Håkan Wilhelmsson, forskningsingenjör på VTI, har arbetat med att anpassa VTI:s trafikanalysator TA89 till mätning av cykeltrafiken.
– TA89 används ju annars till mätning av vägtrafiken då den kan mäta dels antalet fordonspassager, dels ge uppgift om till exempel fordonstyp samt varje fordons sidoläge, spårvidd, hastighet, passagetidpunkt, körriktning och axelavstånd.
Ensamma om att mäta cykelns sidoläge
Anpassningen av TA89 har gjorts för att bättre utnyttja kapaciteten hos utrustningen och samtidigt bredda VTI:s kompetens inom området cykeltrafik och cykelvägar.
– Med tiden har vi sett tekniska möjligheter att skräddarsy utrustningen för cykelmätning. Det unika med just cykelmätningarna är att vi även kan mäta cykelns sidoläge, det är vi ensamma om, säger Håkan Wilhelmsson.
Förändringar i cyklisternas sidoläge kan ge viktig information om kapacitet och trängsel på en cykelväg vid vissa tidpunkter eller platser, vilket också är viktigt ur ett framkomlighetsperspektiv.
– Det kan även ge en indikation om konfliktsituationen mellan oskyddade trafikanter, säger Anna Niska, forskare på VTI.
Kan ge information om hur restiden påverkas av vädret
Mätutrustningen kan, förutom att räkna antalet cykelpassager och ange cykelns placering på cykelbanan, koppla samman den informationen med den om lufttemperatur, luftfuktighet, vägtemperatur, nederbörd, vindhastighet och vindriktning.
– Vi vet idag alldeles för lite om vad som påverkar cyklisternas framkomlighet och i vilken utsträckning – exempelvis hur påverkas restiden för cyklister av olika väder och väglag? Den här utrustningen kan hjälpa oss i den forskningen, säger Anna Niska.
Studien visar att de flesta barn hanterar sin internetanvändning mycket bra och att de som är mest sårbara för att hamna i överdriven användning är äldre barn, barn som har känslomässiga problem och de som man skulle kunna kalla för sensationssökande.
Internet har blivit en viktig del av barns och ungas liv. I Sverige är ca 20 procent av 11-16-åringarna uppkopplade tre eller fler timmar en vardag och en helgdag är ca en tredjedel på internet så länge. Den ökade tiden ungdomar spenderar på nätet har oroat många vuxna; finns det risk att unga hamnar i problematiskt internetanvändande? EU Kids Online har därför frågat barn i åldrarna 11-16 år hur ofta de upplever tecken på överdrivet användande.
De fem frågor EU Kids Online valde för att komma åt barnens egna upplevelser av överdriven användning var:
– Hur ofta man låtit bli att sova eller äta pga. internet.
– Hur ofta man känt sig oroad när man inte kunnat vara på internet.
– Om man tillbringat mindre tid än man borde med familj/vänner eller med skolarbete pga internet.
– Om man surfat fastän man inte riktigt varit intresserad.
– Om man misslyckats med att försöka ägna mindre tid på nätet fastän man velat.
En procent av de europeiska barnen riskerar att hamna i överdriven internetanvändning. En procent av alla europeiska barn i studien har svarat ja på alla fem frågorna och är därmed enligt EU Kids Online i riskzonen för problematisk internetanvändning. De barn som svarat ja på mer än en fråga uppger också att de har psykologiska och känslomässiga problem som påverkar deras beteende på och utanför nätet. Trots att Sverige är ett av de länder där internetanvändandet är mest omfattande, är det inte fler barn som enligt denna definition hamnar i riskzonen, snarare tvärtom.
Procentandelen av barn som svarat positivt på åtminstone en av frågorna varierar mellan länderna.
Lägst andel, 17 procent, återfinns i Italien och högst, 49 procent, i Estland. För Sveriges del är det 34 procent av barnen som har upplevt minst en av de saker frågorna tar upp. Rapporten visar att det vanligaste är att barnen har surfat fast de egentligen inte varit intresserade. Det minst vanliga svaret är att de vid något tillfälle har struntat i mat och sömn.
Cecilia von Feilitzen som har varit ansvarig för EU Kids Online i Sverige förklarar:
– Det finns ingen entydighet kring begreppet överdriven internetanvändning men man har valt att utgå från dessa fem frågor som tillsammans kan anses påverka barnets sociala liv samt fysiska och psykiska hälsa. Rapporten väljer att inte använda uttryck som internetberoende då det är omdiskuterat bland forskare.
Överdriven internetanvändning: Vad ska föräldrarna göra?
När det gäller att förebygga problematisk internetanvändning rekommenderar EU Kids Online att föräldrar engagerar sig i sina barns internetanvändning genom att stötta och diskutera. Kanske särskilt när barnen har blivit upprörda över något, men även i vardagssituationer. Elza Dunkels, Umeå universitet, kommenterar resultaten:
– Vi vet idag att det bästa sättet att stötta barn är att hålla kommunikationskanalen mellan barn och vuxna öppen. Det är alltså viktigt att inte fördöma och kritisera utan vara genuint intresserad av barnens nätanvändning. När föräldrar och barn kan prata öppet om dessa frågor är chansen större att den tid barnen spenderar på nätet hjälper dem att utveckla ett hälsosamt förhållningssätt till internetanvändning.
Andra resultat:
• EU Kids Onlines resultat tyder på att strategier för att skydda barn måste börja utanför nätet och vid tidig ålder, till exempel genom att vuxna ser hur barnen mår och identifierar barn som visar tecken på olika typer av problem.
• Det är viktigt att notera att tidsbegränsning inte är det bästa sättet att hantera överdrivet och problematiskt internetanvändande eftersom det inte tar hänsyn till orsaken till beteendet.
• Om ett barn redan upplever att internetanvändningen har gått för långt, vilket ofta visar sig genom att de svarar ja på alla de fem frågorna som nämns ovan, rekommenderar vi att föräldrarna söker professionell hjälp. Skolkuratorn, skolpsykologen eller barn- och ungdomsmottagningen kan hjälpa till med de problem barnet med största sannolikhet har utanför nätet.
Den tvärvetenskapliga forskargruppen från de tre universiteten har tillsammans med Uppsala universitet tidigare visat att barn som bevittnat våld mot sin mamma i högre grad än barn i allmänhet riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och att det behövs en kedja av insatser för att de ska kunna bearbeta sina upplevelser.
I Sverige finns ännu inga utvecklade och vetenskapligt beprövade metoder för att behandla trauman av den här karaktären. Barn, som upplevt våld i hemmet, erbjuds i dag olika former av stödjande insatser, utan att man först ställer en diagnos. För en del av barnen räcker de stödjande insatserna, medan andra har svåra barnpsykiatriska problem och behöver psykiatrisk behandling.
– Vi ska undersöka om fyra olika vetenskapligt beprövade metoder som används i USA skulle kunna anpassas och fungera i det svenska samhället. Vi behöver utveckla verktyg för att se vilka barn som behöver hjälp med vad och ta fram en insatstrappa i flera steg för att kunna erbjuda dem rätt behandling, säger Åsa Källström Cater, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet.
Det är ett två-årigt projekt och förutom Åsa Källström Cater deltar Kjerstin Almqvist från Karlstads universitet, Anders Broberg, Karin Grip och Ulf Axberg från Göteborgs universitet, samt olika verksamheter som arbetar med våldsutsatta barn runtom i landet.
KONTAKT
Åsa Källström Cater: 0768-591795
Fosfor är ett livsnödvändigt ämne och Sverige importerar lika mycket fosfor i mat och foder som i gödselmedel. För att hushålla med denna ändliga resurs skulle samhällets restprodukter kunna användas i större utsträckning, menar Kersti Linderholm vid SLU.
Fosfor är ett helt livsnödvändigt ämne för växter, människor och djur och oersättligt i jordbruket. De brytvärda fosfortillgångarna är begränsade, särskilt de med låg halt kadmium, vilket är den fosforråvara som Sverige efterfrågar.
Agronom Kersti Linderholm har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat förutsättningar för en uthållig försörjning med fosfor till svenskt jordbruk. Det visade sig att Sverige importerar lika mycket fosfor i livsmedel och foder som i gödselmedel. Med en bättre hushållning och återanvändning av samhällets fosfor skulle därför behovet av importerat fosforgödselmedel minska radikalt.
Beräkningarna har gjorts på nuvarande livsmedelsproduktion i Sverige.
– Om vi ökade vår självförsörjningsgrad av livsmedel skulle det därför behövas mer fosfor i form av gödsel då fosforimporten i produkter minskar, säger Kersti Linderholm.
Växtrötter samarbetar ofta med svampar (mykorrhiza) för att bättre komma åt fosfor i jorden. Farhågan har funnits att detta samarbete skulle försämras om grödan gödslades med återanvänd fosfor. När man i studien använde svenskt, kvalitetssäkrat avloppsslam påverkades dock mykorrhizan inte negativt.
Att förbränna slam för att utvinna fosfor från askan är dyrbart för miljön. Det visar Kersti Linderholm i beräkningar av energiåtgång och utsläpp av växthusgaser vid olika sätt att återanvända fosfor. Hon tillämpade då den gängse metoden att inte räkna koldioxidutsläppen vid förbränning av biologiskt material som bildats genom fotosyntes.
Skulle grödornas inbindning av solenergi och koldioxid i stället tillskrivas jordbruket och inte den som använder produkten som bränsle, skulle resultaten bli annorlunda. Med nuvarande beräkningssätt blir det olika koldioxidutsläpp och energiåtgång om jordbrukaren säljer sitt vete till kvarnen eller till etanolfabriken.
– Samhällsnyttan borde anses vara lika stor, eller större, när lantbrukaren producerar en gröda till föda eller foder som när grödan omvandlas till biobränsle.
Det mest miljövänliga sättet att öka fosfortillgången, med avseende på energiåtgång och utsläpp av växthusgaser, är, enligt Kersti Linderholm, att använda avloppsslam direkt på åkermark, men kadmiumtillförseln kan då bli ett problem. Mycket av kadmiuminnehållet i slammet kommer från maten, av vilken en stor andel idag är importerad.
– Därför är det anmärkningsvärt att det görs mycket få analyser av kadmium på importerade livsmedel, menar Kersti Linderholm.
———————————————————————–
Agr och FL Kersti Linderholm vid område Agrosystem, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Phosphorus. Flows to Swedish Food Chain, Fertilizer Value, Effect on Mycorrhiza and Environmental Impact of Reuse”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
– Tid: fredagen den 16 november 2012, klockan 14.00
– Plats: SLU, Alnarp, Crafoordsalen, Navet
– Opponent: Professor emeritus Hallvard Ødegaard, Institutt for vann- og miljøteknikk (NTNU) Trondheim, Norge.
Mer information
Kersti Linderholm, kersti.linderholm@silvberg.se, 070-751 17 13
Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/9166/ [Ref 1]
Kadmiumkontroll minimal för importerade livsmedel [Ref 2] (pressmeddelande 2012-07-18)
Område Agrosystem [Ref 3], SLU, Alnarp
Hemort: Ornäs, mellan Falun och Borlänge
Pressfoto
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)
Fosforbrytning i Marocko. [Ref 4] Foto: Kersti Linderholm
Porträtt Kersti Linderholm [Ref 5].
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
Med en åldrande befolkning ökar kraven på att vi ska orka jobba allt senare i livet. Det ställer i sin tur nya krav på hållbar arbetsförmåga – inte minst bland de unga som nyss trätt in i arbetslivet.
Men vad innebär då en hållbar arbetsförmåga?
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har frågat 1 300 yrkesarbetande unga vuxna om deras arbetssituation – och konstaterar att egen kontroll över arbetssituationen, gott stöd från arbetsgivaren och mindre negativ inverkan på privatlivet hör till de viktigaste faktorerna.
– Nedsatt arbetsförmåga kan leda till individuellt lidande och kostnader för både samhället och arbetsgivare i form av arbetslöshet, sjukskrivning och ett dolt produktionsbortfall. Vi vill därför undersöka vilka faktorer i arbetssituationen som kan kopplas till en försämrad respektive förbättrad arbetsförmåga, säger Maria Boström, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Resultaten visar att minskad kontroll och sämre förmåga att kunna hantera saker i arbetet hade ett direkt samband med försämrad arbetsförmåga. Detsamma gällde om krav i arbetet hade lett till en ökad negativ påverkan på privatlivet. Detta gällde både för kvinnor och män i åldersgruppen.
– På motsatt vis rapporterade de unga arbetstagarna en förbättrad arbetsförmåga om de hade ökad kontroll över sitt arbete och fick mer stöd. Dessa faktorer verkar betydelsefulla för både unga kvinnor och män i arbete, möjligen på lite olika sätt, säger Maria Boström.
Slutsatserna skulle enligt forskarna kunna vara en hjälp för att utveckla ett mer riktat arbetsmiljöarbete för unga arbetare, till exempel att företagshälsovården tar fram metoder som kan främja en god arbetsförmåga för denna åldersgrupp.
– Det är viktigt att inte enbart inrikta sig på individuella åtgärder i ett arbetsmiljöarbete, utan att även ha fokus på att organisationen kan påverka individen, säger Maria Boström.
Studien publiceras i tidskriften BMC Public Health och är utförd på Arbets- och miljömedicin, Institutionen för Folkhälsa och samhällsmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
FAKTA OM STUDIEN
Under 2007 tillfrågades 20 000 slumpmässigt utvalda unga vuxna, 20-24 år i hela Sverige om att delta in en studie som via frågeformulär skulle identifiera vilka faktorer som har betydelse för god hälsa, prestationsförmåga och arbetsförmåga. 7 125 unga engagerade sig, och en uppföljning gjordes 2008, nu med 4 163 personer. Ur denna grupp har 1 311 unga arbetare (21-25 år, varav 55 procent kvinnor) valts ut till den aktuella studien.
Arbetsförmåga har mätts genom ett internationellt etablerat frågeformulär som på en skala 1-10 låter svaranden värdera sin nuvarande arbetsförmåga i relation till när den var som bäst. Testet bygger på en finsk metod, Work Ability Index, som använts sedan 80-talet och översatts till 24 språk.
Avhandlingen är skriven ur de berördas perspektiv och kunskapen som beskrivs gör det möjligt för personer med bipolär sjukdom att förstå, sätta ord på och kommunicera hur deras tillvaro ser ut och vad de behöver, vilket i sin tur ökar deras möjligheter att påverka sina liv. Det ökar också möjligheterna för professionella vårdare att utforma vården, både innehållsmässigt och organisatoriskt, så att den kan möta de berördas faktiska behov på ett adekvat sätt.
– Synen på vård för dessa personer behöver förändras. Den bör präglas av samsyn, samarbete och transparent kommunikation mellan personerna med bipolär sjukdom, deras närstående och vården, säger Marie Rusner. Det gemensamma målet bör handla om att möta faktiska behov, och att stärka samhörighet för att göra vardagslivet mer bärkraftigt.
Avhandlingen visar att tillvaron med bipolär sjukdom karaktäriseras av extra dimensioner. Det finns en särskild intensitet och spännvidd i sättet att vara som gör att livet med bipolär sjukdom blir mer motsägelsefullt och svårbegripligt än ett ”vanligt” liv. Tillvaron präglas därför av en ständig kamp att försöka förstå och förhålla sig till denna komplexa och mångfacetterade erfarenhetsvärld. Livet kompliceras dessutom av att sjukdomen är sammanflätad med den person man är. Personer med bipolär sjukdom beskriver en stark medvetenhet om att deras liv präglas av något mer men att de saknar ord för denna erfarenhet.
– Bipolär sjukdom innebär så mycket mer än växlingar mellan episoder av depression eller mani, säger Marie Rusner. Beteckningen ”bipolär sjukdom” ser därför ut att vara otillräcklig eftersom den endast återspeglar de mer uppenbara och synliga dimensionerna av ohälsan, medan de som präglar livet i sin helhet förblir dolda. Det begränsar möjligheterna att förstå hur svårgripbar och förvirrande tillvaron kan vara för individen.
Avhandlingen visar också att det är otillräckligt att bara se till individuella behov hos personer med bipolär sjukdom. Det är ett bärkraftigt vardagsliv som är den viktigaste faktorn för ett gott liv med bipolär sjukdom. Därför behöver även närståendes situation och behov beaktas. Närstående spelar en avgörande roll för välbefinnandet hos personerna med den psykiska ohälsan. Deras tillvaro karaktäriseras emellertid av en paradoxal utsatthet. De är livsnödvändiga men ofta utestängda och ensamma i en kamp för livet, samtidigt som även deras liv överskuggas av sjukdomens konsekvenser. Deras behov får stå tillbaka till förmån för den andre personens behov. Det är därför viktigt att förstå och möta behoven både hos personerna med bipolär sjukdom och hos deras närstående på ett sådant sätt att det gemensamma vardagslivet blir bärkraftigt.
– Jag vill med denna avhandling, säger Marie Rusner, synliggöra de berördas perspektiv på livet med bipolär sjukdom och de behov som följer.
Avhandlingen ”Bipolär sjukdom – ur ett existentiellt perspektiv”, försvaras vid en offentlig disputation, den 16 november 2012, kl 10.30. Plats: Sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Ove Hellzén, Mittuniversitetet.
Marie Rusner har bland annat en bakgrund som specialistsjuksköterska inom psykiatri och arbetar nu som forskningsledare på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Hon har haft sin doktorandanställning på Högskolan i Borås och genomfört sin avhandling inom forskningsämnet vårdvetenskap.
Hos Aristoteles formuleras för första gången idén att naturvetenskapens uppgift väsentligen är att utforska de olika orsakssamband som råder i naturen. Projektet undersöker en rad frågor, kunskapsteoretiska såväl som metafysiska, som Aristoteles orsakslära väcker.
Vad för slags objekt är orsaker: är de föremål eller händelser? Finns orsaker överhuvudtaget ”därute” i världen, oberoende av oss, eller ska de i första hand betraktas som komponenter i våra förklaringar av naturen?
Genom att se på hur dessa och relaterade frågor hanteras av Aristoteles syftar projektet till att ge en ökad förståelse av vad det innebär att förklara naturen i kausala termer, och vad för slags kunskap sådana förklaringar kan tänkas ge oss.
INFORMATION OCH KONTAKT
Vänligen kontakta Charlotta Weigelt på telefon 08-608 49 85, eller på mobiltelefon 073-564 98 80.
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
”Medaljen framsida: Nobelpriset i pressen 1897-1911” är den första avhandlingen på svenska om Nobelprisets historia. Gustav Källstrand har plöjt igenom runt sex tusen tidningsartiklar från 1897 till 1911. Han har undersökt hur den svenska pressen tog emot nyheten om att Alfred Nobel hade donerat sin stora förmögenhet till att instifta det internationella priset och hur tidningarna beskrev priset under dess första decennium.
– I pressen etablerades tidigt en bild av priset som en nationell resurs för Sverige. Det tänktes vara början på en process där Stockholm blev ett centrum för forskning och kultur med Nobelfesten som en internationell jubelfest, säger Gustav Källstrand.
Men det höjdes en del samtida kritiska röster. Från konservativt håll vände man sig mot tanken på att svenska pengar skulle delas ut till utländska forskare. Mest kritik fick fredspriset, eller snarare det faktum att det skulle delas ut av norska stortinget.
Vid den första prisutdelningen 1901 var pressens bevakning i stort fortsatt positiv och lika intensiv som idag med spekulationer om pristagare och förmodade läckor. Bilden av ”världens viktigaste pris” förstärktes.
– De tidiga nobelfesterna var visserligen högtidliga, men långt ifrån några folkfester. De blev inte särskilt uppmärksammade internationellt. Redan 1907 kommenterade Erik Axel Karlfeldt att festen fått ”stadgat anseende för tråkighet”, ändå valde pressen en positiv vinkel – då som nu – med festkommentarer om kläder, titlar och matsedlar.
De vetenskapliga pristagarna blev prisets stora tillgång.
– Pressen skrev fram dem som genier och speciella personligheter, på ett sätt som påminde mer om hur man brukade skriva om uppfinnare och upptäcktsresande än universitetsprofessorer.
Pristagarna i litteratur var mer problematiska, eftersom Svenska Akademien då var en hårt kritiserad institution. Med pressens välvilliga inställning till priset hyllades ändå de flesta författare som belönades. Först med priset till Sully Prudhomme 1901 etablerades en negativ bild av litteraturpristagarna som ålderstigna och okända. En bild som sedan blev svår att sudda ut, säger Gustav Källstrand.
Gustav Källstrand disputerade den 9 november. Avhandlingen Medaljens framsida: Nobelpriset i pressen 1897-1911 ges också ut på Carlssons förlag.
Gustav Källstrand kan nås på 070-771 62 49, e-post gustav.kallstrand@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här! [Ref 1]
– Detta är inget vanligt hjärnforskningsprojekt. Det är IT-tung forskning som inbegriper ovanligt få experimentalister och neuroforskare, yrkesgrupper som tidigare dominerat forskningsprojekt om hjärnan. Man kan kalla denna forskning för ”Computational Life Science” eller ”Computational neuroscience” säger Anders Lansner, professor i datalogi på KTH.
Han har arbetat med hjärnsimuleringar sedan 80-talet. Tidigare handlade det om småskaliga simuleringar motsvarande en mushjärna i storlek. Nu är det alltså människohjärnan som befinner sig i fokus. En fullskalig, detaljerad modell av hjärnan på superdatorer som klarar av så kallad ”massively parallel computing” ska vara klar 2023. Ett jätteprojekt.
Vad ska forskningen då användas till? Jo, morgondagens superdatorer och den mänskliga hjärnan har mycket gemensamt, förklarar Anders Lansner. Och det avser han och de andra nyttja.
– Ett av målen är förstås att förstå hur den friska hjärnan fungerar. Genom att göra det så kan vi utveckla och designa bättre datorer i framtiden. Få dem att efterlikna hjärnan. Även om alla inte är övertygade så är det min bestämda uppfattning att många av framtidens datorer kommer att vara uppbyggda på liknande sätt som hjärnan, säger Anders Lansner.
Det här erbjuder i sin tur möjligheten att revolutionera styrningen av robotar och möjligheterna med artificiell intelligens och maskininlärning. Exempelvis datorers möjlighet att tolka och förstå det mänskliga talet. Här kan exempelvis en variant av författaren Douglas Adams (Liftarens guide till galaxen) fantasikonstruktion babelfisken vara en framtida, verklig konstruktion. Det vill säga direköversättningar i realtid mellan två språk.
– Genom att simulera olika sjukdomstillstånd i hjärnan blir forskningen också uppenbart användbar inom sjukvården. Hjärnsjukdomar står för en stor kostnad i sjukvården, väl i nivå med cancer, säger Anders Lansner.
Denna forskning är efterlängtad, inte minst av läkemedelsföretagen. Många av dem har under senare tid varit tvungna att banta sin verksamhet, något som skett även i Sverige på Astrazeneca i Södertälje som fokuserat mycket på just hjärnsjukdomar. Industrin har accepterat att det är svårt att ta sig vidare från experimentell nivå där hjärnforskningen befunnit sig hittills, och att det behövs en bättre förståelse för det intrikata samspelet mellan nervcellerna i hjärnan.
– Historiskt har hjärnforskning varit experimentell. Men ju mer mätdata man får, desto tydligare blir det att superdatorn är det enda verktyget som möjliggör en exakt helhetsförståelse. Det blir snabbt väldigt mycket data att analysera. Det finns alltså ingen chans att förstå hjärnan utan modellering och simulering med hjälp av superdatorer. Det säger idag även erfarna och kunniga experimentalister. Och svårigheterna att förstå har fått läkemedelsindustrin att gå på knäna, säger Anders Lansner.
Han tillägger att en viktig del av forskningen också är att visulisera hur hjärnan fungerar. Även där spelar superdatorn en mycket viktig roll, liksom KTH genom forskarnas minst lika viktiga kompetens.
– Det är den nya generationen massivt parallella superdator som möjliggör denna forskning. Vi är en av få grupper i världen som utvecklar och genomför sådana här simuleringar på superdatorer. EU har satsat på den här typen av simuleringar under en längre tid, och Europa har därför en ledande position i förhållande till Japan, resten av Asien och USA inom denna forskning, säger Anders Lansner.
Han fortsätter med att berätta att forskningsprojektet The Human Brain Project är minst sagt omfattande och inbegriper 87 olika universitet, de allra flesta i Europa. KTH är med och bland annat är ämnesområden, avdelningar och samarbetet som Beräkningsbiologi, PDC och SciLifeLab representerade. Europas vassaste superdatorer från tyska superdatorcentret Forschungszentrum Jülich kommer att användas liksom förstås KTH:s egen stjärna i sammanhanget: superdatorn Lindgren.
KONTAKT OCH INFORMATION
Här hittar du mer information: www.humanbrainproject.eu
För mer information, kontakta Anders Lansner på 08 – 790 62 10 eller ala@kth.se.
På onsdag invigs det av Carl Kempe, Kempestiftelserna, och universitetets rektor Lena Gustafsson.
Det nya instrumentet vid KBC är en mycket stark elektromagnet, som kan skapa ett magnetfält med 850 MHz, 500 000 gånger starkare än jordens magnetfält. Umeås starkaste magnet öppnar för många nya och vassa forskningsmöjligheter.
På samma sätt som patienter undersöks med magnetröntgen på sjukhus kan forskare vid Umeå universitet genomföra NMR-undersökningar på prover under naturliga förhållanden, utan att provet förändras eller förstörs. Det nya instrumentet kommer att användas av forskare från hela landet inom naturvetenskap och medicin och är del av Wallenbergstiftelsernas nya satsning ”NMR for life”. Inom ”NMR for Life” samarbetar Sveriges NMR-centra vid universiteten i Göteborg och Umeå. Mångmiljonsatsningen i Umeå har blivit möjlig genom medfinansiering från Kempestiftelserna och Umeå universitet.
NMR-tekniken har ett mycket brett användningsområde. Den kan användas för att testa nya material eller för att undersöka jordprover. Även mycket små organismer kan undersökas levande utan att ta skada. Inom medicinsk forskning undersöks vävnadsprover eller proteiner och metabolitmönster med hjälp av NMR-tekniken. Under en pågående operation kan man ta vävnadsprover och direkt undersöka metabolitmönstret i vävnaden. Det kan jämföras med metabolitmönster som man känner till från förändrade, sjuka vävnader. Man kan till och med spåra förändringar i enskilda proteiner som följd av genmutationer.
På kemiska institutionen vid KBC i Umeå används NMR bland annat för att studera organisk syntes, proteiners och DNA:s struktur och dynamik, och för analys av metaboliter i kroppsvätskor och till och med av mikrobiell aktivitet i jordprover.
Möjligheterna är många och det är inte en tillfällighet att det nya instrumentet är installerat vid Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, som är ett interdisciplinärt forskningscenter, där forskare från både medicinska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet och från Sveriges Lantbruksuniversitet redan i dag samarbetar mycket framgångsrikt. 850 MHz-instrumentet hör till det gemensamma NMR-labbet som drivs av flera institutioner.
Under centrets årliga konferens, KBC-dagarna, som äger rum tisdag och onsdag 13–14 november, kommer andra dagen ägnas åt NMR-forskning med flera internationella NMR-experter som talare.
Invigningen av 850 MHz-magneten kommer att ske på onsdag 14 november, kl. 14.45 i KBC-huset.
Hela programmet för KBC-dagarna [Ref 1]
För mer information, kontakta gärna:
Jürgen Schleucher, professor,
Institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Telefon: 090-786 53 88
E-post: jurgen.schleucher@medchem.umu.se
Gerhard Gröbner, professor,
Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 6346
E-post: gerhard.grobner@chem.umu.se
Magnus Wolf-Watz, universitetslektor,
Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 76 90
E-post: magnus.wolf.watz@chem.umu.se
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
I tidskriften Nature Genetics redovisas nu 14 nya områden med gener som misstänks vara kopplade till reumatism. Bakom resultaten ligger bl.a. data från Medicinska biobanken och Umeå universitet.
I den största genetiska analysen hittills av patienter med reumatisk artrit (RA) ingår data från 11 475 patienter med reumatoid artrit (RA) från Europa och Nordamerika som har jämförts med 15 870 kontrollpersoner. Resultaten är 14 nya misstänkta genomområden (loci) i arvsmassan, vilket innebär att totalt 46 områden idag har kunnat identifieras som relaterade till sjukdomen.
Bland författarna till studien finns professor Solbritt Rantapää-Dahlqvist och förste forskningsingenjör Lisbeth Ärlestig vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, reumatologi, Umeå universitet. De har deltagit genom att analysera prover från 852 patienter med tidig reumatoid artrit från Norra sjukvårdsregionen, alltså de fyra nordligaste svenska länen, och prover från 963 matchade kontrollpersoner från Medicinska biobanken. De genetiska analyserna genomfördes vid genotypningsplattformen, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultaten visar också att individer med antikroppar mot citrullinerade peptider (ACPA) har en annan genetisk anknytning än individer som saknar ACPA.
KONTAKT OCH INFORMATION
professor, överläkare Solbritt Rantapää-Dahlqvist,
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, reumatologi,
tel 090-785 17 29
e-post solbritt.rantapaa.dahlqvist@medicin.umu.se
Referens
J Worthington et. al. High-density genetic mapping identifies new susceptibility loci for rheumatoid arthritis
Nature Genetics Advance Online Publication (AOP) Nov. 11 2012
DOI 10.1038/ng.2462
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
Aggressivitet i samband med psykiatrisk vård är ett allvarligt och världsomfattande problem som ökar. Varje patient är i genomsnitt inblandad i över två (2,24) våldsincidenter under sin vårdtid. Mer än en tredjedel (37 procent) av dessa resulterar i fysisk skada på personal. I Sverige beräknas 85 procent av den psykiatriska vårdpersonalen ha utsatts för fysiskt våld under sin yrkeskarriär, och 57 procent har varit utsatta för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna.
– När man utformar byggnader för psykiatrisk vård är ett viktigt mål att bidra till ett minskat aggressivt beteende hos patienterna, säger Roger Ulrich, gästprofessor i arkitektur vid Chalmers. Exempel på bra design för att uppnå detta är enpatientrum där patienterna kan erbjudas avskildhet, samt tillgång till trädgård och naturens ”läkande kraft”.
Andra exempel på design som minskar aggressivitet är en dämpad ljudmiljö, samt flyttbara möbler i dagrum och andra gemensamma utrymmen som stödjer patienternas möjligheter att reglera sin närhet till andra.
– Man vill minimera miljömässiga och psykosociala stressorer som kan leda till aggressivitet, säger Roger Ulrich. Trängsel och oljud bör undvikas. Miljön ska ge patienterna kontroll, och tillgång till lustfyllda distraktioner såsom en trädgård.
Men hittills har det funnits en brist på forskning som visar att resonemanget stämmer. Forskarna på Chalmers och Göteborgs universitet har nu kunnat visa att det gör det, med hjälp av en studie på Östra sjukhuset i Göteborg. Där finns en ny psykiatribyggnad som öppnade 2007. Till skillnad från den gamla psykiatribyggnaden har den nya nästan alla de miljömässiga faktorer som antas minska patienternas stress och därmed deras aggressivitet.
Resultaten visar att tvångsåtgärder i form av bältesläggning och injektioner minskade med 21 procent, respektive 44 procent, i den nya byggnaden jämfört med den gamla. Forskarna studerade dessutom ett kontrollsjukhus som inte renoveras under samma period. På kontrollsjukhuset ökade antalet bältesläggningar och injektioner, med 55 procent respektive 29 procent.
– Därmed är det nu vetenskapligt visat att väl utformad vårdarkitektur kan bidra till att minska hot och våldssituationen inom i den psykiatriska slutenvården, säger Roger Ulrich.
Resultaten presenteras den här veckan på den första svenska konferensen om vårdens arkitektur, som hålls på Chalmers den 13-14 november. Andra resultat som presenteras på konferensen är de fördelar som har visats med enkelrum inom vården generellt. Enpatientrum minskar smittspridningen, ger patienterna lugn och ro, gör att de kan tala ostört med vårdgivarna, och ökar möjligheten till umgänge med närstående. Därmed finns det vetenskapligt stöd för de ombyggnader till enkelrum som görs på många sjukhus runt om i landet.
KONTAKT OCH INFORMATION
Roger Ulrich (engelskspråkig), gästprofessor i arkitektur på Chalmers, rogeru@chalmers.se, 072-187 13 33
Peter Fröst, adjungerad professor i arkitektur på Chalmers, peter.frost@chalmers.se, 073-412 81 49
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
– Våra studier visar att så stor andel som 65 procent av turisterna besöker destinationen tack vare Twilight. För de destinationer där sagan utspelar sig har det inneburit en enorm möjlighet, säger Christine Lundberg, vid turismforskningsinstitutet ETOUR, Mittuniversitetet.
Forks är bara en av flera Twilight-destinationer runt om i världen som besöks av tiotusentals fans. Drivkrafterna bakom resandet är att uppleva atmosfären på plats och förstärka de känslomässiga relationerna till karaktärer i böckerna och filmerna. Det skapar ofta starka upplevelser och intresset sprids och utvecklas genom en intensiv användning av sociala medier bland fansen.
Den nya boken ”Twication™: The Twilight Saga Experience” stärker tidigare funna resultat om att det ofta finns en stereotyp bild av Twilight-fans som unga tonårsflickor, men förhållandevis många Twilight-fans och Twilight-turister är kvinnor i mer mogen ålder som ofta är högutbildade. Det har också blivit allt vanligare att fans själva organiserar resor och event, gemenskapen är det viktiga.
– Ur ett turistiskt perspektiv är det uppseendeväckande att endast tre procent av de som besöker Twilight-destinationer använder traditionella resebyråer när de letar information. Istället används sociala medier och webbplatser för att få information om platser och sevärdheter, säger Maria Lexhagen, ETOUR.
Turismforskarna noterar nu att intresset för de typiska Twilight-destinationerna börjar avta däremot lever Twilight-turismen vidare. Skillnaden är att fans nu reser till andra platser som kanske inte har någon direkt koppling till Twilight utan som mer ligger bra till geografiskt och är enkelt att ta sig till, exempelvis en storstad med bättre tillgänglighet med syfte att träffa andra Twilight-fans och dela gemenskap med dessa.
– För de Twilight-destinationer som tappar besökare gäller det att ställa om och hitta nya produkter att utveckla för att besökarna ska komma tillbaka. Det gäller alla destinationer, men blir särskilt tydligt för destinationer som tidigare varit okända, säger Sigrid Mattsson, en av författarna till boken.
I boken ”Twication™: The Twilight Saga Experience” beskrivs den turism som uppstår i kölvattnet av Twilight. Den tar upp populärkultur som fenomen, fansens resande och gemenskap, betydelsen av sociala medier och hur de nya destinationerna tillvaratar och marknadsför sina produkter.
I samarbete med SF bio kommer författarna att lotta ut boken till fans på Filmstaden Sergel, Stockholm före premiären av Breaking Dawn- del 2 natten till den 14 november.
KONTAKT
Christine Lundberg, ek.dr. ETOUR, Mittuniversitetet, 070-336 89 59, e-post: christine.lundberg@miun.se
Maria Lexhagen, fil.dr. ETOUR, Mittuniversitetet, 070-602 58 80, e-post: maria.lexhagen@miun.se
Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet och ska öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige. Boken är ett försök att samla artiklar om genus och innovation och den lanseras i samband med att Vinnova diskuterar resultaten av Forskning och utvecklingsarbetets satsning TIGER – Tillämpad genusforskning för starka forsknings- och innovationsmiljöer.
– Boken och konferensen lyfter båda vikten av genusmedvetenhet om innovation ska bli mer än bara ord för en liten manlig elit, säger Gun Hedlund, docent i statskunskap vid Örebro universitet.
Skapa bättre möjligheter för företagande kvinnor
Mona Hedfeldt, forskare i kulturgeografi, och Gun Hedlund jämför hur två svenska län, Jönköpings län och Jämtlands län, arbetar med regionala strukturfondspartnerskap, som fördelar pengar från EU:s regionala utvecklingsfond och driver det regionala utvecklingsarbetet runt om i landet. Under perioden 2007-2013 fördelas 14 miljarder via de oftast okända strukturfondspartnerskapen.
Det finns flera likheter men också stora skillnader mellan länen. Jämtlands län har fler kvinnor i ledande positioner än Jönköpings län. Samtidigt finns det i stort sett ingen kontakt mellan kvinnor inom politiken och kvinnor i näringslivet i Jämtland.
– När vi undersökte deltagandet i dessa partnerskap och omkringliggande nätverk visade det sig att det överhuvudtaget är sällan kvinnor från näringslivet är inblandade i referensgrupper eller planering av strukturfondsprojekt, som ska skapa bättre möjligheter för innovation och företagande kvinnor, säger Mona Hedfeldt.
De sociala nätverken viktigare än förväntat
– Dessutom spelar de sociala nätverken en viktigare roll än vi hade förväntat oss. Sverige är ett av världens mest jämställda länder inom politiken men de informella nätverken präglas av en manlig elit. Flera kvinnor pekade på att till exempel Rotary klubbar spelade en viktig roll för få tillgång till information. Trots detta valde de att inte gå med – både av principiella skäl men också med anledning av att det upplevdes som en manlig, hierarkisk arena, säger Gun Hedlund.
– Så även om de formella strukturerna har en jämn könsfördelning så räcker inte det om kvinnor står utanför inflytelserika nätverk. Det är viktigt att kvinnor i politik och näringsliv hittar sätt att bygga informella nätverk på som gör att de kan ha inflytande över hur prioriteringsbeslut sker vid innovationssatsningar, säger Gun Hedlund.
KONTAKT
Gun Hedlund: 073-740 91 92
Mona Hedfeldt: 073-7164040
Hur skulle de kostnader som rundvirkestransporter med lastbil ger upphov till påverkas om fordonens totalvikt tilläts öka från 60 till 90 ton och samtidigt få en tillåten maxlängd på 30 meter? Denna fråga analyseras i VTI rapport 758.
Resultaten av scenarioanalyser visar att den totala samhällsekonomiska kostnaden kan sänkas om de större fordonens kapacitet utnyttjas väl och transportupplägg, rutter med mera inte påverkas på något kostnadsdrivande sätt. De företagsekonomiska kostnaderna är de tyngst vägande i kalkylen följda av koldioxidutsläpp, utsläpp av kväveoxid, trafiksäkerhet och vägslitage. Emissioner av partiklar, svaveldioxid, kolväten samt buller bidrar i mindre grad till den totala samhällsekonomiska kilometerkostnaden.
Analysen har gjorts på två sätt. Först redovisas genomsnittliga kostnader per fordonskilometer för olika fordonsstorlekar. Detta ger en bra översikt men tar inte hänsyn till den variation som kan förekomma och visar inte heller hur trafikarbetet påverkas av att större fordon tillåts. Dessutom görs en kalkyl som utgår från scenarier om hur mycket trafikarbetet skulle påverkas om större fordon tilläts.
För att analysera hur transporterna av rundvirke genomförs i olika scenarier används den svenska godstransportmodellen Samgods. Flödesberäkningar från denna används därefter tillsammans med uppgifter från Nationella vägdatabasen (NVDB) för att beräkna samhällsekonomiska kostnader. Dessa beräkningar tar hänsyn till vägtyp och andra lokala förutsättningar och fångar därmed upp den variation i samhällsekonomiska kostnader som finns. Beräkningarna sammanfattas med den totala kostnaden för att transportera rundvirke med lastbil i Sverige under ett år.
Ett fordon med 90 tons totalvikt lastar 52 procent mer än motsvarande 60-tonsfordon, vilket innebär att det rent teoretiskt finns möjlighet att minska trafikarbetet med cirka 34 procent. Kostnaden per fordonskilometer, inklusive kostnader som egentligen är tidsberoende, ökar på en genomsnittlig väg med 22 procent om man använder 90-tonsfordon istället för 60-tonsfordon. I scenarioanalysen ersätts 60-tonsfordon med fordon som klarar 90 tons totalvikt i alla rundvirkestransporter på väg. Om ingen hänsyn tas till begränsande broar ger detta en samhällsekonomisk kostnadssänkning på 163 miljoner årligen. Då ingår dock inte kostnaden för bärighetsåtgärder på broar. Om vissa broar är spärrade för trafik med 90-tonsfordon är det inte generellt lönsamt att ersätta 60-tonsfordon.
KONTAKT OCH INFORMATION
Mattias Haraldsson
Telefon: +46 8 555 770 31
Mobiltelefon: +46 73 366 59 56
E-post: mattias.haraldsson@vti.se
VTI rapport 758
Det har forskare vid Uppsala universitet och KI sett i en ny studie. De nya forskningsresultaten publiceras idag online i tidskriften BMJ.
Bipolär sjukdom (tidigare kallat manodepressiv sjukdom) är ett svårt livslångt, episodiskt förlöpande tillstånd som karakteriseras av kraftiga svängningar av grundstämningen i humöret. Stämningsstabiliserande behandling med läkemedel såsom litium, antipsykotiska och vissa antiepileptiska läkemedel kan behandla och förebygga depressioner och manier.
Tidigare studier har kopplat samman användning av stämningsstabiliserande läkemedel med komplikationer vid graviditet, men effekterna av obehandlad bipolär sjukdom under graviditet i stort sett okända. Därför har forskare från Uppsala universitet och Karolinska sjukhuset studerat risken för negativa graviditets- och födelseutfall för både behandlade och obehandlade mödrar med bipolär sjukdom.
Genom att samköra tre nationella hälsoregister identifierades 320 mödrar med behandlad bipolär sjukdom och 554 obehandlade mödrar. Dessa två grupper jämfördes sedan var för sig med alla andra mödrar som födde barn under samma tidsperiod (331 263 stycken) från och med juli 2005 till och med december 2009. Resultaten justerades för flera faktorer som skulle kunna störa tolkningen, så som moderns ålder, längd, rökning, samboende samt diagnos för beroende av alkohol eller andra substanser.
Mödrar med bipolär sjukdom var oftare än andra mödrar rökare, överviktiga och hade i större utsträckning en alkohol- eller substansberoendediagnos. Både behandlade och obehandlade mödrar med bipolär sjukdom fick oftare förlösas med kejsarsnitt, sugklocka eller tång. Det var också vanligare att mödrar med bipolär sjukdom inte hade en spontan start av förlossningen (dvs blev igångsatta eller kejsarsnitt). Båda gruppernas barn hade också 50 procent ökad risk att födas för tidigt. Barn till de obehandlade mödrarna hade också större sannolikhet att födas med litet skallomfång och att drabbas av episoder med låg blodsockernivåer efter födseln (neonatal hypoglykemi).
– Den stämningsstabiliserande behandlingen är alltså troligen inte den enda anledningen till de komplikationer vid graviditet och födsel som tidigare observerats vid bipolär sjukdom, säger Robert Bodén, överläkare i psykiatri och forskare vid Uppsala universitet och KI och ansvarig för studien.
KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information kontakta Robert Bodén, e-post: robert.boden@neuro.uu.se
Bodén, R. et al (2012) Risks of adverse pregnancy and birth outcomes in women treated or not treated with mood stabilisers for bipolar disorder: population based cohort study, BMJ 2012;345:e7085 doi: 10.1136/bmj.e7085
