I kroppen cirkulerar partiklar i nanoskala som påverkar vår kropp på olika sätt. Till exempel finns lipoproteiner som upprätthåller metabolismen i cellerna och virus som kan orsaka flera olika sjukdomar. Dessutom finns lipida nanopartiklar som används som så kallade läkemedelsbärare, till exempel för mRNA-vaccin.
Men det är svårt att studera dessa partiklar eftersom de är så små. Forskarna i studien har därför utvecklat en ny metod som de kallar för singelpartikelprofilering, SPP.
– Vi presenterar nu en ny metod som utan motstycke ger information om biopartiklar i nanostorlek, säger forskaren Erdinc Sezgin vid Karolinska institutet.
Viktigt verktyg för läkemedel
Metoden gör att det går att läsa av information och egenskaper hos tusentals partiklar som är mellan 5 och 200 nanometer.
– Vår metod kan användas för att studera biopartiklar i kroppen såväl vid hälsa som vid olika sjukdomar. Dessutom kommer det att vara ett ovärderligt verktyg för att skapa bättre och effektivare läkemedelsbärare i nanostorlek, säger Erdinc Sezgin.
Ett mål var att skapa en enkel och billig metod som är tillgänglig för alla forskare att använda.
– Därför etablerarade vi en metod som byggde på redan kommersiellt tillgängliga mikroskop. Vi gjorde också vårt dataanalysverktyg samt all data fritt tillgängligt, säger Erdinc Sezgin.
Erdinc Sezgin, forskarassistent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet, erdinc.sezgin@ki.se
Supernovor av typ Ia har en avgörande roll för att mäta kosmiska avstånd. De användes för upptäckten av universums accelererande expansion, vilket ledde till Nobelpriset i fysik 2011. En internationell forskargrupp som leds från Stockholms universitet har nu upptäckt en ovanlig typ av dessa supernovor.
Supernovan, som döpts till SN Zwicky, sticker ut på grund av sin extraordinära ljusstyrka och att ljusstrålarna delas upp i flera bilder. Det här är ett sällsynt fenomen som förutspåtts i Albert Einsteins allmänna relativitetsteori.
– Upptäckten av SN Zwicky visar inte enbart på de fantastiska möjligheter som erbjuds med dagens astronomiska instrument utan det innebär även ett betydande framsteg i arbetet med att förstå de grundläggande krafterna som formar universum, säger forskaren Ariel Goobar som leder projektet vid Stockholms universitet.
Astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas
Den observerade effekten, som skapar flera bilder av samma källa, orsakas av gravitationsfältet från en galax som finns i förgrunden och fungerar som en gravitationslins.
Under mycket speciella omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen.
Att observera de multipla bilderna avslöjar inte bara detaljer om den linsförsedda supernovan, det innebär även en unik möjlighet att utforska egenskaperna hos den galax i förgrunden som orsakar ljusets avböjning.
Under extraordinära omständigheter fungerar stora astronomiska kroppar som kosmiska förstoringsglas. Dessa förstoringsglas skapar också flera ljusbanor som är synliga på olika ställen på himlen. Illustration: Nikki Arendse
Studier av mörk energi
Upptäckten ger en möjlighet för astronomer att lära sig mer om de innersta och tätaste delarna i galaxerna, där mörk materia finns. Supernovor vars ljus påverkas av en lins är också ett verktyg med stor potential att förfina modeller som beskriver universums expansion.
– Den extrema förstoringen som SN Zwicky skapar ger en aldrig tidigare skådad chans att studera egenskaperna hos avlägsna explosioner hos typ Ia supernovor, som vi använder för att utforska den mörk energins natur, säger forskaren Joel Johansson vid vid Stockholms universitet.
Vid traditionella miljöriskbedömningar beräknas utsläpp från sjöfart från en källa åt gången. Det kan till exempel handla om vilken risk koppar i båtbottenfärger medför. Men liksom all industri är sjöfart en verksamhet med flera utsläppskällor.
– Ett enda fartyg står för väldigt många olika typer av utsläpp. Det rör sig bland annat om grå- och svartvatten, det vill säga utsläpp från dusch, toalett och avlopp, samt utsläpp från bottenfärg och skrubbervatten. Det är därför viktigt att se till den samlade miljörisken i hamnarna, säger forskaren Anna Lunde Hermansson vid Chalmers tekniska högskola.
Hundratals kubikmeter förorenat vatten varje timme
En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för de avgaser som bildas efter förbränning av tjockolja som varit det vanligaste fartygsbränslet sedan 1970-talet. Havsvatten pumpas upp och sprejas över avgaserna, vilket gör att utsläppen av svavelföreningar inte når luften.
Fartygen följer därmed de krav som infördes av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, år 2020. Problemet är att vattnet inte bara tar upp svavlet från avgaserna, något som leder till kraftig försurning, utan också andra föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan direkt ut i havet.
– Det finns inget reningssteg emellan, utan det kan röra sig om flera hundratals kubikmeter kraftigt förorenat vatten som pumpas ut varje timme från ett enskilt fartyg. Nu är visserligen nya riktlinjer kring riskbedömning av dessa utsläpp på gång, men även i det fallet handlar det om att bedöma en utsläppskälla åt gången, vilket leder till en bristfällig helhetsbedömning av risken, säger Anna Lunde Hermansson.
Utsläpp från fem olika källor studerades
I en ny studie har Chalmersforskare tagit ett samlat grepp om utsläpp från sjöfarten.
De utgick från fyra olika hamnmiljöer och tittade på utsläppsnivåer från fem källor. Två av hamnarna bygger på verkliga data från Köpenhamn och Gdynia. De valdes ut eftersom de har mycket fartygstrafik, och även en betydande andel fartyg med skrubbrar. Resultaten visade att de sammanlagda utsläppen i hamnarna var 5 respektive 13 gånger högre än den riskkvot som anses vara acceptabel.
De övriga två hamnmiljöerna är baserade på modeller som används för riskbedömning internationellt. Den ena miljön har egenskaper som utmärker en typisk hamn i Östersjön. Den andra representerar en europeisk hamn med ett väldigt effektivt vattenutbyte i form av tidvatten.
Forskarna kunde konstatera att tre av fyra hamnmiljöer var utsatta för oacceptabel risk enligt den beräkningsmodell som användes. De såg också att utsläppen från båtbottenfärg och skrubbervatten stod för de högsta nivåerna av farliga utsläpp.
Samlad belastning orsakar skadan
Över 90 procent av de miljöfarliga metallerna och så kallade PAH, polycykliska aromatiska kolväten, kom från skrubbervatten. Båtbottenfärgerna orsakade de största utsläppen av koppar och zink.
– Om man bara ser till en utsläppskälla kan risknivån bli låg eller acceptabel, men slår man ihop de enskilda utsläppskällorna uppnås en oacceptabel risknivå. Djur och växter som lever i en viss miljö och utsätts för föroreningar och gifter bryr sig förstås inte om var utsläppen kommer ifrån, det är den samlade belastningen som orsakar skadan, säger Anna Lunde Hermansson.
Den enda hamnmiljö som hamnade på acceptabla nivåer vid forskarnas riskbedömning var modellen med störst vattenutbyte i form av tidvatten.
– Det är viktigt att komma ihåg att det förorenade vattnet inte försvinner, utan transporteras vidare någon annanstans. I hamnmiljöerna kan det finnas en sorts acceptans för miljöpåverkan, att i just den här miljön har vi bestämt att vi har en industri. När det förorenade vattnet däremot sköljs ut så kan det i stället hamna i ett känsligt område och leda till ännu större konsekvenser. Detta är något som vi tar upp i vår forskning. Vi ser till den totala belastningen, hur mycket som faktiskt släpps ut i miljön, säger Anna Lunde Hermansson.
Skrubbrar på fartyg
Att ha skrubbrar på ett fartyg är inget krav. De installeras och används som ett alternativ till att byta till ett renare och dyrare bränsle som släpper ut mindre farliga ämnen. Skrubbrarna gör det möjligt för fartyg att fortsätta att använda den betydligt billigare och mer förorenande tjockoljan. Tjockoljan är en restprodukt vid destillering av råolja, och används numera enbart inom sjöfarten.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med skrubbrar ökat. Vid en studie som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön – i dag räknar forskarna med det tredubbla. Globalt rör det sig om ungefär 5 000 fartyg, vilket motsvarar runt fem procent av den totala fartygsflottan.
– Men det är de stora fartygen med hög bränslekonsumtion som installerar skrubbrar, eftersom det är mer lönsamt för dem, så vi räknar med att de står för någonstans kring 30 procent av den totala bränsleförbrukningen, säger Anna Lunde Hermansson.
Förslag om utsläppsförbud i svensk skärgård
Hon lyfter även fram att användandet av tjockolja som fartygsbränsle dessutom går emot de åtaganden som IMO har sagt sig vilja göra, som att halvera utsläppen av koldioxid från sjöfarten till 2050. Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen har lagt fram ett förslag till Sveriges regering om att förbjuda utsläpp av skrubbervatten på inre vatten, det vill säga det vatten som ligger inom svensk skärgård.
– Det är ett steg i rätt riktning, men vi hade gärna sett ett kraftigare förbud som sträcker sig över större havsområden, samtidigt som vi förstår utmaningen för enskilda länder att reglera internationell sjöfart, säger Erik Ytreberg, docent vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers.
Erik Ytreberg, docent vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se
Det framgår av en ny avhandling från GIH. Enligt den har konditionen hos människor i många yrkesgrupper sjunkit mellan 2001 och 2020.
Konditions-kurvan har dippat överlag, i alla yrkesgrupper. Men minskningen märks framför allt i yrken med förhållandevis lägre kvalifikationsnivå, som kundservice, städning och tillverkning. Trenden syns även hos personer som arbetar inom exempelvis utbildning. Hos chefer syns dock ingen förändring. Inte heller hos hälso- och sjukvårdspersonal, undersköterskor undantagna.
– Trenden är oroväckande, säger GIH-doktoranden Daniel Väisänen.
Så gjordes studierna
Hälsouppgifterna i avhandlingen kommer från hälsoprofilbedömningar via företagshälsovård. Deltagare gjorde bland annat ett cykelergometertest som beräknar syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition. Andra variabler som ingick var BMI, rökning samt fysisk arbetsbelastning i arbetet. Antalet deltagare var mellan 70 000 och 400 000 personer i de fyra studier som ingår i avhandlingen från GIH.
Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
– Folk är ungefär lika mycket fysiskt aktiva som förut samtidigt som konditionen minskar. Vi vet inte riktigt hur detta hänger ihop, säger Daniel Väisänen.
Ökad risk i fysiskt tunga yrken
I avhandlingen har han också funnit att yrken med lägre kvalifikationsnivå kan kopplas till en högre risk för övervikt och högt blodtryck – jämfört med yrken med högre kvalifikationsnivå, som investerare, ingenjörer och tekniker.
I yrken med låg kvalifikationsnivå och hög fysisk arbetsbelastning finns också en högre risk, generellt, att sjukskrivas för muskel- och skelettsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar samt lungsjukdomar.
Undersköterskor och hemtjänstarbetare sticker ut i forskningen genom att de tycks löpa en något högre risk för sjukfrånvaro ifråga om psykiatriska diagnoser.
Svårt att fastställa orsaker
Varför vissa grupper av yrken har fler ohälsofaktorer är svårt att säga något säkert om, säger Daniel Väisänen.
– Men man ser i forskningen att människor i yrken med låg kvalifikationsnivå överlag har sämre livsstilsvanor, till exempel. De kan oftare ha högre BMI, vara rökare och ha sämre kondition.
Fysiskt jobb ger inte alltid bra flås
Vad gäller kondition är denna sämre, generellt, hos människor i fysiskt ansträngande yrken jämfört med andra grupper. Det kan verka motsägelsefullt men det finns en del rimliga förklaringar, enligt Daniel Väisänen.
– Det fysiska arbetet på jobbet är oftast inte så högintensivt som man behöver för att få bättre kondition. Man får inte upp pulsen så mycket. Sen kan man inte bestämma helt själv på jobbet, heller. Ansträngningen är inte självvald. Man kan inte alltid vila när man behöver det, utan måste jobba på dagen ut, säger Daniel Väisänen och tillägger:
– Fysisk aktivitet på fritiden är självreglerad, ofta av högre intensitet och har kortare duration. Den typen av aktivitet bibehåller eller förbättrar konditionen i högre grad. Denna slags fysiska aktivitet skiljer sig även mellan olika yrken, de med lägre kvalifikationsnivå är mindre fysiskt aktiva på fritiden.
Ojämlikheten är uppenbar
Trots att studierna i avhandlingen är justerade för utbildning, som är en viktig socioekonomisk faktor, framträder ojämlikheten i hälsa tydligt mellan yrkesgrupper, säger Daniel Väisänen.
– Om inte preventiva hälsoåtgärder på samhällsnivå tillsammans med individuella insatser sätts in så är det risk för att sjukvårdskostnader i framtiden kan öka samtidigt som de friska levnadsåren minskar.
Trots att många kvinnor slutar att använda p-piller på grund av upplevd humörpåverkan har forskningen hittills inte gett en entydig bild av huruvida p-piller kan ge dåligt psykiskt mående och depression.
En kvarts miljon kvinnor under lupp
I en ny studie, från Uppsala universitet, har över en kvarts miljon kvinnor följts från födsel fram till klimakteriet. Fokus har varit på kallade kombinerade p-piller. Dessa innehåller gestagen, en förening som efterliknar hormonet progesteron, samt östrogen. Gestagen förhindrar ägglossning och gör livmoderhalssekretet tjockare för att förhindra att spermier passerar in i livmodern. Östrogen tunnar ut livmoderslemhinnan för att försvåra implantationen av ett befruktat ägg.
Forskarna samlade in data om kvinnornas användning av p-piller, vid vilken tidpunkt de fick sin första depressionsdiagnos samt när de först upplevde depressiva symtom men utan att få en diagnos.
Tonåringarna sticker ut
Vad gäller depressiva symtom såg forskarna följande: de som började använda p-piller under tonåren hade en 130-procentig högre frekvens av sådana symtom, som grupp. Motsvarande ökning i gruppen vuxna användare var 92 procent.
Risken för att få en regelrätt depressionsdiagnos ökade med 73 procent under de två första årens p-pilleranvändning, sett till samtliga kvinnor i studien.
Den starka påverkan av p-piller på tonåringar kan tillskrivas de hormonella förändringarna som orsakas av puberteten, enligt studieförfattaren Therese Johansson. Eftersom kvinnor i den åldersgruppen redan har genomgått betydande hormonella förändringar blir de mer mottagliga inte bara för hormonella förändringar utan även andra livsupplevelser.
Deprimerade tonåringar efter p-piller-stopp
I studien syntes också att den ökade frekvensen av depression minskade efter de första två åren, vid fortsatt p-pilleranvändning.
Tonårsanvändare av p-piller hade fortfarande en ökad frekvens av depression även efter att de slutat använda p-piller. Det observerades inte hos vuxna användare.
Viktigt att berätta om risker
P-piller gör det möjligt för kvinnor att slippa oplanerade graviditeter och kan även förebygga sjukdomar som drabbar kvinnor, inklusive äggstockscancer och livmoderkroppscancer. De flesta tolererar också externa hormoner väl utan att uppleva negativa humöreffekter, säger Therese Johansson vid Uppsala universitet.
Samtidigt, menar hon, pekar studien tydligt på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal är medveten om kopplingen till depression och informerar om den.
– Trots att preventivmedel har många fördelar för kvinnor bör både medicinskt yrkesverksamma och patienter informeras om de biverkningar som identifierats i både denna och tidigare forskning.
Therese Johansson, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet therese.johansson@igp.uu.se
Vätgas är en energikälla som kan användas för att ersätta fossila bränslen. Den produceras genom en process som kallas vattenelektrolys, där vatten delas upp i vätgas och syrgas.
Processen kräver en så kallad elektrokatalysator för att underlätta reaktionen. Idag är den mest effektiva teknologin för denna process något som kallas PEM-vattenelektrolys (Proton Exchange Membrane).
Forskarna producerar vätgas med hjälp av PEM-vattenelektrolys. Bild: Eduardo Gracia.
Vätgas – några av begreppen
Vattenelektrolys: Processen att använda elektricitet för att dela upp vatten i dess komponenter, vätgas och syrgas.
Elektrokatalysator: Ett material som deltar i en elektrokemisk reaktion för att öka reaktionshastigheten.
Källa: Umeå universitet
Men vätgasproduktion via PEM-vattenelektrolys innebär ett problem. Den kräver nämligen att ädelmetaller som platina, rutenium och iridium används. Ädelmetallerna är inte bara dyra och finns i begränsad mängd. Rutenium och iridium bryts också ner med tiden, vilket minskar effektiviteten i vätgasproduktionen.
– Det är ett problem som behöver lösas för att vi fullt ut ska kunna dra nytta av PEM-teknik, säger universitetslektorn Eduardo Gracia vid Umeå universitet.
Dyr metall fångas i stödstruktur
Hur ska det då ske? Ett sätt är att fånga den väldigt aktiva men dyra metallen i en stabil men inaktiv ”byggnadsställning”. Det är något som Eduardo Gracia och kollegor har testat.
En sådan stödstruktur kan hålla ädelmetallerna stabila även under tuffa förhållanden. Strukturen som forskarna har studerat består av en blandning av oxider av tenn, antimon, molybden och wolfram. Denna kombination visade sig vara tillräckligt stark för att skydda ädelmetallerna och även andra komponenter i systemet från nedbrytning.
Det här skulle kunna göra PEM-tekniken mer ekonomisk och effektiv för storskalig, förnybar vätgasproduktion, menar forskarna, som ser resultaten som ett viktigt steg i övergången till ett mer hållbart samhälle.
Så funkar vätgas
Vätgas består av endast två väteatomer och har därför den kemiska beteckningen H2. Väte är det vanligaste och lättaste grundämnet i universum. Vätgasen är lättantändlig men brinner rent och innehåller mer energi per kilo än fossila bränslen.
Vätgas är en energibärare som kan användas för att transportera, lagra och tillhandahålla energi, precis som elektricitet. Den stora potentialen har vätgas som energibärare i ett förnybart energisystem där den framställs från till exempel sol, vind eller vatten.
Eduardo Gracia, universitetslektor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet eduardo.gracia@umu.se
Diabetesläkemedlet semaglutid saluförs bland annat under varumärket Ozempic. Sedan det godkänts för användning även vid fetma har efterfrågan ökat, vilket har lett till svårigheter att få tag i läkemedlet. Människor som tar preparatet har samtidigt vittnat om ett minskat alkoholsug.
Personer med alkoholberoende behandlas i dag dels med psykosociala metoder, dels med läkemedel. Fyra godkända läkemedelspreparat finns att tillgå men fler anses behövas, inte minst för att läkemedelseffekten varierar.
Råttors drickande halverades
I den aktuella studien gavs semaglutid till alkoholberoende råttor, varpå deras alkoholdrickande kraftigt minskade. De behandlade råttorna drack mindre än hälften jämfört med råttor som inte hade fått preparatet.
Vid återfall blir alkoholintaget i regel större än före uppehållet. I råttstudien dämpades alkoholintaget även vid återfall. Resultaten var desamma för honor och hanar.
Troligen relevant för människor
Studier på människor krävs innan läkemedlet eventuellt kan användas vid alkoholberoende. Blir det så kommer semaglutid troligtvis att göra mest nytta för personer med både övervikt och alkoholberoende, tror forskarna bakom studien.
De bedömer också att det är mycket sannolikt att resultaten går att överföra från råttor till människor. Resultat från andra studier om läkemedel för alkoholberoende gjorda i samma forskningsmodell har visat liknande effekter hos människor.
Läkemedlet tycks minska belöningen
Studien har också tittat på möjliga förklaringar till att läkemedlet minskar alkoholdrickandet. Resultaten pekar på att en minskad belöning av alkohol skulle kunna vara en bidragande faktor. En del av studien som gjordes med möss visade hur semaglutid påverkar hjärnans belöningssystem.
– Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem vilket leder till att dopamin frisätts, vilket ses både hos människor och djur, säger Cajsa Aranäs, doktorand vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Denna process blockeras av läkemedlet hos möss, och enligt vår tolkning skulle detta kunna orsaka att den belönande känslan av alkohol minskar.
Barn som har en förälder med en psykiatrisk diagnos löper en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det är känt sedan tidigare och bekräftas nu i en avhandling vid Göteborgs universitet.
I den undersöks måendet hos barn med minst en förälder som är i kontakt med psykiatrin på grund av depression, ångest eller bipolär sjukdom.
Barnen mår klart sämre
De studerade barnen, i åldern 8 till 17 år, mår klart sämre psykiskt än barn i genomsnitt, visar avhandlingen. Ju yngre barnen är, desto sämre mår de.
– Att barnen mår sämre kan bero på många saker. Men särskilt viktigt är hur förälderns psykiska ohälsa påverkar deras föräldraförmåga och hur familjen hanterar och pratar om det som händer i familjen. Utan rätt stöd till familjen kan barnen må sämre än vad de hade behövt göra, säger avhandlingens författare Lina Wirehag Nordh.
Går att förebygga
Måendet hos barnen går att påverka, enligt avhandlingen. I den undersöktes två så kallade interventioner som inbegriper samtal med familjemedlemmar. Ett av de främsta målen med samtalen är att stödja familjemedlemmar i hur de kan prata om förälderns diagnos och att ge stöd till föräldrarna i hur de kan stödja barnens utveckling.
Interventionerna minskade enligt avhandlingen risken för att barnen själva skulle utveckla psykisk ohälsa som oro, nedstämdhet eller utagerande beteenden – jämfört med andra tillgängliga stödinsatser.
Information missas
Vuxna kan också uppleva ökade psykiska besvär när det primärt är barnen som behöver hjälp av psykiatrin.
I avhandlingen studeras föräldrar till barn som remitterats till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Fyra av tio föräldrar angav i samband med barnets första BUP-besök att de hade ökade psykiska besvär. Hälften av dessa föräldrar uppgav ett år senare att de trots sitt dåliga mående inte hade diskuterat det med personalen som de hade mött.
Att inte fråga om föräldrars mående när barn har kontakt med vården kan innebära att viktig information missas, säger Lina Wirehag Nordh.
– Det kan vara information som kan vägleda vilka insatser hela familjen behöver. Föräldrar kan behöva vägledas till eget stöd, men insatser inom barn- och ungdomspsykiatri kan också behöva anpassas mer utifrån familjens situation.
Belyser vikten av att se hela familjen
Sedan 2010 säger hälso- och sjukvårdslagen att personal inom sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder har ett psykiatriskt tillstånd. Trots det får få familjer den typ av hjälp som studerats i avhandlingen.
Sammantaget belyser studierna vikten av att uppmärksamma alla familjemedlemmar inom psykiatrin och att se till att lämpliga insatser för att stödja hela familjen sätts in.
– Baserat på mina resultat rekommenderar jag fortsatt och mer utbredd användning av de två förebyggande interventionerna som undersökts, säger Lina Wirehag Nordh.
De förebyggande metoderna
De två förebyggande interventioner som undersöktes i avhandlingen heter ”Beardslee familjeintervention” och ”Föra barnen på tal”. De fokuserar på saker som risk- och skyddsfaktorer i barnets liv samt lägger stor vikt vid att förbättra kommunikationen kring förälderns diagnos inom familjen. Interventionerna är lite olika upplagda och omfattar mellan ett och åtta mötestillfällen.
Forskare har i en rapport från forskningsrådet Forte sammanställt det som idag är känt om förskolans roll för barns psykiska välbefinnande.
Extra mycket vinst för vissa
En bra förskola gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. Det är tydligt i forskningen, skriver rapportförfattarna.
De positiva effekterna är särskilt tydliga för vissa grupper av barn, som barn från familjer med sämre socioekonomi och barn med en svår hemsituation. En bra förskola kan också ge en extra stor skjuts i utvecklingen till barn som i vissa avseenden behöver extra stöd. Det kan handla om barn som behöver extra stimulans i språkutvecklingen eller hjälp i samspelet med andra, sådant som en välfungerande förskola kan ge.
Problem uppmärksammas för sent
Kruxet är att alla förskolor inte är lika bra. Och ett stort problem är att en del barns svårigheter inte uppmärksammas i tid. Ibland dröjer det till skolåldern eller ännu längre innan barnens svårigheter får rättmätig uppmärksamhet, enligt forskningen.
Problem kan i och för sig noteras redan i förskolan, på ett tidigt stadium. Men att personal uppmärksammar svårigheter leder inte per automatik till att särskilt stöd sätts in, även när sådant stöd skulle behövas. Varför? Det finns några förklaringar, enligt forskningsrapporten.
Problematiskt om många behöver stöd
En förklaring handlar om hur barngruppen på förskolan ser ut. Om många barn samtidigt är i behov av särskilt stöd är det vanligare att stöd ges till hela barngruppen snarare än utifrån enskilda barns behov.
Forskningen visar också att barn med utländsk bakgrund i Sverige mer sällan får särskilt stöd för olika typer av svårigheter som personalen har uppmärksammat.
Tysta barn får mer sällan stöd
Forskningen visar vidare att det är större chans att ett barn får särskilt stöd när barnets beteende uppfattas som en belastning för gruppen. Stödet handlar då främst om att förebygga beteenden som uppfattas som problematiska, till exempel att konflikter uppstår med andra barn. Detta innebär att det särskilda stödet inte alltid utgår från barnets behov utan snarare utifrån vad som krävs för att gruppen ska fungera, skriver rapportförfattarna.
Barn som är passiva, inte är delaktiga i förskolans aktiviteter och inte stör får mer sällan särskilt stöd, vilket kan leda till att de inte får sina behov tillgodosedda.
10 fakta om förskolan – visste du detta?
Bild: Stephen Andrews, Unsplash.
10 fakta om förskolan och barns välmående, enligt forskningen:
Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas i regel bättre i skolan och har bättre social utveckling.
En förskola med låg kvalitet ger inte en utvecklingsmässig fördel för barn jämfört med att inte gå i förskola. Mer om kvalitetsfaktorer i faktaruta längre ned.
En bra förskola, enligt forskningen, ser till att barn känner sig delaktiga och är engagerade i förskolans aktiviteter. Att arbeta med det är viktigare än i vilken grad man tränar olika färdigheter med barnen, till exempel.
Engagemang tycks vara en viktig skyddsfaktor vad gäller barns psykiska välbefinnande. Barn mår bra och lär sig lättare när de känner sig engagerade.
Det är viktigt att personalen är lyhörd och fångar upp det som barnen är intresserade av, för att skapa engagemang.
Den svenska förskolan är på vissa håll mycket segregerad, vilket i sin tur hänger ihop med en segregerad bostadsmarknad och det faktum att det flesta väljer en förskola nära hemmet.
Att en barngrupp har många barn med utländsk bakgrund eller från socialt sårbara hemsituationer ökar belastningen på förskolepersonalens möjlighet att anpassa verksamheten och ge rätt stöd till alla.
Bristen på utbildade förskollärare och en låg andel specialpedagogiskt innehåll i utbildningen påverkar möjligheterna till stöd för de barn som behöver det.
Barn i socioekonomiskt svaga områden och barn i familjer med utländsk bakgrund har jämförelsevis störst ”nytta” av högutbildad personal. Effekten av högutbildad personal blir alltså allra störst för de barnen.
Det är mindre vanligt med högskoleutbildade förskollärare i förskolor i socioekonomiskt svaga områden i Sverige.
Källa: Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa, Forte.
Så är en bra förskola
Utifrån EU-forskning kännetecknas en bra förskola av följande:
Samspel som är ömsesidigt, kärleksfullt och ständigt återkommande.
Personal med god utbildning och stort engagemang i sitt arbete.
Antal barn per lärare och gruppstorlek som ger möjlighet till adekvat samspel med barnen.
Återkommande utbildning och handledning för personalen som garanterar kontinuitet, stabilitet och ständig kvalitetsförbättring.
En förskolemiljö som är säker, hälsosam och tillgänglig för barnets vårdnadshavare.
Källa: Fortes rapport Förskolans roll för att främja psykisk hälsa. Kvalitetsindikatorerna är framtagna av det EU-finansierade projektet CARE.
Precis som människans tarmar innehåller en rik bakterieflora, frodas många slags bakterier i våra dricksvattenledningar.
På insidan av rörväggarna finns en tunn och kletig beläggning, så kallad biofilm, med bakterier. Dessa bakterier har alltså överlevt tillförseln av klor vars viktigaste uppgift är att döda bakterier i allmänhet och särskilt dem som är skadliga för hälsan.
Ett vanligt glas dricksvatten innehåller massor av ofarliga bakterier. Däremot är kloret inte helt oproblematisk.
– Klor är ett effektivt sätt att desinficera, men det finns bevisad risk för hälsopåverkan. Klor har kopplats till cancer och fosterskador. Att studera om klor kan ersättas med andra metoder är därför relevant, säger forskaren Catherine Paul vid Lunds universitet.
Studier i ett riktigt vattensystem
Hon har i många år studerat dricksvattnets mikroflora och olika slags reningsmetoder.
I en ny studie har hon och forskarkollegor samarbetat med det kommunala bolaget Vatten och miljö i väst AB, Sweden Water Research AB och Totalförsvarets forskningsinstitut. Studien bygger på flera års övervakning av den befintliga mikrofloran i dricksvattenledningar i Varberg.
– Ett sådant här samarbete mellan akademi, industri och statliga aktörer är mycket speciellt, skulle jag tro. Vi har olika nyckelkompetenser och det faktum att studien gjorts i ett riktigt system gör resultaten mer tillförlitliga än om vi endast hade gjort labbstudier, säger Catherine Paul.
Klor skippades i Varberg
Idag renas dricksvatten i flera steg. Först via olika slags filter och sandbäddar – vattenbolag gör på lite olika sätt – men som sista steg tillsätts nästan alltid klor.
I Varbergs kommun skippades klor under 2020 eftersom man nyligen installerat ett lite dyrare så kallat ultrafilter, som är en typ av extremt finmaskigt filter som hindrar farliga mikroorganismer från sjöar och grundvatten att slinka igenom. Kloret bedömdes som överflödigt, även om det var oklart hur konsekvenserna för bakteriefloran skulle bli.
Två månader före klorstoppet och tre månader efter tog forskarna vattenprover för analys från flera olika punkter i nätet.
I labbet filtrerades DNA-sekvenser fram och jämfördes med databaser för att lägga ett pussel över mikrobiomet, det vill säga mikroorganismer som bakterier. Ett år senare återvände forskarna och tog nya prover för att se hur det slutgiltiga mikrobiomet såg ut.
– Det är som en ny restaurang flyttar in. Kloraminet tar inte bara död på vissa bakterier, det är också mat för andra bakterier. Under perioden kunde vi se hur bakteriebuffén ändrades.
Ofarlig rovbakterie dök upp
När kloret försvann svalt vissa bakteriarter medan andra växte och frodades. Forskarnas stora förvåning kom när de i den tredje klorfria månaden observerade att vissa bakterier drastiskt rasade i antal. Samtidigt ökade en speciell slags bakterie, nämligen rovbakterien Bdellovibrio.
– Just denna slags bakterie har vi inte sett i tidigare studier av det här dricksvattennätet. Den har förmodligen legat gömd i biofilmen men fick nu sin chans. Den är helt ofarlig för oss människor.
Bedömningen att kloret blev överflödigt när ultrafiltret tillsattes visade sig vara riktigt. Men forskarnas intresse handlade inte främst om att utforska effekten av ultrafilter. Snarare vill de förstå dricksvattenrörens dolda mikroflora bättre.
På sikt kanske kan man hälla i en mix av bakterier i stället för klor?
– Det krävs fler studier för att bättre förstå hur naturen fungerar inom byggd miljö. Jag skulle gärna vilja veta hur alla dricksvattenbakterierna påverkar oss. De är inte är skadliga, men kanske är de till och med hälsosamma? Våra slutsatser är alltså att det går att få säkert och rent dricksvatten utan klor. Vi observerade ingen ökad risk, vilket var vattenbolagets farhåga, säger Catherine Paul.
Förutom den typ av ultrafiltrering som används i Varberg finns andra sätt att rena vatten utan klor, till exempel UV-ljus eller biofilter.
– Fördelar och nackdelar finns med alla metoder. UV-ljus är en effektiv metod, men en nackdel är att lamporna drar mycket energi. Biofilter kräver ofta ingen energi alls, men tar upp väldigt mycket plats. Ultrafilter är dyrt. På många dricksvattenverk i Sverige renas vattnet med en kombination av olika metoder. Men klor är inget måste om man har andra strategier för att ta hand om och övervaka bakterier, visar vår studie, säger Catherine Paul.
Catherine Paul, ocent och universitetslektor i teknisk vattenresurslära och teknisk mikrobiologi vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet, catherine.paul@tvrl.lth.se
Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där frivilliga och professionella forskare samarbetar med inrapportering och analys för att se hur klimatförändringarna påverkat några av Sveriges vanligaste blommor. Årets observationer gjordes mellan den 5 och 6 juni.
Nu har rapporterna från 1100 medborgarforskare analyserats för att se hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder – och om det finns någon skillnad jämfört med förr, något som kan bero på klimatförändringar.
Blåklockan dröjer ännu
Forskarna har bland annat velat se om Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, hade hunnit börja blomma i någon del av landet.
– Den är ganska senblommande och det visar sig även i år att den inte hade kommit igång riktigt än. Vi fick in ett fåtal ”spridda skurar” med rapporter om blommande blåklockor och det var egentligen bara i de allra sydligaste delarna av Skåne där vi kan säga att den har börjat blomma, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.
Liljekonvaljer långt upp i Norrland
Några av de andra blommorna i Försommarkollen har däremot kommit igång och blommar rikligt i stora delar av landet.
Liljekonvalj och syrén blommar långt upp i Norrland och häggens blomning är redan avslutad, förutom i de allra nordligaste delarna. Den mer senblommande rönnen har precis börjat blomma i sydligaste Norrland och prästkragen blommar upp till Mälardalen.
Blomningstidpunkten för växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även för 150 år sedan och fram till början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer. Det innebär att uppgifter kan jämföras. Med data från Försommarkollen under flera år i nutid kan forskarna analysera om klimatförändringseffekter påverkat växters blomning.
Betydligt snabbare blomning i norr
Forskarna kan konstatera att blomningen för alla arter nått betydligt längre norrut än tidigare vid den här tidpunkten. Hägg, liljekonvalj och syrén har redan hunnit blomma över i de trakter där den förr bara precis hade börjat blomma. Prästkrage och rönn började förr inte blomma före den 10 juni på några få platser i södra Sverige, men i år har de börjat blomma betydligt längre norrut redan vid nationaldagen.
– När vi jämför häggens blomning nu med vad vi såg i Vårkollen vid Valborgshelgen, så har den alltså på de här veckorna i stort sett hunnit blomma av sig i hela landet, medan syrénen ligger lite efter, säger forskaren Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Kontakt:
Ola Langvall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket, ola.langvall@slu.se
Den stora ökningen sker trots att 2021 års värsta konflikter, de i Jemen och Afghanistan, trappades ned betydligt under 2022. Istället ökade våldet kraftigt i Ukraina och Etiopien under 2022.
Krigen i Etiopien och Ukraina resulterade då tillsammans i 180 000 stridsrelaterade dödsfall. Det är lågt räknat – informationen om döda är fortfarande oklar och förväntas justeras när mer information blir tillgänglig. Men trots oklarheterna visar statistiken att långt fler människor dödades i dessa två krig i fjol jämfört med hur många som dödades i konflikter året före.
Kriget i Ukraina inte blodigast
Många tror att Rysslands krig i Ukraina var det allra blodigaste under 2022. Men det stämmer inte, säger Shawn Davies vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP, där siffrorna har tagits fram.
– I själva verket dog fler människor i Etiopien, där det tigreanska folkets befrielsefront TPLF har slagits mot den etiopiska armén, stöttad av Eritrea, sedan hösten 2020.
Etiopiska soldater.
Krigen i Etiopien och Ukraina har i stor utsträckning utkämpats som skyttegravskrig. I båda fallen har flera av de stridande parterna anklagats för att använda mänskliga vågor av nyrekryterade soldater som kanonmat.
Konflikter mellan stater ökar
Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 är det första storskaliga mellanstatliga kriget på 20 år. Och även om konflikter mellan stater fortfarande är relativt ovanliga har de ökat under de senaste åren.
– Fler stater blandar sig också in i konflikter i andra länder, där de stöder rebellgrupper mot en regering, vilket i praktiken betyder att två stater strider mot varandra, säger Therese Pettersson, projektledare vid UCDP.
Antalet väpnade konflikter i världen där stater strider mot varandra eller där minst en stat strider mot en rebellgrupp fortsätter att ligga på en historiskt hög nivå. Uppsala Conflict Data Program registrerade 55 sådana konflikter under 2022.
Motsvarande siffra har varierat mellan 31 och 39 under åren 2000 till 2013.
Från 2015 och framåt har dessa konflikter fortsatt att öka och har legat på mellan 52 och 56 varje år.
Icke-statliga konflikter ökar också
Även antalet icke-statliga konflikter, där rebellgrupper eller andra väpnade grupper slåss mot varandra, ligger på en rekordhög nivå. Totalt registrerades 82 sådana konflikter under 2022 av forskarna vid Uppsala universitet.
Nio av de tio dödligaste icke-statliga konflikterna ägde nio rum i Mexiko där rivaliserande drogkarteller har stridit om kontroll sedan 1980-talet. Gängrelaterat våld har även ökat kraftigt i Brasilien, Haiti, Honduras och El Salvador under de senaste åren.
Civila attackeras medvetet
Även så kallat ensidigt våld, där civila är måltavlan, ökade under 2022. Minst 11 800 civila dödades i denna typ av riktat våld, utfört av 45 olika stater eller organiserade grupper. Rebellgruppen Islamiska staten, IS, var den aktör som dödade flest, men även stater attackerade civila på flera håll. Ryssland och Eritrea använde båda mycket våld mot civila i krigen i Ukraina och Etiopien under fjolåret.
Rapporten kommer att publiceras i tidskriften Journal of Peace Research. Se även denna rapport från The Peace Research Institute Oslo, PRIO.
Kontakt:
Shawn Davies, analytiker vid UCDP, institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet shawn.davies@pcr.uu.se
Sveriges allmänna pensionssystem förändrades runt millennieskiftet. Dels skedde en övergång från ett så kallat förmånsbaserat till ett avgiftsbaserat system, dels förändrades delvis finansieringen av systemet genom att inkludera den fondbaserade premiepensionen.
Även grundskyddet i pensionen, som spelar en stor roll för personer med relativt låga inkomster, förändrades från dåvarande folkpension till det som idag kallas för garantipension.
– Som en effekt av åldrande befolkningar har många pensionssystem världen över varit, och är fortfarande, i behov av reformer. Sverige är något av ett föredöme när det kommer till att ha fått till stånd så omfattande förändringar, vilka har skapat ett mer finansiellt hållbart pensionssystem, säger forskaren Markus Peters vid Stockholms universitet.
Inkomsterna påverkas
Men även om det nya systemet är mer rustat för ökande livslängder behöver det inte vara hållbart i en vidare mening, enligt Markus Peters.
– Om individer exempelvis inte förstår pensionssystemet, eller innebörden av att byta ett system mot ett annat, så kan pensionsinkomsterna visa sig vara lägre än vad som förväntats, säger han.
Han har i en avhandling jämfört sparbeteenden hos personer som inte påverkades av pensionsreformerna med personer som påverkades. Det har gjorts genom att kombinera förmögenhetsdata med matematiska modeller.
Detaljerade data över svenskarnas tillgångar och skulder gör det möjligt att kartlägga hur olika individer sparar mer eller mindre – antingen genom att avsätta en del av sina inkomster till eget sparande, eller genom att förbruka det kapital som sparats sedan tidigare.
Personer ändrade inte beteende
Studien fokuserar på årskullarna som föddes 1938–1940 och som tillhör de äldsta grupperna som delvis övergick till det nya systemet. De var strax under 60 år när förändringen av det allmänna pensionssystemet klubbades igenom i riksdagen. De är därför extra intressanta att studera eftersom stundande pensionering borde inneburit en relativt stor drivkraft att följa utvecklingen av framtida inkomster.
– Trots att sparandet borde öka för att motverka lägre pensionsinkomster i det nya systemet så förändrade majoriteten av de påverkade individerna inte sitt sparande. Detta beteende är förenligt med teorier där individer är ouppmärksamma på effekterna av vissa typer av pensionsreformer, till exempel på grund av låga nivåer av finansiell kunskap eller begränsad kunskap om reglerna i pensionssystemen, säger Markus Peters.
Mer stöd behövs för att planera pensionen
Enligt Markus Peters visar resultaten att människor behöver mer stöd för att uppskatta sina framtida pensionsinkomster och planera inför pensioneringen.
– Att fatta långsiktiga finansiella beslut är svårt i sig, och det ställer höga krav på individen att dessutom behöva sätta sig in i ett komplext pensionssystem. Samtidigt har individer olika behov och det är näst intill omöjligt att utforma ett system som genererar de pensionsinkomster som olika individer behöver, säger han och fortsätter:
– Jag hoppas att avhandlingen kan motivera till att lägga mer resurser på att förbättra individers finansiella planering, snarare än att göra fler förändringar och tillägg i det nuvarande pensionssystemet, säger Markus Peters.
Så förändrades pensionssystemet
Finansieringen av det svenska pensionssystemet förändrades på flera sätt vid millennieskiftet, delvis genom att inkludera den fonderade premiepensionen, där individer själva kan göra egna fondval för sitt pensionssparande eller vara kvar i det statliga förhandsalternativet.
Den största delen av insättningarna till systemet går dock inte till premiepensionen utan till det som idag kallas inkomstpensionen. Denna del ändrades genom att övergå från ett så kallat förmånsbaserat system till ett avgiftsbaserat system.
I ett förmånsbaserat system definieras hur stora förmåner som individer kommer att få i pension, till exempel som andel av sina tidigare arbetsinkomster. I ett avgiftsbaserat system definieras i stället storleken på avgifterna som utgör de insättningar till pensionssystemet som görs under arbetslivet.
Markus Peters, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, markus.peters@iies.su.se
Studien är en omfattande registerstudie. Forskarna hittade den ökade förekomsten av sjukdomar och skador hos såväl män och som kvinnor med autism och oavsett om personerna hade intellektuella funktionsnedsättningar eller inte.
Forskarna kopplade ihop nationella register och jämförde risken för fem typer av skador och 39 åldersrelaterade fysiska åkommor hos människor över 45 år.
Autism
Autism är en funktionsnedsättning som påverkar en persons sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Den som har autism har svårigheter med samspel och kommunikation och har begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och aktiviteter.
Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar, till exempel adhd, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi. De flesta med autism har en genomsnittlig begåvning, men alla begåvningsnivåer förekommer – från särbegåvning till svår intellektuell funktionsnedsättning.
Av drygt fyra miljoner personer födda mellan 1932 och 1967 hade 1 930 kvinnor och 3 361 män fått en autismdiagnos.
Människor med autism, visade det sig, löpte en förhöjd risk för fyra av fem studerade skador, där självskada stod för den största riskökningen följt av förgiftning, fallskador samt andra kroppsskador.
Risken ”oroväckande hög”
– Risken för självskada var oroväckande hög, hela sju gånger högre än hos personer utan autism. Orsakerna är till stora delar okända. En möjlig bidragande faktor kan vara psykiatriska tillstånd som ofta förekommer tillsammans med autism, som ångest och depression, säger Shengxin Liu, doktorand vid Karolinska Institutet.
Utöver skadorna fann forskarna även en ökad risk för 15 fysiska åkommor. Bland annat hade autistiska personer en trefaldigt ökad risk för blodbrist och försämrad blodsockerreglering samt en nästan fördubblad risk att drabbas av hjärtsvikt, typ-2-diabetes och KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Viktigt att måna om äldre autister
– Nu behöver vi ta reda på vad dessa samband beror på och hur de påverkas av exempelvis genetik, ålder vid autismdiagnos, behandling med psykofarmaka och psykosociala faktorer, säger Mark Taylor, forskare vid Karolinska Institutet.
– Men framför allt är det viktigt att forskare, personal inom vård och omsorg och beslutsfattare samarbetar för att se till att vuxna och äldre autistiska personer får en bättre livskvalitet.
Eftersom studien är en observationsstudie går orsakssamband inte att fastställa. Forskarna har heller inte kunnat ta hänsyn till sådant som socioekonomiska faktorer.
Shengxin Liu, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. shengxin.liu@ki.se
Vissa djur kan anpassa sig väl till miljöer som har skapats eller påverkats av mänsklig aktivitet. Talgoxen är ursprungligen anpassad till ett liv i skogen, men har en stor förmåga att anpassa sig till människans miljöer.
Lägre nivå av stresshormon
Omfattande vintermatning gör att talgoxpopulationerna är tätare i stadsmiljöer. Men trängseln verkar inte leda till högre stressnivåer, enligt en studie vid Lunds universitet. Tvärtom uppvisar stadstalgoxarna lägre nivåer av stresshormon jämfört med talgoxe-kusinerna från skog och landsbygd.
– Talgoxens höga kognitiva förmåga gör den mycket anpassningsbar och de urbana talgoxarna verkar ha anpassat sig så bra till den nya miljön att de inte blir stressade av den höga populationstätheten. En alternativ förklaring är att det var de mest flexibla och smarta individerna som från början lyckades kolonisera urbana miljöer, säger Anders Brodin, biolog vid Lunds universitet.
Hormon mättes i stjärtfjädrar
I studien jämförde forskarna halterna av stresshormonet kortikosteron hos talgoxar i olika urbana miljöer, exempelvis parker och villaträdgårdar, med talgoxar i skogsmiljö. Hormonnivån mättes i stjärtfjädrarna.
– Dessa växer ut under två till tre veckor under slutet av sommaren och början av hösten vilket ger oss ett bra mått på den genomsnittliga hormonnivån under en sammanhängande period, säger Anders Brodin.
– Under den här tiden bildas vinterflockarna och då är hög rang viktigt för att överleva vintern. Detta gör att det blir många skärmytslingar när individerna ska inordna sig i flocken.
Vanlig gäst vid fågelbord
Det är viktigt att förstå hur urbanisering påverkar olika djurarter, menar forskarna. Talgoxen är intressant bland annat eftersom den är vanlig vid fågelborden.
– Att ha småfåglar i trädgården är en trivselfaktor för många människor och vår studie tyder på att fågelmatning är mycket viktig för att arter som talgoxen ska kunna leva nära oss, säger Anders Brodin.
Omställningen från en fossildriven till eldriven fordonsflotta har hittills framför allt synts inom lätta fordon, som personbilar och distributionsbilar.
När det gäller tunga lastbilar som kör långa sträckor har omställningen gått långsamt. Den rådande uppfattningen är att sådana fordon skulle behöva stora batterier, som upptar så mycket lastkapacitet att eldriften inte blir lönsam.
Men nu har forskare på Chalmers kommit fram till att el faktiskt kan vara ett billigare alternativ till diesel – även för tunga transporter.
− Vi har tittat på ett scenario där tunga lastbilar kör mellan Helsingborg och Stockholm. Vi har jämfört två olika batteristorlekar och två tänkbara priser på snabbladdning. Vår slutsats är att transporterna ser ut att kunna elektrifieras på ett kostnadseffektivt sätt, säger forskaren Johannes Karlsson vid Chalmers tekniska högskola.
Modell utgår från skånskt åkeri
I studien skapade forskarna en modell baserad på data från ett verkligt åkeri i Helsingborg. Det valdes eftersom det kan anses ha typiska uppdrag och förutsättningar för ett åkeri i den delen av Sverige. Åkeriet kör även transporter på långa sträckor.
Det stora batteriet behövde inte laddas på vägen utan bara på företagets egna depåer, men tog å andra sidan mer av lastkapaciteten. Det mindre batteriet behövde snabbladdas på vägen, men krävde inte lika mycket av lastkapacitet. Resultatet visade att det var lönsamt att köra på el för åkeriet i studien.
− Med rätt batteristorlek bör det i många fall vara möjligt att elektrifiera de tunga lastbilarna så att kostnaden blir densamma eller lägre jämfört med om lastbilarna drivs av en dieselmotor. Den bästa storleken på batteriet avgörs av om man kör lätt last, som paket eller grönsaker, eller om man kör tung last som drycker eller virke, säger Johannes Karlsson och fortsätter:
− Andra viktiga faktorer som påverkar valet av batteristorlek är körmönster och priset på snabbladdning. Ett realistiskt framtidsscenario är att lastbilar har olika batteristorlekar.
Hoppas skynda på omställning
Att investera i batterier och laddningsutrustning innebär en kostnad. För att investeringen ska löna sig har forskarna i en tidigare studie visat att batteriet i en eldriven lastbil behöver laddas och laddas ur minst 1400 gånger, vilket är något som de flesta kommersiella fordon överskrider under sin livstid.
Studier av den typ som gjorts vid Chalmers är ovanliga. När det gäller elektrifiering av tunga lastbilar har man tidigare i huvudsak undersökt scenarion där lastbilarna rör sig och laddas inom ett avgränsat område, som till exempel en hamn.
Chalmersforskarna hoppas nu att deras resultat ska påskynda omställningen från diesel till el inom tunga lastbilstransporter.
− Vi har visat att man kan elektrifiera en tung fordonsflotta på ett konstadseffektivt sätt. Det bör kunna leda till att företag verkligen vågar satsa på en omställning. Ekonomiska incitament brukar innebära att förändringar kan gå snabbt, och vår studie är realistisk för många transportuppdrag, säger forskaren Anders Grauers på Chalmers.
Mer om studiens beräkningar:
Priset på diesel sattes till 1,20 euro per liter och priset på snabbladdning till 0,17 euro per kilowattimme respektive 0,40 euro per kilowattimme. Priserna är angivna utan moms. I övrigt utgick forskarna från att kostnader som till exempel service var lika för lastbilarna oavsett om de kördes på el eller diesel.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
