Det dagliga arbetet vid en vårdcentral består av möten med enskilda patienter. När resurserna inte räcker till blir prioritering och ransonering en viktig men problematisk uppgift.

Eva Arvidsson, distriktsläkare och doktorand vid Prioriteringscentrum på Linköpings universitet, har undersökt hur läkare, sjuksköterskor och patienter uppfattar problemen och hur de kan angripas. Studierna har genomförts med enskilda intervjuer, enkäter och fokusgrupper.

– Personalen efterfrågar stöd och riktlinjer från politiker för att bättre kunna hantera situationen, medan patienterna vill att vårdpersonal och inte politiker ska göra prioriteringarna, säger Eva Arvidsson.Var tionde patient hade upplevt någon form av ransonering men bland dessa var ändå 60 procent nöjda med resultatet.

Riksdagen har beslutat om en etisk plattform med tre principer för prioritering. Utifrån denna har tre kriterier arbetats fram: tillståndets svårighetsgrad, nyttan av en planerad åtgärd och åtgärdens kostnadseffektivitet.

Hittills har denna systematiska modell provats i liten utsträckning inom primärvården. I stället förekommer en ”ad-hoc”-ransonering (olika från fall till fall) som enligt studien medfört oönskade konsekvenser som bristande kontinuitet och svårigheter att planera vården. Den har också lett till att vissa patientgrupper, särskilt kroniskt sjuka och äldre, trängts undan.

Genom intervjuerna har ytterligare tre aspekter på prioriteringar identifierats: perspektiv, tidsram och evidensnivå. Perspektiv handlar om att beakta både det medicinska perspektivet och patientens perspektiv vid bedömningen av patientnytta och sjukdomens svårighetsgrad. Tidsram gäller bedömning av nuvarande symtom och nytta kontra risken för komplikationer i framtiden, och eventuella framtida vinster av olika insatser. Evidensgrad handlar om svårigheten att applicera kunskap från vetenskapliga studier om en grupp patienter, till exempel med en viss diagnos, på en enskild patient.

Avhandlingen
Priority setting and rationing in primary health care.
Linköping University Medical Dissertations No. 1342.
Disputationen ägde rum torsdag 31 januari med professor Magne Nylenna, Oslo, som opponent.

– Det är oroväckande. För elever med ADHD är datorn ett viktigt hjälpmedel som gör det lättare att fokusera på uppgiften och arbeta i sin egen takt. Den kan underlätta lärandet i både läsning och matematik, säger Vedrana Bolic, som är doktorand i arbetsterapi och en av forskarna som genomfört studien.

Studien bygger på en enkät till 102 elever med ADHD på högstadiet och i gymnasiet om deras användning av dator i skolan. Resultatet jämfördes sedan med datoranvändning hos elever med rörelsehinder och elever utan funktionshinder.

Det visade sig att mindre än hälften av eleverna med ADHD hade tillgång till dator i klassrummet. I nästan allt skolarbete använde de dator i mindre omfattning än elever med rörelsehinder och elever utan funktionshinder.

– Medan en tredjedel av eleverna med ADHD använde datorn för att söka information på Internet använde hälften av dem med rörelsehinder och två tredjedelar av övriga elever datorn för samma ändamål.

Även för att skriva använde eleverna med ADHD datorn mer sällan och de hade mindre kontakt med lärarna via e-post än andra elever.
Studien visar dessutom att eleverna med ADHD inte är nöjda utan vill använda datorn mer och för fler aktiviteter i skolan.

Antalet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD ökar, men tidigare forskning visar att deras behov av hjälpmedel inte uppmärksammas på samma sätt som för elever med rörelsehinder.

– Ungdomar med ADHD som inte har en dator förskriven som hjälpmedel får dela klassens eller skolans datorer med alla andra elever. Därför är deras möjlighet att använda dator i skolan en viktig fråga för arbetsterapeuter, säger Vedrana Bolic.

Artikel: Computer use in educational activities by students with ADHD av Vedrana Bolic, Helene Lidström, Anette Kjellberg, Helena Hemmingsson och Nils Thelin. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21 januari 2013.

— Vi kommer allt närmare verklig körning, utan att behöva ge oss ut i trafiken, säger Per Öberg, forskare på Fordonssystem och labbchef för LiU:s Fordonslaboratorier.

VTI:s avancerade körsimulator Sim III har nu via en optisk länk knutits samman med de bilar som står i Fordonslaboratoriet på Linköpings universitet. Föraren i simulatorn sitter i en bil monterad på en släde med rörliga bilder på skärmar framför och vid sidorna. Släden rör sig ungefär som bilen skulle ha gjort, till exempel kan den skaka för att simulera ojämnheter i vägen.

Genom att koppla simulatorn till verkliga bilar i Fordonslaboratoriet öppnas nu helt nya möjligheter att testa och provköra exempelvis hybridbilar och få svar på frågor som hur stor bränsleförbrukningen är, hur styrsystemen samverkar, hur kyl- och värmesystem kan bli så effektiva och bränslesnåla som möjligt eller i vilka lägen är det mest effektivt att använda olika typer av motorer (el-, gas- eller motorer för flytande bränsle).

– Att koppla ihop simulatorn med en riktig bil gör att vi kan genomföra studier som tidigare inte var möjliga, säger Anders Andersson, forskningsingenjör på VTI.

På den bil som ska testas kopplas dynamometrar till bilens drivaxlar. Dynamometrarna ger precis den tröghet däcken skulle känt av på olika underlag, i ett uppförslut eller på såphala vägar. I bilen monteras också en pedalrobot med två ställdon, ett styr gasen och ett bromsen. När föraren i simulatorn trycker på bromsen, trycker roboten exakt lika mycket på bromsen i bilen i labbet. Hastighet och andra värden överförs lika snabbt tillbaka till simulatorn hos VTI.

– På det här viset kan man provköra och jämföra många olika bilar eller drivlinor och det tar inte mer än 15-30 minuter att flytta över utrustningen till en annan bil. Vi kan också utföra experiment som skulle vara direkt trafikfarliga utanför laboratoriet, säger Per Öberg.

Det är knappt ett och ett halvt år sedan som Fordonslaboratoriet på LiU invigdes, ett laboratorium som egentligen är tre: laboratoriet för fordonsframdrivning, laboratoriet för fordonsinformatik och laboratoriet för energilagring och energiomvandling. – Fordonslaboratorierna har utvecklats väl och nu är vi först i världen med att koppla ihop två simulatorer på det här viset, säger en nöjd Lars Nielsen, professor i Fordonssystem på LiU.

Resultaten kommer också att redovisas vetenskapligt i samband med Society of Automotive Engineers World Congress i Detroit i mitten av april 2013.

Läs mer på LiUs forskningswebb och hos
VTI, inkl videolänk. 

Märkning som vilseleder
– EU:s märkning visar testvärden för tre saker: våtgrepp, rullmotstånd och ljudnivå. Det är relevant för sommardäck, men ett trippel-A på dessa områden innebär tyvärr usla däckegenskaper på vinterväg. Därför har de nordiska länderna resonerat kring att det behövs ytterligare en märkning som också visar däckets vinteregenskaper. Annars finns en stor risk att konsumenter väljer ett dåligt vinterdäck framför ett som är betydligt bättre, säger Niclas Engström.

Det är tänkt att det däcktest som ligger till grund för den nya klassificeringen av vinterdäck ska utföras av tillverkarna själva. Niclas Engström har därför provat sig fram till vilken typ av test som skulle vara mest lämplig för Transportstyrelsen att införa som obligatorisk.

– Klassificeringen måste bygga på ett standardtest som är viktig för däckets vinteregenskaper, samtidigt som testet måste vara ekonomisk rimligt och repeterbart. Därför har vi uteslutit tester utomhus, då förhållandena varierar för mycket, vilket även gäller islador. I en ishall kan man däremot få stabila mätningar, förklarar Niclas Engström.

Föreslår bromstest
Några mindre saker återstår att göra innan projektet avslutas i juni 2013, och det test som Niclas kommer att föreslå för Trafikverket är ett bromstest som utförs i en ishall. Däckets bromsförmåga på is är viktigt för vägsäkerheten samtidigt som testet är relativt billigt och repeterbarheten är god.

– Bromstestet blir en bas, sedan kan man förhoppningsvis bygga ut det i likhet med Euro NCAP (standardiserat krocktest för bilar). Helst hade man också velat få med däckets laterala grepp, hur väl det klarar sig i sidled, eftersom många olyckor idag sker på grund av sladd. Svårigheten med den typen av tester är att det kräver en stor yta, en ishall är alldeles för liten.

Testet kommer att vara relativt, det betyder att mätvärdena på det testade däcket jämförs i procent mot ett referensdäck som testas parallellt. Referensdäcken tillverkas med snäva parametrar och kommer att vara mer homogena än vanliga däck, som faktiskt kan skilja sig en del mellan olika tillverkningsomgångar.
 
Det är troligt att även Norge och Finland kommer att använda samma vinterdäcksklassificering som Sverige eftersom de båda grannländerna har representanter i projektets referensgrupp.

Endast friktionsdäck berörs
Bland vinterdäck är det bara friktionsdäck som kommer att beröras av den nya klassificeringen. Anledningen till detta är att dubbdäck inte går att köra tillsammans med referenshjulen, då dubbdäcken förstör underlaget. Det går inte heller att repetera ett test där ett dubbdäck redan använts.

– Det är synd att vi i nuläget inte har en lösning för standardtester av dubbdäck eftersom det finns en del riktigt dåliga dubbdäck ute på marknaden. Dubbdäck är dock undantagna från EU:s däckmärkning, vilket är positivt då kunden annars kanske hade valt bort ett bra dubbdäck på felaktiga grunder, resonerar Niclas Engström.

Vilken typ av vinterdäck föredrar då Niclas själv, dubbat eller dubbfritt?

– Dubbdäck. På vinterväg är det bästa dubbdäcket aldrig sämre än det bästa dubbfria i något avseende. Ett före som är väldigt dåligt för friktionsdäck är ett isigt underlag som är täckt av lite snö, då får inte däcket någon kontakt med isen eftersom snön kommer mellan däcket och isen.

När en förälder drabbas av långvarig psykisk ohälsa påverkas ofta hela familjen. Många får problem med ekonomi och relationer, vilket innebär att familjen hamnar i en socialt utsatt situation. Man vet att barnen i dessa familjer riskerar att få problem i sin utveckling varför riktat stöd till familjen är av stor vikt.

– Min erfarenhet, efter att ha arbetat med utsatta familjer i 20 år, är att stödet som dessa familjer erbjuds inte är anpassat efter deras behov. De familjer som har mest komplexa problem, det vill säga de som behöver hjälpen allra mest, får ofta allra minst, säger Annelie Björkhagen Turesson, forskare vid Institutionen för socialt arbete.

Tillsammans med Birthe Hagström, forskare och utvecklingsledare i Malmö stad, drar Annelie Björkhagen Turesson nu igång ett unikt forsknings- och behandlingsprojekt, ALVHA, som riktar sig till de mest utsatta familjerna. Malmö högskola ansvarar för forskningsdelen medan Malmö stad har ansvar för behandlingen.

– Projektet vänder sig till familjer med späd- och småbarn där en eller båda föräldrarna lider av psykisk ohälsa, säger Björkhagen Turesson.

Projektet kommer att ha fokus på barnets utveckling och relationen mellan barn och förälder.

– Insatserna kommer att anpassas till varje familjs specifika behov i samarbete med olika verksamheter. Det kan handla om allt från hjälp med vardagssysslor och ekonomi till kontakter med psykiatrin och socialtjänsten.
– En viktig del, förutom samspelet mellan barn och förälder, är att upparbeta ett nätverk av släkt, vänner och professionella kring familjen som kan hjälpa till.

Annelie Björkhagen Turesson och Birthe Hagström kommer i sin forskning att följa barn och föräldrar över tid.

– Vår avsikt är att få möjlighet att följa barnen under hela deras uppväxt. På sikt hoppas jag att vi kan bidra till att finna framgångsrika sätt att stödja dessa familjer och samtidigt förbättra våra arbetssätt, säger Björkhagen Turesson.

Projektet som har beviljats 6,5 miljoner euro från EU:s Sjunde ramprogram, startar i februari 2013 och pågår i fyra år.

Under de senaste årtiondena har familjestrukturerna i Europa blivit allt mer komplexa. Kvinnor föder barn högre upp i åldrarna, andelen som gifter sig har sjunkit, skilsmässo- och separationstalen har ökat och andra levnadsmönster förutom kärnfamiljen har blivit vanligare. Syftet med det Europeiska projektet är att undersöka den ökande mångfalden av familjeformer, familjerelationer och nya livscykelmönster i olika Europeiska länder i relation till dagens social- och familjepolitik.

I projektet som samordnas av Livia Oláh, docent vid Stockholms universitets Demografiska avdelning (SUDA) vid Sociologiska institutionen, kommer forskare från 25 ledande universitet och forskningsinstitut i 15 europeiska länder och tre transnationella organisationer i det civila samhället att samarbeta. Inom samhällsvetenskap och humaniora har hittills bara tre projekt som koordineras från Sverige beviljats bidrag i Sjunde ramprogrammet, och detta projekt som går under namnet ”Familjeliv i förändring i ett hållbart samhälle” (’FamiliesAndSocieties – Changing families and sustainable societies: Policy contexts and diversity over the life course and across generations’) var det enda i 2012 års utlysning.

– Vår strategi är tvärvetenskaplig där vi kombinerar en bred kompetens inom samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Vi kommer att genomföra jämförande analyser av nationella och storskaliga europeiska enkätundersökningar och registerdata, med hjälp av avancerade kvantitativa metoder, samt även genomföra kvalitativa studier, säger projektkoordinatorn Livia Oláh.

Utgångspunkterna för projektet är att familjeformerna har blivit mer komplexa och varierande, att enskilda individers liv är sammanlänkade både inom och mellan generationer, samt att individens levnadsbana formas av den sociala omgivningen och existerande policys. Forskarna ska även undersöka hur förändrade familjestrukturer påverkar välbefinnandet för barn, kvinnor och män, ojämlikhet i livschanser (människors valmöjligheter och begränsningar i sina liv), relationer mellan generationer och omsorgen om barn och äldre. Forskargruppen vid Stockholms universitet fokuserar särskilt på frågor kring ojämlikhet vad gäller barn i olika familjetyper, invandrare, samt kvinnors och mäns möjligheter att kombinera förvärvsarbete och familjeliv.

Projektet kommer också att undersöka och utvärdera i vilken mån nuvarande lagar och regler är anpassade till utvecklingen gällande mångfald av familjemönster och vilka konsekvenser detta har för familjemedlemmar i olika familjekonstellationer i olika Europeiska länder. De ska även identifiera social- och familjepolitiska behov vilket kan ligga till grund för det framtida politiska beslutsfattandet.

Två nya databaser kommer att utvecklas inom projektet. Den ena kommer att innehålla information om rättigheter och skyldigheter för olika familjeformer i olika Europeiska länder idag. Den andra databasen utvecklas på Stockholms universitet och kommer att inkludera olika familjepolitiska initiativ från EU från 1957 fram tills idag.

Alla stora europeiska regioner är representerade i projektets ledningsgrupp, där även flera forskare från Stockholms universitet ingår. Tillsammans med olika aktörer, myndigheter, nationella och lokala beslutsfattare, icke-statliga organisationer och andra medlemmar av det vetenskapliga samfundet i Europa, kommer projektet att identifiera och sprida innovationer och ”best policy practices”.

SUDA webbplats: http://www.suda.su.se. Projektets webbplats kommer att lanseras i juli 2013.

När ben efter en stor val påträffades på västkusten 2009 spekulerades det kring om detta skulle kunna vara ett exemplar av den gåtfulla så kallade swedenborgvalen. En analys av benen, som hittades 72 meter över havet, visade att de kom från en val som levt i Skagerrak då isen från den senaste istiden drog sig tillbaka.

I början av 1700-talet upptäcktes stora benknotor då en brunn skulle grävas. Man antog att dessa kom från jättar som en gång vandrade på jorden och benen ställdes ut i Skara domkyrka dit man kunde gå för att förundras av benen som tillhörde ”Jätten från Vånga”.

Efter några år transporterades benen till Uppsala där Emanuel Swedenborg studerade. Han konstaterade att benen måste komma från en val och att havet en gång i tiden måste har täckt delar av södra Sverige. När valen som benen tillhörde senare fick ett namn blev det Balaena swedenborgii, till minne av Swedenborg. Benen finns fortfarande på Uppsala universitet.

Nya valben hittades under vägbygge

Den val som grävdes fram under byggande av den nya E6:an sommaren 2009 har kallats ”skeevalen” efter samhället i Bohuslän där den hittades. Den syrefattiga leran som omgav fyndet hade skyddat benen från nedbrytning. Ena käkbenet som var brutet i tre delar uppmättes till sex meter vilket betyder att det måste röra sig om en äldre mycket stor individ. Leran runtomkring innehöll även rester av andra biologiska organismer

Forskare beslöt att ta prover på benen för C14 datering och dna-analys, men genomförde även en detaljerad analys av benproverna med hjälp av petografisk microscopi. Även prover från sedimentet insamlades för en detaljerad analys.

Var benen från en swedenborgval?

Målet var att reda på om detta var en swedenborgval och hur den hamnat på fyndplatsen, 72 meter över dagens havsnivå.

– Dateringen av benen visade att de var cirka 13 000 år gamla och den genetiska analysen visade att det handlade om en grönlandsval, även kallad rätval. Grönlandsvalen är en arktisk art som idag bara förekommer där det finns drivande is förmodligen var det sådana förhållanden som även denna val levde i, säger Cecilia Anderung, en av forskarna bakom en artikel i den vetenskapliga tidskriften Historical Biology: An International Journal of Paleobiology:

Analysen sediment från tyder på en strandnära ganska stenig miljö. Eftersom valen var så stor så måste det ha varit ganska djupt när den kom simmandes och antagligen letade mat längs iskanten. Man vet att isavsmältningen i Sverige skedde för ca 16 000 till 9 000 år sedan, vilket passar väldigt bra ihop med dateringen av valen. Havet måste vid den här tidpunkten ha varit minst 100 meter djupt på platsen.

Skeevalen befanns sig nära iskanten

Resultatet av sedimentanalysen och den detaljerade mikroskopiska analysen av benproverna påvisade inga tecken på närvaro av arter som specialiserar sig på valkadaver. Forskarna drog slutsatsen att skeevalen måste ha täckts över med sediment innan ett ekosystem som vanligen uppstår runt ett valkadaver hade tid att utveckla sig.  Resultaten av analyserna visar att processen när isen drog sig tillbaka och landet höjde sig måste ha gått väldigt fort. Valen måste ha befunnit nära eller under iskanten. Inom ett år måste den ha blivit övertäckt.

Resultatet av studien belyser vikten av att förstå hur hela processen ser ut när ryggradsdjur bryts ned längs glaciala kustlinjer eller andra områden med kallt klimat.

Några valben i monter på Femstenabergs rastplats

Några av skeevalens ben kan beskådas i en monter på rastplatsen Femstenaberg vid den nya E6:an, inte långt ifrån där valen hittades.

Tillsvidare kan man inte vara säker på om Swedenborgvalen verkligen är en egen art eller om man förväxlat benen med en annan stor valart.

Ökningen beror främst på att internationella miljöorganisationer och ny EU-lagstiftning orsakat påtryckningar på europeiska uppköpare av skogsprodukter, vilka i sin tur efterfrågar certifierat timmer, papper och massa från svenska skogsägare och producenter. På senare år har ett antal certifierade skogsbolag utvecklat nya arbetsrutiner för att förbättra naturvården i skogen.

Flera svenska miljöorganisationer, framför allt Naturskyddsföreningen, har kritiserat skogsbolagen och menat att FSCs (Forest Stewardship Council) regelverk inte efterföljs i praktiken. Kritiken rör såväl certifieringssystemets brist på delaktiga och transparenta beslutsprocesser som dess förmåga att nå positiva resultat för naturvården.

Avhandlingen visar att det är för tidigt att utvärdera långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden, framförallt eftersom skogen växer och förändras långsamt.

– Men det framkommer tydligt att de två intressegrupperna har olika syn på hur det svenska skogsbruket ska bedrivas och hur FSCs kriterier ska tolkas, exempelvis hur stor del av skogen som bör skyddas vid avverkningar. Denna utveckling riskerar på längre sikt att underminera trovärdigheten för certifierade produkter på marknaden, menar Johanna Johansson.

Socialt ansvarstagande och fortsatta utmaningar
FSC-certifiering ska även garantera att skogsägaren tar ett socialt ansvar. Avhandlingen undersöker därför hur certifierade skogsbolag samverkar med rennäringen, vars brukanderätt ges ett starkt stöd i den svenska FSC-standarden. Resultaten visar att representanter för rennäringen i Västerbotten fortfarande anser att de har begränsade möjligheter att långsiktigt påverka skogsbruket i de viktigaste renbetesområdena.

– FSC löser alltså inte automatiskt alla konflikter mellan miljöorganisationer, skogsbolag och rennäringen. Det finns tydliga skillnader i resurser och inflytande mellan dessa intressegrupper, vilket gör att ett till synes demokratiskt system som FSC inte alltid upplevs som opartiskt och rättvist. Det är därför viktigt att betona att staten fortfarande har ett stort ansvar för skogspolitiken och dess konsekvenser, säger Johanna Johnsson.

Skogscertifiering är ofta ett marknadskrav, framförallt på den europeiska marknaden. I Sverige finns två skogscertifieringssystem; FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes). De tar fram kriterier för ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk.

Johanna Johansson kommer fortsätta forska om skogscertifiering och naturhänsyn vid institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet.

Avhandlingen Constructing and Contesting the Legitimacy of Private Forest Governance: The Case of Forest Certification in Sweden. (Svensk titel:Svensk skogscertifiering: en kritisk analys av privata styrformers legitimitet). Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Karin Bäckstrand, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

På Orust har det i en obruten tradition byggts båtar åtminstone sedan 1700-talet. Men de senaste femtio åren har båtbyggeriet ändrat karaktär. Efter plastens genombrott på 1960-talet skapades förutsättningar för en mer industriellt präglad produktion, med en grupp större tillverkare som växte fram ur myllret av hantverksföretag.

– Utvecklingen är väldigt lik den som ägde rum inom textilindustrin i England eller Sjuhäradsbygden under den industriella revolutionen – men med den skillnaden att vi befinner vi oss över hundra år senare i tiden, säger Lars Nyström.

Att Orustvarven har blivit så framgångsrika har enligt Lars Nyström flera orsaker. En grundläggande faktor är att det rör sig om en hel miljö av producenter som på olika sätt lärt sig och dragit nytta av varandra, ett ”industriellt distrikt” eller kluster för att tala forskarspråk. På 1960-talet fanns ett åttiotal träbåtsbyggerier på Orust, någon liknande koncentration går inte att finnas någonstans i landet.

När plasten kom tvingades många att slå igen, men samtidigt skapades utrymme för nya aktörer: underleverantörer som gjorde det smutsiga arbetet att tillverka plastskrov åt varven och små båtbyggerier specialiserade på inredningar. Flera av de mest kända företagen under de senaste decennierna, så som Malö, Najad och Nord-West har en bakgrund som just sådana inredningsfirmor.

En röd tråd genom Lars Nyströms undersökning är förhållandet mellan trä och plast och mellan hantverk och industri. Faktum är att den allra första plastbåten i Sverige tillverkades på Livbåtsvarvet på östra Orust år 1951.

– Härifrån vore det frestande att dra en rät linje fram till distriktets framgångar med tillverkning av dyra segelbåtar i plast under de följande decennierna. Men i själva verket är vägen betydligt mer krokig. Bland de gamla träbåtsbyggarna ställde man sig länge avvaktande eller direkt avvisande till det nya materialet. ”Man ville helst inte ta i en plasthink ens.” Bortsett från enstaka föregångsmän rörde det sig närmast om en omvändelse under galgen, säger han.

Lösningen blev att tillverkningen av plastskroven lyftes bort från Orust, och lades på underleverantörsföretag kring Smögen-Lysekil. Orustföretagen koncentrerade sig på träarbetet, med en med tiden allt mer påkostad inredning. Det stora hantverksinnehållet innebar samtidigt att de kunde styra över mot mer exklusiva marknader efter att massproducenterna i branschen tvingades slå igen efter krisåren på sjuttiotalet.

2013 är verkningarna av den senaste krisen brutala. På bara några år har över hälften av arbetstillfällena försvunnit. Men krisen har slagit olika hårt.

– Det är nog ingen slump att de är de företag som tagits över av investerare utifrån som har drabbats hårdast. Najad har gått i konkurs och Malö är under rekonstruktion, medan företag som ägs av personer med rötter i båtbyggarmiljön ofta klarat sig bättre, säger Lars Nyström.

Fortsätter utvecklingen kan det innebära att klustret av båtbyggare på sikt blir väsentligt mindre. Något som kan göra det svårare för de producenter som lever kvar.

– Kanske blir det nu två-tre segelbåtstillverkare kvar i Bohuslän. Samtidigt har platsskrovstillverkarna, som tidigare utgjorde självständiga företag, ett efter ett gått upp i segelbåtsvarven. Risken finns att den kvarvarande miljön inte är tillräckligt stor för att generera nya företag och idéer på samma sätt som skett tidigare genom historien.

Lars Nyströms studie av Orust ingår i boken En industrialisering efter industrialiseringen: industrialiseringsprocesser på landsbygden i västra Sverige under efterkrigstiden. I boken studeras också utvecklingen på Varaslätten i Västergötland: för femtio år sedan ren bondbygd, i början av 2000-talet ett av de områden med högst industrisysselsättning i riket, med en mängd stora och små företag, främst inom mekanisk verkstadsindustri. Hur har denna industrialisering kommit till stånd?

– Det finns ett stort behov förebyggande insatser, långsiktig eftervård och rehabilitering för de här patienterna. Rönen visar hur CNS-cancer inte bara kan påverka hälsa och funktion, utan även grundläggande delar av identiteten som är kopplade till kropp och fysisk prestation, säger Krister K Boman, en av forskarna bakom studien.

Forskningen bygger på en uppföljning av cirka 700 nu vuxna personer som överlevt CNS-tumörer som barn. Patienternas hälsa, funktionshinder, kroppsuppfattning och självförtroende vid sportutövande och fysisk aktivitet har kartlagts genom självrapportering och en standardiserad flerdimensionell metod.

Kroppsuppfattning och självförtroende i fysisk prestation visade sig vara på olika sätt kopplad till överlevarnas nuvarande hälsa och funktionella status. Bestående tal- och synsvårigheter, emotionella så kallade seneffekter (efterverkningar av sjukdom och behandling) och smärta var förknippade med en negativt påverkad kropps- och självuppfattning.

Sambandet mellan seneffekter och patientens självuppfattning, visade sig även variera beroende på kön. Kvinnor, som överlag hade allvarligare hälsokomplikationer, hade en mer negativ kroppsuppfattning och självbild i sport/fysiska aktiviteter.

– I dag känner vi inte helt till orsakerna bakom de här könsrelaterade skillnaderna. Men kunskapen om de hälsorelaterade seneffekternas betydelse och könsskillnaderna är ett viktigt steg framåt. Den gör att vi nu framöver kan organisera förebyggande vårdinsatser och utökat stöd till patienter med hög risk för störningar i de här delarna av identitetsutvecklingen, säger Krister K Boman.

Resultaten bekräftar enligt forskarna behovet av en utbyggd klinisk uppföljningsplan som inbegriper patienten i vuxenåldern, och fokuserar på såväl fysiska som psykologiska seneffekter i eftervården vid CNS-barncancer.

Studien har genomförts med stöd av Barncancerfonden och Karolinska Institutets forskningsbidrag.

Publikation: “Disability, body image and sports/physical activity in adult survivors of childhood CNS tumors: population-based outcomes from a cohort study”, Boman K, Hörnquist L, De Graaff L, Rickardsson J, Lannering B, Gustafsson G, Journal of Neuro-Oncology, online first January 2013.

Nu har de fått finansiering från Göteborgs Bio som ska optimera innovationerna. 

Unikheten med bandaget ligger i kombinationen med det textila materialet och ett visuellt indikatorsystem.

– Ett bandage som ska stoppa blödningar genom att klämma ihop blodkärlen måste lindas på ett särskilt sätt, med ett visst tryck. Utan utbildning kan det vara svårt att lyckas. Men det här bandaget möjliggör för alla att linda rätt, förklarar Erney Mattsson, professor och kärlkirurg och fortsätter:

– Genom finansieringen vi har fått kommer bandaget – eller PressCise som vi kallar den för – optimeras i sin funktion, CE-märkas, patenteras och kommersialiseras. Om allt går smidigt kan den vara klar för marknaden inom ett år.

Främmande objekt bildar ärrvävnad
Även den stickade applikationen för kärlutvidgning – stenten – hoppas Erney Mattsson och Torbjörn Lundh få ut om ett år. Prototypen är stickad i Textilhögskolans trikålabb med en särskild metalltråd och nu vill de prova att använda en glattare tråd för att den ska repas upp lättare.

– Stentar som används inom sjukvården i dag förs in i förträngda blodkärl och lämnas sedan kvar där. När ett främmande objekt befinner sig i kroppen bildas ärrvävnad. Det innebär att ca 30% av de som blivit opererade för trängda kärl får dem tilltäppta igen inom ett år. Den här nya stenten utgör en förutsättning för nya och mycket mindre operationer vid sjukdomar i mag- och tarmkanalen eller i urinvägar och vid lungtumörer.

Erney Mattssons och Torbjörn Lundhs lösning med en stickad stent innebär att den förs in som vanligt, men kommer att kunna repas upp – d.v.s dras ut och tas bort efter att den gjort sitt jobb.

– Metalltråden möjliggör att den får rätt form och styrka. Sticktekniken gör att den kan dras ut som en tråd. 

Mer pengar för marknaden närmare
Det är ännu inte klart om hur mycket pengar det rör sig om från Göteborgs Bios utlysning Bio-X. Det finns två miljoner som ska delas upp mellan tre beviljade projekt, varav två av dem är signerade Erney Mattsson och Torbjörn Lundh.

– Det är jättebra att vi har fått ytterligare finansiering. Våra produkter har stor potential inom den medicinska världen, säger Erney Mattsson.

Fotnot: Projektet PressCise genomförs också tillsammans med Texrep samt Inkubatorn i Borås. Projektet har dessutom fått 110 000 kr från Innovationskontoret för projektledning.  

Text och foto: Therese Rosenblad

För att uppfylla dagens urvalskriterier för fetmakirurgi måste svenska patienter ha ett BMI (body mass index), på över 40 om man är frisk, eller över 35 om man har andra riskfaktorer som till exempel typ 2-diabetes.

Men urvalskriterierna har inte tagits fram på ett vetenskapligt sätt och behöver förbättras. Det menar forskare vid Sahlgrenska akademin, som i en ny studie kan visa att fetmakirurgi ger stora hälsovinster även hos patienter som inte uppfyller dagens kriterier.

I studien, som publiceras i Diabetes Care, har Göteborgsforskarna följt upp 104 patienter som genomgått fetmakirurgi innan de gällande kriterierna slogs fast, och som inte skulle fått operation idag. Studien visar att dessa patienter 15 år efter ingreppet hade 67 procents mindre risk att drabbas av diabetes jämfört med en kontrollgrupp som inte opererats.

– Effekten var samma som för patienter som uppfyller dagens kriterier. Med andra ord finns det inga bevis för att fetmakirurgi har större förebyggande effekt mot diabetes hos patienter som överskrider dagens BMI-gräns, än för de som inte gör det, säger forskaren Kajsa Sjöholm vid Sahlgrenska akademin.

Studien visar att fetmakirurgi minskar riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom även hos patienter som idag är diskvalificerade för ett ingrepp.

Med hänvisning till tidigare resultat som publicerats i SOS-studien vid Göteborgs universitet – och som visat att fetmakirurgi generellt sett ger en bestående viktminskning och minskar risken för diabetes, hjärtsjukdom, stroke, cancer och för tidig död – finns det enligt Göteborgsforskarna anledning att omvärdera dagens urvalskriterier.

Strikta BMI-gränser kan enligt Göteborgsforskarna leda till att patienter med hög risk för framtida sjukdom och god behandlingsnytta nekas operation. Tidigare forskningsresultat visar att urvalet kan förbättras genom analyser av patienternas insulin- och glukosvärden.

Artikeln “Evaluation of Current Eligibility Criteria for Bariatric Surgery: Diabetes prevention and risk factor changes in the Swedish Obese Subjects (SOS) study” publiceras i Diabetes Care den 28 januari.

Fakta fetmakirurgi
Fetmakirurgi (bariatrisk kirurgi) är idag den enda vetenskapligt bevisade behandlingsmetod som hos flertalet patienter ger en markant och bestående viktminskning. Fetmakirurgi innebär en magtarmoperation som reducerar födointaget och/eller tarmens upptag av näring.

Idag genomförs huvudsakligen två typer av fetmakirurgiska ingrepp: bandoperation som förminskar magsäcken, eller gastric bypass där magsäck och tolvfingertarm kopplas bort så att födan skickas direkt till tunntarmen. I Sverige utförs ca 10000 fetmaoperationer per år, varav nästan alla är av typen gastric bypass.

Fakta SOS-studien
Swedish Obese Subjects, SOS, har följt 4047 feta patienter under upp till 20 år. Av dessa har häften opererats för fetma och hälften behandlats inom den svenska primärvården. Studien har bidragit till ökad kunskap om långtidseffekterna av fetmakirurgi och forskargruppen har publicerat ett flertal internationellt uppmärksammade rapporter som bland annat visat att fetmakirurgi förhindrar diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer och minskar risken för tidig död.

Nanoområdet utvecklas enormt snabbt. Idag används nanomaterial i bland annat elektronik, kosmetika, läkemedel, energiteknik, kemisk processteknik och som avancerade konstruktionsmaterial i olika produkter. Även inom miljöområdet öppnas möjligheter med till exempel nanomaterial som renar luft eller vatten, sensorer som kartlägger olika föroreningar och absorbenter som fångar in koldioxid.

– Mistra satsar på nanoteknik för att undersöka potentialen för nya miljötillämpningar och ta fram kunskaper om risker med användningen av nanomaterial. Nanomaterial kan enligt vissa studier påverka vår hälsa och de hamnar i miljön där de skulle kunna ha en påverkan, förklarar Lars-Erik Liljelund, VD på Mistra.

Det nya programmet Mistra Environmental Nanotechnology ska finansiera forskning om hur nanoteknik på ett säkert sätt kan bidra till ett hållbart samhälle. Svenska forskargrupper bjuds in att lämna förslag till forskningsprogram inom området. Mistra kommer att investera max 40 miljoner kronor i programmet över fyra år.

Bred satsning om miljörisker
Ett flertal frågeställningar är aktuella för programmet. Mistra har låtit en internationell expertgrupp ta fram ett bakgrundsdokument för att identifiera områden av intresse för Mistras satsning. Bengt Kasemo, professor i kemisk fysik vid Chalmers tekniska högskola har lett gruppen.

– Forskningsfältet är väldigt ungt och fragmenterat, med stora kunskapsluckor. Bland annat saknas både metoder och grundläggande modeller och modellsystem för att studera miljöeffekter av nanomaterial, där varje ämne kan förekomma i många storlekar och utseenden – kanske med väldigt olika miljöegenskaper, säger Bengt Kasemo.

Målet är att investera i en tvärvetenskaplig forskningsmiljö som kan utveckla ny teknik för miljöområdet och bidra med ny kunskap om miljöeffekter. Den ska även ta upp samhällsvetenskapliga frågeställningar, bland annat mekanismer kring riskbedömning och hur fördelar med nanomaterial kan vägas mot nackdelar i beslutsprocesser.

Nya lösningar på miljöproblem
Mistras satsning ska också stärka Sveriges redan framskjutna position inom nanoområdet, genom att stimulera forskare och företag att hitta nya tillämpningar som löser olika miljöproblem. Den totala marknaden för nanoteknik bedöms om några år omsätta 500 miljarder dollar, vilket motsvarar hela Sveriges BNP.

Mistra förväntar sig ett stort intresse för utlysningen och har valt en urvalsprocess i två steg. I en första omgång får forskargrupper lämna in ett kortfattat ”Pre proposal”. Efter utvärdering väljs ett fåtal av dessa ut som i nästa steg beviljas medel för att komma in med fullständiga ansökningar. Slutligen kommer en forskningsmiljö att väljas ut och programmet beräknas starta i början av 2014.

Att förstå hur människans hjärna fungerar är en av den moderna vetenskapens största utmaningar. När EU-kommissionens flaggskeppsprojekt simulerar hjärnan är Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet med för att ta hand om de etiska och filosofiska utmaningarna.

Human Brain Project (HBP) är ett av två flaggskeppsinitiativ som sjösattes av EU-kommissionen tidigare idag. Den svenska delen leds från Karolinska institutet. Målet med projektet är att använda all befintlig kunskap om människans hjärna och rekonstruera den i superdatormodeller och simuleringar. Forskare i neurovetenskap, medicin, datavetenskap och filosofi från mer än 80 institutioner kommer att arbeta tillsammans för att göra det här möjligt. Modellerna kommer att ge oss ny förståelse av hjärnan och hjärnans sjukdomar, men också hjälpa till att utveckla ny dator- och robotteknik.

Projektet kommer också att titta på etiska frågor och den samhälleliga påverkan som simuleringen får. Ungefär 5 % av forskarna i projektet arbetar med de här frågorna och Kathinka Evers från Centrum för forsknings- & bioetik är en av divisionsledarna för etik och samhälle. Hennes egen forskning i projektet handlar främst om de filosofiska implikationerna som simuleringen får:

–   En första utmaning är att analysera vad det betyder att ”simulera en hjärna”. Det väcker frågor om vilken roll sammanhanget får i simuleringen.  Hjärnan fungerar ju inte i ett vacuum utan är väsentligen kopplad till sin miljö. Hur kan denna tänkas påverka eller återspeglas i simuleringen? Andra viktiga aspekter om jag kommer att studera är vilken typ av konsekvenser det här projektet kan få för vår förståelse av mänsklig identitet och medvetande, säger Kathinka Evers.

Centrum för forskningsetik & bioetik har en stark internationell och mångvetenskaplig forskningsprofil. Centret leder arbetspaket om etiska och legala aspekter kring biobanks- och registerforskning i fem EU-projekt. Neuroetik har varit ett av centrets strategiska forskningsämnen sedan 2004. Enligt föreståndaren Mats G. Hansson ger centrets medverkan i Human Brain Project en möjlighet att snabbt utveckla denna viktiga del av etik- och filosofiforskningen:

–   Det är spännande att vi nu får möjligheten att stärka ämnet och förhoppningsvis rekrytera yngre forskare, säger Mats G. Hansson.

Human Brain Project
Valet av Human Brain Project som ett FET Flagship är resultatet av mer än tre år av förberedelser och en ytterst noggrann utvärdering av en stor panel bestående av kunniga oberoende forskare som valts ut av EU-kommissionen. Projektet kommer att pågå under tio år och samlar mer än 80 europeiska och internationella forskningsinstitutioner.I Sverige deltar forskare från KI, KTH, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet samt Högskolan i Skövde.

Kostnaden uppskattas till 1.19 miljarder Euro och samordnas från Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne i Schweiz av neurovetaren Henry Markram tillsammans med Karlheinz Meier från Heidelbergs universitet i Tyskland och Richard Frackowiak från Centre Hospitalier Universitaire Vaudois och Universitet i Lausanne.

Etik och Samhälle
Kathinka Evers från Uppsala universitet och Jean-Pierre Changeux från Institut Pasteur/Collège de France är tillsammans ansvariga för delen som handlar om etik och samhälle. Förutom Kathinka Evers forskning kommer den här divisionen följa arbetet och försöka förutse och undersöka konsekvenserna forskningsresultaten får för samhället. Divisionen kommer också att arbeta med att skapa dialog mellan projektet och samhället och främja medvetenhet och ansvar för forskarna inom projektet och också om styrning och reglering.

Kuddväxter är en växttyp som bland annat finns i arktiska miljöer och som utmärks av sin runda egenartade kuddlika växtform.

En ny studie visar på det starka samspelet mellan kuddväxter och övriga växter i de kargaste bergsmiljöerna.

– Kuddväxterna skapar fler möjliga livsmiljöer för andra arter och är därmed viktiga nyckelarter som skapar grundförutsättningen för en högre biologisk mångfald i de mest extrema alpina miljöerna, säger Robert Björk, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Skapar skyddande miljöer
Studierna visar att kuddväxterna skapar skyddande miljöer i de mest ogästvänliga platserna för växter på jorden för de arter som är mindre stresstoleranta.

– Vi visar att kuddväxterna motverkar minskningen i den genetiska mångfalden ju kargare miljön blir. Detta samband skulle förblivit oupptäckt om vi inte lyckats urskilja samspelet mellan växterna, säger forskaren och ekologen Robert Björk.

Undersökningars på fem kontinenter
Forskarna har undersökt 77 alpina växtsamhällen på fem kontinenter. Den kuddlika växtformen har utvecklats mer än 50 av varandra oberoende gånger i de högre växternas evolutionära historia och förekommer idag i alla större alpina, subantarktiska och arktiska regioner runt om i världen.

– Om man jämför släktskapet mellan arterna i den undersökta globala artpoolen så skapar kuddväxterna även mer genetiskt unika växtsamhällen ju kargare miljöerna blir, i förhållande till de växtsamhällen som finns i den angränsande öppna marken, säger Robert Björk.

Forskningen har delfinansierats genom ”Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett föränderligt klimat (BECC)”, ett strategiskt forskningsområde initierat av regeringen.

Länk till artikeln i Ecology Letters: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ele.12070/abstract

För att man på en arbetsplats ska kunna förstå samband mellan arbete och hälsa och förändringar i arbetsmiljön, är det viktigt att ha  mätmetoder som ger så mycket information som möjligt för en rimlig kostnad.

Kostnadseffektiv mätning
Mahmoud Rezagholi forskar på området kostnadseffektiv mätning av fysisk belastning. I sin forskning har han vidareutvecklat befintliga teorier och metoder för ekonomiska utvärderingar av olika sätt att samla in data.

Han har bland annat sett att den mest arbetsbesparande metoden vid videobaserade bedömningar också är den mest kostnadseffektiva, trots att den ger lite sämre statistiska resultat. Den metod som vanligtvis anses vara bäst är alltså inte nödvändigtvis den smartaste att använda ur ett kostnadsperspektiv.

– Denna avhandling tar på ett systematiskt sätt fram procedurer för kostnadseffektiv resursanvändning när man skattar arbetsbelastningar. Procedurerna kan även tillämpas för att skatta övriga exponeringsvariabler, säger Mahmoud Rezagholi.

Studierna i avhandlingen ”Cost-efficient designs for assessing work-related biomechanical exposures” innehåller svar till viktiga forskningsfrågor som först och främst är av tydligt praktiskt intresse inom yrkesmedicin.

Optimera datainsamlingar vid observation
Mahmoud Rezagholi har också utvecklat en metod för att optimera datainsamlingar vid observationsstudier, så att man innan en studie genomförs kan bestämma den billigaste mästrategin för en viss prestanda – eller ge den bästa möjliga prestandan inom en given budget.