Projektet heter ”Kvalitet hos sandwichkompositer och stålkompositers fogars respons på utmattning, stötar, explosioner och designparametrar”, och har pågått sedan 2011.

Det treåriga forskningsprojektet hade som mål att hitta metoder och verktyg för skrovövervakning i kompositer på fartyg, tillsammans med tillverkningsmetoder för kompositer. Dessa metoder kan även användas för att övervaka själva tillverkningen av kompositerna. Övervakning av skrovet under gång förbättrar både säkerhet och ekonomi. För fartyg till havs innebär det även att tiden då fartyget behöver ligga i docka minskar. Tekniken, som är baserad på ultraljud, kan även användas för flygplan.

FAKTA
Den 29 augusti ska resultatet demonstreras, företagen berättar hur denna forskning kan användas i deras verksamhet, och forskare berättar om hur sprickbildning kan undvikas.
Medverkar vid presentationen gör forskare från BTH samt representanter från Kockums, ABB och FMV.
Projektet har finansierats med medel från KK-stiftelsen.

Luleå tekniska universitet blir först i Sverige med en ny teknik som skalar upp tillverkningen av nanocellulosa från skogsrester. Det kan på sikt ge skogsindustrin nya lönsamma produkter, till exempel nanofilter som kan rena såväl gas som processvatten, men även dricksvatten. Bättre hälsa och renare havsmiljö, såväl nationellt som internationellt, är några möjliga effekter.

– Intresset för det här är stort från industrins sida, inte minst för att våra bionanofilter väntas
kunna få stor betydelse för rening av vatten, inte minst internationellt, säger Aji Matthew,
biträdande professor vid Luleå tekniska universitet som leder det EU-finansierade projektet.

På tisdagen demonstrerade forskarna vid Luleå tekniska universitet för industri och forskningsinstitut hur de har lyckats skala upp processen med tillverkning av nanocellulosa av två olika restprodukter från massaindustrin. En är från Domsjö fabriker i Örnsköldsvik i form av en fiberprodukt som mals ner till små nanofibrer i en speciell maskin. Genom den processen har forskarna lyckats utöka mängden från tidigare 2 kilo per dag till 15 kilo per dag. En annan restprodukt är nanokristaller som man lyckats skala upp från 50 till 640 gram/dag. Processen är möjlig att skala upp och därför högintressant för skogsindustrin.

– Om det här går väldigt bra så skulle vi kunna höja värdet på vår restprodukt. Som det är nu tjänar vi nästan inga pengar på den och det finns nästan inget ställe att göra av den, vi ger bort den, säger Anna Svedberg, produktutvecklingsingenjör vid Domsjö fabriker.

Björn Alriksson, forsknings- och utvecklingsingenjör vid SP Processum, en organisation som spänner över hela skogsindustrin när det gäller att hitta nya produkter från skogsråvara, ser även han stora möjligheter med forskningen.

– Det är väldigt aktuellt i dagsläget eftersom pappersmassaindustrin inte går lika bra som förr i tiden. Det är en vikande marknad, för speciellt tidningspapper och man måste hitta nya produkter som man kan göra från skogen och då är nanocellulosa en väldigt intressant produkt, säger han.

Nanofilter för rening av processvatten och dricksvatten är bara en möjlig produkt som tillverkas av nanocellulosa men cellulosan har betydligt större potential.

– Storskalig produktion av nanocellulosa är nödvändigt för att möta ett växande intresse av att kunna använda biobaserade nanopartiklar i en rad olika produkter, säger Kristiina Oksman professor vid Luleå tekniska universitet.
Nanofilter utvecklas idag vid Imperial College i London i nära samarbete med forskarna vid Luleå tekniska universitet.

– Vi har optimerat processen att tillverka nanofilter, vi kan kontrollera porernas storlek och därmed filtrets porösitet. Det är i verkligheten bara en bit papper och skönheten med den här biten papper är att den är stabil i vatten, inte som toalettpapper som lätt upplöses i vatten, utan stabil, säger professor Alexander Bismarck vid Imperial College.

En internationell forskargrupp, ledd av fysiker från Lunds universitet, har vid experiment på forskningsanläggningen GSI i Tyskland bekräftat förekomsten av det som man ser som ett nytt grundämne med atomtalet 115. Resultaten från experimentet bekräftar tidigare mätningar gjorda av forskargrupper i Ryssland.

– Det här var ett mycket lyckat experiment och är ett av de viktigaste inom området de senaste åren, säger Dirk Rudolph, professor i kärnfysik vid Lunds universitet.

– Resultatet är betydelsefullt. Det ger forskarvärlden enorm tilltro till en stor mängd befintlig data och det lägger även grunden för kommande experiment i samma anda, tillägger han.

Förutom observationerna av det nya grundämnet har forskarna nu för första gången också tillgång till data som ger dem en djupare inblick i supertunga atomkärnors struktur och egenskaper.

Genom att skjuta kalciumjoner på en tunn folie av americium har forskargruppen mätt fotoner, ljuspartiklar, i samband med det nya grundämnets alfasönderfall. Vissa energier hos fotonerna överensstämmer med de som förväntas för röntgenstrålning, som är ett slags fingeravtryck för grundämnet.

Det nya supertunga grundämnet har ännu inte fått något namn. En kommitté, bestående av ledamöter från de internationella fysik- och kemiorganisationerna, kommer att granska de nya forskningsresultaten för att eventuellt föreslå om ytterligare forskningsexperiment behövs för att erkänna upptäckten av det nya grundämnet.

De nya bevisen för grundämnet med atomtal 115 presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften The Physical Review Letters.

De hastighetsdämpande åtgärder som gjordes var timglas- och stopphållplatser, cirkulationsplatser samt förhöjningar och liknande farthinder. VTI har på uppdrag av Trafikkontoret i Göteborg räknat på den samhällsekonomiska effekten av dessa åtgärder.
Utgångspunkten för studien är ett dokument som tidigare tagits fram av Trafikkontoret i Göteborg: ”Trafikolycksutvecklingen i Göteborg 1990–2003” av Lennart Adolfsson, 2004-09-24. VTI:s uppgift har varit att granska dokumentet och bedöma rimligheten i skattade effekter på inbesparat antal dödade och svårt skadade samt den påföljande ekonomiska värderingen.
I dokumentet beskrevs åtgärderna som extremt lönsamma: ”Varje investerad krona bedöms ge en samhällsbesparing på drygt 40 kronor”. VTI har i beräkningarna använt ett nyckeltal som är mera inriktat på samhällsekonomisk effektivitet och tar hänsyn till skatter och avgifter. I VTI:s beräkningar har även tagits hänsyn till driftkostnadsökning samt skattade ökade restider. Resultatet blir ett mycket högt värde även om det inte når upp till tidigare uträknad besparing.
VTI notat 24A-2013 [Ref 1]
Mer information Jörgen Larsson [Ref 2]
Foto: VTI
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Det är i forskningsprojektet ”Användarvänlig lokal elproduktion” som är en del av satsningen Green Leap som de olika idéerna fötts.

Forskaren samt industridesignern Teo Enlund har varit mycket engagerad i arbetet. Anledningen till varför vi ska producera vår egen el är tämligen glasklar.

– Man kan säga som så här: När man förstått tekniken och tänket bakom lokal elproduktion känns det som om hål i huvudet att inte ha solceller på taket, säger Teo Enlund.

En utmaning är att det finns ett antal myter som måste avlivas. 

– Till exempel den om att det måste vara strålade solsken för att solceller ska leverera. Solceller producerar energi även när det är molnigt, säger Teo Enlund.

Vidare finns det ett tydlig incitament till att producera sin egen el. Pengar.

– Det du tidigare betalade i form av elräkningar betalar du av på solcellerna istället. Efter 10 år är de avbetalade och du har gratis el. Då solcellerna kommer med garanti om 25 år innebär det 15 år av gratis el, säger Teo Enlund.

Han tillägger att man tidigare fick sälja solceller med argument som ”Rädda planeten”. Idag handlar det snarare om argumentet ”Välj solceller och spara en rejäl hacka”. All el som produceras lokal kan dessutom sparas, detta genom att ”batteriet” blir att man sparar vatten i magasinen när det kommer till vattenkraften.

– Det handlar om hur man paketerar lokal elproduktion. Man kan sälja in konceptet som ett sätt att spara pengar, en sparform med hög och säker avkastning. Det är bland annat det vi tittat närmare på i forskningsprojektet ”Användarvänlig lokal elproduktion”, säger Teo Enlund.

Hur är det då med de fem idéerna, eller koncepten som Teo Enlund också beskriver dem som. Jo, så här är de tänkta att fungera.

– En mobilapp är tänkt att följa med som ett stöd under hela resan, från nyfikenhet beträffande att det vore smart att installera solceller till dess att de matar in ström på elnätet. Appen ska både kunna vara något användaren kan pilla med på bussen på väg till jobbet, och hämta inspiration och kunskap från, som ett verktyg som visuellt visar hur mycket el som solceller producerar just nu. En app som växer med uppgiften, helt enkelt, säger Teo Enlund.

När det gäller ”Sol-friggan” så är det ett alternativt sätt att paketera investeringen i solceller på. Vanligtvis placeras solcellerna på ett hustak, men det kan hända att taket inte är lämpligt.

– Hustaket kanske inte vetter möt söder. Med en friggebod med solceller på taket kommer man dessutom undan problemet  med bygglov som finns i vissa kommuner. Det handlar om att sänka krångeltröskeln, säger Teo Enlund.

 

När det gäller modulära solceller för offentlig miljö så handlar det om att synliggöra solcellernas existens. Att normalisera dem. Man skulle till exempel kunna bygga ett vindskydd, och klä detta i solceller, eller sätta dem på en bushållsplats.

Allt-i-ett-startpaket skulle kunna vara något som står bredvid utomhusgrillarna på Bauhaus eller K-Rauta.

– Man är på byggvaruhuset för att köpa en grill, och ser den här lådan samtidigt. Den kan innehålla allt man behöver för att komma igång. Det handlar om lite visionärt tänkande från vår sida, att vi är en katalysator för förändringar vilket gäller alla nivåer, både vad gäller politiker som samhällsmedborgare, säger Teo Enlund.

Slutligen är det då filmen om vinsterna med att producera sin egen el. Den beskrivs mycket ovan, till exempel att man 10 år efter en solcellsinvestering har gratis el.

– I filmen läggs alla pusselbitar ihop, säger Teo Enlund.

Nu jobbar Teo Enlund vidare med resultatet från ”Användarvänlig lokal elproduktion”. Det innebär bland annat användarstudier och att forskarna går på djupet med sina resultat.

FAKTA
Green Leap är en mötesplats för design och hållbar utveckling på KTH. Projektet Användarvänlig lokal elproduktion är finansierat av Vinnova, och partners har No Picnic Design och Egen El varit.

Du hittar mer information om forskningsprojektet ”Användarvänlig lokal elproduktion” här:bit.ly/1f4tMIB

Biologisk bekämpning omfattar tre sektorer: nyttodjur, patogener och feromoner. Nyttodjur, som rovkvalster eller humlor, används mest i växthus. För insektsbekämpning i frilandskulturer används antingen feromoner (för att störa insekternas fortplantning) eller smittämnen (insektspatogena virus och bakterier).

Ett problem med smittämnen är att insekten måste vara i ett visst utvecklingsstadium för att bli dödligt angripen, eller att insekten måste få i sig smittämnet via födan. Tidigare försök att locka insekter till ”smittade beten” med hjälp av feromoner har inte lyckats särskilt bra, eftersom feromoner lockar fullbildade insekter, som är mindre känsliga mot virus än larver. Vad Peter Witzgall från SLU och Alan L. Knight från USDA nu lanserar är en betydligt kraftfullare bekämpningsmetod där larver, som är mer känsliga för patogener, lockas att äta ett smittsamt preparat med hjälp av jäst. I en artikel i Journal of Chemical Ecology visar forskarna att metoden fungerar bra mot äppelvecklaren, som är en svår skadegörare i äppelodlingar runt om i världen. Preparat med jäst, socker och virus var mycket effektivare än preparat utan jäst.

– Vi hoppas att vår upptäckt är startskottet för utvecklingen av en helt ny växtskyddsteknik, som kan hjälpa oss att hålla skadeinsekter i schack i både fruktodlingar och i andra grödor, säger Peter Witzgall.

Att jästsvampar har en nyckelfunktion i äppelvecklarens tillvaro var helt okänt tills för ungefär ett år sedan, då detta upptäcktes av Witzgall, Knight och ett antal kollegor. Jäst visade sig vara en livsnödvändig del av äpplevecklarlarvens diet. Jästdofter har stor betydelse inte bara när honan väljer var hon ska lägga sina ägg, utan de lockar även larverna.

FAKTA
Artiklar. Combining mutualistic yeast and pathogenic virus – a novel method for codling moth control. Knight AL & Witzgall P. 2013. J chem Ecol 39:1019–1026 (doi:10.1007/s10886-013-0322-z).
”This is not an apple” –  yeast mutualism in codling moth. Witzgall P, Proffit M, Rozpedowska E, Becher PG, Andreadis S, Coracini M, Lindblom TU, Ream LJ, Hagman A, Bengtsson M, Kurtzman CP, Piskur J, Knight A.. J Chem Ecol. 2012 Aug;38(8):949-57 (doi: 10.1007/s10886-012-0158-y).

 

Långsiktig strategisk kollektivtrafikplanering på regional och lokal nivå innebär en utmaning, där en viktig fråga har handlat om relationen mellan ägare (kommun och landsting) och trafikbolag. Sedan januari 2012 finns en ny kollektivtrafiklagstiftning som skulle kunna lösa några av de aktuella problemen.

I VTI rapport 792 redovisas en studie av de förutsättningar som har karakteriserat politik och planering kring kollektivtrafik på regional och lokal nivå i Dalarna och Östergötland under 2000-2011.

Resultaten visar att det funnits en del utmaningar kring ambitionerna att utveckla en mer långsiktig strategisk kollektivtrafikplanering. En av huvudfrågorna har handlat om relationen mellan kommun/landsting och trafikbolag. I båda de studerade länen har det funnits starka länstrafikbolag som har haft stor kompetens och stort inflytande över kollektivtrafikens utveckling. Situationen har inneburit att det har varit viktigt att utveckla former och arenor för dialog och gemensam formering mellan ägare och trafikbolag. Exakt hur detta ska gå till har inte varit formaliserat i lagstiftning eller annat, utan har byggt helt på vilka initiativ och vilken förmåga som funnits lokalt och regionalt. De båda länen i fokus för denna studie haft olika strategier och olika förutsättningar att hantera denna utmaning.

En annan viktig fråga handlar om de kostnadsfördelningsmodeller som tillämpats i respektive län. Båda länen har sedan 2004 tillämpat den så kallade Gävleborgsmodellen, som är en kostnadsfördelningsmodell som skapar en tydlig uppdelning av kostnadsansvaret mellan kommuner och landsting.

Sammanfattningsvis kan noteras att studien ger en rad exempel på både utmaningar och drivkrafter för ett mer strategiskt och långsiktigt kollektivtrafikarbete. Det står klart att det är en kombination av formella och informella institutionella förutsättningar som avgör hur effektivt det strategiska kollektivtrafikarbetet kan bli. 2000-talets första decennium har präglats av ett formellt institutionellt regelverk som inte har varit särskilt gynnsamt i detta avseende. Sedan 1 januari 2012 finns en ny kollektivtrafiklagstiftning på plats, som i mångt och mycket är ett försök att lösa dessa problem. Det är viktigt att framöver noga följa upp och analysera hur det går med det strategiska kollektivtrafikarbetet lokalt och regionalt, med fokus på såväl formella som informella institutionella förutsättningar.

Cirka 90 procent av alla världens muslimer är sunniter och det har funnits en tendens bland forskare att betrakta den sunnimuslimska teologin som norm för vad som kännetecknar islam. Samtidigt har minoritetsinriktningar som shia ofta kommit att betraktas som sekter. I läroböcker i gymnasiet står oftast inget om shiamuslimer, och beskrivningar som finns är ofta stereotypa och förenklade.

– När till exempel journalister skriver vad muslimer tycker i olika frågor kontaktar de sällan shiamuslimska ledare utan istället sunnimuslimska organisationer. Shiamuslimer har varit en osynlig del av det muslimska landskapet i Sverige. Vi vill visa att det är viktigt att ta med dem också, säger Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet som tagit fram rapporten tillsammans med kollegan David Thurfjell vid Södertörns högskola.

Studien Shiamuslimer i Sverige som nu presenteras, ger en bild av shiamuslimers nutida situation i Sverige, vilka etniska och religiösas inriktningar som finns, och hur shiamuslimer är organiserade. Författarna pekar på trender och utvecklingar, aktuella frågor och vad som rör sig i det shiamuslimska landskapet.

Göran Larsson lyfter fram två saker. Dels pågår det en tydlig försvenskning, där shiamuslimska organisationer i allt högre utsträckning använder svenska för att kommunicera utåt och inåt. Dels syns tecken på spänningar mellan sunni- och shiamuslimer som ofta har sin grund i konflikter utanför Sverige, framför allt i Mellanöstern.

– När de internationella konflikterna flyttas hit, till exempel i samband med kriget i Irak, är det viktigt att berörda myndigheter har kunskap om det. Annars ser de inte problemen, utan tror att det råder lugn och ro här i Sverige mellan olika muslimska grupper. Det finns till exempel shiamuslimer som fått ta emot dödshot från andra muslimer.

En anledning till att shiamuslimerna har negligerats är att det tog längre tid för dem att organisera sig i Sverige, de ingick från början i sunnimuslimska organisationer. Men i takt med att antalet shiamuslimer har blivit fler har kraven och ambitionen ökat på att de ska representera sig själva.

– Studiens viktigaste uppgift är att visa att andelen människor som är av shiamuslimsk bakgrund är både stor och viktig och inte ska glömmas bort. Precis som hos sunnimuslimer, finns det en stor variation bland shiamuslimer, både när det gäller språk, religion och kultur. De första shiamuslimerna i Sverige kom till Trollhättan för att jobba på Saab efter att ha flytt från Idi Amins regim i Uganda. Sedan dess har shiamuslimer kommit från bland annat Afghanistan, Libanon, Irak, Indien, Pakistan och Iran.

Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) är en statlig myndighet som ger stöd till trossamfund verksamma i Sverige. Studien om shiamuslimer i Sverige är en del av ett uppdrag Göran Larsson fått av myndigheten för att ge en fördjupad bild av islam och det muslimska landskapet i Sverige. I slutet av året ska han vara färdig med en kunskapsöversikt om sunnimuslimer i Sverige.

– Det är viktigt att religionsvetare studerar alla tolkningar av islam som finns, så att till exempel myndigheter får en så mångfacetterad bild som möjligt. Uppdraget att genomföra studien visar på nyttan av vår forskning och att den är efterfrågad av myndigheter. Där är vi framgångsrika, säger Göran Larsson.

Vad krävs för att man ska må bra på jobbet? Det är den övergripande frågeställning som folkhälsovetaren Cathrine Reineholm, tagit upp i sin avhandling i arbetslivsforskning vid Helix,  Linköpings universitet. Till sitt förfogande har hon haft två stora datamaterial, där drygt 1000 respektive 8400 anställda vid totalt elva organisationer och företag ingår i omfattande enkäter. Hon har testat i vilken mån en rad olika variabler kan förutsäga hälsa.

– Vi fokuserar ofta på ohälsa på jobbet och undersöker vad som får människor att må dåligt. Jag ville istället se vad som får oss att må bra.

Flera av hennes resultat bekräftar tidigare forskning och kan förefalla föga överraskande, exempelvis att den som själv kan styra över sitt arbete mår bättre. Men:

– Ett självständigt arbete är bra, men bara om du vet vad du ska göra och vilka förväntningar du har på dig. Om detta är otydligt har du ingen glädje av en hög egen kontroll av arbetet.
Cathrine Reineholm ville undersöka hur organisationer av typen Lean påverkar hälsan på jobbet jämfört med mer traditionella organisationsformer. Men hon fann att formen av organisation inte spelar så stor roll. Det avgörande är just tydligheten.

– Med dagens arbetsliv och dess krav på flexibilitet, snabba ryck och många lösa anställningar, så blir tydligheten ännu viktigare för välmåendet, säger hon.
Att fungera i arbetsgrupper har också blivit viktigare, och därmed kraven på social kompetens och samarbetsförmåga. En väl fungerande arbetsgrupp befrämjar också hälsan hos de anställda.

Cathrine Reineholm har också undersökt rörligheten i arbetslivet och hittar här två diametralt motsatta orsaker till att människor byter jobb: Antingen söker man sig från enformiga jobb – eller så är jobbyten ett led i karriären.

– Vi ska alltså inte utgå från att hög rörlighet på en arbetsplats alltid beror på tråkiga jobb, säger hon. Det kan också bero på att anställda vill göra karriär.

I ytterligare en studie har hon, tillsammans med doktoranden Daniel Lundqvist, tittat på chefers arbetsvillkor jämfört med medarbetares. De finner att första linjens chefer stressas av ungefär samma förhållanden som medarbetarna, troligen beroende på att både medarbetare och första linjens chefer jobbar i verksamheten, medan högre chefers villkor är annorlunda. För att skapa en god arbetsmiljö och en hälsosam arbetsplats behöver man byta fokus från enbart individnivå till att även inbegripa organisatoriska förutsättningar.

Avhandlingen heter ”Psychosocial Work Conditions and Aspects of Health [Ref 1]”.

I slutet av april publicerade IUPAC (International Union of Pure and Applied Chemistry) ett nytt periodiskt system där standardatomvikten av brom ändrades från värdet 79.904 till intervallet 79.901-79.907. Variationer i atomvikt inträffar när ett grundämne har två eller flera naturligt förekommande isotoper som varierar i relativ mängd från ett prov till ett annat.

– Fysiker har fastställt vikten av enskilda isotoper mycket noggrant, men i naturen är isotoper av grundämnen som t.ex. brom oftast blandade och de är mycket svåra att mäta,” säger Henry Holmstrand, forskare på Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet och manager för Delta Facility, en ”core facility” för avancerad ämnesspecifik isotopanalys finansierad av den naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet.

Revisionen var delvis baserad på en studie av Henry Holmstrand och kollegor vid Stockholms universitet, Naturhistoriska Riksmuseet och Woods Hole Oceanographic Institution i USA, som publicerades 2011 i open access tidskriften Environmental Chemistry. Målet med studien var att dechiffrera isotopsammansättningen av bromerade organiska föreningar med hjälp av en metod för ämnesspecifik isotopanalys utvecklad i samarbete med Laboratoriet för isotopgeologi vid Naturhistoriska Riksmuseet.

– Bromerade organiska föreningar kan ha både naturligt eller industriellt ursprung, och en del av dem kan betraktas som miljögifter. Eftersom brom har två stabila isotoper kan bromisotop-sammansättningen för dessa organiska föreningar variera beroende på var de kommer ifrån och vad som händer med dem i miljön. Därför satsade vi på att mäta isotopsignaturer för olika bromerade organiska föreningar. Detta var en av de första studierna som undersökte isotopsammansättningen av bromerade organiska föreningar, säger Henry Holmstrand.

Holmstrand och hans kollegor bestämde isotopsignaturen för sex industriellt syntetiserade bromerade organiska föreningar samt en naturlig från ett extrakt av den nordamerikanska masken Saccoglossus bromophenolosus som lever i tidvattenzonen.

– Vår studie bidrog till den lägsta siffran i intervallet (det vill säga 79.901) eftersom vi använde ett organiskt prov, till skillnad mot studier som mer fokuserat på icke-organiska prover, säger Henry Holmstrand.

Vikten av att fastställa exakta atomvikter har länge varit känt och IUPAC har redan reviderat det Periodiska Systemet två gånger de senaste tre åren. Betyder det att atomvikten för brom troligen kommer att ändras igen?

– Periodiska systemet är baserat på oorganiska ”passiva” prover såsom mineraler och havsvatten. Organiska ”aktiva” prover som matjord till exempel, det är där vi är benägna att identifiera nya bromisotopkombinationer så det är mycket möjligt att atomvikten av brom kan komma att ändras igen i framtiden, säger Henry Holmstrand.

Idag diagnostiseras hjärtinfarkt oftast genom att man med upprepade blodprover under sjukhusvistelsen mäter nivåerna av ett ämne kallat Troponin T, som ”läcker” från det skadade hjärtat.

Både en ökning och en minskning av nivåerna indikerar en infarkt.

En ny studie, som forskare vid Sahlgrenska akademin publicerar i ledande tidskriften för hjärtforskning, visar nu att diagnosmetoden är otillförlitlig och kan missa patienter som kommer till sjukhus sent efter infarkten.

I Göteborgs-studien ingick 1 178 svenska patienter som diagnostiserats med hjärtinfarkt. I studien upptäckte forskarna att 25 procent av patienterna med hjärtinfarkt inte uppvisade någon signifikant förändring av Troponin T-nivåerna i blodet under de första timmarna. Förändringen noterades dock då ett nytt blodprov togs flera veckor efter hjärtinfarkten, då Troponin T-nivåerna markant hade sjunkit.

Forskarnas tolkning är att Troponin T-nivåerna ökar ganska snabbt efter infarkten. Hos patienter som kommer in till sjukhuset dagar efter hjärtinfarkten har nivåerna redan nått sin maxnivå, och förblir ofta stabila under sjukhusvistelsen.

–Vi bekymrar oss för att vi med dagens definition av hjärtinfarkt, som baseras på att man kan uppmäta en ökning eller minskning av Troponin T i blodet, riskerar att missa patienter som kommer in sent efter infarkten, speciellt i de fall där Troponin T nivåerna enbart är måttligt ökade. Detta är sannolikt olyckligt eftersom vår studie indikerar att patienter vars Troponin T-nivåer är stabila under sjukhusvistelsen har en högre dödlighet, säger Ola Hammarsten, överläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Resultaten kan enligt Ola Hammarsten påverka hur vi i framtiden diagnostiserar hjärtinfarkt.

–Vår studie talar för att patienter med stabilt ökade nivåer av Troponin T regelmässigt bör genomgå en ny Troponin T-provtagning en vecka efter sjukhusbesöket, eftersom det skulle förbättra möjligheten att identifiera patienter som genomgått hjärtinfarkt.

Studien Small Changes in Troponin T Levels Are Common in Patients With Non–ST-Segment Elevation Myocardial Infarction and Are Linked to Higher Mortality publicerades online i tidskriften Journal of the American College of Cardiology den 7 augusti.  

Idag pågår en omfattande storleksrationalisering inom den globala mjölkproduktionen, i spåren av en snabb teknikutveckling och prispress. Besättningar med flera tusen mjölkkor är ingen ovanlig syn i t.ex. USA, EU, Kina, Ryssland, Sydafrika, Australien och Nya Zealand. För lantbrukarna har detta inneburit en förändrad yrkesroll; det handlar inte längre om att främst sköta djur, utan om att leda människor. Större gårdar behöver också mer personal, och i många länder anställs till stor del utländsk arbetskraft som saknar vana vid liknande arbeten. Denna utveckling är lika påtaglig i Sverige som i många andra länder.

Jordbruksarbete är riskfyllt i sig, inte minst hantering av nötkreatur, och med oerfaren arbetskraft, högt tempo och långa arbetsdagar blir riskerna ännu större. Växande problem med arbetsolyckor, ohälsa och hög personalomsättning på stora mjölkgårdar har uppmärksammats bland annat i USA, där en stor del av personalen är latinamerikansk.

Internationellt nätverk om mjölkproduktionens arbetsförhållanden
Idag pågår en kraftsamling för forskning med fokus på arbetsförhållandena inom mjölkproduktionen. Ett mycket aktivt forskarnätverk, bildat på initiativ av forskare vid SLU i Alnarp och vid Colorado State University, har genomfört seminarier i flera världsdelar och helt nyligen publicerades en omfattande forskningsöversikt i ett temanummer av tidskriften Journal of Agromedicine. För en stor del av tidskriftens upplägg och innehåll svarade professor Peter Lundqvist och forskaren Christina Lunner Kolstrup från SLU. Bland de ca 30 artikelförfattarna finns även forskarkollegan docent Stefan Pinzke.

– Vi ger en överblick över världens mjölkproduktion och vad forskningen säger om hälso- och säkerhetsfrågorna, säger Peter Lundqvist. Men minst lika viktigt är att vi lyfter fram kunskapsluckorna, och behovet av mer forskning och utveckling.

Bland de ämnen som diskuteras finns ergonomi, luftmiljö, lagstiftning, utbildnings- och rådgivningsbehov samt stress och psykosociala aspekter, både med avseende på lantbrukare och anställda.

– En annan viktig fråga är risken för olycksfall. Mjölkproduktionen är hårt drabbad av skador vid djurhantering (även tjurar) och maskinanvändning, men också av halk- och fallolyckor, säger Christina Lunner Kolstrup. Problemet är lika påtagligt i Sverige och Europa som i andra världsdelar, och vi behöver bland annat bättre strategier för skadeprevention.

I en specialartikel om djurhantering medverkar även SLU-doktoranden Cecilia Lindahl, som är i slutfasen av sitt arbete om just djurhantering. I denna artikel påtalas problematiken i interaktionen mellan djur, människa och miljöfaktorer – ofta är det ett antal faktorer som medverkar till att en skada inträffar. I artikeln, där även professor Temple Grandin medverkar (välkänd djurbeteendeforskare och hedersdoktor vid SLU), påtalas behovet av kunskaper om djurs beteende och lämpligt utformade miljöer för hantering av mjölkkor.

I slutet av juli genomfördes ett seminarium med ett 30-tal forskare inom nätverket vid Colorado State University i Fort Collins, USA, där riktlinjer för gemensamma forskningsansökningar och fortsatt samarbete diskuterades.

Tidskriften: Journal of Agromedicine, Volume 18, Issue 3, 2013. Special Issue: A Global Perspective on Modern Dairy: Occupational Health and Safety Challenges and Opportunities

Redan idag finns det så väl robotdammsugare som -gräsklippare, men det handlar om att se till att robotar klarar av mer avancerade arbetsuppgifter som att bära tunga och otympliga saker, som möbler. Uppgifter där människan glänser om bara armmusklerna räcker till.

Anledningen till att vi lyckas bra är att vi även kommunicerar när vi arbetar ihop. Om det inte är genom att prata med varandra så är det genom att vi gestikulerar. Och det är just kroppsspråket som Dimos Dimarogonas tagit fasta på.

– Genom att studera varandras kroppsspråk ska våra robotar lära sig att tolka information och använda sig av den, säger Dimos Dimarogonas, biträdande universitetslektor på KTH och koordinator för det europeiska robotprojektet RECONFIG.

Det här sättet att kommunicera är dock inte helt trivialt. Precis som med människan så uppfattar robotar sin omvärld på olika sätt. En stol kan kategoriseras som just en stol av en robot, medan en annan utgår från att det är en fåtölj. Detta beroende på vilken kunskap och utgångsläge roboten har. Exakt samma problem, om än något mer förfinat, som människor kan drabbas av.

Om nu människor står inför denna utmaning, hur ska då robotar attackera det hela?! Det är just det som Dimos Dimarogonas och hans forskarkollegor ska studera. Detta ska lösas genom att två eller flera robotar ingår överenskommelser om de sinnesintryck som registreras. Det kan handla om hur en stol betraktas eller hur ett objekt känns när robothanden förs över objektet.

Det här innebär i förlängningen att robotar i grupp blir bättre på att hantera saker som händer under tiden de arbetar.

– Om en grupp robotar är förprogrammerade att lyfta ut alla stolar ut ett rum och det dyker upp en ny stol, då kan den robot som upptäcker stolen bestämma sig för att endera lyfta ut stolen själv eller ta hjälp av sina robotkompisar, säger Dimos Dimarogonas.
Om forskningsprojektet är framgångsrikt kan det innebära helt nya arbetsuppgifter för robotar i det vanliga hushållet.

FAKTA
Forskningsprojektet kommer att fortgå till 2016 och har en budget på nästan 20 miljoner kronor. I projektet ingår KTH (koordinator), Aaltouniversitetet i Finland, National Technical University of Athens i Grekland och Ecole Centrale Paris i Frankrike.
RECONFIG hittar du här: reconfig.eu/

Genom att studera ryggvätskan hos parkinsonpatienter har forskare vid Lunds universitet nu för första gången kunnat visa på en stark koppling mellan inflammation i hjärnan och icke-motoriska symptom.

Studien, som publiceras i tidskriften Brain, Behaviour, and Immunity, utgör den första omfattande kontrollstudien där forskare tittat på nivåskillnader av inflammatoriska markörer i ryggvätskan hos såväl personer med Parkinsons sjukdom som en grupp friska individer. Resultaten visade att den högsta inflammatoriska aktiviteten fanns hos just de patienter som led av de mest allvarliga depressiva och kognitiva symptomen.

– Vi har nu kunnat fastslå att höga nivåer av inflammatoriska ämnen i ryggvätskan är kopplat till mer uttalade symptom på depression, trötthet och kognitiv nedsättning hos patienter med Parkinsons sjukdom. Detta innebär att vi nu kan gå vidare för att mer i detalj studera orsakssambanden mellan inflammation och särskilda symptom, säger försteförfattaren till studien, Daniel Lindqvist, post doc vid Lunds universitet och ST-läkare i psykiatri.

Depression, trötthet och försämrad kognition vid Parkinsons sjukdom är ofta svårt att behandla. Oskar Hansson, forskargruppsledare, hoppas att resultaten kan utgöra en viktig byggsten för vidare forskning med sikte på nya terapier.

– Resultaten är mycket intressanta men det är idag för tidigt att till exempel rekommendera anti-inflammatoriska läkemedel vid Parkinsons sjukdom, sådana studier saknas ännu. Men vi arbetar naturligtvis för att nå dit. Fynden kan på sikt bana väg för framtida behandlingar som riktar in sig specifikt på depressiva och tankemässiga symptom vid Parkinsons sjukdom, säger Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare på minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus.

FAKTA
Artikeln: Cerebrospinal fluid inflammatory markers in Parkinson’s disease – Associations with depression, fatigue, and cognitive impairment.
Författare: Lindqvist D, Hall S, Surova Y, Nielsen HM, Janelidze S, Brundin L, Hansson O.
Brain, Behaviour, and Immunity. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23911592

Resultatet att stockholmare är flitigast hjälmanvändarna gäller både då man tittar på sjukvårdens rapporter om olyckor och vid VTI:s observationer på cykelstråk. Data över cyklisters olyckor, skador och hjälmanvändning har studerats utifrån sjukvårdens rapportering i olycksdatabasen Strada och från VTI:s observationsstudier av cykelhjälmsanvändning på cykelstråk. Studien begränsades till cyklister 16 år eller äldre i Stockholm, Malmö och Umeå.

Singelolyckorna i Malmö utgör en mindre andel (63 %) än i de övriga orterna, medan andelen olyckor mellan cykel och motorfordon är större (25%). I Umeå utgör singelolyckorna en mycket större andel (81 %) och kollisionerna med motorfordon bara åtta procent. Om det är skillnader i trafikmiljön eller drift och underhåll som kan vara anledningen till dessa skillnader i olyckstyper är svårt att veta. Cykelhjälmsanvändningen i Stockholm är klart högst i landet, både då man tittar på sjukvårdens rapporter om olyckor och vid VTI:s observationer på cykelstråk.

I projektet har fokusgruppsintervjuer genomförts för att få information om vad som påverkar valet att använda respektive inte använda cykelhjälm. Några faktorer som påverkar är om man har barn eller inte, vilken trafikmiljö man cyklar i, om man cyklar fort eller där trafikintensiteten är hög, om man cykelpendlar, vilken årstid man cyklar och ifall man har kunskap om att de flesta cykelolyckor är singelolyckor.

Som ett resultat av studien ges rekommendationer och förslag till fortsatt forskning, exempelvis om förbättrad datakvalitet i sjukhusets rapportering när det gäller cykelhjälmsanvändning och alkoholintag, studier om påverkan från alkohol och droger vid cykling i trafik samt studier om utformning av cykelvägnätet. Forskarna rekommenderar också informationsinsatser som lyfter fram goda förebilder som använder cykelhjälm samt ökad information om att singelolyckan är den vanligaste cykelolyckan.

I rapporten föreslås initiativ för att svenskproducerad film bara ska visa cyklister med hjälm och initiativ för att arbetsgivare ska sporra arbetstagare att använda cykelhjälm samt att framtagning av vinterhjälmar och utveckling av smart förvaring av cykelhjälm på cykeln stimuleras. Dessutom föreslås förtydliganden av trafikregler som gäller cyklister samt utredning om cykelhjälmslag för alla åldrar.

FAKTA
Läs mer i VTI notat 23-2013

En studie i frågan har gjorts av AgriFood i samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Studien bygger på en enkät som skickats ut till svenska mjölkproducenter, och visar att de som investerar i mjölkningsrobotar främst gör detta för att förbättra arbetsmiljön och få mer tid för familj och fritid, inte för att få ökad lönsamhet. Däremot är den viktigaste anledningen till att inte investera att mjölkroboten är för dyr. Flertalet av de som har installerat mjölkningsrobot rapporterar dessutom inga, eller negativa, effekter på lönsamhet och mjölkkvalitet, medan i stort sett alla rapporterar om en bättre arbetsmiljö.

– Tanken är ofta att ny teknik ska effektivisera produktionen, men det verkar inte vara så i detta fall, förklarar Karin Bergman, nationalekonom på AgriFood och en av författarna bakom studien.

Undersökningen visar också att de som har lång erfarenhet av mjölkproduktion och högre utbildning i större utsträckning väljer att inte investera i en mjölkningsrobot. Detta skulle enligt Karin Bergman kunna bero på att dessa företagare i högre grad ser problemen med tekniken och därmed väljer att inte investera. En annan förklaring kan vara att äldre företagare ofta har en kortare investeringshorisont och är mer negativt inställda till ny teknik.

Företagare som tror på lönsamhet inom mjölkproduktionen, har ekologisk produktion, har en efterträdare till företaget eller känner många andra mjölkföretagare med mjölkningsrobot är mer benägna att investera i en mjölkningsrobot än andra.

Under perioden 2007–2009 betalades det, inom ramen för Landsbygdsprogrammet, ut 286 miljoner kronor i investeringsstöd till investeringar i mjölkningsrobot. Syftet med stödet är dels att förbättra arbetsmiljön, men också att förbättra konkurrenskraften.

– Utifrån resultaten i denna studie kan det ifrågasättas om det är meningsfullt att stödja investeringar i mjölkningsrobotar, menar Karin Bergman.

Läs den vetenskapliga artikeln
Läs en sammanfattning på svenska