själva komplexiteten i utvecklingen av lärospel och vilka variabler en lärospelutvecklare måste ta i beaktande när man tar fram spel för den här specifika målgruppen.
– Min forskning har en stark verklighetsförankring och tar i beaktande hur skolväsendet fungerar rent organisatoriskt och hur lärare, elev och lärospelet kan interagera. Det jag har sett i min forskning är att det finns en stor vilja i skolvärlden att introducera lärospel i utbildningen i större grad, berättar Björn Berg Marklund, doktorand på institutionen för kommunikation och information vid Högskolan i Skövde.
Björn Berg Marklund har i sin avhandling studerat olika läromiljöer i Skaraborgsregionen och i Danmark. Det som förenar både svenskar och danskar i detta är att det behövs en brygga mellan dataspelsutvecklaren och läraren eller pedagogen – en brygga som denna forskning, i förlängningen, kan erbjuda.
– Jag tror att lärospelsutvecklare som har en stark förankring inom utbildningsvärlden skulle tjänas väl av insikter i spelutvecklingsvärlden. Många lärospel skulle vinna på en högre grad av förståelse från båda läger – så att man inte tappar själva spelupplevelsen i lärospelsutveckling och så att spelutvecklaren får större förståelse för läromiljön.
FAKTA
Om Sweden Game Arena: På Högskolan i Skövde finns över 500 dataspelsstudenter på olika utbildningsnivåer, närmare 40 lärare och forskare och på Gothia Science Park finns ett 20-tal dataspelsföretag som sysselsätter cirka 140 utvecklare. Sverige har en framträdande ställning i världen som dataspelsnation och Skövde har en unik och geografiskt koncentrerad tillväxtmiljö för dataspelsutveckling. Totalt är över 660 personer verksamma inom dataspelsbranschen i området kring Högskolan i Skövde och Gothia Science Park med den gemensamma plattformen Sweden Game Arena.
Wallenberg Academy Fellows är den enskilt största privata satsningen på unga forskare i Sverige. Förutom att ge de främsta unga forskarna långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning, bidrar programmet till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön.
– Totalt räknar vi med att finansiera upp till 125 Fellows. Wallenberg Academy Fellows, som är Wallenbergstiftelsens största satsning hittills, är en långsiktig satsning på unga forskare både från Sverige och utlandet. Det är mycket glädjande att nu få tillkännage den andra kullen lovande unga forskare, säger Peter Wallenberg Jr, vice ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
– Forskning är internationell i sin natur. Det är viktigt att stimulera utbyte av idéer och metoder. Inte minst är de nätverk som skapas värdefulla för fortsatta framsteg. Oavsett om det är svenska forskare som återvänder eller nya som kommer, så bidrar de till en ökad internationalisering av svensk forskning, säger Göran Sandberg, verkställande ledamot vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Anslaget som följer med utnämningen Wallenberg Academy Fellow uppgår till totalt mellan 5 till 9 miljoner kronor per forskare under fem år. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd till ytterligare fem års finansiering. Spännvidden på ämnesområdena är stor; från forskning om cellens kraftverk mitokondrien till studier om den moderna människans evolutionära historia och jakten på jordlika planeter.
Wallenberg Academy Fellows 2013:
(Nominerande universitet anges inom parantes)
Humaniora
Dr Axel Englund, Södertörns högskola (Stockholms universitet); Dr Angus Graham, University College London (Uppsala universitet); Docent Amanda Lagerkvist, Södertörns högskola (Stockholms universitet)
Medicin
Dr Christian Göritz, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Linda Holmfeldt, St. Jude Children´s Research Hospital (Uppsala universitet); Professor Erik Ingelsson, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Dr Francois Lallemend, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Ola Larsson, Karolinska Institutet (Karolinska Institutet); Dr Sjoerd Wanrooij , Washington University School of Medicine (Umeå universitet); Dr Joan Yuan, National Institutes of Health (Lunds universitet); Professor Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet (Göteborgs universitet)
Naturvetenskap
Dr Petter Brändén, KTH (KTH); Dr Charlie Cornwallis, Lunds universitet (Lunds universitet); Dr Rachel A. Foster, Max Planck Institute for Marine Microbiology, (Stockholms universitet); Dr Christian Hedberg, Max Planck Institute for Molecular Physiology (Umeå universitet); Docent Mattias Jakobsson, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Dr Henrik Johansson, CERN (Chalmers tekniska högskola); Dr Markus Janson, Princeton University (Stockholms universitet); Docent Lynn Kamerlin, Uppsala universitet (Uppsala universitet); Docent Jonatan Klaminder, Umeå universitet (Umeå universitet); Dr Martin Ott, Stockholms universitet (Stockholms universitet); Professor Janine Splettstößer, RWTH Aachen University (Chalmers tekniska högskola); Dr Sara Strandberg, Stockholms universitet (Stockholms universitet); Dr Sebastian Westenhoff, Göteborgs universitet (Göteborgs universitet)
Samhällsvetenskap
Dr Anna Dreber Almenberg, Handelshögskolan i Stockholm (Handelshögskolan i Stockholm); Professor Staffan I. Lindberg, Göteborgs universitet, (Göteborgs universitet); Docent Ann E. Towns, Högskolan Väst (Göteborgs universitet); Professor Joakim Westerlund, Lunds universitet (Lunds universitet)
Teknikvetenskap
Docent Martin Andersson, Chalmers tekniska högskola (Chalmers tekniska högskola); Docent My Hedhammar, Sveriges lantbruksuniversitet (KTH); Docent Albert Mihranyan , Uppsala universitet (Luleå tekniska universitet); Docent Panagiotis Papadimitratos, KTH (KTH); Docent Philipp Schlatter, KTH (KTH).
Wallenberg Academy Fellows har rekryterats i en process som bidrar till ökad konkurrens och mobilitet för forskare i ett unikt samarbete mellan universitet, akademier och finansiär. Initiativet innefattar också ett mentorprogram för de deltagande forskarna.
– Sverige tappar i vetenskaplig konkurrenskraft, och kraftfulla åtgärder krävs för att säkerställa att Sverige även i framtiden är en ledande forskningsnation. Om de bästa unga forskarna i landet ges möjlighet att utvecklas till framgångsrika forskningsledare finns det hopp för Sverige som forskningsnation, säger Staffan Normark, ständig sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien.
Fem kungliga akademier Fem av de vetenskapliga kungliga akademierna ansvarar för att inom ramen för programmet tillsätta utvärderingsgrupperna. Dessutom ansvarar akademierna för ett femårigt mentorskapsprogram. Programmet syftar till att stärka forskarna i deras vetenskapliga ledarskap och ge dem kunskaper och erfarenheter för att bättre kunna nyttiggöra forskningsresultat.
– Wallenberg Academy Fellows är en fantastisk satsning som Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse gör för att långsiktigt stärka svensk forskning. Årets Fellows är ett bevis på att vi har en stark återväxt inom svensk forskning. Från IVA:s sida är vi stolta över att kunna bidra, dels genom medverkan från våra ledamöter i urvalsprocessen, dels genom det mentorskapsprogram inom ramen för satsningen som vi driver tillsammans med vår systerakademi, säger professor Björn O. Nilsson, verkställande direktör på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Internationell prägel Av de 120 forskare som universiteten nominerade var 36 verksamma vid utländska lärosäten. Bland de 33 forskare som nu erbjuds att bli Wallenberg Academy Fellows finns nio forskare som kommer från universitet utanför Sverige.
FAKTA
Programmet har inrättats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet. Universiteten nominerar forskare till programmet, akademierna utvärderar kandidaterna och presenterar de mest lovande forskarna för Wallenbergstiftelsen, som sedan gör det slutliga urvalet. Därefter tar universiteten långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet.
Wallenberg Academy Fellows är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses största satsning någonsin. Programmet är tänkt att omfatta en satsning på upp till 125 unga forskare under perioden 2012 till 2016 – ett totalt möjligt anslag om 1,2 miljarder kronor. Läs mer om de nya Wallenberg Academy Fellows och deras forskning
The study, based on personality tests and content analyses in status updates on Facebook for just over 300 Americans, is the first quantitative semantic study of its kind.
In the study, the researchers ask whether the status updates can reveal the same dark personality traits as the psychological personality tests.
”Facebook has revolutionized how people interact on the Internet, and this offers a unique opportunity for psychological research,” says Danilo Garcia, researcher at Sahlgrenska Academy’s research center, the Centre for Ethics, Law and Mental Health.
The Facebook users answered a scientific questionnaire with questions that test extrovert, neurotic, psychopathic, narcissistic and Machiavellian personality traits.
They also sent in their 15 most recent status updates. The contents of the status updates were then studied with algorithms for latent semantic analysis, which is a method for measuring the significance of words.
The researchers found that status updates contained information on the personality traits of psychopathy and narcissism.
”Hence, the status analyses could indicate which Facebook users demonstrated psychopathic and narcissistic personality traits in the personality tests. These people used negatively charged or odd formulations more often,” says Danilo Garcia.
The status updates that indicated psychopathy could, for example, concern prostitutes, decapitation, pornography and butchers. People with narcissistic personality traits could emphasize their own good characteristics by, for example, noting that others did not understand what true happiness is.
Neurotic personality traits, how many friends you have on Facebook and how often you update your status can also be discerned from the analysis of the status updates.
The study also shows that Facebook users with extrovert and open personalities generally have many friends on Facebook and update their status more often than others.
The study, The dark side of Facebook, is published in the scientific journal, Personality and Individual Differences.
FACTS ON PSYCHOLOGICAL CONCEPTS
• People with narcissistic traits are self-absorbed, self-glorifying and have an exaggerated confidence in their own abilities.
• Neurotic disorders are phobias, anxiety disorders and other disorders that arise as a result of trauma or extreme stress. These disorders are irrational, and are due to personality or other unconscious conflicts.
• People with psychopathic traits are strongly focused on their own wishes, and have a lack of empathy for others. These people often break norms and rules, and have a higher inclination to commit crime.
• People with Machiavellian traits are cynical, emotionally distant and unaffected by morals. They deceive and manipulate people in their surroundings to gain advantages.
Studien, baserad på personlighetstester och innehållsanalyser i statsuppdateringar i Facebook för drygt 300 amerikaner, är den första kvantitativa semantiska studien av sitt slag.
I studien frågar sig forskarna om statusuppdateringarna kan avslöja samma mörka personlighetsdrag som de psykologiska personlighetstesterna.
– Facebook har revolutionerat hur människor samspelar på internet, och det innebär en unik möjlighet för psykologisk forskning, säger Danilo Garcia, forskare vid Sahlgrenska akademins forskningscentrum Centre for Ethics, Law and Mental Health.
Facebookanvändarna fick svara på en vetenskaplig enkät med frågor som testar utåtriktade, neurotiska, psykopatiska, narcissistiska och machiavelliska personlighetsdrag. De fick också skicka in sina senaste 15 statusuppdateringar. Innehållet i statusuppdateringarna har sedan studerats med algoritm för latent semantisk analys, som är en metod för att mäta betydelse av ord.
Forskarna fann att statusuppdateringar innehöll information om personlighetsdragen psykopati och narcissism. Statusanalyserna kunde alltså peka ut vilka facebookanvändare som visade på psykopatiska och narcissiska personlighetsdrag i personlighetstesterna. Dessa personer använde oftare negativt laddade eller udda formuleringar, säger Danilo Garcia.
Statusuppdateringar som gav utslag för psykopati kunde till exempel handla om prostituerade, halshuggning, porr och slaktare. Personer med narcissiska personlighetsdrag kunde framhäva sina egna goda egenskaper, genom att till exempel konstatera att andra inte förstår vad som är sann lycka.
Även neurotiska personlighetsdrag, hur många vänner du har på Facebook och hur ofta du uppdaterar din status går att utläsa från analysen av statusuppdateringarna. Studien visar också att facebookanvändare med utåtriktad och öppen personlighet överlag har många vänner på Facebook och uppdaterar sin status oftare än andra.
Studien The dark side of Facebook publiceras i den vetenskapliga tidskriften Personality and Individual Differences.
FAKTA
Om psykologiska begrepp
• Personer med narcissiska drag är självupptagna, självförhärligande och har en överdriven tro på sin egen förmåga.
• Neurotiska störningar är fobier, ångeststörningar och andra störningar som uppkommer till följd av trauman eller extrem stress. Dessa störningar är irrationella, och beror på personlighet eller omedvetna konflikter.
• Personer med psykopatiska drag är starkt fokuserade på sina egna önskemål, och brister i empati till andra. Dessa personer bryter ofta normer och regler, och har högre benägenhet att begå brott.
• Personer med machiavelliska drag är cyniska, känslomässigt kyliga och oberörda av moral. Dessa personer bedrar och manipulerar människor i sin omgivning för att få fördelar.
Länk till artikel
Unga produktionsskogar innehåller mycket död ved efter avverkningen och på denna trivs lavarna, åtminstone de mindre nogräknade. Rödlistade vedlavar saknas dock i de brukade skogarna, konstaterar Måns Svensson i sitt doktorsarbete vid SLU.
Tusentals insekter, lavar och svampar är beroende av död ved i skogen. I skogar som utvecklas naturligt skapas död ved när träd blåser ner eller dör av andra orsaker. Också i den brukade skogen finns död ved, till exempel stubbar och stående eller liggande döda träd som lämnats efter avverkningar.
Agronom Måns Svensson har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt lavförekomsten i det brukade skogslandskapet; vilka arter som finns och vad de föredrar att växa på. Det är viktigt att man klarlägger detta för att man på bästa sätt ska kunna bevara den biologiska mångfalden. Stubbar och annan död ved är ju också eftertraktade som trädbränsle.
Måns Svensson har inventerat färska hyggen, yngre och äldre produktionsskogar samt olika impediment, till exempel myrar. Han har sammanlagt studerat 25 000 dödvedsobjekt, varav han inventerat lavar på uppemot 7 000.
Måns Svensson fann mest lavar i produktionsskogar som var yngre än 60 år, troligen beroende på att mycket av den döda veden efter avverkningen fanns kvar och hade hunnit beväxas med lavar. För många arter räcker det om det finns död ved, men det spelar inte så stor roll var den är belägen.
– Dessa vanliga lavarter kan till och med ha fått ett uppsving på grund av skogsbruket.
De totala förekomsterna av en del lavarter i unga produktionsskogar överträffar dem i gamla produktionsskogar och på myrar, där mängderna död ved är små. Den sammanlagda arealen är också liten i förhållande till de yngre skogarnas.
Måns Svensson hittade inga arter som i dagsläget är med på Artdatabankens rödlista i unga produktionsskogar. Sådana rödlistade arter riskerar att minska kraftigt eller dö ut, troligen eftersom de har speciella krav på sin växtplats. Men det finns många andra ovanliga lavar som ännu inte har hunnit bedömas, och några av de arter Måns Svensson har hittat tillhör dem.
Inte heller i områden med skog som är undantagna från skogsbruk, t.ex. impedimentklassade myrar hittade Måns Svensson rödlistade arter, kanske för att där inte finns så mycket död ved. Kretsloppet på en myr går mycket långsamt och det tar tid innan träd dör.
– En tanke som dykt upp i samband med avhandlingsarbetet är att man kanske kunde bruka sådana områden mer aktivt för att öka mängden död ved. Man kunde t.ex. döda träd för att skynda på processen. Jag vet inte vem som skulle göra det och hur det skulle gå till, men det tål att fundera på.
Måns Svensson menar dock att det inte skulle räcka med att skapa död ved i enbart dessa obrukade områden. Hans resultat understryker istället vikten av att skydda mer produktiv skogsmark eller att hitta alternativa skötselsystem för att bevara många av de vedberoende arterna.
En sak, som inte uppmärksammats så mycket tidigare, är vad död ved av klenare dimensioner betyder för förekomsten av lavar, framförallt döda grenar på levande träd. Det är intressant att veta när man försöker förutsäga hur uttaget av trädbränsle påverkar den biologiska mångfalden.
Det visade sig att döda grenar på levande träd utgjorde nästan hälften av den tillgängliga döda veden i flera beståndstyper, och om lavarna hade suttit på dessa grenar hade de haft en kontinuerligt tillgänglig resurs.
– Tyvärr verkade de döda grenarna inte vara så intressanta för lavarna, säger Måns Svensson. Däremot är det möjligt att de utgör livsmiljö för svampar eller insekter.
FAKTA
Agronom Måns Svensson, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Occurrence Patterns of Dead Wood and Wood-dependent Lichens in Managed Boreal Forest Landscapes” fredagen den 29 november. Disputationen avser filosofie doktorsexamen. Opponent: Docent Kristoffer Hylander, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/10892/
Selma Lagerlöf lästes av alla: män och kvinnor, hög som låg. I de över 40 000 brev som finns bevarade vittnar läsarna inte bara om sin läsupplevelse utan också om sina liv. Nu har breven studerats. Maria Karlsson och Jenny Bergenmar slutredovisar projektet ”Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940”.
Maria Karlsson har antagligen mest kännedom i världen om brevskörden till Selma Lagerlöf. När hon och kollegan Jenny Bergenmar inledde projektet ”Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891-1940” började hon med att gå igenom de dryga 40 000 brev som skrivits till författaren. I dag är drygt 21 640 brevsidor eller 9000–10 000 brev från allmänheten, organiserade i en databas, där ett drygt 30-tal keywords gör samlingen sökbar. Databasen kan i framtiden komma att utgöra grunden i en svensk läshistorisk databas.
– Det första som slog oss var att det i så hög grad var både män och kvinnor som skrev, och att männens upplevelser av Lagerlöfs berättelser var så emotionell. De har skrivit om hur de grät, svettades och berörts känslomässigt, på ett sätt som man i allmänhet förknippar med mer kvinnligt kodad romanläsning. Men här var det alltså män som grät, säger Maria Karlsson.
Breven bekräftar hur läst Lagerlöf var. När pressen skriver om Lagerlöf blir breven fler, och inte minst ökar antalet tiggarbrev så fort Lagerlöfs filantropi nämns. De breven har ofta en intim prägel, och de som vill ha något berättar om mycket privata förhållanden.
-När pressen skrivit att Lagerlöf skänkt pengar ökar direkt breven där avsändaren vill ha något. Ofta skriver man då om hur berörd man blivit av berättelserna och att de ofta melodramatiska episoderna påminner om avsändarnas egna liv.
Men det var så klart inte bara tiggarbrev som Lagerlöf fick. I breven finns diskussioner av det politiska läget i samtiden, religion, pedagogik och kvinnofrågan, eller för den delen teman ur verken. Lagerlöf verkar ha läst de flesta av breven. Att så var fallet märks inte bara på de brevväxlingar som ibland uppstod, och som finns bevarade, utan också på det faktum att många brev har små kommentarer skrivna på sig. Det stod sådant som ”Skänk 20 kronor!” eller ”Denne man är galen”.
– Det är tydligt att läsningen vid den här tiden, verkligen ansågs kunna påverka läsaren på ett positivt. Litteratur kunde förbättra världen. Man tyckte sig helt enkelt bli en bättre människa genom att läsa god litteratur. Många berättar om läsningen som en bildningsresa och ett förbättringsprojekt, vilket var helt vedertagna uppfattningar i samtiden. Många läste också Lagerlöfs texter ur ett religiöst perspektiv, som en modern tillämpning av Bibelns budskap, säger Jenny Bergenmar.
Brevsamlingen utgör i dag en unik källa till det tidiga 1900-talets historia. Människor ur alla samhällsklasser berättade här om sina livsöden och vad Lagerlöfs verk betydde för dem. I breven kan man se hur vanligt folk beskriver läsningen och dess roll, och mellan raderna flimrar dessutom samtidens stora förändringar förbi: demokratiseringen, urbaniseringen, de politiska förändringarna, rösträtten och välfärdens framväxt.
FAKTA
Läs hela slutredovisningen här: http://anslag.rj.se/sv/anslag/36590
Måndagen den 2 december kl 18.00 går det dessutom att lyssna på Maria Karlsson när hon i ABF-huset i Stockholm diskuterar läsning tillsammans med Jonas Thente, DN, och litteraturvetaren Thomas Götselius.
När varor och tjänster byter ägare genom att ettor och nollor flyttas över nationsgränser, hur ska de beskattas? Det är en svår nöt för EU att knäcka.
Vår värld digitaliseras i rasande fart och i takt med allt fler varor och tjänster blir tillgängliga över nätet var man än befinner sig, förflyttas allt mer pengar över nationsgränserna. Det här leder till problem när det kommer till beskattning. EU tillsätter nu en expertgrupp som ska ta fram ett förslag på hur de här problemen kan lösas. Björn Westberg, professor i skatterätt på JIBS, internationella handelshögskolan i Jönköping, har blivit uttagen att ingå i gruppen.
– Beskattning är inte längre en nationell fråga, säger han. När varor och tjänster köps digitalt över nationsgränserna går mycket skattepengar förlorade, både mellan EU:s medlemsländer och till världen utanför. Mycket har hänt på det här området och det är ett brådskande uppdrag.
De spelregler som finns för beskattning av köp mellan länder är anpassade för fysiska varor och leveranser. Men om du är svensk och sitter i Tyskland och laddar ner en uppdatering till en programvara som är tillverkad i Spanien – hur ska du skatta för ditt köp då?
– Det är ett spännande uppdrag av utomordentligt stor betydelse säger Björn Westberg som ligger i startgroparna inför den första träffen i Bryssel.
Han säger att det är för tidigt att sia om hur utfallet av expertgruppens arbete kommer att bli, men att det i alla fall är sannolikt att EU:s medlemsstater kommer att närma sig varandra skattepolitiskt.
FAKTA
Expertgruppens första möte är i Bryssel den 12 december och efter det träffas gruppen en gång i månaden. Ett förslag för hur EU:s skattepolitik på det digitala området ska utformas ska ligga färdigt den 1 juli 2014. Gruppen består av sex experter med olika nationalitet och bakgrund under ledning av Portugals tidigare finansminister Vítor Gaspar.
I den kliniska studien som utfördes på 21 patienter med typ 2-diabetes undersöktes hur lågfettkost, lågkolhydratkost och medelhavskost påverkade blodsocker, blodfetter och vissa hormoner efter måltiderna.
– Vi fann att lågkolhydratkosten gav lägre blodsockervärden än lågfettkosten, men en något högre nivå av blodfettet triglycerider, säger Hans Guldbrand, distriktsläkare och doktorand, som tillsammans med professor Fredrik Nyström lett studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Men det mest intressanta resultatet var enligt forskarna att medelhavskosten, med endast en kopp svart kaffe till frukost och en stor energirik lunch, inte gav högre blodsockervärden än lågfettkosten.
– Det talar för att det är mer gynnsamt med en stor måltid i stället för flera mindre när man har diabetes. Det är förvånande hur ofta man hänvisar till nyttan av så kallad medelhavskost men glömmer att den oftast innebär frånvaro av frukost, säger Fredrik Nyström, som är professor i internmedicin.
Studien genomfördes under tre testdagar då de 21 patienterna i lottad ordning fått äta frukost och lunch från de tre typerna av kost. De hade inte ätit något sedan klockan 22 dagen innan. Under varje testdag togs laboratorieprover vid sex tillfällen under de nio timmar deltagarna vistades på medicinmottagningen.
Lågfettkosten hade en näringsfördelning som sedan länge varit den rekommenderade i de nordiska länderna, med drygt hälften av energin från kolhydrater. Lågkolhydratkosten innehöll en relativt låg andel kolhydrat (ca 20 energiprocent) och en hög andel fett (ca 50 energiprocent). Medelhavskosten var komponerad med endast en kopp svart kaffe till frukost och hela energiinnehållet till lunch, med olivolja och fisk och vin som måltidsdryck för dem som så ville. Alla tre menyerna hade samma totala kaloriinnehåll.
– Våra resultat ger anledning att omvärdera både näringsinnehåll och måltidsordning för patienter med diabetes i de rådande kostrekommendationerna, säger Fredrik Nyström.
FAKTA
Artikel: A randomized cross-over trial of the postprandial effects of three different diets in patients with type 2 diabetes av Hanna Fernemark, Christine Jaredsson, Bekim Bunjaku, Ulf Rosenqvist, Fredrik H Nyström och Hans Guldbrand. PLOS ONE 27 november 2013.
Fredrik Nyströms hemsida
Detta visar en ny studie av fyra SLU-forskare, som samtidigt befarar att intresset för skyddszoner minskar när miljöstödet för dessa upphör 2014.
Lantbrukare kan i dag få miljöersättning för att anlägga breda skyddszoner av ständigt bevuxen mark på åkerkanter som gränsar till vattendrag. Syftet är framförallt att motverka erosion och begränsa spridningen av näringsämnen och bekämpningsmedel till vattendrag, sjöar och hav. Men dessa miljöer verkar också ha betydelse för den biologiska mångfalden. En ny studie från SLU visar att skyddszoner är en viktig miljö för marklevande nyttoinsekter och spindlar. Dessa fungerar som biologiska bekämpare av skadeinsekter, men de utgör också basfödan för sånglärkor och deras ungar.
– Sånglärkan är fortfarande vanlig, men sedan 1970-talet har beståndet mer än halverats, säger Jonas Josefsson vid SLU:s institution för ekologi.
Enligt studien ökade antalet sånglärkor med 30 procent på sädesfält intill skyddszoner. Småkrypen sprider sig från skyddszonen till åkermarken intill och sånglärkorna får därmed mer mat. Effekten är störst på våren, men den kvarstår under hela häckningsperioden i både vår- och höstsådda fält. Häckning och födosök sker dock i huvudsak utanför själva skyddszonen.
Enligt en tidigare rapport från Jordbruksverket gynnar skyddszoner också vanliga humlor och fjärilar. Rapporten diskuterar även vad som kan göras för att förbättra miljön i diken och skyddszoner så att fler av jordbrukslandskapets fågelarter gynnas.
Skyddszoner kan alltså bidra till att flera av Sveriges miljömål kan uppnås: Ingen övergödning, Ett rikt jordbrukslandskap och En giftfri miljö. Arealen skyddszoner omfattar idag 10 000 hektar, men den skulle kunna utökas till närmare 100 000 hektar. Forskarna befarar dock att det inte kommer att bli någon nyetablering av skyddszoner, eller förlängning av gamla åtaganden, under de närmaste två åren, eftersom stödet upphör 2014. Huruvida det återkommer efter denna period är oklart.
– Risken är att vi missar en utmärkt och kostnadseffektiv åtgärd som bidrar till att minska konflikten mellan Sveriges miljömål och lantbrukarnas behov av lönsamhet och hög avkastning, säger Sönke Eggers, också han vid SLU:s institution för ekologi.
FAKTA
Slutsatserna dras i en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Agriculture, Ecosystems & Environment. Studien ingår i forskningsprojektet ”Samarbete för mer biologisk mångfald i jordbrukslandskapet – betydelsen av attityder, miljörådgivning och åtgärder”, som leds av Sönke Eggers och finansieras av forskningsrådet Formas. Utgångspunkten är att sätta lantbrukarnas naturintresse i fokus, eftersom det är lantbrukarna som utför de naturvårdande åtgärderna.
Artikeln
Grass buffer strips benefit invertebrate and breeding skylark numbers in a heterogeneous agricultural landscape. 2013. Jonas Josefsson, Åke Berg, Matthew Hiron, Tomas Pärt & Sönke Eggers. Agriculture, Ecosystems & Environment, Volume 181, 101–107. http://dx.doi.org/10.1016/j.agee.2013.09.018
Webbplatser rörande projektet
http://www.slu.se/sonegg
http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskydd/jordbruksprojektet/
Jordbruksverkets rapport
Biologisk mångfald på skyddszoner. Utvärdering av skyddszoner i slättlandskapet. Jordbruksverket, Rapport 2011:6.
Sedan 2006 har svenska lärare arbetat med individuella utvecklingsplaner (IUP). De första åren var planerna enbart framåtsyftande och skulle ge eleverna mål och strategier för fortsatt lärande. 2008 kom en ny reform som innebar att planerna även skulle innehålla skriftliga omdömen i skolans alla ämnen. Arbetsbördan för svenska lärare ökade i och med detta markant.
Åsa Hirsh har identifierat tre dilemman i arbetet med IUP där det gäller för lärarna att hitta en balans. Det handlar om tid (dokumentation ställs mot undervisning), kommunikation (korrekt språk eller ”elevvänligt” språk) och bedömning.
– Det finns lärare som lyckats väldigt bra med att hitta den här balansen, medan andra håller på att arbeta ihjäl sig för att uppfylla alla de krav som ställs på dem, säger Åsa Hirsh.
Hon har studerat IUP genom en stor mängd insamlade dokument och intervjuer med lärare på grundskolans alla stadier. Resultatet av hennes forskning visar att IUP är ett mångfacetterat fenomen som inte kan beskrivas i termer av bra eller dåligt.
– IUP har till viss del inneburit en helt orimlig arbetsbörda för lärare, men den beskrivs av lärare i många fall också som något som utvecklar både dem själva och eleverna, säger Åsa Hirsh.
Andra resultat som framkommit i undersökningen är att det finns skillnader i vilken typ av mål som ges till pojkar respektive flickor. Pojkarna får i betydligt högre utsträckning mål som handlar om beteendemönster, attityd och inställning till skolarbete. Flickor får i viss mån också den typen av mål, men då handlar det ofta om att de är för blyga, för tysta och inte vågar ta för sig.
Det finns också stora variationer i hur lärarna arbetar rent praktiskt med utvecklingsplanerna och hur de uppfattar syftet.
Sedimenten på havsbottnarna i det grunda Östsibiriska havet innehåller 200 gånger mer metan än vad som finns i atmosfären. Mängden metan som läcker till atmosfären från havet norr om östra Sibirien är större än det totala tillflödet från resten av världshaven. De höga halterna av metan i havsvattnet tyder på att permafrosten i havsbotten tinar och därmed frigörs metan. Däremot har vi ännu inte nått den situation där flödet av gas allvarligt påverkar metanbalansen i atmosfären.
Forskningsresultaten bygger på en kombination av tusentals mätningar av metan i havsvattnet under tolv års tid och borrprover ned till 50 meters djup i havsbotten i Laptevhavet. Dessutom har forskarna gjort geofysiska mätningar med sonarteknik för att kartlägga mängden metan som bubblar upp från havsbotten.
– Vi har visat att havsbotten är väldigt nära eller till och med har uppnått den temperatur där permafrosten börjar tina och att den globala uppvärmningen bidrar till upptiningen av permafrosten i havsbotten. En ökning i antalet stormar i Arktis skulle dessutom ytterligare snabba på frigörandet av metan till atmosfären, säger Natalia Shakhova, försteförfattare till studien och biogeokemist vid University of Alaska i Fairbanks.
De nya beräkningarna visar att 17 miljoner ton metan frigörs varje år från sedimenten på havsbottnen i Östsibiriska havet till atmosfären. Det innebär en fördubbling jämfört med de beräkningar forskargruppen gjorde i en uppmärksammad artikel i Science 2010.
– Även om vi tidigare hade sett metangasbubblor så kunde vi för vår studie 2010 enbart beräkna flödet till atmosfären från metan som var upplöst ytvattnet. I den nya studien gör sonartekniken det möjligt att även beräkna hur mycket metan som transporteras till ytan i form av metanbubblor från havsbotten, säger Örjan Gustafsson, medförfattare till bägge artiklarna och professor i biogeokemi vid Stockholms universitet.
Metan finns i olika former i bottensedimenten. För det första är det metan i permafrost som ursprungligen låg på land men som kommit under vattenytan i samband med att havsvattennivån steg när senaste istiden slutade för 7 000 år sedan. För det andra rör det sig om fruset metan (metanhydrat) i och under permafrosten i havsbotten. Slutligen är det enorma bubblor med naturgas som kommer från djupliggande oljekällor, och som hålls kvar där så länge permafrosten inte smälter.
För att kunna förutsäga hur metanutsläppen kan utvecklas framöver och för att bedöma riskerna för kraftigt ökande metanutsläpp finns ett stort behov av att bättre förstå både temperaturen i havsbottnarnas permafrost och de relativa bidragen till metanläckaget från de olika källorna i havsbottnen.
Nästa sommar ska fler mätningar göras för att få fram ytterligare kunskap om metan i de stora men ännu relativt outforskade havsbottnarna i yttre Östsibiriska havet och det läckage som sker till atmosfären. Svenska och ryska forskare åker då på isbrytaren Oden på en 90 dagar lång forskningsexpedition. Expedionen går under namnet Swedish-Russian-US Arctic Ocean Investigation of Carbon-Climate-Cryosphere Interactions (SWERUS-C3) och finansieras huvudsakligen av Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse. Se mer på: http://swerus-c3.geo.su.se
FAKTA
Artikel i Nature Geoscience (Advanced Online version)
Ebullition and storm-induced methane release from the East Siberian Arctic Shelf av Shakhova, N., I . Semiletov, I. Leifer, V. Sergienko, A. Salyuk, D. Kosmach, D. Chernykh, C. Stubbs, D. Nicolsky, V. Tumskoy, Ö. Gustafsson www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/full/ngeo2007.html
Metan från Arktis svårbedömd kraft i klimatutvecklingen (artikel om SWERUS-C3 forskning på Knut & Alice Wallenbergs Stiftelses webbplats) www.wallenberg.com/kaw/forskning/metan-fran-arktis-svarbedomd-kraft-i-klimatutvecklingen.
Resultaten visar att koldioxidutsläppen från Sveriges matsektor skulle minska med hela 10-20 procent om vi drog ner på köttkonsumtionen till rekommenderad nivå. Samtidigt skulle vi frigöra en jordbruksareal som motsvarar 10-20 procent av Sveriges jordbruksmark.
– Varje år äter vi svenskar 70 kg kött och charkprodukter, varav 62 kg utgörs av rent kött. Det är 20 kg mer än vad som rekommenderas, säger Elinor Hallström, nutritionist och doktorand i energi- och miljösystem vid Lunds Tekniska Högskola och den som initierat och genomfört forskningen.
Hennes resultat visar också att tre fjärdedelar av konsumtionen utgörs av rött kött från nöt och gris medan en fjärdedel av köttprodukterna konsumeras i form av charkuteriprodukter. Siffrorna förvånar henne.
– Rött kött ska man ju hålla igen på, det vet de flesta. Det är också anmärkningsvärt att charkprodukter är en så stor del av konsumtionen. Korv, leverpastej, bacon och andra behandlade köttprodukter innehåller rätt så mycket dåligt fett och ökar risken för vissa typer cancer.
Enligt Elinor Hallströms beräkningar skulle vi göra en näringsmässig vinst om vi bantade köttintaget. Intaget av energi, fett och mättat fett skulle minska, vilket Elinor Hallström ser som ett plus, eftersom vi generellt äter för mycket av dessa näringsämnen. Även proteinintaget skulle minska men det skulle troligtvis inte ha någon negativ effekt eftersom de flesta äter mer protein än vad som är nödvändigt.
På minus-sidan står ett halverat intag järn och zink. Om intaget av mineraler blir för lågt rekommenderar Elinor Hallström att man äter mer av baljväxter eller andra grönsaker som innehåller rikligt av just zink och järn – viktigt inte minst för kvinnor i fertil ålder.
När Elinor Hallström räknar på vårt köttintag har hon utgått från rent kött utan ben före tillagning. Det är också det Livsmedelsverket utgår från. Men när exempelvis jordbruksverket pratar om köttkonsumtion utgår de från slaktvikten inklusive ben, vilket gör att officiell statistik kan pendla mellan 30 procent.
– Inget är egentligen rätt eller fel, men att jämföra äpplen och päron blir förvirrande för konsumenterna, påpekar Elinor Hallström som rekommenderar att olika företrädare blir tydligare med att visa hur just deras siffror räknats fram, något som idag sällan görs.
FAKTA
I sin forskning har Elinor Hallström samarbetat med Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet och Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem, LTH.
Lic-avhandlingen finns på http://www.miljo.lth.se/index.asp?user=imesar / välj ”publikationer” / ”sök publikation” skriv därefter namnet i sökfältet.
Det pedagogiska perspektivet på forskning kring barn med CI är helt ny, tidigare har forskningen haft medicinsk eller psykologisk inriktning. Den traditionella, segregerade skolgången för döva barn där de gått i särskilda dövskolor har förändrats under 2000-talet. Genom en kraftig ökning av cochleaimplantat, en teknologi som genom stimulering av hörselnerven ger döva möjlighet att uppfatta ljud, kan döva barn välja att gå i hemskola med hörande barn.
– Jag har undersökt hur hörselnedsättningen påverkar barnens relationer, kommunikation, identitet och deras vardagsliv i skolgången med hörande kamrater. Jag är förvånad över att teknologin får ta så stor plats, det gör att formerna för umgänget i klassrummet och därmed vilken identitet barnen med cochleaimplantat får påverkas i hög grad.
Får ta stort ansvar
Ingela Holmström har sett olika mönster i klassrummen. Barnen med CI blir ofta mer perifera, ofta inte helt delaktiga och alltid lite efter hörande barn. De får själva ta ett stort ansvar för att hänga med och säga ifrån när det uppstår problem.
Hon har också sett att det är de vuxna som i hög grad styr tekniken. En central mikrofon i klassrummet ska fånga upp vad klasskamraterna säger eller också är det en vuxen som går runt med en mikrofon till det barn som ska säga något. Men blir det för mycket ljud stängs utrustningen av. Det kan vara bra för att skapa arbetsro, men samtidigt stänger det ute barnet med CI från småprat och möjligheter att höra när läraren instruerar andra barn.
Föräldrar vill ge barnen möjligheter att välja mellan svenskt teckenspråk och talad svenska, men när utrustningen stängs av vänder sig barnet till sin resursperson och då använder barnen enbart tal, man kan inte säga att det finns någon naturlig teckenspråkig miljö i skolan. Det här bidrar till att det svenska teckenspråket får en roll som stöd till talad svenska.
Två olika språk
– Men det handlar om två helt olika språk, säger Ingela Holmström. De kan komplettera varandra för att ge en bättre kommunikation, men det är en helt annan sak!
Hon menar att hennes avhandling – Learning by hearing? Technological Framings for Participation – visar att hanteringen av olika teknologier är avgörande för om de ska vara ett sätt att öka delaktigheten eller om de rent av på olika sätt hindrar delaktighet.
– Tekniken löser inte alla problem, det är svårare än så. Min avhandling utforskar ett nytt område och den väcker många tankar och funderingar, som jag hoppas ska vara ett bidrag till en större medvetenhet och kritiskt tänkande kring skolplacering och olika tekniska lösningar.
