Berättelsen om sånghandsken i sin nuvarande tappning började med uppsättningen Elefantmannen på Norrlandsoperan i Umeå i slutet av förra 2012. KTH-forskarna Carl Unander-Scharin och Ludvig Elblaus hade jobbat i några år med att utveckla ett instrument för koreografi och opera.
Historien om sånghandsken i sin nuvarande tappning tar fart i början av år 2010 med utvecklingsarbetet inför operan The Elephant Man på Norrlandsoperan i Umeå som uruppfördes i slutet av 2012. Tonsättaren och utvecklaren Carl Unander-Scharin hade fått ett uppdrag och sökte upp den dåvarande KTH-studenten Ludvig Elblaus. Tillsammans utvecklade de sedan instrumentet inom ramen för KTH:s och Operahögskolans samarbete med hjälp av externa finansiärer.
Resultatet blev Throat III, en handske som operasångaren kan ta på sig och sedan använda att manipulera sin röst med genom att röra på handen.
– Historien om Joseph Merrick, som kallades för Elefantmannen, är ett starkt utgångsmaterial för en opera. Både historien om ”en vacker själ instängd i en ful kropp” och det gripande historiska förloppet var inspirerande för mig som tonsättare. Men då den historiske Elefantmannen knappt kunde prata var och är det svårt att tänka sig att han alldeles obehindrat skulle kunna sjunga – och därmed fungera som en hjälte i en operamiljö. Vi skapade därför ett sensoriskt instrument som kunde utgöra en metafor för Joseph Merricks sång. En konstnärlig gestaltning av en trasig röst, säger Carl Unander-Scharin, forskare och doktorand på KTH och gästprofessor vid Operahögskolan.
Framgångarna har sedan avlöst varandra. Nyligen blev sånghandsken klar för CHI 2013, en konferens som i år går av stapeln i Paris och som ingen interaktionsdesigner vill missa. Throat III kommer vidare att vara med i uppsättningen ”Sing the Body Electric!” som visas i KTH:s reaktorhall i maj för att sedan framföras i Kapstaden i Sydafrika.
Carl Unander-Scharin beskriver sånghandsken som ett ”musikerstyrt interaktivt instrument” med användningsområden bortom opera för den som så önskar.
– Den är oerhört användbar i alla tänkbara sammanhang där man vill kunna sjunga och samtidigt förändra, påverka och ackompanjera rösten med handens eller kroppens rörelser. Vi utvecklar just nu systemet och kallar själva sensordelen för ScenOchSinneSensor – och den skulle kunna användas av människor med olika former av handikapp – för att ge möjlighet att skapa musik med röst och kroppsrörelser, säger Carl Unander-Scharin.
Carl Unander-Scharin fortsätter med att berätta att sånghandsken är ett resultat av konstnärlig forskning, det vill säga i det här fallet: forskning inifrån konstarten opera. Att i konstnärliga syften utveckla teknologier som inte tidigare har behövts eller funnits är en spännande möjlighet för den konstnärliga forskningen.
Han tillägger att han och forskarkollegorna arbetar med konstnärliga frågor, att det är dessa frågor som driver forskningen framåt.
– Jag jobbar som operasångare, så jag är van att arbeta med scenkonst. Scenkonsten ställer i sin tur specifika krav på tekniken som bara måste fungera. Det ska vara färdigt när publiken kommer, brukar man säga. För publiken vill inte uppleva någonting halvdant, säger Carl Unander-Scharin.
Throat I gjorde Carl Unander-Scharin till en dansföreställning redan 2005. Den sånghandsken var väldigt rudimentär i jämförelse med Throat III.
– Numera är sånghandsken till exempel trådlös, och det ska mycket till innan den biten fungerar 100 procent stabilt. Vi jobbar för övrigt med nästa version av Throat III, förmodligen kallad Throat IV. Den ska innehålla speciell radiosändarteknik från USA. Vi fick skriva på avtal för att få tillgång till tekniken, avtal som reglerade att tekniken inte skulle användas i militära ändamål, säger Carl Unander-Scharin.
Förutom Carl Unander-Scharin och Ludvig Elblaus har också Leif Handberg och Åsa Unander-Scharin varit delaktiga i utvecklingen av Throat III.
Birger Schmitz är geolog vid Lunds universitet och världsledande inom framväxande forskning kring livets historia i ett större astronomiskt perspektiv. För ett drygt år sedan fick han 20 miljoner kronor av det europeiska forskningsrådet, ERC, en åtråvärd och prestigefylld utmärkelse i forskarvärlden. Anslagen går till vågade och annorlunda forskningsidéer som förväntas ge genombrottsresultat.
– När jag fick det här stora anslaget ändrades lokalbehoven över en natt, sammanfattar Birger Schmitz anledningen till flytten.
Och det är inte bara större lokaler som behövs. Det är också lokaler som fungerar för att i stora kar fyllda med saltsyra lösa upp tonvis av utgrävda sedimentbergarter. På så sätt ska meteoritkorn som föll på forntida havsbottnar utvinnas, är tanken. Förfarandet ställer stora krav på ventilationsanläggningen och skräddarsydda lokaler i bottenplan – något som kunde ordnas på Medicon Village. Tonvis med sedimentbergarter från olika tider i jorden historia kommer att fraktas till Lund från hela världen; Argentina, Kina, Spanien och från Stilla Havets bottnar.
– Genom att studera mineralkornen från meteoriter hoppas vi kunna knyta ihop livets evolution med händelser i solsystemets och galaxens historia, säger Birger Schmitz.
– Vi arbetar exempelvis med mineralkorn från den himlakropp som slog ner för 65 miljoner år sedan och utplånade dinosaurierna. Vi ställer frågan om kroppen kolliderade med jorden på grund av en störning av hela solsystemet, till exempel från en annan stjärna som passerade för nära.
Sedimenten förväntas även berätta på vilket sätt solsystemet rörelse genom vår galax påverkat jorden de senaste årmiljarderna! Det tar ca 250 miljoner år för solsystemet att fullborda ett varv runt galaxens centrum. De stora istidsperioderna på jorden uppträder med samma frekvens och kanske finns ett samband.
Han kallar sitt eget område för astrogeobiologi. Det kan beskrivas som en något ovanlig, men dock, gren inom life science, som ju är temat för de verksamheter som huserar på Medicon Village.
Från och med 1 juli kommer Birger Schmitz jämte fem kollegor och studenter finnas i byggnad 403. Där hyr han 275 kvm enligt ett tioårigt hyresavtal som Lunds universitet skrev under idag. Strax dessförinnan kommer ca 200 cancerforskare från Lunds universitet att ha flytta till Medicon Village.
Mineralkornen som separeras i det nya laboratoriet kommer att studeras av ett dussin forskargrupper över hela världen i samarbete med Birger Schmitz.
I Botkyrka, Söderköping och Södertälje kommuner får sedan en tid tillbaka väktare larm, samtidigt som räddningstjänsten, och har därmed möjlighet att göra en första insats. En analys visar att nyttan av att väktare snabbare kan nå olycksplatsen och på så sätt påbörja släckningsarbetet och minska risken att elden sprider sig är betydligt högre än kostnaderna för att utrusta och utbilda väktarna. I Söderköping beräknades exempelvis den årliga nyttan för samarbetet till 172 000 kronor medan den årliga kostnaden uppskattades till 21 000 kronor.
Studien visar också att nyttan är betydligt större än så eftersom flertalet av fördelarna inte går att värdera i kronor och ören, som att väktarna bidrar med lägesrapporter som hjälper räddningstjänsten att vara bättre förberedda vid ankomst. De stöttar även genom att vara behjälpliga vid olycksplatsen, de upptäcker ibland incidenter och bränder vid sina ordinarie ronder och de har god lokalkännedom.
– Samarbetet bidrar också till att väktarna arbetar förebyggande, de pratar med ungdomar och andra grupper i samhället och skapar relationer som kan bidra till en ökad säkerhet och trygghet i kommunerna, säger Åsa Weinholt, doktorand på Avdelningen för kommunikations och transportsystem, Campus Norrköping, och den som tillsammans med forskaren Tobias Andersson Granberg, utfört studien.
Den nytta som har varit möjlig att värdera i pengar är de tidsbesparingar som väktarna åstadkommer. Väktarna cirkulerar i samhället och har därmed i regel möjlighet att anlända snabbare än räddningstjänsten som behöver ta sig från brandstationen med rätt antal brandmän och utrustning.
Kostnaderna för att utbilda och utrusta väktarna är idag låga. Studien visar också att väktarna gärna skulle vilja ha mer utrustning och utbildning för att kunna åka på fler typer av larm, exempelvis hjärtstopp och trafikolyckor.
Kostnaderna är låga och den potentiella nyttan mycket hög. Väktarna är ett exempel på ett relativt nytt fenomen; så kallade ”nya aktörer” inom respons och räddning. Förutom väktare finns även exempel där hemtjänstpersonal utrustats med handbrandsläckare, eller hjärt-lungräddningsutbildade privatpersoner som får larm vid hjärtstopp.
Viktiga aspekter att ta hänsyn till när nya aktörer anlitas är utbildning och utrustning, kommunikationsmöjligheter samt förbättrad rapportering för att möjliggöra lärande och utvärderingar.
De fortsatta studierna kommer att fokusera på möjligheten att förbättra och optimera användandet av de nya aktörerna, främst väktarna. Ett av de kommande projekten kommer att studera om och hur man kan optimera planeringen av väktarnas ordinarie arbetsuppgifter så att de även har möjlighet att utföra räddningsuppdrag.
Länk till publikationen: En samhällsekonomisk utvärdering av samarbete mellan räddningstjänst och väktare.
Länk till CARER.
Stefan Pettersson har i sina studier undersökt den absoluta Sverigeeliten inom kampsporterna brottning, taekwondo, judo och boxning. Det handlar dels om intervjustudier med landslagsaktiva, dels om undersökningar av ett 70-tal landslags- eller elitaktivas vätskestatus och kostintag vid tävlingar.
Gemensamt för de undersökta idrottarna är att de tävlar i idrotter med definierade viktgränser och viktklasser. Inom kampsportsvärlden anses det allmänt ge en prestationsfördel om en tävlande drastiskt kan reducera kroppsvikten, följt av kraftigt vätske- och matintag för att därigenom kunna få möta en kortare och lättare motståndare. Tidigare forskning visar att mellan 80 och 90 procent av de aktiva i viktklassporterna gör på detta vis.
Ofta handlar det om att idrottarna helt avstått från föda och vätska upp till ett dygn innan invägning, inte sällan kombinerat med ett mycket minskat matintag från 96 timmar innan invägning för att tömma kolhydratdepåerna. Dessutom kombineras detta ibland med bastubad för att svettas ut ytterligare vätska.
Stefan Petterssons avhandling nyanserar bilden av upplevda prestationsfördelar men även av problematiken och de krav som viktklassidrotternas regelsystem ställer på de aktiva gällande kostintag, vikt och vätskebalans. Mätningar vid tävling visar även att kroppens förmåga, att på kort tid återställa vätskebalansen efter omfattande kortsiktig viktreduktion, var långt ifrån tillfredställande. Nästan hälften av de undersökta idrottarna var på tävlingsdagens morgon kraftigt uttorkade.
– I praktiken skulle detta kunna medföra att uthållighet, explosivitet och styrka är nedsatt vid första match. Tidigare forskning har även visat att den mentala förmågan dessutom riskerar att bli nedsatt vilket kan medföra försämrad uppfattningsförmåga och förmåga att på kort tid fatta rätt beslut, säger Stefan Pettersson.
Han fungerar sedan flera år som dietist i Sveriges Olympiska Kommittés resursteam för elitidrottare i Sveriges olika landslag. Han föreslår att områden som kostråd, långsiktig viktoptimering men även en översikt av rådande regelsystem troligen behöver utvecklas ytterligare om man vill minska förekomsten av drastiska kortsiktiga viktminskningar inom viktklassidrotter.
– En väg är att ha invägningarna precis före match, eller att ha invägning som nu men dessutom även en kontrollvägning precis före match där det finns en gräns för hur mycket du får gå upp däremellan. Åtgärder såsom regeländringar räcker antagligen inte. För att ersätta de mentala fördelarna som avhandlingen också visar att kortsiktig viktreglering är förknippad med, kan mental rådgivning behövas.
Resultaten ger vid handen att många aktörer behöver bli medvetna om problematiken: alltifrån de aktiva och deras coacher, till kostrådgivare och mentala rådgivare. Även de internationella förbunden för respektive kampsport bör ta regeländringar i beaktande.
Blodkärl bildar ett rörsystem som förser kroppens alla vävnader med syre och näring. När nya blodkärl bildas saknas det först ett hålrum. Blodkärlet mognar sedan ut till ett rör med en utsida och en insida.
I en ny artikel i tidskriften Nature Communications visar Lena Claesson-Welshs forskargrupp vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, att proteinet VE-PTP dirigerar blodkärlens utmognad till rör. Resultaten ger en förklaring till varför blodkärl i tumörer ofta saknar hålrum.
Både under normala förhållanden och vid sjukdomar bildas nya vävnader i kroppen. Under normala förhållanden kontrolleras vävnadsuppbyggnaden mycket strikt, med en balans mellan stimulering och dämpning. Vid sjukdomar är kontrollen sämre vilket leder till en kaotisk vävnadsuppbyggnad och vävnader som fungerar dåligt.
Fosfataser är en grupp proteiner som ofta deltar i kontrollen av vävnadsuppbyggnad. De fungerar som ”grindvakter”, som avbryter en stimulering. I den aktuella studien har forskarna visat hur fosfatasproteinet VE-PTP kontrollerar att nybildade blodkärl får en rörformad struktur.
– Vi såg att VE-PTP påverkar blodkärlsnybildningen genom att reglera proteinkomplex som håller ihop cellerna i blodkärlsväggen. När VE-PTP är aktivt stabiliseras proteinkomplexen så att blodkärlen kan bilda rör med en utsida och en insida. Om VE-PTP saknas blir stimuleringen av proteinkomplexen överdriven och blodkärlet mognar inte ut. Det finns ingen skillnad mellan utsida och insida och ingen rörstruktur skapas, säger Lena Claesson-Welsh.
Blodkärl i tumörer har ofta en oorganiserad struktur med dålig funktion. När forskarna studerade olika tumörmodeller såg de ett samband mellan aktivt VE-PTP, stabila proteinkomplex mellan cellerna och fungerande blodkärl. I tumörer som saknade VE-PTP var blodkärlen oorganiserade och utan blodflöde.
– Våra resultat tyder på att vid sjukdomstillstånd där VE-PTP saknas eller inte fungerar blir blodkärlsbildningen defekt. Blodkärlens hålrum kollapsar och blodkärlens funktion försämras, säger Lena Claesson-Welsh.
Studien är ett samarbete med forskare vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och internationella forskargrupper.
Länk till Nature Communications: VE-PTP regulates VEGFR2 activity in stalk cells to establish endothelial cell polarity and lumen formation
DOI: 10.1038/ncomms2683
Kulturverket är en verksamhet inom Umeå kommun vars uppdrag är att ta vara på barns och ungas kreativitet samt att utveckla estetiska lärprocesser i skolan. Detta gör de genom att tillsammans med elever arbeta i olika konst- och kulturprojekt, och deras verksamhet har uppmärksammats och prisats både nationellt och internationellt.
Kulturverket och HUMlab började samarbeta 2007 när Kulturverket satte upp ”Bloggoperan” på Norrlandsoperan, och efter det har samarbetet fortsatt i olika former. – Under åren har vi samarbetat genom olika kortare eller längre projekt, genom utbyte av personal och genom utbyte av idéer. Våra verksamheter har knutit an på ett naturligt sätt, men det har inte funnits något övergripande formaliserat samarbete. Nu väljer vi att ta detta ett steg längre och kommer tillsammans att teckna ett treårigt samverkansavtal som tydligt konkretiserar, synliggör och strukturerar upp vårt samarbete, berättar Arne Berggren, verksamhetschef för Kulturverket.
HUMlab vid Umeå universitet experimenterar med, undervisar och forskar om mötet mellan ny teknik, humaniora och konst. Bland forskningen som bedrivs ingår till exempel att undersöka hur politiska rörelser påverkas av nya kommunikationssätt eller hur modern arkitektur anpassas efter ny teknik (som till exempel skärmar).
– Genom vårt samarbete med Kulturverket har vi en unik chans att få en tydlig koppling mellan forskning/teori och praktiskt genomförande. Vi har också båda goda kontakter och insyn i våra moderorganisationer; Umeå kommun och Umeå universitet, och därför kommer vårt samarbete att innebära ett närmande mellan dessa två. Vi är båda nätverksnoder och kan hjälpa till att skapa kopplingar som gör Umeå till en starkare aktör inom digital kultur och innovation, säger Patrik Svensson, föreståndare för HUMlab.
Konkret innebär samarbetet att HUMlab och Kulturverket kommer att dela på vissa personalresurser. Det kommer att arrangeras interna workshops, vissa gemensamma personalmöten och gemensamma lednings- och samverkansmöten. Målet är att arbeta tillsammans i minst två projekt per år, till exempel i Fair City, en stor satsning inför Umeå2014 där ca 2000 barn kommer att medverka. Dessutom kommer organisationerna att utveckla nya plattformar för digital kultur.
Konstnärligt campus och HUMlab-X är en viktig plattform för detta, men även HUMlabs verksamhet vid Campus Umeå spelar en viktig roll i samarbetet.
– Det finns otroliga kompetenser i våra två organisationer som är svåra att hitta och som båda skulle kunna dra större nytta av. Vi räknar med att detta samarbete kommer att utveckla och utmana, men att det också kommer att sätta Umeå på världskartan. Samarbetet är verkligen en win-win situation, både för våra organisationer, men också för kommunen och universitetet i stort! säger Arne Berggren.
Läs gärna mer om pågående samarbeten på: http://humlab.umu.se/sv/forskning-utveckling/samverkan-kulturverket/ Och läs mer om våra verksamheter på: www.humlab.umu.se eller http://cultumea.com/
Forskning på ögonsjukdomar som näthinneavlossning och grön starr, glaukom, har hittills fokuserat på den biokemiska process som sker i ögat vid sjukdomarna. Fredrik Ghosh och hans kollegor har koncentrerat sig på att försöka förstå vad som händer biomekaniskt vid sjukdomarna och fått fram resultat som väckt stort intresse bland expertisen.
– Vi har hittills inte förstått mekanismerna bakom grön starr och näthinneavlossning, men känt till att dessa sjukdomar har en stark mekanisk komponent. Våra fynd kan vara början till en förklaring varför vi drabbas av sjukdomen, säger ögonforskarna Fredrik Ghosh och Linnéa Taylor.
Näthinnan i sträckt tillstånd
Med en ny teknik har ögonforskarna vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, i samarbete med forskare vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet, utvecklat en metod för att kunna undersöka betydelsen av den biomekaniska miljön inom centrala nervsystemet, CNS.
För sina studier odlar de vävnadsbitar av näthinna från vuxna grisar i ett sträckt tillstånd som påminner om den mekaniska påverkan som finns i det levande ögat. Jämfört med osträckt vävnad, som i odling går under efter bara någon dag när näthinnans mekaniska balans störs, kan man nu göra studier upp till tio dagar i näthinnan med välbevarad struktur och väsentligt ökad cellöverlevnad
Viktigt för framtida behandlingar
– Det här ger oss nya verktyg för att på ett mer konkret sätt förstå hur biomekaniska faktorer i CNS påverkar hur cellerna mår när vi är friska och vid sjukdom. Det kommer inte bara att ha stor betydelse för förståelsen av hur sjukdomar uppstår inom CNS utan också för framtida behandling av dessa, säger forskarna.
Det centrala nervsystemet där hjärnan, ryggmärgen och näthinnan ingår, är ett komplicerat organ, inte minst vad det gäller struktur. Hela CNS befinner sig under mekanisk påverkan av bland annat vätsketryck. När den biomekaniska balansen störs, som vid näthinneavlossning och grön starr i ögat, förloras den normala funktionen i näthinnan med allvarlig synnedsättning eller blindhet som följd.
Text: Olle Dahlbäck
Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 9 april 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa där mer information om ämnet finns.
Fastän tidigare forskning har antytt att det finns en länk mellan kortsiktiga förändringar i djurarters fysiska egenskaper och evolution, är denna studie den första att bevisa, under kontrollerade förhållanden i en experimentell uppställning, ett orsakssamband mellan snabb genetisk evolution och populationsdynamik hos en djurart.
Forskargruppen arbetade med markkvalster, vilka samlades in från naturen och hölls i 18 glasrör. Fyrtio procent av de vuxna kvalstren avlägsnades varje vecka från sex av populationerna. Motsvarande proportion av juvenila individer avlägsnades varje vecka från sex andra glasrör. Inget konstgjort ”urval” utfördes i den återstående tredjedelen av rören.
Forskarna fann genetiskt överförda förändringar i laboratoriepopulationen efter bara 15 generationer. Det ledde till stora förändringar i populationsstorlekar och det tog dubbelt så lång tid för kvalstren att nå vuxen ålder i de populationer där 40 procent av de vuxna individerna kontinuerligt hade avlägsnats.
– Åldern vid könsmognad hos kvalstren i glasrören hade skjutits fram eftersom konkurrensförhållandet mellan unga och vuxna individer förändrades i jämförelse med hur det skulle ha sett ut i naturen. Att hela tiden ta bort de könsmogna individerna medförde att kvalstren förblev unga längre därför att deras genetik svarade på den stora sannolikheten att de skulle dö så snart som de blivit könsmogna. När de till slut blev könsmogna var de så enormt stora att de kunde lägga alla sina ägg mycket snabbt, säger Tom Cameron, forskare vid Umeå universitet och tidigare postdoktor vid universitetet i Leeds.
De experimentella förändringarna i kvalstrens miljö hade initialt katastrofala effekter och populationerna var på god väg att utrotas. Dock, efter bara fem generationer av evolution skedde en förändring och populationerna började återhämta sig.
I laboratoriemiljön klarade sig kvalster som växte långsamt bäst i ”kampen om tillvaron”. De var mer fertila och fick fler ungar. En investering i äggproduktion på bekostnad av individuell tillväxt ledde till populationstillväxt och räddade populationerna från att dö ut.
– Här ser vi en slags evolutionär räddningsaktion som tyder på att snabb evolution av egenskaper kan hjälpa populationer att reagera på olika typer av förändringar i miljön. Vår studie visar att ekologiska förändringar på kort sikt och evolution är nära sammanknutna och kan inte betraktas separat, säger Tom Cameron.
Att särskilja evolutionära förändringar från ekologisk respons är särskilt viktigt inom exempelvis sjukdoms- och skadedjursbekämpning och fiskeförvaltning eftersom beslut kan få stora konsekvenser för en hel population. Ett exempel är att storleken på torsken i Nordsjön när den är lekmogen är ungefär hälften mot för vad den var för 50 år sedan.
Det har varit en stor debatt huruvida det är en evolutionär respons på det sätt torsken fiskas eller om det till exempel bara är mängden mat i havet som har en ekologisk effekt på kort sikt. Denna förändring har man också kopplat till den kraftiga nedgången i torskbestånden, eftersom dagens småväxta torsk producerar mycket färre yngel än sina större förfäder.
– Vår studie understryker att även mycket små evolutionära förändringar i den underliggande biologin kan ha stora konsekvenser på populationstillväxt och reproduktion. Eftersom populationernas egenskaper redan kan ha förändrats så mycket som en reaktion mot en förändrad miljö, kan man inte bara återställa miljöer till hur det var förut och förvänta sig att allting återgår till det normala, säger professor Benton, medförfattare och forskare vid Leeds universitet.
Artikeln publiceras i tidskriften Ecology Letters:
“Eco-evolutionary dynamics in response to selection on life-history”. Ecology Letters 2013.
DOI: 10.1111/ele.12107
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie följt 105 kvinnor som födde barn i början av 1970-talet. Hälften av kvinnorna hade ett förhöjt blodtryck under graviditeten, andra hälften hade en normal graviditet.
Studien visar att kvinnor som haft en blodtrycksökning under graviditeten oftare diagnostiseras med högt blodtryck även 35-40 år senare. Samma kvinnor uppvisade tecken på ökad kärlstelhet och viss påverkan på blodsockerbalansen.
– Vi kan se att även en diskret blodtrycksförhöjning kan kopplas till en viss försämring i hjärtats struktur och funktion hos dessa kvinnor. Sammantaget kan de här fynden delvis förklara den ökade risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Anna-Clara Collén, som redovisar resultaten i sin avhandling.
För att bevara ett friskt hjärt-kärlsystem efter klimakteriet bör kvinnor som har högt blodtryck under graviditeten sträva efter att återgå till ett normalt blodtryck efter graviditeten.
– Det handlar till exempel om att vara fysiskt aktiva och undvika övervikt. Det är också viktigt att ha en noggrann och regelbunden kontroll på blodtrycket, säger Anna-Clara Collén.
Göteborgsstudien visar också att de kvinnor som uppgav en större självupplevd stress de senaste åren hade ett större midjeomfång än kvinnor som upplevde sig mindre stressade. Ett större midjeomfång är även det kopplat till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Avhandlingen: Hypertension and cardiovascular risk factors in women – a follow-up study forty years after hypertensive pregnancies
Den kunskap som idag finns om barns och ungas hälsa i Sverige handlar framför allt om skolbarn och tonåringar. När det däremot gäller förskolebarn saknas information utifrån välunderbyggda studier. Detta konstaterade experter vid Kungliga Vetenskapsakademien för ett par år sedan.
Forskningsråden gjorde därför en gemensam utlysning för att förbättra kunskapsläget. Anna Sarkadis forskargrupp vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, var en av åtta som fick dela på de större så kallade programanslagen (cirka 30 miljoner kronor per projekt). Efter en tids förberedelser startar studien denna vecka. Målet är att få en god bild av hur 3-5-åringar mår i Sverige.
– Det är förstås viktigt att få kunskap även om hur mindre barn mår, säger Anna Sarkadi. Annars är det svårt att veta vad som eventuellt behöver förändras för att underlätta för barnen.
Studien, som heter ”Fokus barn och föräldrar”, involverar även förskolan och barnavårdscentralen och en positiv effekt kan förhoppningsvis bli en samverkan mellan dem som består efter studien, menar Anna Sarkadi.
– I andra studier vi gjort har föräldrar efterfrågat detta. Man har tyckt det är konstigt att förskolan som känner barnen så väl inte har närmare samarbete med BVC, som ju har ansvaret för den förebyggande hälsovården, säger hon.
Projektstarten har föregåtts av noggranna förberedelser. Det är viktigt att enkätfrågorna blir så bra och tydliga som möjligt och man har även gett ledning och personal på förskolan möjlighet att diskutera syfte och upplägg innan de bestämde sig för att vara med.
Mer information om forskningen: http://www.kbh.uu.se/forskning/socialpediatrik
Projektet, ett så kallat kluster, är en del av Innventias klusterforskningsprogram och följer på det tidigare klustret om tissue som avslutades i vintras. Både massatillverkare, leverantörer till dessa och tissuetillverkare deltar i projektet och har påverkat klustrets inriktning och innehåll.
– En viktig aspekt med klusterforskningsprogrammet är att innehållet anpassas efter deltagande företag för att resultaten verkligen ska möta framtida behov av problemlösning och utveckling, framhåller klusterledare Mattias Drotz på Innventia. Tillsammans med leverantörer, kunder och konkurrenter bedriver vi forskning för att bygga upp kunskap som flyttar tekniken framåt.
Under den kick-off som hölls i förra veckan satte projektdeltagarna viktiga prioriteringar och Mattias är nöjda med resultatet:
– Stämningen var god och vi har nu en tydlig riktning för projektets aktiviteter.
Hannes Vomhoff är vetenskaplig rådgivare för klustret och var en av deltagarna från Innventia på kick-off mötet:
– I det tidigare tissue-klustret fokuserade vi på energieffektivitet, som ju är en viktig aspekt vid all papperstillverkning, men nu kommer vi att lägga fokus på olika aspekter av produktfunktionalitet, framförallt styrke- och absorptionsegenskaper. Det innebär exempelvis att vi ska undersöka de mekaniska egenskaperna hos produkter med speciell fokus på låga ytvikter och hur man kan modifiera fibrerna för att öka styrkan säger Hannes Vomhoff som var en av deltagarna från Innventia på kick-off mötet.
Fiberegenskaperna påverkar också tillverkningsprocessens förutsättningar. Problem med damning kan exempelvis uppstå i pappersmaskinen under tillverkning, men även i konvertering och efterbehandling, eller vid användning hos slutkonsumenten. För tillverkare är det också viktigt att optimera användningen av råvaran av kostnadsskäl.
– Genom att hitta rätt typ av fibrer går det att minska ytvikten och därmed minimera kostnaden för råvaran, berättar Mattias.
Forskning inom området finns och har pågått under många år, men flera mindre forskargrupper har arbetat var för sig och på korta anslag. Intresset för samarbetet har funnits länge och att järnvägen dras med en hel del problem är ju ingen hemlighet.
– Trafikverket vill ha problemen lösta och vi forskare ville få en helhetssyn och långsiktighet. Efter att först ha diskuterat och sedan förhandlat i ett par år är nu avtalen klara, säger Martin Joborn, adjungerad universitetslektor på avdelningen för kommunikations- och transportsystem, Campus Norrköping, och föreståndare för branschprogrammet Kapacitet i järnvägstrafiken, KAJT.
Programmet kommer att handla om allt ifrån strategiska frågor till rent operativ styrning och uppföljning – allt ifrån hur spår ska byggas så att de klarar trafiken även om 30 år till metoder att konstruera och optimera tidtabeller.
Resurserna samlas nu i ett tioårigt program, finansierat av Trafikverket. Forskare från sex olika akademiska miljöer ingår, förutom Linköpings univviljas sedan anslag för hela perioden. Trafikverket finansierar med 11,5 miljoner årligen, till det kommer pengar från akademin och de deltagande företagen.
Forskare från sex olika akademiska miljöer ingår, förutom Linköpings universitet även Blekinge tekniska högskola, KTH, SICS Swedish ICT, VTI och Uppsala universitet. Tills vidare är de två första åren beviljade, men om programmet fungerar som det är tänkt beviljas sedan anslag för hela perioden.
– Det här ska inte sluta med ett antal forskningsrapporter, utan förhoppningsvis också leda till nya produkter, nya metoder och andra sätt att tänka. Därför är det viktigt att vi nu knyter till oss både problemägarna och de som i ett senare skede kan omsätta forskningen i produkter och tjänster, säger Martin Joborn.
Det övergripande målet för projektet är att skapa goda förutsättningar för morgondagens järnvägstrafik.
Mer information om projektet går att läsa här.
– En klassisk fråga för forskningen är om rättsliga figurer, som inte är rättssubjekt, det vill säga varken fysiska eller juridiska personer, ändå kan vara skattesubjekt och inte betraktas som konsumenter, säger Björn Forssén, som är advokat och har behandlat ämnet i sin licentiatsavhandling som del av en doktorsavhandlingen.
Då gällde det om hur man ska betrakta juridiska personer, till exempel aktiebolag, som inte har någon självständig ekonomisk verksamhet. Där konstaterade han att den problematiken har funnits ända sedan den första momslagen 1969. Det beror på att bestämmelser i inkomstskattelagen sedan dess mer eller mindre har integrerats i mervärdeskattelagen.
Enkla bolag och partrederier
I doktorsavhandlingen ligger fokus på hur man ska betrakta enkla bolag och partrederier. Ett enkelt bolag (och partrederier påminner mycket om det) är inte en juridisk person, delägarna redovisar var och en för sin andel i bolaget. Eftersom bolaget inte är en juridisk person är det heller inget rättssubjekt och då uppstår just frågan om denna rättsliga figur kan anses vara en skattskyldig person enligt huvudregeln i EU:s mervärdesskattedirektiv.
– Båda de här områdena är intressanta för om den svenska lagstiftningen är EU-konform vad gäller åtskillnaden mellan skattesubjekt och konsument i mervärdesskattelagen, en skillnad som är fundamental för systemet med mervärdesskatt.
Finansdepartementet har föreslagit en förändring i lagstiftningen, som helt skulle frikoppla mervärdesskatten från inkomstskatterätten. Men Björn Forssén menar att det är en allt för begränsad ändring och den skulle inte vara tillräcklig för att tillfredsställa EU-kommissionen, som 2008 inledde ett förfarande om fördragsbrott mot Sverige. Finansdepartementet verkar inte inse att kommissionens kritik främst riktar sig mot begreppet skattskyldig och dess användning för bestämningen av avdragsrätten i mervärdesskattelagen.
Björn Forssén menar att forskningen alltså skulle kunna ligga till grund för en mer genomgripande reform av mervärdesskattelagen. Där skulle man dels kunna samordna den svenska lagen med EU:s mervärdesskattedirektiv.
Hindra uppluckring
Dessutom skulle en sådan översyn också hindra den uppluckring av gränsdragningen mellan
skattesubjekt och konsument, som enkla bolag och partrederier bidrar till. Björn Forssén har upptäckt att det även i Finland finns sammanslutningar som inte är rättssubjekt men ändå gjorts till skattesubjekt genom en särskild regel i den finska momslagstiftningen.
– Sverige skulle lämpligen tillsammans med Finland kunna göra en framställan till EU om att ändra mervärdesskattedirektivet så, att enkla bolag och liknande sammanslutningar kan vara beskattningsbara personer.
En reformerad lagstiftning skulle inte längre inbjuda till oönskade så kallade upplägg för att ge avdragsrätt till dem som inte har karaktär av beskattningsbara personer. För konsumenterna innebär det dessutom fördyringar om inte förädlingskedjorna består av företag som är rättssubjekt, det vill säga enkla bolag och partrederier.
Aman Russom, docent på Skolan för bioteknologi vid KTH, är en av forskarna involverade i projektet.
– Vi har med hjälp av vanliga DVD-spelare skapat ett billigt analysverktyg för DNA, RNA, proteiner och även hela celler, säger Aman Russom.
Tekniken kallas ”Lab-on-DVD” och en av de viktigaste poängerna är snabbheten. Att göra ett HIV-test går på ett par minuter.
– Den låga kostnaden för tekniken gör att den passar som diagnos- och analysverktyg i klinisk verksamhet nära patienten. Då den dessutom levererar mycket snabba analyser gör tekniken att patienten inte behöver gå hem och vänta på ett svar, utan kan få det direkt vid första läkarbesöket, säger Aman Russom.
Han fortsätter med att berätta att han tillsammans med de andra forskarna har dragit nytta av 30 års utveckling och forskning om optisk lagringsteknik,och själva lagt till finesser som reglering av temperatur och rotation.
– Ytterligare en viktig framgångsfaktor med denna teknik är att den tillåter bildupplösning ner till 1 µm (mikrometer). Det är unikt, säger Aman Russom.
Vad kostar det då att bygga ett analysverktyg av en DVD-spelare i jämförelse med traditionell teknik? Utrustning för flödescytometri kontra Lab-on-DVD är en vettig jämförelse i sammanhanget, anser Aman Russom. Flödescytometri används för att analysera celler och är ungefär lika stort som ett normalt kylskåp. Robust, stor maskin med andra ord. Den är standard på alla stora sjukhus, en riktig arbetshäst, och väldigt tekniskt komplext vilket kräver utbildad personal.
– En flödescytometrimaskin kostar från en kvarts miljon kronor och uppåt. Den kräver dessutom utbildad personal, och kommer med underhållskostnader. Vid massproduktion av Lab-on-DVD skulle prislappen istället hamna på ungefär 1 000 kronor. Dessutom krävs ingen utbildad personal att för att använda den, det är som att ratta en vanlig musikspelare vilket det i grunden faktiskt är, säger Aman Russom.
För att påvisa att tekniken fungerar har forskarna som ett ”Proof of concept” har celler av typen CD4+ samlats in från blod och visualiserats med hjälp av den DVD-läsarbaserade tekniken (DVD-LSM). Räkning av dessa celler med hjälp av flödescytometri är idag standard vid HIV-tester, men har fått begränsad spridning i utvecklingsländer. DVD-baserad teknik är därför ett attraktivt alternativ just I dessa situationer.
Forskningen har skrivits om i tiddskriften Nature Photonics. En förhandsvisning går att läsa här.
Current greenhouses use what are known as high pressure sodium lamps, which are basically the same type of lamps that are used for street lights. They generally only have two positions, on or off.
”Everything in modern greenhouses is very high tech except for lighting,” says Anna-Maria Carstensen, who is a PhD student in automatic control at Chalmers. ”Temperature and nutrition are meticulously controlled. Lighting regulation, however, lags far behind.”
The light spectrum provided by high pressure sodium lamps corresponds very poorly to the spectrum plants use during photosynthesis (see image). Plants do not receive very much of the blue and red light that they need the most. They do, however, receive a great deal of infrared light, which is harmful to some crops, and yellow light, which the plants cannot utilize to any great extent.
Researchers interpret plant signals The research project at Chalmers aims to ascertain how much and what type of light different plants require at specific times. In the development of the method a spectrometer is used to measure which wavelengths are sent back by the plants. The plants send back light in two different ways:
• Direct reflection, where the light bounces back without being absorbed by the leaf.
• Fluorescence, which is light emitted by plants. This light is created by photosynthesis and consists of wavelengths other than those from the supplied light.
Researchers can analyse these signals to determine which light plants require. The image below is an approximate diagram of photosynthesis. In reality, there are great variations depending, for example, on which plant it is, where the plant is in its development cycle and how warm it is.
”This is uncharted territory,” says Torsten Wik, associate professor of control engineering and head of the research project. ”How plants react to light is generally determined by taking manual samples on or close to leaves using special equipment. We perform the analysis remotely, however, using the lamp’s control options. This means that an entire plant population can be measured, which automatically enables a representative average for the kind of light they need.”
Plants’ response will control lighting The project’s aim is to produce a system that employs the plants’ response to automatically regulate the lights in the greenhouse. Natural sunlight can then be supplemented with light from lamps to ensure the total lighting is that required by the plants, both in terms of brightness and light spectrum.
This can be achieved using advanced LED lamps, which consist of several groups of dimmable light emitting diodes with different colour spectra. This kind of lamp can also be programmed to provide lighting that is adjusted to the needs of the plants.
”The technology has enormous potential for energy savings,” says Torsten Wik. ”We are counting on being able to save about 30 per cent by switching from sodium lamps to LED. Furthermore, it is possible to save 20 per cent by regulating the light’s intensity and spectrum using our method. This means that greenhouses in Europe alone would be able to save as much electricity as half of Sweden’s electricity consumption.”
Facts: The method offers several potential environmental advantages • Half the regular energy consumption. Greenhouses in Europe consume as much electricity as Sweden does as a whole, which is 160 terawatt hours a year. • Reduced need for chemicals in greenhouses. Chemicals are currently used on many plants to keep them compact and prevent them from growing too tall; the same effect can be achieved using the right light spectrum instead. The taste and sustainability of crops can also by influenced by using light. • Reduced amount of waste in commercial greenhouses. About 15 per cent is currently discarded since production is sometimes greater than what can be sold. Utilisation of lighting can both slow down and speed up plant growth when necessary. • As opposed to high pressure sodium lamps, LED lamps do not contain mercury.
Facts about the research The project has received funding in the amount of SEK 6.5 million for four years from Mistra. Funding will continue through 2015, and the researchers’ objective is to perform experiments in commercial greenhouses during the project. Experiments are currently being performed on plants in the laboratory.
The researchers have applied for two patents. One pertains to optimising the light spectrum in lighting. The other one concerns which type of light helps plants recover as quickly as possible when they have been stressed from having received too much or the wrong type of light.
Billighetsskälen som regleras i Brottsbalken (BrB 29:5) omfattar åtta punkter och har att göra med den tilltalades personliga förhållanden och dennes agerande efter brottet. Till de sistnämnda hör att frivilligt ange sig själv samt att avhjälpa de skadeverkningar som brottet har orsakat, till exempel genom att skjutsa den person man har misshandlat till sjukhuset.
Till personliga förhållanden hör hög ålder eller dålig hälsa och att den tilltalade till följd av brottet drabbats av allvarlig kroppskada. Hit hör också bieffekter av straffet – att den tilltalade på grund av brottet utvisas ut landet och att han eller hon till följd av brottet riskerar att förlora sitt jobb. Att ovanlig lång tid (exempelvis på grund av en ineffektiv rättsapparat) har förflutit sedan brottet begicks är ytterligare ett billighetsskäl. Lagen medger även att annan omständighet utöver de uppräknade kan motivera lindrigare straff.
I avhandlingen analyserar Jack Ågren de ideologiska och rättspolitiska motiven bakom billighetsskälen. Han konstaterar att skälen kan motiveras på olika sätt och att skälen har en viktig ideologisk och rättspolitisk funktion att fylla.
Kronvittne kallas traditionellt den som anger andras brott och som ”belöning” själv döms lindrigare. Utrymmet för att döma lindrigare i dessa situationer är starkt begränsat i Sverige. I den rättspolitiska debatten förekommer dock förslag om att införa ett kronvittnessystem i Sverige, främst för att komma åt den organiserade brottsligheten. Jack Ågren ser problem med att bestämmelsen om billighetsskäl ska inkludera den situationen att en gärningsperson anger sina kumpaner.
– Den som anger sig själv tar ansvar för sina egna handlingar. Det behöver inte den göra som anger andra. Det kanske i stället handlar om att slippa ta ansvar för det man själv har gjort. Rena samhällsnyttoskäl bör inte sammanblandas med de skäl som nu bär upp billighetsskälen.
Jack Ågren föreslår att lagens åtta punkter reduceras till fyra:
1. Att gärningspersonen drabbas särskilt hårt fysiskt, psykiskt eller socialt.
2. Negativa bieffekter av brottet eller straffet.
3. Ansvarsfullt agerande.
4. Andra omständigheter likvärdiga med punkt 1-3.
– En sådan indelning som betonar omständigheternas karaktär snarare än att specificera enskilda omständigheter lämnar öppet för att beakta även andra omständigheter än de som åberopas i gällande lagstiftning. Indelningen skulle bidra till praxisbildningen och därmed lösa vissa gränsdragnings- och tolkningsproblem. Vidare skulle kraven på förutsebarhet och likabehandling bättre tillgodoses. Nuvarande ordning leder dessutom till en allt för restriktiv tillämpning i strid med lagstiftarens ambitioner.
Jack Ågren föreslår även att rekvisitet ”särskilda skäl” i BrB 29:5 bör utgå eftersom det medför risk för vissa tröskeleffekter vilket kan leda till orättvisa resultat.
Länk till avhandlingens abstract.
