Hudcancer ökar kraftigt i Sverige och världen. Vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer, rekommenderas ofta kirurgi. Metoden är dock tids- och resurskrävande och ofta förknippad med långa väntetider.
202 tumörer undersöktes
Den snabbare metoden att skrapa och frysa bort tumörer har tillämpats i många länder sedan 1960-talet, men ifrågasatts eftersom tydligt preciserade behandlingsprotokoll har saknats och behandlingseffekterna därför också varierat.
I en ny studie från Göteborgs universitet har varianter av skrap- och frysmetoden studerats. Totalt i studien behandlades 202 tumörer hos 116 patienter.
Goda resultat
Metoden innebär att tumören först skrapas och sedan fryses bort med en sprej med flytande kväve. Hälften av tumörerna frysbehandlades i en omgång efter skrapning, hälften i två omgångar. Ingreppen utförs med lokalbedövning och görs på några minuter.
Behandlingen ger ett sår som tar några veckor att läka och efterlämnar ett ärr i form av en ljusare fläck i huden. Patienterna tyckte inte att behandlingen var besvärlig.
Resultaten vid uppföljning efter ett år var också goda. Av 202 tumörer hade bara en kommit tillbaka.
– Vår forskning visar med all tydlighet att rätt utfört är denna metod både säker och också kostnadseffektiv jämfört med andra vanligt förekommande och mer resurskrävande metoder, säger Eva Backman, doktorand och överläkare.
– Vi hoppas därför att resultatet får spridning i Sverige men också internationellt.
Många fall i Sverige
Basalcellscancer uppkommer huvudsakligen av de skadliga effekter som långvarig solbelastning ger på huden. Cancern är ovanlig före 40 års ålder och ökar i högre åldrar. Antalet inrapporterade nya fall är över 60 000 per år bara i Sverige.
Tumörerna är så gott som oförmögna att sprida sig, men växer lokalt och kan ge sår som inte läker. Vissa tumörer växer mer svåravgränsat och djupare i huden och då är kirurgi bästa behandling. Övriga typer, som cancertyperna i studien, är ytliga respektive upphöjda.
– Det känns värdefullt att kunna visa att även till synes enkla metoder fortsatt har en självklar plats i behandlingsarsenalen av vår allra vanligaste cancertyp, säger Eva Backman.
Eva Backman, doktorand i dermatologi och venerologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt överläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset eva.johansson.backman@vgregion.se
En ny avhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet sätter ljuset på den gustavianska tidens kulturella och sociala liv, där påkostade fester var ett återkommande inslag.
– Festkulturen blev under den gustavianska epoken mer offentlig och tillät fler att delta. Plötsligt var festerna inte bara till för adeln, säger forskaren Christopher Landstedt.
Han menar att de gustavianska festerna varit osynliga i forskningen.
– Man brukar tala om 1700-talet som festernas århundrade, men hittills har vi inte riktigt tagit tillvara festernas betydelse i forskningen. Kanske för att man sett på festerna som förlustelse, och därmed låtit det passera. Jag kan tycka att mest förvånande är alla resurser man lade ner på enstaka fester.
Berättelser om fester under den gustavianska epoken finns beskrivna i dagböcker, brev, officiella handlingar och ritningar. Avbildningar av firanden finns även att hitta på gamla mynt och medaljer.
– Viljan att dokumentera visar på dåtidens tankar att festerna skulle bevaras.
Men de tillfälliga materialen som användes för att bygga upp miljöerna, exempelvis papier-maché, gör det tyvärr svårt att studera festerna i efterhand, säger Christopher Landstedt.
Festen hade många betydelser
Studien visar att festerna ofta hade dolda motiv. Det handlade inte enbart om att roa människor – fester användes även för att skapa opinion. Christopher Landstedt menar att den visuella festkulturen kunde motivera politiska beslut och visa på allianser mellan monarkin och borgarna i Stockholm.
– Hovet höll exempelvis en stor fest för att fira hemkomsten av Gustaf III som officiellt varit på en kurerande resa till Paris. Men i själva verket hade kungen, med hjälp av Axel von Fersen, rest för att skapa motstånd mot revolutionärerna i Frankrike och hjälpa den franska kungen. Det egentliga syftet med firandet av kungens hemkomst var att motivera varför Sverige skulle gå ut i ett nytt krig.
Vanligt folk fick vara med
En viktig plats för fest var Kungsträdgården i Stockholm – en plats som från början var vigd enbart åt hovet, men som i och med festerna blev en miljö för allmänheten. Även andra platser som tidigare förknippades med kungamakten öppnades efter hand för fler.
– Hovet höll ofta maskerader med anledning av en kunglig namnsdag eller födelsedag i Rikssalen på Stockholms slott. Men när borgerskapet öppnade en populär festlokal i Stockholms Börsbyggnad där allmänheten var välkommen så innebar det en ny och viktig aktör på Stockholms festscen, säger Christopher Landstedt.
Fester hölls både inomhus och utomhus. Influenserna kom främst från Frankrike, England och Preussen, men också från grannlandet Danmark.
– På den tiden fanns helt andra planteringar i parkmiljöerna, exempelvis parterrer och bosque-gångar, allégångar som inte finns kvar idag. Senare på 1800-talet blir parken närmast en grusplan, säger Christopher Landstedt och fortsätter:
– Festernas parker var inte så mycket nyttoträdgård, utan arkitektoniskt uppbyggt för att kunna promenera och konversera, samt med serveringsstånd och utrymme för orkestrar.
Festernas parker utformades för mingel
Ljusinstallationer och illuminationer användes flitigt under festerna för att skapa effekt och markera miljöer och fasader. Fyrverkerierna var avancerade och föreställde mönster och figurer.
– Vi kan kalla 1700-talets avancerade uttrycksformer för ”allkonstverk”. Man kunde bygga upp tillfälliga paviljonger, scener och rekvisita genom snickeriarbeten, säger Christopher Landstedt.
Masken som Gustav III bar vid mordet på Operan. Bild: Erik Lernestål, Livrustkammaren*
Maskerader ett vanligt inslag
Under den här tiden saknade Stockholm ett skrå för maskmakare och en andrahandshandel. Importen av masker växte sig därför stort.
Maskeringarna handlade om att förstärka karaktärer snarare än att dölja personerna. Christopher Landstedt pekar på hur teatern blev en viktig institution för att sprida festkulturen över Sverige. På teatrarna fanns kunskap om scenografi och rekvisita.
– Vid teatrarna fanns trapetskonstnärer, eller ”multiartister” som reste runt. Men även scenografer. Det fanns en ambition och lust att anamma karnevalskulturen som hade funnits tidigare men som försvann i och med reformationen.
Maskeradbalen 1792 där Gustaf III blev skjuten var en av många maskeradfester som gavs under den så kallade karnevalsperioden. Hans eget engagemang för teatern är vida känt.
Hur stor roll hade kungen själv för spridningen av festkulturen?
– Man kan misstänka att Gustaf III:s engagemang påverkade och var avgörande för hur festkulturen utvecklades, men efter hans död fortsatte det ändå. Kanske inte lika intensivt, men då var festkulturen redan etablerad och kan andra aktörer kunde ta vid, säger Christopher Landstedt.
Vad kan vi idag lära oss från dåtidens festande?
– Vi kan lära oss om tillfällig gestaltning av platser och miljöer. Skillnaden är att idag har platserna för våra festligheter mycket mer fasta former. Tidigare såg vi teatrar och riddarspel på offentliga platser, idag uppstår liknande tillställningar vid enstaka och kortare tillfällen.
Hos personer med ALS förtvinar muskelfibrer så att de förlorar allt mer av sin funktion. Men de flesta som drabbats har kvar funktionen i ögats muskler länge. Det trots att det krävs flera muskler för att ögat ska kunna röra sig och fungera.
Drabbar cirka 200 per år i Sverige
ALS är en mycket svår så kallad neurodegenerativ sjukdom som leder till förlust av nervceller i hjärnan och ryggmärgen som kontrollerar muskler som används vid viljestyrda rörelser. Sjukdomen är i regel dödlig, med en överlevnad som varierar mellan flera månader till flera år från att sjukdomen upptäcks. Det finns läkemedel som lindrar en del av symtomen.
I Sverige får drygt 200 personer per år diagnosen ALS. De flesta är mellan 50 och 70 år.
Nu har forskare i Umeå hittat en möjlig förklaring till varför funktionen i ögats muskler behålls så länge. Det handlar om en unik typ av muskelfiber. Dessa står inte bara emot att dö bort. Vid ALS ökar de till och med i andel, i förhållande till andra muskelfibrer.
Det handlar om en typ av muskelfiber som är unik för ögonmusklerna.
De muskelfibrer i ögats muskler som inte är lika motståndskraftiga vid ALS är mer lika de muskelfibrer som finns i armar och ben, enligt studien, där tre grupper av muskelfibrer i ögat undersöktes.
Kan hjälpa forskningen
Det här kan eventuellt bidra till att förklara varför ögats muskler fortsätter att fungera väl även när andra muskler i kroppen slås ut av ALS. Möjligen är det också så att de nervceller som styr de unika muskelfibrerna i ögats muskler är motståndskraftiga vid ALS.
Fynden i studien ger också en djupare förståelse för vilka potentiella skyddande mekanismer som kroppen kan använda mot ALS, menar Arvin Behzadi, läkare samt doktorand vid Umeå universitet.
– Det krävs mer forskning för att undersöka exakt vilka mekanismer som ögats unika muskelfibrer och nervceller som styr dessa muskelfibrer kan använda sig av och om dessa mekanismer på något vis skulle kunna induceras i andra muskler och nerver i kroppen som förtvinar vid ALS, säger Arvin Behzadi.
Arvin Behzadi, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Neurovetenskaper, Umeå universitet arvin.behzadi@umu.se
Det var i början av 2010-talet som fattiga EU-medborgare började komma till Sverige i större omfattning och debatten om tiggeri drog igång. Eftersom de människor som kom till Sverige varken var bosatta, anställda eller asylsökande hamnade de mellan stolarna i den svenska samhällsmodellen. När tiggandet ökade över hela landet väckte det starka känslor och en hätsk debatt växte fram.
I en vetenskaplig bok har Erik Hansson, som är forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, bland annat utifrån tidningsartiklar studerat den svenska tiggerifrågans utveckling under 2010-talet. Erik Hansson beskriver hur frågan sammanflätades med flyktingkrisen och den politiska normaliseringen av Sverigedemokraterna.
Bön om gåva ger andra ångest
Tiggande har i alla tider och i alla samhällen mötts av ambivalens och ångest, konstaterar Erik Hansson. Ångesten har både en politisk och en psykologisk dimension.
Den politiska handlar om hur ”den tiggande gesten”, att be någon annan om en gåva, både erkänner och samtidigt ifrågasätter den andras rätt till det som denne äger. Det psykologiska handlar om hur människans omedvetna empatiska förmåga lätt gör mötet med en tiggande människa känslomässigt övermäktigt.
Blottade brister i systemet
Erik Hansson beskriver hur tiggeridebatten blottade det faktum att välfärdssystemen inte fungerade som förväntat utan försatte de utsatta EU-medborgarna i ett moment 22:
För att människor ska kunna ha ett liv som fungerar krävs utbildning, arbete och bostad. Det är svårt att få bostad utan arbete och svårt att få arbete utan utbildning. Det är också svårt att söka arbete utan bostad.
– Men det var få beslutsfattare som ville lova EU-migranter en bostad under de tre månader som de har rätt att vara i Sverige, enligt den fria rörligheten inom EU, för att ge dem möjlighet att få tillgång till utbildning eller kunna söka jobb. För då dyker frågan upp om vi inte ska ge bostad till alla svenskar som också är bostadslösa, och vem vill man ska betala det?
Reducerades till tiggeriförbud
Det här är bara ett exempel på hur tiggandet visade på paradoxer och utestängningsmekanismer i den svenska samhällsmodellen, enligt Erik Hansson.
– Eftersom politiken inte presenterade någon seriös plan för fattigdomsbekämpning för denna grupp reducerades frågan till att handla om tiggeriförbud eller inte, säger Erik Hansson.
Bara SD presenterade tydlig lösning
Han menar att fokus hamnade på människors ångestkänsla av att möta tiggande människor, istället för att de större frågorna om fattigdom och sociala problem lyftes.
– I och med att Socialdemokraterna och Moderaterna inte vågade öppna på locket till systemfelen, utan lät det bli ett individproblem för utsatta grupper, spelade man SD i händerna. SD var de enda som såg människors upplevda problem. Alla mådde dåligt och SD var de enda som presenterade en politisk lösning, säger Erik Hansson.
Ställningen i riksdagen försvårade
Ett skäl till att det blev ett vakuum, skriver Erik Hansson utifrån den egna forskningen, var att varken höger- eller vänstersidan hade egen majoritet i riksdagen. Det gjorde det svårt för båda att föra en tydlig politik. SD:s valresultat 2014 gjorde detta ännu mer omöjligt, eftersom 13 procent av väljarkåren blev vågmästare för ett höger- eller vänsterblock.
Sverigedemokraterna fick alltså ensamma formulera både problemet – individer – och sin lösning – utvisning, menar Erik Hansson. Detta bäddade i sin tur för SD:s stora framgångar i riksdagsvalen 2014 och 2018.
Erik Hansson, postdoktor vid kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet erik.hansson@kultgeog.uu.se
Om boken och forskningen:
Boken The Begging Question: Sweden’s Social Responses to the Roma Destitute är en internationell fördjupning av Erik Hanssons avhandling från 2019 om det svenska samhällets reaktioner på närvaron av fattiga, tiggande EU-medborgare utan uppehållsrätt, människor som kom till Sverige under 2010-talet.
Huvudmaterialet i forskningen är en sammanställning av 1 327 artiklar i svenska medier om tiggeri eller utsatta EU-medborgare i Sverige, publicerade 2014–2016. Texterna har kopplats samman med artiklar på samma eller närliggande ämnen publicerade 2010–2022. Även djupintervjuer med ett 50-tal civila ingår.
I forskningen ingår även texter från sociala medier-kommentarsfält, bloggar, offentliga handlingar, statliga rapporter, forskningsrapporter och politiska program. Materialet har analyserats i relation till tidigare svensk och internationell forskning i främst historia, men även sociologi, ekonomi, geografi, statskunskap, socialpsykologi och antropologi.
Studien baserar sig på intervjuer med 641 människor som rekryterades till studien via Kronofogden eller från verksamheter som jobbar med skuldrådgivning.
Gemensamt för många av de skuldsatta personerna är att de lever ensamma, att de ofta har gått igenom en livskris, som en skilsmässa, att de ofta står utanför arbetsmarknaden och att de känner sig fångade i en situation som de inte kan ta sig ur, enligt forskarna.
Forskare: Extremt hög siffra
I studien hade fler kvinnor än män försökt ta sitt liv. Så ser det ut i annan suicidforskning också.
– Sedan är det fler män än kvinnor som verkligen dör genom självmord. Det brukar kallas för suicidparadoxen, säger Henrik Levinsson, lektor i psykologi.
Var femte överskuldsatt person har försökt ta sitt liv en eller fler gånger. Det är en extremt hög siffra, säger Henrik Levinsson.
– Eftersom sambandet är så starkt måste vårdpersonal börja ställa frågor om patientens ekonomiska situation om denne visar symptom på att må psykiskt dåligt. Det kan kännas närgånget men det kan rädda liv om man erbjuder stöd och adekvat behandling.
I en del länder samarbetar skuldrådgivare med hälso- och sjukvården. Detta är något som Sverige borde tittare närmare på, menar Henrik Levinsson. Han efterlyser också mer forskning om sambandet mellan överskuldsättning och självmord.
Hjälp vid självmordstankar
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
På 1177 kan du hitta telefonnummer till fler stödlinjer, klicka här. Vissa går det även att mejla och chatta med.
Är det akut, ring 112. Genom dem kan du också få tag på jourhavande präst.
En magnetskiktsjet är en klump av strömmande plasma i magnetskiktet, som är den del av rymden där solvinden tvingas flyta runt en planet. Den skiljer ut sig genom att vara snabbare eller tätare än omgivningen.
I en studie har ett forskarteam från Umeå universitet och Institutet för rymdfysik i Kiruna undersökt om jetströmmar finns i magnetskiktet runt planeten Mars.
– Jetströmmar i magnetskikt har setts i närheten av jorden i 25 år och vi var riktigt nyfikna på om de kunde finnas någon annanstans, säger forskaren Herbert Gunell vid Umeå universitet.
Rymdfarkost utforskar Mars atmosfär
Forskarna har använts sig av data som samlats in av Nasas rymdfarkost Maven, som legat i bana kring Mars sedan 2014. Farkosten studerar planetens atmosfär och dess växelverkan med solvinden.
– Före Maven var det bara kring jorden vi hade satelliter med instrument som är tillräckligt snabba för att kunna upptäcka jetar. Men det var inte självklart att vi skulle hitta dem på Mars, eftersom det finns viktiga skillnader mellan de två planeterna.
En skillnad är att planeten Mars är mindre än jorden och saknar ett globalt magnetfält, vilket gör att magnetskiktet på Mars är mycket mindre än det på jorden.
– Trots skillnaderna vet vi nu att även Mars har magnetskiktsjetar, säger Herbert Gunell.
Vad gör de där jetarna på Mars?
– Vi har redan sett att magnetskiktsjetar genererar vågor och att de kan röra sig genom hela magnetskiktet och in i den region med starkare magnetfält som finns längre ner. Vi har just upptäckt att de finns på Mars, och det kommer att bli spännande att ta reda på mer om dem och vilken roll de spelar i växelverkan mellan Mars och solvinden.
Bilpooler är på frammarsch i Sverige. Ungefär fyra procent av den svenska befolkningen använder i dag någon form av bildelningstjänst, visar statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Bilpool är en medlemstjänst som ger användaren tillgång till bil utan ägande, och det ses ofta som mer hållbart för klimatet när personer övergår från att äga en egen till att använda bildelningstjänster.
Personlighet och värderingar drivkraft
Det är däremot inte frågor om klimatet och hållbarhet som driver bilpoolsanvändarna, utan det handlar snarare om personlighet och värderingar. Det visar den nya nationella undersökningen från SOM-institutet, där totalt 6 726 personer besvarat frågor om bilpool.
– Som man kan förvänta sig så är bilpoolsanvändaren mer öppna, vilket innebär att de är nyfikna och gärna testar på nya saker. De är mindre konservativa. Sedan har de en lägre grad av välvillighet, vilket kan vara svårare att förklara då samhällsbilden är det motsatta om människor som delar bil – att de är mer altruistiska till sin karaktär, säger forskaren John Magnus Roos på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Marknadsförs som hållbart alternativ
Att användarna inte har ett större miljöintresse än övriga befolkningen och att de dessutom har en lägre grad av välvillighet, förvånar John Magnus Roos eftersom bilpooler marknadsförs som ett mer hållbart alternativ än att äga en egen bil.
– Det har ju pratats mycket om en ”klimatsmart mobilitet” och detta har även använts i olika former av kampanjer och marknadskommunikation relaterat till bilpooler. Här bör aktörerna tänka om och använda sig av budskap som bättre tilltalar målgruppen, säger han.
Mer om studien
• Mellan 2019 och 2022, har frågor om bilpool ingått i SOM-insitutets befolkningsrepresentativa undersökningar. Totalt har 6 726 personer besvarat frågorna om bilpool. Det gör det till den mest omfattande studien om bilpooler som har gjorts.
• Enligt statistik från Trafikverket (2019) finns 7 000 bilpoolsbilar. De utgör cirka 0,1 procent av det totala antalet bilar i landet.
Yngre och välutbildade
Studien som är den största undersökningen som gjorts om bilpooler, visar även att den socioekonomiska statusen spelar roll när det handlar om vem som väljer en bildelningstjänst.
– Det är främst personer som har hög utbildning och hög inkomst som delar bil. Sedan är bilpoolsanvändarna i genomsnitt yngre än övriga befolkningen, och har en ideologisk övertygelse som överlag lutar mer till vänster, säger John Magnus Roos.
Studie:
Undersökningen om bilpooler ingår i SOM-institutets nya antologi Ovisshetens tid.
Kontakt:
John Magnus Roos, docent i socialpsykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, magnus.roos@cfk.gu.se
Traditionellt anses känslor inte höra hemma i rättsprocesser. Åklagare och andra inblandade ska enligt den uppfattningen hålla känslorna borta för att säkra en objektiv bedömning.
Viktigt att vara medveten
Men nyfikenhet, tvivel, övertygelser, aningar, besvikelser och andra känslor finns alltid med hos åklagare och andra inom rättsväsendet när de bedömer olika stadier i förundersökningar. Att vara medveten om känslorna, och hur de påverkar ens inhämtande av kunskap, är inget som äventyrar objektiviteten i förundersökningarna, enligt en ny studie.
– Tvärtom stärks objektiviteten av den medvetenheten, säger Åsa Wettergren vid Göteborgs universitet.
50 åklagare intervjuade
Hon och forskarkollegor har följt fler än 350 rättsfall och intervjuat över 50 åklagare i Sverige. Kontentan är att känslor alltid är med som en oskiljaktig aspekt av en förundersökningsprocess.
– Åklagare pendlar mellan tvivel och säker övertygelse under processerna. Tvivel parat med nyfikenhet och liknande känslor driver på processerna, öppnar upp för att söka mer kunskap, säkrare underlag. Övertygelse om att man är på rätt spår, å andra sidan, hjälper till att utesluta alternativ och ta nästa steg i utredningen, säger Åsa Wettergren.
Omgivningen spelar roll
Denna pendling mellan tvivel och övertygelse påverkas också av hur personer i åklagarens omgivning ställer sig. Under förundersökningens gång diskuterar åklagare sina tvivel, hintar och funderingar med betrodda kollegor och polisutredare. Deras respons har stor betydelse för att stärka åklagaren i hens uppfattningar. Likaså spelar exempelvis en domares beslut att hålla kvar en misstänkt i häkte stor roll för bedömningen.
– Olika former av ”institutionellt stöd” ger en kollektivt baserad övertygelse och har stor betydelse för att förstå och våga lita på den kunskap som förundersökningen gett, säger forskaren Nina Törnqvist vid Uppsala universitet.
Ökar rättssäkerheten
Att reflektera mer över känslor som är med och bygger upp kunskap, och att öka insikten om hur känslor påverkar olika beslut, ökar objektiviteten och rättssäkerheten, menar forskarna.
Resultaten kan, enligt dem, bli en utgångspunkt för mer forskning om känslors betydelse även i andra sammanhang där beslutsfattande ska vara objektivt.
Inför terminsavslut och längre ledigheter är det vanligt att tempot skruvas upp ytterligare ett snäpp, då många har mycket att avsluta för att kunna vara borta från jobbet en tid.
Eftersom många anställda i Sverige går på semester ungefär vid samma tidpunkt är det inte ovanligt att de dessutom blir involverade i varandras deadline, något som ökar arbetsbördan ytterligare. Dessutom ska mycket hinnas med i privatlivet – med skolavslutningar, afterwork, avslutningsfester och andra förberedelser inför sommaren.
Så många upplever stress
Enligt Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning, ”Hälsa på lika villkor”, som släpptes i början av 2023, uppger 15 procent av yrkesverksamma att de känner sig ganska eller mycket stressade.
Med flera veckors semester som mål biter många ihop fram till ledighet och vila. Men hur funkar det egentligen att jobba stenhårt en period för att sedan återhämta sig på semestern?
– Vi klarar det oftast bra, förutsett att balansen i övrigt är god och arbetsbelastningen sett över året är okej, och att det handlar om den här begränsade perioden, säger Hanna Malmberg Gavelin, lektor i psykologi vid Umeå universitet och psykolog vid stressrehabiliteringen i Region Västerbotten.
– Men har man en hög arbetsbelastning generellt så kan det vara svårt att varva ned under semestern och stressnivåerna kommer att öka snabbt igen då man kommer tillbaka, fortsätter hon.
Nedvarvning bör ske successivt
Oavsett om arbetsbelastningen varit hög en längre tid, eller bara inför semestern, måste man räkna med att det krävs en övergångsperiod mellan stor stress och vila.
– Om du går in i semestern med väldigt hög anspänningsnivå kommer du behöva ge hjärnan och kroppen en chans att varva ned, det är inget som man kan göra bara sådär. Det kan behövas en gradvis nedtrappning, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Det är svårt att ge en generell angivelse för hur lång tid nedtrappningen kräver. Men Hanna Malmberg Gavelin säger att man åtminstone får räkna med några dagar.
Antingen kan nedtrappningen påbörjas i slutet på terminen eller i början av semestern. Det beror på vilka möjligheter som finns att påverka sina arbetsuppgifter.
– Om man måste jobba ända in i kaklet så måste man tänka att man får ägna början av semestern till den här nedtrappningen. Så att man inte kastar sig in i aktiviteter på semestern, utan behöver ett par dagar att landa och varva ned.
Prioriteringar minskar stressen
Men det finns flera fördelar med att ha luft i schemat innan man checkar ut för semester, som att ge sig tid att fundera, prioritera och knyta ihop säcken.
– Vad är det som måste vara klart nu och vad kan vänta? Så att man kan släppa arbetet när det är dags för semester. Om man har mycket ouppklarat när man går in i semestern så kan det hindra återhämtningen och det blir något som stressar upp en när man börjar arbeta igen, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Hon betonar att det kan vara lite extra svårt att göra prioriteringar då man är stressad. Då är det bra att känna till att arbetsgivaren har ett ansvar att se till att arbetsbelastningen är rimlig och hjälpa till att prioritera arbetsuppgifter.
Det är också bra att planera för den första tiden efter semestern. Även i det skiftet krävs en övergång för att kroppen och hjärnan ska må bra.
– Samma sak gäller där – gradvis nedtrappning, gradvis upptrappning. Det funkar inte att gå från 100 till 0 till 100. Det är individuellt hur man kan få ihop det, men försök tänka att du ska ha lite luft i schemat och inte direkt kasta dig in i möten, deadlines, undervisning.
Regelbunden återhämtning och bra sömn
Semester är viktigt för återhämtning, men det är en av många källor. För att måendet och hälsan ska förbli hållbar i längden är det ännu viktigare med daglig och regelbunden återhämtning.
– Man kan inte tänka att man kan jobba järnet hela terminen och bara vila på semestern. Det funkar inte. Det är som att tänka att jag ska äta på helgen och sedan äter jag inte på hela veckan. Det är en övergående effekt, ska vi må bra så måste vi få det regelbundet, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Den allra viktigaste källan till återhämtning är sömn. Men även aktiv återhämtning är viktig – som att ta en promenad eller annan fysisk aktivitet. Sociala aktiviteter som att umgås i trygga miljöer med familj och vänner är också bra, eller att ägna sig åt kravlösa aktiviteter som en hobby, vara ute i naturen eller lyssna på musik.
– Det finns ganska många grejer som kan vara återhämtande och det är individuellt vad som fungerar återhämtande för just mig. Men variationen är bra, att varva mellan vila och aktiv återhämtning.
Varva aktivitet med vila
Vad som fungerar för återhämtande beror också på vad som varit själva belastningen – om man suttit på kontoret och arbetat koncentrerat hela dagen kanske en promenad är den bästa återhämtningen. Men har man sprungit runt och träffat massa folk kanske det bästa är att sätta sig ned och läsa en bok.
– Det behöver inte vara långa pauser och raster. Viktigast är att det blir en vana, en naturlig del av dagen. Man brukar prata om randiga dagar – att det ska varvas aktivitet och återhämtning, säger Hanna Malmberg Gavelin och föreslår tre djupa andetag, gå en sväng i korridoren, byta några ord med en kollega eller ta en längre paus under lunchen.
Vad händer om man inte får återhämtning?
– Stress i sig är inget farligt, det är nödvändigt för oss, det gör att vi bli mer skärpta och fokuserade att möta och ta oss an de krav som vi stöter på. Men stressreaktionen kostar energi och vi behöver återhämta oss emellanåt för att må bra. Får man obalans mellan aktivitet och återhämtning så kan man få stressymptom – som svårt att sova, smärta, värk, lättirritation, trötthet. Det är varningssignaler att ta på allvar.
Men hur är det med semester då, är det bara återhämtande? Faktum är att man även under ledigheter behöver vara vaksam för att få den återhämtning som krävs.
– Även under semestern kan det behövas planering och prioritering. Vi mår bra av att ha en balans mellan vilande återhämtning och aktiv återhämtning även under ledighet, säger Hanna Malmberg Gavelin.
Avsluta arbetsuppgifter före semestern. Ta hjälp av chefen för att prioritera.
Tipsen för en bra övergång mellan jobb och semester
Nedtrappning. Räkna med att hjärnan och kroppen behöver nedtrappning mellan arbete och semester innan den kan komma i vila. Planera in nedtrappningen i jobbschemat i slutet av terminen eller i början av semestern.
Prioritera. Planera och prioritera arbetsuppgifter innan semestern. Vad kan vänta, vad behöver göras nu?
Knyt ihop säcken. Lämna inte terminen med oavslutade arbetsuppgifter. Det kan påverka återhämtningen negativt.
Ta hjälp. Din chef ska hjälpa till om det är svårt att prioritera.
Upptrappning. Planera för första tiden efter semestern så att tillbakagången inte innebär stress.
Varje dag. Semester är en viktig återhämtning, men inte den enda. Ännu viktigare är att du har balans mellan aktivitet och återhämtning – anspänning och avslappning – regelbundet varje dag. Det ska bli en vana.
Små saker räknas. Återhämtning måste inte vara tidskrävande. Korta pauser kan göra stor skillnad. En bra regel är att ta en liten paus när du byter arbetsuppgifter och går mellan möten.
Schemalägg. Lägg in återhämtning i kalendern om du har svårt att komma ihåg.
Individuellt. Fundera över vad som ger återhämtning för dig? Vad är det som laddar batterierna, vad ger vila och mer energi?
Kontraster. Vad som kan vara återhämtande beror på vad belastningen varit – om du suttit och koncentrerat dig är det bra med en promenad och prata med en kollega. Om du varit social och varit på benen mycket kan en soffa och en bok fungera återhämtande. Tänk på kontraster.
Återhämtning på semestern. Tänk på att kontraster mellan anspänning och avslappning är viktigt även under semestern.
Klimatförändringar påverkar och hotar den biologiska mångfalden världen över. Men konsekvenserna av de förändrade livsvillkor som klimatförändringarna orsakar skiljer sig mellan olika geografiska regioner och grupper av organismer.
En omfattande studie som gjorts av ett internationellt forskarteam ger nu nya insikter om klimatförändringarnas effekter på den biologiska mångfalden.
Fjärilar gör både nytta och skada
Forskarna har undersökt fjärilars utbredning i Sverige och Finland. Vissa fjärilar är viktiga pollinatörer, andra är skadegörare på växter och nästan alla nyttjas som föda av bland annat fåglar. Sammansättningen av fjärilsarter kan därför få stora konsekvenser för ekosystemens funktion.
– Vi var intresserade av hur fjärilarnas utbredning har förändrats under de senaste 120 åren till följd av de ändrade utmaningar och levnadsförhållanden som kännetecknar vår föränderliga värld, säger forskaren Johanna Sunde vid Linnéuniversitetet.
Forskningen visar hur klimatförändringar, markanvändning och arternas olika egenskaper tillsammans har bidragit till förändringar av det geografiska utbredningsområdet för 131 fjärilsarter i Sverige och Finland under de senaste 120 åren.
Antalet fjärilsarter ökar
Forskarna upptäckte att antalet fjärilsarter har ökat med i genomsnitt 64 procent – från 46 till 70 arter. Det beror på att många fjärilar har förskjutit sina utbredningsområden norrut. Ökande temperaturer har varit avgörande för fjärilarnas nya mönster.
Fjärilarnas förmåga att följa med när temperaturerna rör sig norrut påverkas också av människans markanvändning och av de olika arternas egenskaper, förutsättningar och behov, som till exempel vilka temperaturer, naturtyper och värdväxter olika fjärilar föredrar.
– Att förstå hur dessa faktorer interagerar och påverkar förutsättningarna för olika arter kommer att vara avgörande när vi fortsätter att möta och hantera effekterna av den globala uppvärmningen, förklarar Johanna Sunde.
Konsekvenser för biologisk mångfald
De förändringar som fjärilsfaunan har genomgått under det senaste seklet visar hur komplexa de ekologiska konsekvenserna av ett varmare klimat kan vara. Det är därför viktigt att ta hänsyn till ett brett spektrum av samverkande faktorer när man övervakar och planerar åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, menar forskarna.
De hoppas nu att resultaten kommer att uppmuntra till ett bredare ekologiskt perspektiv på klimatförändringarnas inverkan.
– Vi bevittnar bokstavligen dramatiska förändringar i naturen och hur olika fjärilsarter anpassar sig till nya förutsättningar. Det är också viktigt att tillägga att även om vi generellt ser en högre artrikedom i provinserna så finns det också somliga arter som inte tycks kunna anpassa sig eller hinna sprida sig i samma takt som temperaturerna. Sådana arter minskar därför i antal och går en osäker framtid till mötes, säger Johanna Sunde.
Forskningen har letts från Linnéuniversitetet i samarbete med Lunds universitet, Gävle universitet och Finlands miljöinstitut.
Johanna Sunde, forskare vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, johanna.sunde@lnu.se
Markus Franzen, lektor vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, markus.franzen@lnu.se
Vikingasjukan börjar vanligtvis som en knöl i handflatan som sedan växer och gör att ett eller flera fingrar låser sig i ett böjt läge. Tillståndet är vanligtvis inte smärtsamt, men knölarna kan ömma vid tryck.
Tre av tio män kan drabbas
Sjukdomen är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor. Upp till tre av tio män över 60 år i norra Europa drabbas av tillståndet, som i medicinska sammanhang går under namnet Dupuytrens kontraktur. I folkmun är namnet i regel vikingasjukan, till följd av det faktum att främst människor i norra Europa drabbas.
Vikingasjukan, här med böjt och stelt ringfinger. Bild: MikkTooming, via Wikimedia commons *.
Neandertalare var en grupp forntida människor som befolkade Europa och Asien innan de moderna människorna kom dit. När moderna människor och neandertalare träffades för 60 000 år sedan blandade de sig och fick barn. Som ett resultat av detta kommer mellan en och två procent av arvsmassan hos människor med rötter utanför Afrika från neandertalare.
– Eftersom vikingasjukan sällan ses hos individer med afrikansk härkomst frågade vi oss om genvarianter från neandertalare delvis kan förklara varför människor utanför Afrika främst drabbas, säger Hugo Zeberg vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Viktiga riskfaktorer från neandertalare
Hugo Zeberg och forskarkollegor analyserade genetiska riskfaktorer hos drabbade personer med europeisk härkomst i USA, Storbritannien och Finland. Genom att jämföra arvsmassan hos nästan 8 000 drabbade och drygt 600 000 friska personer identifierade forskarna totalt 61 genetiska riskfaktorer för att drabbas av vikingasjuka.
Tre av dessa riskfaktorer har nedärvts från neandertalare, visar det sig – bland dem den andra och den tredje viktigaste riskfaktorn för sjukdomen.
Studien belyser hur mötet med neandertalare kan resultera i att vissa sjukdomar särskilt drabbar vissa grupper.
– Det här är ett fall där mötet med neandertalare resulterat i en ökad risk att drabbas av sjukdom, även om vi inte ska överdriva kopplingen mellan neandertalare och vikingar, säger Hugo Zeberg.
Hugo Zeberg, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet hugo.zeberg@ki.se
Vid multipel skleros, MS, försämras nervernas funktion av att immunsystemet attackerar det fett som skyddar nervtrådarna. Nerverna blir inflammerade, vilket kan leda till nervskador. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ försämras de flesta personer med MS ändå med tiden.
Vid en graviditet dämpas immunförsvaret hos den gravida. Och det, tror forskare, kan förklara varför kvinnor med MS i regel får en lindring av sin sjukdom när de är gravida. Perioderna med sjukdomssymtom, så kallade skov, minskar med i snitt 70 procent under graviditetens sista tredjedel.
Även en del andra autoimmuna sjukdomar, som reumatoid artrit, förbättras tillfälligt under en graviditet.
T-celler särskilt intressanta
Men det har varit oklart varför den här förbättringen sker. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka vilka mekanismer som är särskilt betydelsefulla för symtomminskningen vid graviditet.
De var särskilt intresserade av immunceller av typen T-celler, som generellt spelar en mycket viktig roll i immunförsvaret. T-celler är både centrala i att driva sjukdomsförloppet vid MS och betydelsefulla under en graviditet.
I studien jämförde forskarna 11 kvinnor med MS samt sju friska kvinnor som lämnat blodprov före, under och efter en graviditet.
Forskarna kartlade de gener som används i T-cellerna vid olika tidpunkter under graviditeten. De studerade också förändringar som reglerar hur gener slås på och av.
Gener växelverkar med varandra
Forskarna hittade nätverk av gener som växelverkar med varandra och som påverkas under graviditeten. Studien visar att dessa gener i stor utsträckning är kopplade till sjukdomen och till viktiga processer i immunförsvaret.
– Vi ser att förändringarna i T-cellerna speglar förbättringen av skovfrekvensen, säger Sandra Hellberg, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
De största förändringarna sker i den sista tredjedelen av graviditeten, den tiden då kvinnor med MS förbättras som mest.
– De förändringarna går sedan tillbaka efter graviditeten vid den tidpunkt då sjukdomsaktiviteten tillfälligt ökar. Det är viktigt att poängtera att sjukdomsaktiviteten därefter återgår till den som var innan graviditeten, säger Sandra Hellberg.
Hoppet: Nya behandlingar
Nätverket av gener som påverkades vid graviditet innehöll också gener som regleras av graviditetshormoner, framför allt progesteron.
Forskarna arbetar nu vidare med att i labbet testa olika hormoner för att se om de kan efterlikna effekterna som de sett i den aktuella studien, i en framtida möjlig behandlingsstrategi för MS.
För barn med läs- och skrivsvårigheter är skrivandet ofta en utmaning. Stavningen tar mycket fokus och energi, inte minst. Det kan göra att andra viktiga delar, som att hålla en röd tråd och att välja passande ord, blir lidande.
I en avhandling har Sanna Kraft, logoped och doktorand vid Göteborgs universitet, undersökt om det kan underlätta för elever som har läs- och skrivsvårigheter att använda skrivredskapet tal-till-text, där datorn i realtid skriver det som sägs.
Tal-till-text, vad är det?
Det finns en rad program och appar med tal-till-text-funktion. Taligenkännings-tekniken i dessa program och appar omvandlar ditt tal till text på en skärm medan du talar.
Ett tips vid användning är att tala tydligt och inte för fort – men inte för långsamt, heller. Talas orden in ett och ett uteblir kontexten och resultatet blir inte alltid bra. Blir något fel kan du dock lätt ändra texten via tangentbordet.
Det behövs ingen särskild mikrofon för att spela in talet, det räcker med datorns eller telefonens inbyggda mikrofon.
De flesta datorer och plattor har en gratis inbyggd funktion för tal-till-text. Det går också att ladda ned externa appar och program. En del är kostnadsfria för användaren, andra inte.
Elever i i mellanstadieåldern, med och utan läs- och skrivsvårigheter, fick i en undersökning i avhandlingen använda tal-till-text för att skriva texter. De fick även skriva med tangentbord. Sedan jämfördes hur barnen gjorde – och hur texterna blev.
Vissa knep behövs
Resultaten pekar på att skrivandet kan underlättas med hjälp av tal-till-text, särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Dock är det en färdighet i sig att skriva med detta hjälpmedel, säger Sanna Kraft. Det kräver viss undervisning, likt andra skrivredskap.
Och vissa strategier fungerar bättre än andra när eleverna skriver med tal-till-text, enligt avhandlingen.
– Till exempel fungerar det inte så bra att diktera in text genom att säga ett ord i taget, eftersom det ger redskapet väldigt lite kontext och ofta leder till fel, säger Sanna Kraft.
– Ett annat viktigt resultat är att det är bra att kombinera användning av tangentbord och tal-till-text. Exempelvis är tal-till-text användbart för långa, svårstavade ord, medan tangentbordet är bättre när man ska skriva korta ord som ”i” och ”att”.
Barnen anpassar sig till skrivet språk
En farhåga med den här typen av språktjänst har varit att texter skulle bli för talspråkslika. Därför, i avhandlingen, jämfördes texterna även med elevernas muntliga berättande.
– Det visade att eleverna klarar att anpassa sig till skriftspråk, trots att de pratar in texten, säger Sanna Kraft.
Ingen skillnad syntes heller i texternas kvalitet när eleverna skrev med tal-till-text jämfört med när de skrev på tangentbord. Texterna blev varken bättre eller sämre.
– Men eftersom eleverna aldrig tidigare hade skrivit text med tal till text är resultatet lovande och uppmuntrar till vidare forskning om tal-till-text som skrivredskap för elever med läs- och skrivsvårigheter, säger Sanna Kraft.
Jordgubben är det ekonomiskt viktigaste bäret i Sverige, men varje år orsakar en gråmögelsvamp stora skördeförluster. Flera olika bekämpningsmedel används men svampen som orsakar gråmögel har utvecklat resistens mot nästan alla växtskyddsmedel.
Därför behövs pålitliga biologiska bekämpningsmedel för att ersätta kemikalierna som används mot skadliga svampar, menar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
De har undersökt om en nyttosvamp kan bidra till en lösning på mögelproblemet.
– Den jästliknande nyttosvampen Aureobasidium pullulans har tidigare visat sig vara effektiv för att bekämpa gråmögel i växthus, säger forskaren Mudassir Iqbal vid SLU.
Fältförsök i Skåne
I en ny studie testade forskarna två olika koncentrationer av nyttosvampen och extrakt från sockerbetor under ett två år långt fältförsök i Skåne. Sockerbetsextrakt har tidigare visat sig kunna framkalla försvar mot skadegörare i potatis.
– Alla behandlingar vi gjorde i fält minskade gråmögelangreppen efter skörd och ökade hållbarheten för den skördade frukten. Bäst effekt fick vi med den högsta koncentrationen av A. pullulans, vilket också resulterade i högre fruktproduktion. Det visar att nyttosvampen också stimulerar tillväxten, säger forskaren Johan Stenberg vid SLU.
Bärens hållbarhet förbättras
Enligt forskarna bidrog sprejning med både nyttosvamp och sockerbetsextrakt till en pålitlig biologisk bekämpning av gråmögel och därmed förbättrad hållbarhet på de jordgubbsaskar som säljs i handeln.
– Att använda den här nyttosvampen och sockerbetsextrakt kan bidra till en övergång från kemiska fungicider till mer hållbara metoder utan att vi behöver kompromissa med odlingssäkerheten, säger Mudassir Iqbal.
I en annan studie gjordes labbtester med nyttosvampen mot svamparna Botrytis cinerea och Colletotrichum acutatum, som orsakar gråmögel och bladfläckssjukdomar hos jordgubbar.
Skadesvamparna växte mindre
Studien visar att de två skadesvamparnas mycel växte mycket mindre i närvaro av den nyttiga svampen. Samma goda resultat syntes när skadesvamparna odlades i vätska där även nyttosvampen hade odlats.
Det visar att metaboliter, ämnen som nyttosvampens utsöndrar, är inblandade.
– Vår studie visade också att A. pullulans producerade betydande mängder extracellulära proteaser, som är kända för att bryta ner svampens cellväggar. Vi tittade närmare på proteinerna och hittade exofiliner, liamociner och fria fettsyror som alla kända för att ha svampdödande egenskaper. För att ta reda på exakt vilka metaboliter som är ansvariga för den biologiska bekämpningseffekten behövs fler studier, säger Johan Stenberg.
Johan Stenberg, professor vid institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, Johan.Stenberg@slu.se
Mudassir Iqbal, postdoktor vid institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, mudassir.iqbal@slu.se
Antibiotikaresistens är enligt världshälsoorganisationen, WHO, ett av de största hoten mot global hälsa eftersom resistensen gör att antibiotika-läkemedel inte biter. Uppskattningsvis dör varje år 700 000 människor i infektioner som har orsakats av antibiotikaresistenta bakterier.
Prover från reningsverk, jord och människor
Forskning hittills har i regel fokuserat på att hitta och kartlägga de resistensgener som redan är vanliga i sjukdomsalstrande bakterier. I den nya studien har forskare i stället analyserat en stor mängd DNA från bakterier för att kartlägga nya former av resistensgener och se hur vanliga de är.
Forskarna studerade tusentals bakterieprover från olika miljöer. Det handlar om prover från bland annat reningsverk, jord och människor.
Finns nästan överallt
Det visade sig att resistensgener mot antibiotika finns hos bakterier i nästan alla miljöer – inklusive i och på människor. Nya resistensgener hittades också i sjukdomsalstrande bakterier.
Forskarna såg att resistensgener hos bakterier som lever på och i människor och miljön var tio gånger fler än de som hittills varit kända. Och av de resistensgener som fanns hos bakterier i och på människor var 75 procent inte alls kända sedan tidigare.
– Vi har identifierat nya resistensgener i många miljöer där de hittills har varit oupptäckta. Dessa gener kan utgöra ett tidigare förbisett hot mot mänsklig hälsa, säger Erik Kristiansson, professor vid Chalmers.
– Före studien fanns ingen kunskap alls om dessa nya resistensgeners förekomst. Antibiotikaresistens är ett komplicerat problem, och vår studie visar att vi behöver fördjupa förståelsen för hur bakterier utvecklar resistens och vilka resistensgener som kan utgöra ett hot i framtiden.
Nytt projekt följer utvecklingen
I ett nytt internationellt forskningsprogram ska forskarna nu ta prover från bland annat avloppsvatten, jord och djur för att få en bild av hur antibiotikaresistens sprids mellan människor och miljön, säger Johan Bengtsson-Palme vid Chalmers.
– Med de tekniker vi har utvecklat gör vi det möjligt att följa dessa nya resistensgener i miljön och förhoppningsvis kan vi upptäcka dem i sjukdomsalstrande bakterier innan de hinner ställa till med utbrott i sjukvården.
Så gjordes studien
Forskarna använde DNA från två offentliga databaser. Den ena, ResFinder, innehåller ett par tusen tidigare kända gener för antibiotikaresistens hos bakterier. Dessa har forskarna utökat med en stor mängd nya resistensgener som de har hittat genom analys av bakterie-DNA. Sammantaget uppgår de kända och nya resistensgenerna till 20 000 gener.
Den andra databasen, MGnify, innehåller stora mängder bakterie-DNA från källor som bakterier som lever på och i, som människor, reningsverk, jord och vatten. Dessa analyserades för att undersöka hur vanliga de olika resistensgenerna var i bakteriernas DNA. Totalt analyserade studien 630 miljarder DNA-sekvenser och det visade sig att de nya resistensgenerna finns i nästan alla miljöer.
Metoden som har använts kallas metagenomik. Det är en metod för att studera metagenom, vilket är den samlade genuppsättningen hos alla olika organismer i ett visst prov eller inom en viss miljö. Med hjälp av metoden går det att studera även mikroorganismer som inte kan odlas i ett labb.
Erik Kristiansson, professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborg universitet erik.kristiansson@chalmers.se
Många studenter som påbörjade sina studier hösten 2020 – i samband med att universiteten införde covid-restriktioner – tar i dagarna sin kandidatexamen.
I en ny studie har forskare från Umeå universitet undersökt hur studenternas psykiska hälsa har påverkats av pandemin. De har tittat på om studenterna har känt oro för sina studier och vilka konsekvenser pandemin fick för deras livstillfredsställelse och framtidssyn.
Forskarna följde samma studenter från hösten 2020 till våren 2022, då restriktionerna lyftes och universiteten började återgå till normal verksamhet.
Oron ökade första året
Forskarna såg att oron ökade markant under pandemins första år för alla studenter, oavsett tidigare erfarenhet av universitetsstudier. Det påverkade också livstillfredsställelsen negativt.
– Studenter med begränsad erfarenhet av universitetsstudier innan pandemin slog till, och då särskilt nya studenter hösten 2020, upplevde generellt högre grad av oro jämfört med mer etablerade studenter, säger forskaren Andrea Bohman vid Umeå universitet.
Stöd från lärare och klass viktigt
Skillnaden höll fortfarande i sig våren 2022.
– Nya studenter som upplevde gott stöd från lärare och bra sammanhållning i klassen kände dock mindre oro, vilket visar på vikten av stöd och guidning under studietiden, säger Andrea Bohman.
Enligt forskarna ger studien viktig kunskap om de utmaningar som svenska universitetsstudenter har stått inför under pandemin. De betonar även vikten av att stödja nya studenter för att minska den akademiska stressen och förbättra studieupplevelsen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg){kind=link}
