Människan har avlat fram olika hundraser för specifika egenskaper såsom pälsfärg, storlek och beteende. Många raser har en ökad risk för vissa sjukdomar, eftersom sjukdomsgener anrikas på grund av aveln. Samtidigt liknar många hundsjukdomar människans folksjukdomar. Hundar och människor har nästan samma genuppsättning, liknande fysiologi och delar dessutom livsmiljö. Detta gör det extra intressant att leta efter sjukdomsgener i olika hundraser i syfte att bättre förstå vilka gener som kan orsaka vilka sjukdomar.

– Eftersom många raser etablerats de senaste hundra åren krävs få genetiska markörer för att hitta de regioner som innehåller sjukdomsgener jämfört med liknande studier hos människa. Då vi nu kartlagt hundens arvsmassa och tagit fram så kallade “SNP chip” kan vi snabbt leta igenom hela genomet efter regioner som skiljer sig mellan sjuka och friska hundar inom en ras, förklarar Kerstin Lindblad-Toh.

Kerstin Lindblad-Toh fick idag beskedet att hon är en av 16 forskare i Sverige som utnämnts till Wallenberg Scholar av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, vilket innebär totalt 15 miljoner för fri forskning under fem år. Hennes forskargrupp har tidigare kunnat fastställa den genetiska bakgrunden till en rad sjukdomar, till exempel flera typer av cancer, SLE och en autoinflammatorisk febersjukdom, och håller nu på att visa att samma gener har betydelse för motsvarande sjukdomar hos människa.

– Wallenberg Scholar-anslaget ger en frihet att driva projekten framåt snabbt när vi kommer på något spännande, säger hon.

I detta projekt fokuserar gruppen på ytterligare en rad immunologiska sjukdomar där de hittat sjukdomsgener i enstaka raser, t ex eksem, tyroidit och Addison’s sjukdom. Målsättningen med projektet är att hitta genetiska orsaker för autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar i hund och människa. Forskarna fortsätter också med arbetet att identifiera sjukdomsgener i fler hundraser för att få en så komplett bild som möjligt av grundläggande sjukdomsmekanismer.

– Att sedan testa om samma gener och mekanismer också är inblandade i liknade sjukdomar hos människor är en genväg till vår förståelse om olika sjukdomar samt för att förbättra både diagnostik och behandlingsmetoder, säger Kerstin Lindblad-Toh.

INFORMATION OCH KONTAKT
Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Avsikten är att skapa en långsiktig trygghet för de utvalda forskarna att fritt angripa stora och svåra frågeställningar för att nå ny kunskap. Anslaget är 15 miljoner under fem år och kan användas fritt på det sätt forskaren själv anser är mest effektivt.

För mer information, kontakta Kerstin Lindblad-Toh, tel: eller kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se

Ett typiskt membranprotein. Proteinet i fråga är en protondriven pump som pumpar ut toxiska substanser (t.ex. antibiotika) ur en bakteriecell. Det är ett så kallat ”dual-topology” protein, det vill säga att det består av två identiska polypeptider (röd, blå) som har motsatt orientering i cellmembranet. Gunnar von Heijnes forskning handlar bland annat om hur proteiner av detta slag har utvecklats under evolutionen och hur de sätts in och veckas i membranet.

Alla celler omges av ett tunt, fettrikt membran som skyddar cellens inre från aggressiva ämnen i omgivningen och som gör det möjligt för cellen att behålla alla de joner och molekyler den behöver utan att de läcker ut. Samtidigt måste cellen kunna utbyta både olika kemiska ämnen och information med sin omgivning. Dessa utbytesprocesser sköts av proteiner som är insatta i cellmembranen. I en typisk cell kodar runt 30 procent av alla gener för sådana membranproteiner.

– Dessa slags proteiner spelar en stor roll inom läkemedelsindustrin – man uppskattar att drygt hälften av alla läkemedel är riktade mot membranproteiner. Vår forskning syftar till att förstå hur membranproteiner ”stoppas in” i cellmembranet och hur de är uppbyggda för att kunna fungera i den fettrika membranomgivningen, säger Gunnar von Heijne.

En bättre förståelse för hur cellen tillverkar membranproteiner ger ett viktigt underlag för framtida forskning både inom den biologiska grundforskningen och läkemedelsutvecklingen.

– Att bli utsedd till Wallenberg Scholar, och därmed ha möjlighet att fortsätta utveckla forskningen om membranproteiner, är givetvis mycket glädjande, säger Gunnar von Heijne. Vi har tidigare klarlagt några viktiga grundprinciper för hur membranproteiner är uppbyggda. Nu kan vi gå vidare med att studera mera komplexa fenomen under proteinernas insättning och veckning i membranet vilket vi hoppas ska ge nya grundläggande insikter i insättningsprocessen.

15 miljoner i anslag
Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Universiteten har inbjudits att nominera enskilda forskare, som genom sin forskning och utvecklingspotential, förväntas bidra till att förstärka den aktuella profilen för sitt universitet. Varje utsedd forskare får ett femårigt stöd om tre miljoner kronor per år. Avsikten är att de utvalda forskarna ska kunna arbeta med en högre ambitionsnivå, med mindre belastning att söka externa forskningsmedel, för att få ett ännu bättre internationellt genomslag för sin forskning.

KONTAKT
Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, mobil 0703-94 11 07, e-post gunnar.von.heijne@dbb.su.se

Nybildning och förändrad funktion i de små blodkärlen kännetecknar en rad sjukdomar såsom cancer, diabetisk ögon- och njursjukdom, neurodegenerativa sjukdomar och reumatiska sjukdomar. Christer Betsholtz och hans forskargrupp studerar de mekanismer som styr blodkärlens tillväxt och reglerar deras genomsläpplighet för blod- och vävnadsvätska, och blodceller.

Han har just fått besked att han är en av 16 forskare som utsetts till Wallenbergs Scholars av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, vilket betyder ett anslag på 15 miljoner kronor att forska fritt för de kommande fem åren. I december 2011 kallades han som professor till Uppsala universitet från Karolinska Institutet och efter årsskiftet flyttar han sitt laboratorium och hela verksamheten till Uppsala.

– Det är ett fantastiskt anslag och jag ser fram emot att få ingå i den spännande miljön på Rudbecklaboratoriet. Möjligheterna till synergieffekter och nya samarbeten är stora, säger Christer Betsholtz, professor i cancer- och vaskulärbiologi.

Blodkärl fungerar väldigt olika i olika vävnader i kroppen. I hjärnan är de till exempel mycket täta, medan de i njuren är genomsläppliga. Vid utveckling av läkemedel behöver man förstå hur kärlen fungerar i olika vävnader och hitta mekanismer att lära sig styra. Christer Betsholtz forskargrupp studerar bland annat hur olika celltyper i blodkärlsväggen samspelar, hur kärl tillväxer och hur barriären mellan blodet och hjärnan regleras. De utomordentligt täta blodkärlsväggarna i hjärnan försvårar nämligen effektivt transport av läkemedel in i hjärnan samtidigt som de skyddar hjärnan mot skadliga ämnen i blodet.

– Vi har nyligen upptäckt en mekanism som öppnar en tidigare okänd passage genom blod-hjärn-barriären som skulle kunna användas för att leverera läkemedel till hjärnan. Denna väg verkar också kunna öppnas utan att hjärnan skadas, säger han

Forskargruppen studerar även njurens filtration och fokuserar här framför allt på de njurproblem som uppstår hos diabetiker, ett område där det idag saknas både kunskap och effektiva läkemedel.

– Här finns ett stort problem att lösa. Idag bedrivs väldigt få kliniska läkemedelsprövningar mot njursjukdomar och en viktig orsak till detta är att grundläggande kunskap saknas. Man vet helt enkelt inte i vilken ända man ska börja, avslutar Christer Betsholtz.

INFORMATION OCH KONTAKT
Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Avsikten är att skapa en långsiktig trygghet för de utvalda forskarna att fritt angripa stora och svåra frågeställningar för att nå ny kunskap. Anslaget är 15 miljoner under fem år och kan användas fritt på det sätt forskaren själv anser är mest effektivt.

För mer information, kontakta Christer Betsholtz, mobil: 070-979 66 90 eller Christer.Betsholtz@igp.uu.se

För tidigt födda barn riskerar att drabbas av allvarliga komplikationer som försämrad tillväxt och begåvningshandikapp. Ytterligare en allvarlig komplikation är kärlsjukdomen prematuritetsretinopati (ROP), som kan leda till blindhet.

Ann Hellström, ögonläkare och professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, koordinerar ett internationellt forskningsprojekt som efter flera års studier nu kan visa att den synhotande sjukdomen troligen går att förebygga:

– Det finns en rad livsviktiga ämnen som barnet normalt har tillgång till i fosterlivet, men som drastiskt minskar i samband med för tidig födelse. En sådan faktor är tillväxtproteinet IGF-I, som vi i experimentella och kliniska studier kunnat visa är kopplat till utvecklingen av ROP.

– Våra preliminära resultat visar att vi genom att återställa IGF-I till de nivåer som normalt finns under fosterlivet kan förebygga sjukdomen, och sannolikt även andra komplikationer som kan drabba för tidigt födda barn.

Det internationella forskningsprojektet, som involverar forskare från Lunds Universitetssjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Harvard Medical School, University of Cambridge, University of Amsterdam, Institut Giannina Gaslini i Italien, läkemedelsbolaget Premacure AB, bioteknikföretaget Mediagnost samt forskningsorganisationen Smerud får nu 54 miljoner kronor av EU för att utveckla projektet vidare.

– Om projektet ger ett lyckat resultat kommer vi att kunna erbjuda en helt ny förebyggande behandling som kan förbättra vården av för tidigt födda barn, säger Ann Hellström.

KONTAKT
Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Mobil 0768-979196 ann.hellstrom@medfak.gu.se

För att förhindra långtidssjukskrivning och underlätta återgången till arbetet är det viktigt att tidigt identifiera arbetsrelaterad stress.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie kartlagt 198 yrkesverksamma kvinnor mellan 18 och 64 år som sökte sig till en vårdcentral på grund fysiska och psykiska besvär.

Göteborgsstudien visade att över hälften av kvinnorna uppgav att de var stressade på grund av ökad arbetsbelastning. Närmare 60 procent uppgav också stress på grund av svårighet att sätta gränser och över hälften uppgav att de stressades av höga krav på sig själva.

En uppföljning visade att de som upplevde sig stressade på grund av otydlig organisation och konflikter på arbetsplatsen hade dubbelt så hög risk för att vara sjukskriven under de följande 12 månaderna.

– Det visade sig också att stress på grund av otydlig organisation och otydligt ledarskap i kombination med individuella krav mer än fyrdubblade risken för framtida sjukfrånvaro, säger, Kristina Holmgren, forskare vid Sahlgrenska akademin.

I studien användes en enkät där deltagarna fick svara på frågor om bland annat arbetsbelastning, ledarskap och konflikter på arbetet.

Frågeformuläret, kallat Work Stress Questionnaire, kan enligt forskarna användas som ett nytt verktyg på vårdcentraler för att identifiera personer med arbetsrelaterad stress, bedöma behovet av förebyggande och rehabiliterande åtgärder och på så sätt förhindra att personer blir långtidssjukskrivna.

INFORMATION OCH KONTAKT
Studien Early identification of work-related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental disorders: a prospective, longitudinal study in a primary health care setting publicerades i tidskriften Disability and Rehabilitation.

Kristina Holmgren, Med dr och leg arbetsterapeut, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-786 6863 0704-92 84 32 kristina.holmgren@gu.se

Forskning i Environmental Physiology Group (EPG) vid Mittuniversitetet i samarbete med Universitetet i Exeter, visar att intag av koncentrerad rödbetsjuice ger möjlighet att hålla andan under en längre tid – ett sätt att praktiskt mäta syreomsättningen. Den ingrediens i rödbetor som ligger bakom effekten är nitrat, som bryts ner till kväveoxid (NO) i kroppen.

I studien testades tolv vältränade dykare. Alla genomförde två mätningar olika dagar, dels efter att ha druckit 70 ml koncentrerad rödbetsjuice och dels efter att ha druckit en placebo-juice, rödbetsjuice utan nitrat.

Hälften av deltagarna fick börja med rödbetsjuice och andra hälften med placebo, men deltagarna visste inte vilken dag de druckit vilken juice. Efter intag av placebo-juicen kunde dykarna hålla andan i genomsnitt 4 min 10 sek och när de druckit rödbetsjuice 4 min 38 sek – 28 sekunder längre.

Nitrat gör att kroppen behöver mindre syre, genom att använda det mer effektivt. Själva mekanismerna bakom detta är ännu inte helt klarlagda.

– Genom att kroppen minskar sin syreförbrukning skapas förutsättningar för att hålla andan längre. Intaget av koncentrerad rödbetsjuice gav en betydande förlängning av tiden som personerna kunde hålla andan, vilket är avgörande i exempelvis tävlingsdykning, säger Erika Schagatay, professor i zoofysiologi, Mittuniversitetet.

Resultaten kan vara till nytta även för andra som arbetar med begränsad syretillförsel, och troligen för elitidrottare inom sporter där syretillförsel är avgörande.

– Vår forskargrupp undersöker nu i ett projekt i Himalaya om rödbetsjuice också kan hjälpa klättrare på hög höjd. Vi planerar också att studera effekten på olika patientgrupper där syretillförseln är begränsad, säger Erika Schagatay.

Höga halter av nitrat finns också exempelvis i spenat och andra gröna bladgrönsaker.

INFORMATION OCH KONTAKT
Studien har nyligen publicerats i ”Respiratory Physiology & Neurobiology”.
Läs mer om studien här:
Frågor kan ställas till:
Erika Schagatay, professor, 070-532 14 23, e-post: erika.schagatay@miun.se
Harald Engan, doktorand, +47 99 51 60 82, e-post: harald.engan@miun.se