Många vill bo nära vatten. Klimatförändringarna gör dock att de som bor i områden vid kuster kan få allt större problem med sådant som översvämningar, erosion och stigande vattennivåer.
Bild: Nico Smit, Unsplash.
Åtgärden ”planerad reträtt” används redan nu i Nya Zeeland, USA, Kanada, Storbritannien och Australien för att försöka förebygga problem.
Metoden innebär är att man anpassar sig till att kust- och strandlinjen förändras och på lång sikt planerar att flytta byggnader och anläggningar som ligger för nära vattnet. Det behöver inte vara hela bostadsområden som flyttas utan kan handla om att byta plats på en utsatt ledning, till exempel.
Forskare vid Statens geotekniska institut, SGI, har i ett projekt tittat närmare på metoden. De har undersökt om man skulle kunna använda sig av planerad reträtt som klimatanpassningsstrategi i Sverige och vilka möjligheter och svårigheter som finns.
Förnekelse försvårar
Forskningsprojektet visar att en svårighet handlar om föreställningar. I Sverige finns fortfarande en föreställning om att det är trevligt att bo nära vatten. Föreställningen finns också att strandzonen är något som kommer att förbli intakt, trots att det mesta pekar på något helt annat. Det finns också en utbredd föreställning om att översvämningar inte är ett stort problem i Sverige.
Ingen plan för kompensation till husägare
Forskarna såg även, i intervjuer med planerare och politiker, att det finns mycket liten kunskap om vad metoden planerad reträtt går ut på.
En försvårande aspekt är också att det inte finns en plan för kompensation om man skulle behöva flytta på exempelvis ett hus.
Bör komma igång i tid
På plussidan finns möjligheter till ökad trygghet för människor och infrastruktur i områden som riskerar att bli utsatta. På lång sikt kan också naturvärden som gått förlorade återskapas, menar forskarna. Det finns också möjlighet att bygga nya naturvärden som människor kan dra nytta av, exempelvis genom turism.
– Vår forskning visar att det finns en rad fördelar med planerad reträtt, där den främsta handlar om att skydda människor, säger forskaren Lisa van Well.
Lisa van Well säger också att en sådan planering är ett långsiktigt arbete.
– Ska planerad reträtt användas för att skydda människor i riskområden bör arbetet komma igång innan problemen blir större.
Resultaten bygger på enkätstudier, intervjuer, litteraturstudier och workshops. Dessa har riktat sig till medborgare, tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering och klimatanpassning på myndigheter, regioner, kommuner och branschorganisationer.
Projektet har letts av Statens geotekniska institut tillsammans med Sveriges meteorologiska och hydrologiska Institut, SMHI, RISE Research Institutes of Sweden samt Linköpings universitet. Ett antal projektmedlemmar har varit knutna till projektet i form av Trelleborg, Öckerö, Karlstad och Umeå kommuner, samt länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland.
Lisa Van Well, forskare vid Statens geotekniska institut, lisa.vanwell@sgi.se
Nätdroger, ”designer drugs” eller ”legal highs” är nya substanser som påverkar hjärnan. De kallas vetenskapligt för nya psykoaktiva substanser.
Varje år kommer runt 50 nya droger in i Europa. I Sverige narkotikaklassas varje substans var för sig, baserat på molekylens exakta kemiska struktur. Det betyder att det tar tid innan nya substanser blir olagliga och under tiden är de lätta att få tag på.
Varning för godis
En grupp av nätdroger är de som efterliknar cannabis och myndigheter i flera länder har varnat för godis som innehåller syntetisk cannabis. Godiset varken smakar eller luktar annorlunda än vanligt godis.
Förutom risken att barn eller andra äter cannabisgodis av misstag kan styrkan på syntetiska så kallade cannabinoider variera mycket. Enligt Tullverket kan de vara upp till 100 gånger starkare än vanlig cannabis.
Detta är cannabinoider
Cannabinoider är en grupp kemikalier som aktiverar kroppens cannabinoidreceptorer. De ekologiska funktionerna hos cannabinoider i växtriket är bland annat att skydda mot UV-ljus och uttorkning, samt att fungera som en försvarsmekanism för växten.
– Om man vet att godiset innehåller droger kanske man tar en eller två bitar för att få den effekt som man letar efter. Men barn slutar sällan efter någon enstaka bit, särskilt om de tror att det är vanligt godis, så det finns en risk att man överdoserar väldigt lätt när droger förpackas på det sättet, säger Henrik Gréen, professor vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket.
De som använder cannabisliknande substanser är ute efter en euforisk känsla, säger Henrik Gréen.
– Ibland får man den eftersökta effekten av drogen, men ofta får man också många oönskade effekter, som bland annat hallucinationer, illamående, rubbningar av hjärtrytmen och ångest.
Ny metod för kvickare analys
När Folkhälsomyndigheten utreder huruvida en ny substans ska narkotikaklassas eller inte behövs ett vetenskapligt underlag som beskriver effekten av en substans. Nu har forskare tagit fram en metod som snabbt kan göra det.
I en vetenskaplig artikel beskriver forskare hur har de analyserat 17 cannabisliknande substanser. Avsikten med sådana substanser är att påverka hjärnan genom att binda till och aktivera en struktur på cellytan som kallas cannabinoidreceptor-1.
I den nya metoden används odlade celler som har denna cannabinoidreceptor på cellytan. Man tillsätter den aktuella substansen och mäter om, och hur mycket, receptorn aktiveras. Dessutom mäts effekten vid åtta koncentrationer för att ta reda på hur stark effekten är i förhållande till dosen.
När analysen är klar skickas informationen direkt till Folkhälsomyndigheten, vilket betyder att myndigheten inte längre behöver vänta på att data om nya substanser publiceras i vetenskapliga artiklar.
Merparten har narkotikaklassats
I den aktuella studien visade det sig att 15 av 17 undersökta cannabisliknande substanser kunde aktivera cannabinoidreceptorn.
– Fjorton av substanserna som vi testade har snabbt blivit narkotikaklassificerade i Sverige. Det här är ett väldigt bra proaktivt samarbete som gör skillnad för arbetet mot narkotika och vi forskare är oerhört tacksamma för att vi får bidra till en effekt i samhället, säger Henrik Gréen.
Metoden har också vidareutvecklats så att den kan mäta effekter på cellulära system som påverkas av substanser som liknar exempelvis amfetamin, kokain, heroin, morfin och fentanyl.
1999 deltog 1 500 personer inom region Norrland i en hälsoundersökning som var en del av ett internationellt forskningsprojekt för att kartlägga hjärt- och kärlsjukdomar.
Två decennier senare har en avhandling vid Luleå tekniska universitet följt upp projektet. Detta för att se vilka faktorer från 60-årsåldern som kan kopplas till om deltagarna fortfarande lever, och hur de nu mår.
– Resultaten visar både hur individen faktiskt själv kan påverka sitt hälsosamma åldrande och välbefinnande, och vad samhället kan göra, säger forskaren Albin Dahlin Almevall vid Luleå tekniska universitet.
Rökfritt liv viktig faktor
I den nya studien har omkring 500 personer i Norrbotten och Västerbotten fått hembesök och intervjuats om sitt välbefinnande. Deltagarna fick också lämna blodprov och deras benstyrka mättes. De fick också göra minnestester.
Studien visar att den viktigaste faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka, många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigast var en markör för hjärtproblem som kan mätas i blodprov och därefter midjemått och fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet bidrar till hälsan
När det gällde hälsa hos de personer som fortfarande levde var fysisk aktivitet i 60-årsåldern den främsta framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även efter 80 års ålder. På andra plats kom hälsosamma värden av långtidsblodsocker, ett mätvärde kopplat till diabetes.
– Vi kan inte veta att det är orsakssamband mellan dessa faktorer och hälsa i hög ålder, självklart finns det fler saker i livet som avgör, men vi kan se vissa faktorer som kan kopplas till hälsosamt åldrande. Det är intressant att många av dem är sådana man själv kan påverka, säger Albin Dahlin Almevall.
Hemmet och eget inflytande betyder mycket
Genom djupintervjuer med 52 av deltagarna undersöktes också vad i vardagen som gav deltagarna välbefinnande när de nu nått en ålder på över 80 år. Här framkom att ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå i vardagen, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma var viktiga områden för att må bra.
– Hemmet är en väldigt stor del av livet. Paradoxalt nog blir hemmet allt mer centralt med åldern, men samtidigt blir det för många svårare att klara sig hemma utan stöd. De som känner att stödet gör att man blir en belastning mår sämre. Välbefinnandet är större om stödet är en del av en social kontext, säger Albin Dahlin Almevall.
När äldre behöver stöd i hemmet, eller behöver flytta, är viktigt att personen själv har kontroll över beslutet, visar avhandlingen.
– Att de äldre själva får fatta beslut som rör en så viktig del av livet som hemmet är totalt avgörande för deras välbefinnande. De som tvingats flytta eller känt sig pressade att göra det mår sämre.
Rörelse påverkar mående
En annan del av avhandlingen handlar om fysisk aktivitetsnivå. 77 personer fick bära en aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultatet visar kortfattat att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att stå upp lite mer är kopplat till välbefinnande.
– Det här betyder att det är viktigt att främja fysisk aktivitet och göra den möjlig när man planerar insatser för äldre. Det är också viktigt att stötta äldre i att hitta ett sätt att hantera sina begränsningar. De som accepterar sin situation på ett konstruktivt sätt mår bättre. Gruppen personer över 80 år är stor och kommer bli ännu större i framtiden. Tillsammans kan vi verka för ett hälsosamt åldrande, säger Albin Dahlin Almevall.
Med hjälp av AI, artificiell intelligens, har forskare granskat satellitbilder över all bebyggelse i Danmark under 30 års tid och klassificerat bebyggelsen i olika kategorier beroende på hur höga byggnaderna är och hur tätt de står.
Kartmaterialet har samkörts med bostadsadresser på individnivå samt med hälsoregister och socioekonomiska register i Danmark. Forskarna har velat undersöka om det finns en koppling mellan boendemiljö och depression.
Bilberoende förorter i fokus
Resultatet visar inget tydligt samband mellan innerstadsområden och depression, inte heller mellan glesbygdsområden och depression.
Forskarna fanns dock ett samband mellan depression och boende i villaområden och radhusförorter. Vad gäller höghusförorter syns sambandet inte.
– Vi ser kopplingen till depression främst i bilberoende förorter, även i områden som brukar anses lite finare, säger Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Det är märkligt, egentligen, lite kontraintuitivt. Men efter att vi rensat bort andra kända riskfaktorer för depression ser det ut så här. Den typ av områden som har en förhöjd risk omfattar medeltät, låg, bebyggelse som enfamiljshusområden i närförorter. Omvänt hade flervåningshus med tillgång till öppna ytor, till exempel gröna parker eller vattendrag, den lägsta risken.
Riskfaktorer som forskarna har tagit hänsyn till är sådant som diagnosticerad psykisk ohälsa hos föräldrar, ensamhushåll och arbetslöshet. Efter justering för sådana faktorer blev depressionsrisken 20–30 procent högre i villa- och radhusförorter än i glesbygdsområden, och 10–15 procent högre i villaförorter än i innerstadsområden.
Parker och vatten saknas
Gemensamt för ”högrisk-områdena” är brist på parker, skog och vatten samt att fastigheterna ligger glesare än i städerna, säger Stephan Barthel.
– Ska man bygga för god mental hälsa behöver inte förtätning vara negativt eftersom det ökar möjligheten till social interaktion. Däremot är närheten till öppna ytor med natur och vatten viktig, säger han.
Mer monotona områden
När man rensar bort alla faktorer utom boendemiljö blir det tydligt, menar forskarna, att områden med hög andel depressioner är mer monotona och ofta saknar mötesplatser och större grönområden.
– Det finns redan många argument för att bygga så att folk har nära till natur och vatten, och nu kan vi visa att risken för psykisk ohälsa är ytterligare ett argument. Även om det inte går att uttala sig om risker på individnivå finns ett betydande samband på en övergripande skala och över tid, säger Karl Samuelsson, doktor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.
Vill ha smartare stadsplanering
Forskarna hoppas att studien bland annat ska kunna ligga till grund för stadsplanering. Studien ger inget stöd för fortsatt utbyggnad av bilberoende förorter med småhusbebyggelse, menar de.
– Samtidigt måste förtätningen vara smart, helst så att det skapas tillgång både till socialt liv och naturliga grönområden, hav eller vattendrag, säger Karl Samuelsson.
Går inte att direktöversätta
Resultaten från studien i Danmark är kanske inte direkt tillämpliga på andra länder, tillägger Stephan Barthel.
– De sociomiljömässiga faktorerna för psykiskt välbefinnande är beroende av kulturella och geografiska sammanhang. Men den metod som utvecklats i denna studie, med AI-analyser, kan användas i forskning i andra delar av världen framöver.
Stephan Barthel, professor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle stephan.barthel@hig.se
Svårläkta sår är ett växande medicinskt problem och det finns idag bara två godkända läkemedel med dokumenterad effekt.
För att ta fram ytterligare läkemedel har forskare vid Uppsala universitet under flera års tid utvecklat en teknik som bygger på att mjölksyrabakterier producerar så kallat terapeutiskt protein direkt i såren.
Modifierade bakterier används
Forskargruppens tidigare studier, som inte gjorts på människor, har visat att sårläkning kan påskyndas vid behandling med speciella mjölksyrabakterier på huden. Mjölksyrabakterierna med namnet Limosilactobacillus reuteri har genmodifierats för att producera kemokinen CXCL12* (ILP100-Topikal).
*Kemokinen CXCL12 är ett protein som uppregleras, eller ökar, vid en skada för att locka dit och instruera immunceller att påbörja sårläkningen.
Behandlingen har testats på människor
Nu kan forskarna visa data från den första studien på människor. Målsättningen har bland annat varit att fastställa att metoden är säker.
36 friska och frivilliga personer ingick i studien och totalt 240 sår studerades.
Resultaten visar att behandling med ILP100-Topical var säker och tolererades väl hos alla individer och doser.
− Vår studie visar att bakterier som modifierats att producera och leverera humana protein för lokala effekter kan användas som läkemedel för att accelerera sårläkning. Det här är första gången detta visats i kontrollerade studier på människa, och det kan förväntas att effekten är större hos patienter med sjukdomar som påverkar sårläkning negativt, säger forskaren Mia Phillipson vid Uppsala universitet.
Öppnar för nya läkemedel
Enligt forskarna stöder de gynnsamma effekterna på sårläkning fortsatt utveckling av ILP100-Topical för behandling av komplicerade och svårläkta sår hos patienter.
Många immunaktiva proteiner är av naturen instabila och bryts ner snabbt. Att leverera dessa från mjölksyrabakterier på plats precis där de ska verka är ett sätt att kunna utveckla dem som läkemedel.
− Potentialen är egentligen oändlig när man tänker på hur viktig roll proteiner har i olika processer i kroppen, och hur många sjukdomar som vi idag inte har tillräckligt bra behandling för. Vi har redan gjort en till läkemedelskandidat för att läka och minska inflammation i tarmen hos cancerpatienter. ILP100-Oral heter den och framåt kommer vi att starta ett forskningsprojekt med en annan kemokin för behandling av sjukdomar i lungan, säger Mia Phillipson.
Mer om studiens resultat
Varken ILP100 eller CXCL12 kunde påvisas på andra ställen än i såren. En signifikant större andel läkta sår påvisades dag 32 vid multidosering av ILP100-Topical jämfört med saltlösning och placebo när resultaten från såren som fått multidosbehandling slogs ihop. Dessutom förkortades tiden till första registrerade läkning med i genomsnitt 6 dagar, och med 10 dagar vid högsta dos.
Behandlingen resulterade också i ökad mängd CXCL12-positiva celler i såren, samt ökat blodflödet runt såren under läkningsfasen.
Mia Phillipson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet, mia.phillipson@mcb.uu.se
”Penicillin V” är beteckningen på Sveriges mest sålda antibiotikum, under namn som Kåvepenin, Tikacillin och Fenoximetylpenicillin. Den vanligaste orsaken till penicillinbehandling är halsfluss med streptokocker, en typ av bakterie.
Halsfluss kan kännas smärtsamt och obehagligt och syftet med en penicillinbehandling är att lindra symtomen. En obehandlad halsfluss läker i allmänhet ut av sig själv inom en vecka. En penicillinbehandling kan förkorta läkningstiden med någon dag.
Antibiotikabehandling kan samtidigt ge en rad biverkningar, vilket undersöks i en ny avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. I avhandlingen har Karin Rystedt, forskare och specialistläkare i allmänmedicin, studerat 422 patienter vid 17 svenska vårdcentraler.
Var tredje får diarré
I hennes forskning visar det sig bland annat att var tredje vuxen som tar penicillin för halsfluss får diarré. Detta gäller dem som äter penicillin i tio dagar enligt den gängse rekommendationen.
Kortare kur minskar problemen
En kortare kur tycks minska problemen. En fjärdedel av dem som äter penicillin i endast fem dagar får diarré.
En penicillinkur på fem dagar vid halsfluss hos vuxna fungerar i regel lika bra som en kur på tio dagar, enligt avhandlingen. Detta har också rapporterats om tidigare.
Stark koppling till underlivsproblem
Magbesvär och diarré är välkända biverkningar, men den starka kopplingen mellan penicillin och underlivsbesvär hos kvinnor är inte lika känd.
I gruppen kvinnor som får en tiodagarsbehandling med penicillin uppger var fjärde att de fått besvär i underlivet, främst i form av klåda och ökade flytningar. I gruppen kvinnor som får en femdagarsbehandling är motsvarande andel 15 procent, enligt avhandlingen.
– Den omfattningen är inte känd. Det här kan ändra vår uppfattning om vad behandlingen gör, säger Karin Rystedt.
Svamp trolig bov i dramat
Just det har inte undersökts, men svamp är en trolig bov vad gäller besvären med klåda och flytningar, säger Karin Rystedt. En penicillinkur slår nämligen ofta ut de normala laktobacillerna i vaginan, vilket lätt gör att candidasvamp – som många gånger finns vilande på ett ofarligt sätt i slemhinnan – får möjlighet att ”slå till”.
En svampinfektion kan bli obehaglig och smärtsam och kan kräva behandling i sig. Underlivsproblemen behöver uppmärksammas mer, tycker Karin Rystedt.
– Det här nämns i FASS som biverkning men det är inte tidigare beskrivet att det är så här vanligt. Svampinfektioner i underlivet kan orsaka stort lidande, till exempel i form av brännande smärta. Om du får en svampinfektion kan den påverka vad du kan göra i vardagen, hur du kan sitta och gå, till exempel.
Både patienter och vårdpersonal behöver känna till de här biverkningarna, menar Karin Rystedt, som arbetar som allmänläkare på en vårdcentral i Skövde.
– Jag tycker att det här är superviktigt. Halsfluss läker nästan alltid ut av sig självt. Och då är det viktigt att boten inte är värre än soten. Att vi inte orsakar ett ännu större lidande. Om inte annat är det viktigt att informera patienterna.
Viktigt att väga riskerna
Som patient har man alltid möjlighet att tacka ja eller nej till en behandling, fortsätter Karin Rystedt.
– Vi kan erbjuda behandling och samtidigt berätta om riskerna. Min erfarenhet är att kvinnor med återkommande svampinfektioner tackar nej till penicillin vid halsfluss om de får den här informationen. Det säger jag utifrån min erfarenhet som läkare, jag har inga siffror på hur vanligt det är.
Ökning av resistenta bakterier
I avhandlingen undersöktes också tarmbakterier genom att jämföra avföringsodlingar före och efter behandling. Så kallat penicillin V visade sig ge signifikant ökning av tarmbakterier med resistens mot antibiotika av typen betalaktamer, den grupp som penicillin ingår i.
– Det kan tyckas konstigt att det här är nytt. Vi har ändå använt penicillin i närmare 80 år. Men fynden talar för att penicillin V ska användas med försiktighet och endast när nyttan för patienten överväger riskerna.
Om man då, som vuxen, läser detta och får misstänkt halsfluss – är det lugnt att vänta ut läkningen? Eller finns tillfällen då man verkligen bör pallra sig iväg till vårdcentralen?
– Du kan alltid uppsöka vård för att få en bedömning, du är ju inte skyldig att ta den antibiotika som erbjuds. Komplikationer vid halsfluss är ovanliga, men du ska verkligen söka vård om du är allmänpåverkad, omtöcknad och har hög puls eller mår illa och kräks. Också om du har svårt att gapa eller är väldigt svullen på utsidan av halsen. Det kan vara tecken på en sällsynt men allvarligare infektion. I allmänhet självläker en halsfluss inom en vecka, men är du inte bättre efter en vecka och kanske fortfarande har feber är det jättebra att komma och få bedömning, säger Karin Rystedt.
Vill studera effekter på barn
Tidigare forskning har pekat på att antibiotikaintag hos små barn kan påverka förekomsten av astma i barndomen. I övrigt är inte mycket känt om konsekvenser av antibiotikaanvändning för barn och unga. Det är ett område som Karin Rystedt vill studera framöver.
– Jag vill titta på effekter på tarmen, för det har inte gjorts på barn. Ju yngre en person är, desto mindre stabil är tarmens mikrobiota. Penicillin V är det vi oftast förskriver till små barn. Det handlar inte bara om resistens och mikrobiotians komposition utan också om att studera sådant som viktutveckling och andra infektioner och sjukdomstillstånd.
Karin Rystedt, disputerad i samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin karin.rystedt@vgregion.se
Insekter är avgörande för biologisk mångfald och bland de mest framgångsrika arterna på planeten. Men fram till nu har det varit oklart hur de kunde utnyttja en mångfald av föda. Nu visar en studie att bakterier har spelat en avgörande roll.
– Insektsdieter sträcker sig från människoblod, när det gäller myggor, till träet som används för att bygga våra hus, när det gäller termiter. Den gemensamma nämnaren stavas bakterier. Våra resultat visar att bakterierna är avgörande för att ge insekter de näringsämnen de behöver för att överleva och frodas, säger Charlie Cornwallis, biologiforskare vid Lunds universitet.
Bakterier ger B-vitamin
Studien, som inkluderade snytbaggar, visar att bakterier konsekvent ger insekter B-vitamin. Det är ett livsviktigt näringsämne som insekterna inte kan producera själva. Detta har gjort insekter så beroende av bakterier att de har utvecklat nya organeller* för att hysa dem – så kallade bakteriefabriker.
– De näringsämnen som bakterier tillhandahåller har gjort det möjligt för insekterna att leva på en starkt obalanserad kost och utnyttja nya sorters föda. Vissa insekter, till exempel bladlöss, lever enbart på floem, alltså i princip sockervatten. Tänk dig att kunna leva ett hälsosamt liv bara på sötsaker, säger Charlie Cornwallis.
*Organeller är cellens motsvarighet till organ och finns innanför cellmembranet.
Bladlöss lever på sockervatten. Bild: Wikimedia commons*
Beroende av blod gynnar inte artutveckling
Men bakteriernas effekter på insekternas mångfald och variation är inte entydig. I vissa insektsfamiljer har specialisering på vissa dieter som innefattar blod hämmat artutvecklingen. Men i de flesta fall, som hos växtätande insekter, är dietspecialiseringen kopplad till en kraftig ökning av arter.
– Insekter finns överallt omkring oss och påverkar varje aspekt av våra liv. De sprider sjukdomar och hotar till och med produktionen av vår mat som skadedjur inom jordbruket. Att veta hur och varför insekter överlever, utvecklas och sprids är viktigt för att förstå utvecklingen i den naturliga världen och dess påverkan på vårt eget välbefinnande, säger Charlie Cornwallis.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, Vrije Universiteit Amsterdam, Oxford University and Queen Mary University of London.
Fideikommiss innebär i korthet att egendom överförs enligt en särskild arvsordning och inte delas mellan flera arvingar – se mer i faktaruta längre ned. En vanlig princip har varit att äldste sonen har fått överta all egendom, men också att avlägsna manliga släktingar har haft företräde framför exempelvis döttrar.
Säkra förmögenheten
I flera hundra år gjorde det att främst adliga familjer kunde behålla sin förmögenhet samlad – ofta i form av slott och gods – och därmed säkra familjens status och position.
Fullerö säteri, ett av Sveriges kvarvarande fideikommiss. Bild via Wikimedia commons **
Efter sekelskiftet 1800, med upplysningens tankegods och med den franska revolutionen som fond, inleddes en upplösning av fideikommiss i Europa. I Sverige har dock fideikommissen förblivit intakta långt fram i tiden. Först 1964 inleddes en långsam avveckling. Den är ännu inte avslutad.
Framstår som en paradox
– I den svenska självbilden betonas ofta att Sverige tidigt utmärkts av att vara modernt, jämställt och jämlikt. Ur ett sådant perspektiv framstår det som paradoxalt att fideikommissen så länge förblivit intakta i Sverige, säger Martin Dackling, forskare i historia vid Lunds universitet.
För att förklara varför fideikommissen bestått så länge har Martin Dackling och forskarkollegan Magnus Bergman studerat den politiska diskussionen under 150 år, från 1810 fram till att avvecklingen påbörjades 1964.
Olika maktsystem
I många andra länder har fideikommissens avveckling kopplats samman med förändringar i den politiska strukturen under 1800-talet. Så har dock inte varit fallet i Sverige.
– I andra länder har fideikommissen setts som en ekonomisk bas för en politiskt stark adel, vilket gjort att frågan om avveckling haft en starkt maktpolisk dimension. De svenska fideikommissen har dock inte varit knutna till politisk representation. När adelns politiska maktställning utmanades och ståndssamhället avvecklades riktades därför ingen attack mot fideikommissen, säger Magnus Bergman.
Något som bara angick familjerna
Ett annat viktigt skäl till att ett beslut om avveckling dröjt är att de svenska fideikommissen, i motsats till reglerna i andra länder, inte har krävt statsmakternas godkännande.
– Det har stått var och en fritt att bilda fideikommiss. Det är talande att staten först 1875 började samla in statistik om befintliga fideikommiss. Eftersom bildandet setts som en privaträttslig handling – något som egentligen mest angår familjerna – fanns det länge ett motstånd mot att lagvägen ingripa mot de en gång lagligen inrättade fideikommissen, säger Magnus Bergman.
Kulturarvet i fokus
Först i slutet av 1800-talet höjdes på allvar röster för en avveckling. Under 1900-talet gjordes flera statliga utredningar för att nå fram till en ordnad avveckling. Det var dock påfallande svårt att hantera frågan, konstaterar forskarna.
Fideikommiss har behandlats först som en arvs- och jämlikhetsfråga, senare som en jordfördelningsfråga och slutligen som en fråga om kulturarvets bevarande.
– Den starka betoningen av kulturarv på 1990-talet ledde bland annat till regeringen valde att förlänga flera fideikommiss för ytterligare en generation. Så sent som i våras framgick i en SVT-dokumentär att ytterligare ansökningar om att bevara kvarvarande fideikommissen kan väntas. Mycket talar därmed för att fideikommissfrågan kommer ha aktualitet decennier framåt, säger Martin Dackling.
Fideikommiss, vad är det?
Sturefors slott, före detta fideikommiss. Bild: Wikimedia commons ***
Arvsformen fideikommiss tillkom under 1700-talet. Syftet var att adliga ägor och egendomar inte skulle splittras upp på många olika arvingar. I och med ett fideikommiss åsidosätts vanliga arvsregler. Det vanliga har varit att den äldsta sonen tagit över en egendom och övriga i familjen blivit lottlösa. Egendomen får vid fideikommiss vanligen inte säljas eller belånas.
Bestämmelserna innebär att egendom i princip överförs från innehavaren till efterträdaren i generation efter generation. Egendomen måste överlämnas till nästa fideikommissarie i ett skick som inte är sämre än när den mottogs.
De flesta länders lagstiftning tillåter inte längre fideikommiss. I Sverige har det varit förbjudet att instifta nya fideikommiss för fast egendom sedan 1810 och för lösöre sedan 1930.
1964 antog riksdagen en avvecklingslag. Trots denna lag har ett antal fideikommiss förlängts genom regeringsbeslut, framförallt under 1990-talet. Riksantikvarieämbetet ombeds yttra sig om de kulturhistoriska värdena när regeringen ska fatta beslut om förlängning. Ibland har det spelat in i besluten att de stora kulturhistoriska värden, som kan finnas samlade i fideikommissen, ska hållas skyddade, skriver Riksantikvarieämbetet.
Ett exempel på ett kvarvarande fideikommiss är Fullerö Säteri.
Under förra årets utbrott av apkoppor, som även kallas mpox, spreds viruset för första gången i större utsträckning utanför Afrika. Hittills har viruset orsakat över 85 000 fall av sjukdomen. De flesta som smittats är män som har sex med män och i påfallande hög utsträckning drabbas yngre personer.
Viruset som orsakar apkoppor är ett så kallat ortopoxvirus. Det har stora likheter med det virus som orsakade smittkoppor fram till mitten av 1970-talet, då det utrotades.
Långlivade minnesceller
Forskare vid Karolinska institutet har nu studerat om personer som vaccinerats för flera decennier sedan fortfarande har ett immunsvar och därigenom ett skydd mot viruset som orsakar apkoppor, eller mpox.
– I studien visar vi att det är så, vilket dels tyder på att minnescellerna är väldigt långlivade och dels att de även kan känna igen närbesläktade virus som mpox-viruset och ge en överlappande, eller korsreaktiv, immunitet, säger forskaren Marcus Buggert vid Karolinska institutet.
Bättre immunitet mot båda virustyperna
Genom att analysera immunsvaret av så kallade T-celler hos 105 friska blodgivare kan forskarna visa att de personer som var födda före 1976 uppvisade ett betydligt kraftigare immunsvar mot båda virustyperna.
Forskarna analyserade även immunsvaret hos 22 män som nyligen haft infektionen. Även de hade ett kraftigt immunsvar mot viruset, som kan ge framtida immunitet.
Mer om apkoppor/mpox och vacciner
Virussjukdom sprids främst genom nära fysisk kontakt med en infekterad person. Fysiska sexuella kontakter utgör en särskilt hög risk.
Vanliga symtom är blåsor, sår och utslag på kroppen, feber och svullna lymfkörtlar. Sjukdomen kan orsaka smärta och obehag, men läker i regel ut av sig själv inom två till fyra veckor.
Smittkoppsvaccineringen i Sverige startade under tidigt 1800-tal och avbröts 1976 när sjukdomen var utrotad. Vaccineringen var obligatorisk för hela befolkningen.
Vaccinet som ges för att förebygga mpox/apkoppor är i grunden ett vaccin mot smittkoppor.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Oklart hur stort skyddet är
Hur stort skydd tidigare smittkoppsvaccinerade har mot mpox kan inte den aktuella studien svara på eftersom den är för liten. Men Marcus Buggert lyfter fram en ny brittisk observationsstudie som undersökt effekten av smittkoppsvaccin som gavs till män i riskgrupp under 2022.
– Den studien visar att smittkoppsvaccin kan ge ett ungefär 80-procentigt skydd mot mpox, säger han.
Marcus Buggert, docent och forskare vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska institutet, marcus.buggert@ki.se
Himalayabergskedjan utgör den högsta punkten i världen. Här upprinner världens stora floder Yangtze, Ganges, Indus och Mekong.
Över en miljard människor i södra Asien och Kina är direkt beroende av Himalaya för vatten och därmed liv. Det är därmed en av världens mest känsliga platser för globala klimatförändringar.
Mine Islar är universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies. Hon studerar glaciärsmältning i Himalaya och har precis påbörjat ett fyraårigt forskningsprojekt som undersöker hur lokalsamhällen i Nepal i Himalaya påverkas av klimatförändringarna.
Hon är tveksam till huruvida lokalbefolkningen och turister kommer att kunna bestiga Mount Everest om ytterligare 70 år.
– Det kan vara möjligt, men inte via samma rutt, och inte genom isen. I nutid, och i nära framtid är det troligt att många rutter blir instabila, vilket gör att man måste hitta alternativa vandringsleder på grund av glaciärsmältning.
Många klättrare att försökt nå toppen på Mount Everest. Bild: David Mark/ Pixabay
Toppen på Mount Everest nåddes för 70 år sedan
Den brittiska Mount Everest-expeditionen 1953 var den nionde bergsbestigningsexpeditionen som försökte sig på att bestiga Mount Everest.
Tenzing Norgay och Edmund Hillary nådde toppen den 29 maj 1953. Det är det första dokumenterade lyckade försöket att nå toppen. Expeditionen organiserades och finaniserades av Joint Himalaya Committee.
Källa: Wikipedia
Istället för att bestiga Mount Everest tror Mine Islar att nya former av ekoturism kommer att växa fram. Den kan ersätta den viktiga ekonomiska industri som Mount Everest-turismen utgör i Nepal. Liknande initiativ pågår nu i Alperna, där bristen på snö har blivit ett allt större problem. Det kan handla om att vandra lägre ner i bergen, eller om att besöka lokala byar.
Klimatförändringar driver på smältande glaciärer
Smältande glaciärer medför en ökad risk för både jordskred och laviner. Det påverkar även glaciala sjöar som kan rämna på grund av den ökade vattenmängd som uppstår när glaciärisen omvandlas till smältvatten.
Klimatförändringar påskyndar smältningsprocessen, och det har redan förekommit fall där sjöar har rämnat och laviner har inträffat i regionen. 2021 förlorade hundratals människor sina liv på grund av en lavin som bestod av is och sten som hade lossnat från en glaciärtopp i norra Indien.
Vattenkraftverk beroende av stabila flöden
Enligt Mine Islar kommer dessa naturkatastrofer att få djupgående konsekvenser för människor som bor i regionen. Ett exempel är de småskaliga vattenkraftverken i Nepal som är beroende av ett stabilt och förutsägbart vattenflöde.
När vattenflöden förändras på grund av att sjöar rämnar eller isen förflyttar sig, kommer det att bli svårare för samhällen att förlita sig på vattenkraft, något som är viktigt för Nepals energiomställning.
Över en miljard människor i södra Asien och Kina är beroende av Himalaya för sin vattenförsörjning. Bild: WikimediaImages/Pixabay
Osäkerheten gör att befolkningen återgår till traditionella, fossila energikällor som till exempel ved. Vandringslederna kommer också att bli mer instabila och därmed farligare eftersom marken påverkas av glaciala förändringar. Kultur och traditioner påverkas också när människor måste flytta. Det här är särskilt känsligt för de befolkningsgrupper i Himalaya som tillskriver glaciärer andlig betydelse.
– I vårt projekt kartlägger vi de sociala, ekonomiska och ekologiska effekter som uppstår när glaciärer smälter. Vårt mål är skapa ett sammanhang för glaciologiska studier som tenderar att fokusera på de geografiska och biologiska förlusterna. Vi samlar in berättelser från samhällen som bor invid glaciärerna för att ge en bild av hur de påverkas av klimatförändringarna, säger Mine Islar.
Konflikter i området
Hon menar att gränsöverskridande initiativ kommer att krävas för att anpassa samhällen och begränsa effekterna av klimatförändringar. Det är dock något som är svårt att realisera eftersom gränserna i området – till Indien, Pakistan, Afghanistan, Kina, Bhutan och Nepal – är militariserade i olika hög utsträckning
En anpassningsstrategi är att flytta människor från osäkra platser, eftersom det svårt att stabilisera en sjö som håller på att rämna. Omlokalisering är dock ett svårt alternativ, eftersom många människor inte vill lämna sin by, eller inte har någonstans att ta vägen.
– Politiker måste samarbeta bortom gränser och nationell politik. Om en glaciärsjö i Tibet brister, och leder till höga flöden, kommer nepalesiska samhällen att påverkas direkt, säger Mine Islar och fortsätter:
– Klimatförändringarna är här och vi måste agera nu. Genom att studera hur samhällen anpassar sig till förändringar kan vi bidra med att identifiera och sprida lokala lösningar till andra platser.
Bipolär sjukdom är ett av de psykiatriska sjukdomstillstånd som är förknippat med högst risk för självmord, varför diagnos och behandling är mycket viktigt – se faktaruta nedan.
Forskning har också visat att det kan ta upp till sex år från sjukdomsdebuten till diagnos och behandling.
Och mycket talar för att underdiagnostiken i Sverige är mycket stor hos personer i åldern 15–19 år, enligt forskare vid bland annat Karolinska Institutet. De har nu gjort en studie för att undersöka hur många unga som diagnosticeras med sjukdomen och om det finns kopplingar mellan självmord och andelen diagnoser, region för region i Sverige.
Så kan bipolär sjukdom yttra sig
Sjukdomen debuterar vanligen vid 12 till 25 års ålder och kännetecknas av återkommande perioder med mani och depression.
Att vara manisk betyder att vara överdrivet upprymd och energisk medan depression innebär motsatsen – att lust, glädje och energi tagit slut. Att humöret svänger kraftigt mellan två poler är det som gett namn åt bipolär sjukdom.
Det är viktigt att sätta in behandling tidigt för att undvika negativa konsekvenser. Beteendet under en manisk period kan exempelvis ha negativ påverkan på relationer, privatekonomi och den sociala situationen. En sjukdomsperiod kan också ge nedsatt kognitiv förmåga, alltså påverka hjärnans förmåga att hantera information. Vid svår depression är risken för självmordsförsök och självmord mycket hög.
Det är vanligt med andra psykiska besvär eller sjukdomar samtidigt. Det kan exempelvis vara ångestsyndrom, adhd eller alkoholberoende. Man kan också ha kroppsliga besvär, som ont i ryggen eller magen eller andra delar av kroppen.
Forskarna fann stora skillnader mellan Sveriges regioner vad gäller andelen ungdomar i åldern 15-19 år som har fått diagnosen bipolär sjukdom.
De såg också att fler bipolärdiagnoser i förhållande till folkmängden var kopplat till färre självmord hos pojkar. För flickor gick en sådan koppling inte att se. Självmord bland flickor är också överlag ovanligare.
Självmordstalen bland pojkar, visade det sig, är nästan fem procent lägre under ett givet år i de regioner som under året ställt flest bipolärdiagnoser i förhållande till folkmängden – jämfört med de regioner som ställt minst antal.
Bättre diagnostik behövs
– Det tyder på att självmorden hos tonårspojkar i Sverige skulle kunna minska om diagnostiken av bipolär sjukdom förbättrades så att patienterna får ett bättre omhändertagande, säger läkaren och forskaren Adrian E. Desai Boström.
Vidare analyser visar att sambandet fanns oberoende av antal vårdtillfällen och fastställda depressions- och schizofrenidiagnoser.
Fel vård troligen stort problem
Forskarna tror att fel vård kan vara ett stort problem. Ungdomar med odiagnostiserad bipolär sjukdom kan ofta få en rad vårdinsatser – men det är inte alltid rätt vårdinsatser.
Felaktig vård skulle kunna vara en faktor som medför ökad självmordsrisk om det innebär att behandling för den bipolära sjukdomen uteblir, säger Peter Andersson, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
– Det är bara en hypotes vi har. Men vi ser att de här ungdomarna har en hel del besvär som kan tolkas fel. Aktiva symtom kan tolkas som beteendeproblem och inte psykiatriska problem, till exempel.
En risk finns därmed att icke-psykiatriska insatser tränger undan psykiatriska insatser, menar Peter Andersson.
– Det är till exempel möjligt att det gäller en del ungdomar som psykiatrin överlåter till socialtjänsten för placering enligt LSS- eller LVU-lagstiftningen. Eller de ungdomar som vistas på HVB-hem av andra orsaker. Vi vet även att bipolära patienter ibland feldiagnosticeras med ”vanlig” depression.
Text: Karolinska institutet och forskning.se
Om studien
Resultaten bygger på registerdata från samtliga 21 regioner mellan 2008 och 2021. Urvalet omfattade 585 bekräftade självmord i åldern 15–19 år.
Hjälp vid självmordstankar
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
Peter Andersson, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet peter.andersson@ki.se
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har genom Riksskogstaxeringen inventerat skog och mark i hela landet sedan 1923. Nu presenteras siffror som baseras på den fältinventering som gjorts under åren 2018–2022.
Undersökningen visar en försiktig återhämtning av skogen.
– Tillväxttakten har efter en period av minskning sedan 2012 nu ökat något. Samtidigt ser vi rekordnivåer av såväl avverkad volym som volymen av träd som dör av andra orsaker som snö, vind och barkborreskador, säger miljöanalysspecialist Per-Erik Wikberg vid SLU.
Volymen skog har stabiliserats
Den nya statistiken visar att volymen skog, det vill säga virkesförrådet, i Sverige har stabiliserats på cirka 3,6 miljarder skogskubikmeter med en fortsatt svag årlig ökning.
– Det framgår också att tallen nu har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. När det gäller antalet träd är björken fortfarande det vanligaste trädslaget, säger miljöanalysspecialist Cornelia Roberge vid SLU.
Diagrammet visar utveckling av tillväxt och förlust i den svenska skogen. Källa: SLU/Riksskogstaxeringen
Årets statistik gör även en fördjupning i gammal skog*. Den visar att det nu finns 2,4 miljoner hektar gammal skog i Sverige, vilket motsvarar tio procent av den produktiva skogsmarken.
*Med gammal skog menas att den är äldre än 140 år i norra Sverige och äldre än 120 år i södra Sverige.
29 procent, eller 0,7 miljoner hektar, av den gamla skogen är formellt skyddad. Merparten finns i de västra delarna av Norrland.
Ökning av gammal skog
Sedan inventeringen startade för 100 år sedan har arealen gammal skog minskat kraftigt. En tydligt ökande trend ha dock skett från mitten av 1990-talet.
Samtidigt har den årliga arealen slutavverkning av gammal skog legat mellan 20 000 och 40 000 hektar.
– Den gamla skogen är barrträdsdominerad med undantag för gammal ädellövskog i söder. Gammal skog innehåller betydligt större volymer död ved än övrig skog. Den ligger också längre ifrån väg, är vanligare på brant mark och i kantzoner mot myr, berg och sötvatten än övrig skog, säger Per Nilsson, projektledare på Riksskogstaxeringen.
Bokskog i Skäralid. Bild: Ola Borin/SLU
Mer om skogsinventeringen
SLU Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. Årligen inventeras cirka 11 000 provytor i fält över hela landet.
Insamlade uppgifter används till statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.
Kontakt:
Cornelia Roberge, miljöanalysspecialist vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, cornelia.roberge@slu.se
Per-Erik Wikberg, miljöanalysspecialist vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, per-erik.wikberg@slu.se
Per Nilsson, projektledare vid institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, per.nilsson@slu.se
En rikspolitiker ska vara ärlig och kunnig, enligt väljare i Sverige. Det framgår av en enkät från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Enkäten, som handlar om vilka egenskaper som väljarna tycker är viktigast hos rikspolitiker, gjordes 2022.
Om undersökningen
Frågorna om politikers önskade egenskaper gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 49 procent. Enkäten ingår i SOM-undersökningen 2022, gjord vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Svaren från 2022 har jämförts med svaren från SOM-undersökningen år 2000.
På tredje plats i enkäten om önskvärda egenskaper hamnar intelligens. På fjärde plats att politikern ska vara en ”stark ledare”. Det senare har ökat i betydelse om man jämför med motsvarande svar i en undersökning från SOM-institutet år 2000.
Inte lika viktigt att ha humor
En skojfrisk framtoning tycks inte ses som speciellt viktig av väljarna. Och det har blivit ännu mindre viktigt på drygt 20 års tid.
Egenskaperna ”att ha humor” och ”vara inspirerande” har tappat med tolv respektive nio procentenheter sedan 2000.
Mycket viktiga egenskaper för en rikspolitiker, 2000 och 2022, procent samt förändring i procentenheter. Källor: Den nationella SOM-undersökningen 2000 och 2022, Göteborgs universitet.
Högerväljare vill ha ”vanligt folk”
Egenskapen att vara ”som vanliga människor” har sjunkit mest i undersökningen, hela 16 procentenheter. Det fick en tredjeplats i mätningen år 2000 och en sjätteplats år 2022.
Det är framför allt personer som står till vänster politiskt som ändrat uppfattning om betydelsen att vara vanlig, enligt SOM-undersökningen.
År 2000 var människor till vänster den grupp som tyckte det var viktigast att rikspolitiker var som ”vanliga människor”. Idag är det tvärtom de som står till höger, i synnerhet SD-sympatisörer, som i högst utsträckning anser detta vara viktigt. Vänsterpartister och miljöpartister är idag de som i lägst utsträckning vill ha en ”vanlig människa” som rikspolitiker.
6 procent önskar sig kvinnor
Politikerns kön spelar ingen större roll enligt de svarande i undersökningen. Endast sex procent svarar att det är mycket viktigt att rikspolitikern är kvinna och detta är samma andel som år 2000. Det är dock något viktigare att politikern är en kvinna för väljare till vänster än till höger.
Mikroorganismer som bakterier och svampar är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken, konstaterar forskare i en internationell studie.
– Utifrån tidigare forskning vet vi att effektiviteten av denna mikrobiella kolanvändning är viktig för markens kol- och näringskretslopp. Men nu har vi lyckats visa att mikroorganismerna har en grundläggande betydelse för att förklara hur och var kol ansamlas i marken – viktigare än alla andra faktorer som påverkar kollagringen. Vi har verkligen flyttat fokuset till mikroorganismerna i marken, säger forskaren Stefano Manzoni vid Stockholms universitet.
Fyra gånger så viktiga
Studien är den första som använder globala databaser med data om mängden kol i marken tillsammans med de senaste matematiska modellerna. Detta för att mäta den globala betydelsen av mikrobiella processer i markens kolcykel.
Forskarna upptäckte att den roll som mikroorganismer spelar för att lagra kol i jorden är minst fyra gånger så viktig som någon annan process. Det här är värdefull information, menar forskarna. Jordens mark innehåller tre gånger mer kol än atmosfären, vilket skapar en viktig kolsänka i kampen mot klimatförändringar.
Markens koldynamik har visserligen studerats under de senaste tvåhundra åren, men de undersökningarna har främst handlat om hur mycket kol som tas upp i jorden från dött organiskt material och rötter – och hur mycket som går förlorat till atmosfären i form av koldioxid när organiskt material bryts ner.
Modeller över mikroorganismernas ekologi
Med hjälp av den nya metoden har forskarna kunnat uppskatta hur mycket kol som mikroorganismerna använder för sin tillväxt och förbrukar för sin ämnesomsättning.
När kol används för tillväxt binds det i mikroorganismernas celler och i slutändan i jorden. Men när det används i mikroorganismernas ämnesomsättning frigörs kol som koldioxid i luften som en biprodukt. I luften fungerar koldioxiden som en växthusgas.
– Vi arbetar ständigt med att överbrygga klyftan från mätningar av kol i marken till att skapa modeller som kan simulera dynamiska förändringar i markkol över tid. Den här studien hjälper oss genom att bekräfta att mikroorganismer är nyckelspelare i processen. Det är ett starkt argument för att ytterligare förbättra de modeller som simulerar mikroorganismernas ekologi, säger forskaren Gustaf Hugelius vid Stockholms universitet.
Kan leda till effektiva åtgärder
Forskarna menar att de nya rönen talar för att mer fokus bör läggas på att studera olika typer av förvaltning och skötsel som kan leda till effektiv mikrobiell kolanvändning.
Detta kan i sin tur förbättra jordens hälsa, vilket också hjälper till att säkerställa hållbar produktion av livsmedel nu och i framtiden.
Enligt forskarna kan framtida studier undersöka åtgärder för att öka markens totala kolbindning med hjälp av mikroorganismer. Forskare kan också studera hur olika typer av mikroorganismer och substrat, till exempel användning av gödsel eller kompost på åkrar och betesmarker, kan påverka markens lagring.
Stefano Manzoni, docent vid institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, stefano.manzoni@natgeo.su.se
Gustaf Hugelius, professor vid institutionen för naturgeografi och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, gustaf.hugelius@natgeo.su.se
Diplodiasjuka är en allvarlig sjukdom hos barrträd. Den finns på många platser i världen och numera även i Sverige.
Sjukdomen drabbar främst tallträd och orsakas av svampen Diplodia sapinea och märks genom att skott dör i den övre delen av kronan. Dessutom bildas stamsår och veden blir blåfärgad.
Men svampen kan också finnas i trädet utan att orsaka synliga skador. Sjukdomen kan då bryta ut senare om värdträden är stressade av torka, värme eller mekaniska skador.
Tallen mottaglig för sjukdomen
Tall är ett av de trädslag som är mest mottagliga för sjukdomen och i Sverige står tallen för 40 procent av den totala skogsarealen. Enligt forskarna är det därför oroande att diplodiasjuka har noterats på flera platser i landet.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu tagit ett större grepp om sjukdomen för att få mer kunskap om hur den har etablerat sig och spridits i Sverige.
– Det första utbrottet i Sverige upptäcktes 2016 mellan Odensala och Märsta. Efter torkan på Gotland 2018 såg vi stora tallområden med allvarlig kronutglesning. Här kom vi fram till att Diplodia sapinea bidrog till tallarnas kronutglesning, men att torka är den troliga orsaken till att sjukdomen utvecklas, säger SLU-forskaren Laura Brodde som skrivit avhandlingen.
Varma temperaturer en bidragande orsak
En bidragande faktor till utbrott av tallsjukdomen i Sverige har varit klimatet. En analys av vädret under de tio åren som ledde fram till det första kända storskaliga utbrottet i ett svenskt tallbestånd, visar att varma temperaturer i juni och maj gynnade angrepp i beståndet.
– Vi upptäckte dessutom att flera av de genetiska individer av Diplodia sapinea som orsakade utbrottet 2016 redan fanns i Sverige ett par år innan vi upptäckte det storskaliga utbrottet. De var genetiskt lika andra grupper av D. sapinea i Europa, vilket tyder på att vi inte hittat en ny, mer aggressiv form av skadesvampen i Sverige, säger Laura Brodde.
Sjuka tallar följdes på Gotland
Hon följde de sjuka tallarna på Gotland i två år efter utbrottet 2018. Under den här perioden återhämtade de flesta träden sig och satte nya skott – även träd som var mycket hårt drabbade av svampen. Torka i kombination med växtplatsen och de enskilda tallarnas motståndskraft var sannolikt avgörande för utbrottet av diplodiasjukan.
– I den här studien använde vi även molekylärbiologiska metoder för att mäta tillväxten av Diplodia inuti tallarna. I tallar med symptom på diplodiasjukan fanns mycket Diplodia, men vi hittade även små mängder av svampen i tallar som såg friska ut.
Sporer sprids med vind och nederbörd
Diplodia sprids via sporer från fruktkroppar som kan finnas på angripna kottar, döda kvistar och barr. Genom att titta på sporspridningsmönster såg Laura Brodde att sporerna kan spridas relativt korta avstånd med vinden och även med hjälp av nederbörd.
– Jag tittade också på vilka svampsamhällen som fanns i friska och sjuka tallar. Fyra svamparter hittades specifik i frisk tallvävnad, även i frisk vävnad från grenar med tydliga symptom av diplodiasjukan. Det skulle kunna betyda att det finns svampar som kan skydda mot Diplodia. Här kan det finnas en möjlighet till att utveckla biologiska bekämpningmetoder mot sjukdomen.
I ett annat experiment utvecklades ett snabbt och enkelt sätt att producera sporer under laboratorieförhållanden, något som kommer att underlätta framtida forskning om sjukdomen.
– För att skydda skogen mot stressrelaterade skogssjukdomar i samband med klimatförändringarna är det viktigt att vi forskar kring diplodiasjukan och andra sjukdomar som gynnas när träden stressas, säger Laura Brodde.
Laura Brodde, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, laura.brodde@slu.se
Cancerceller, speciellt de celler som bildar aggressiva tumörformer, har på olika sätt förlorat kontrollen och lever i en mycket stressad tillvaro.
För att kunna hantera belastningen kidnappar cancercellerna mekanismer som friska celler använder för att bland annat reglera proteinproduktionen. Utan dessa mekanismer skulle cancercellen dö.
– Vi har nu lyckats hejda cancercellernas kidnappning genom att föra in en specialutvecklad molekyl i cellerna som blockerar en av dessa kidnappade försvarsvägar hos cancercellerna. Det gör att cancern tar död på sig själv, säger Leif Eriksson som är professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.
Med hjälp av superdatorer och avancerade simuleringar har forskarna tagit fram en variant av molekylen som även kan ta sig genom blod-hjärnbarriären som skyddar hjärnvävnaden.
Hopp om behandling av glioblastom
Forskarnas framsteg gäller hjärntumörer av typen glioblastom. De utgör cirka 45 procent av alla tumörer i hjärnan och drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år.
Prognosen för elakartad glioblastom är i dag mycket dålig. Bara några få procent av patienterna överlever fem år efter diagnos och behandling.
– I dag består cancerbehandlingen av kirurgi, strålning och kemoterapi. Tyvärr lyckas man inte döda samtliga cancerceller och därför återkommer tumören. När den gör det har den ofta både spridit sig och utvecklat resistens, säger Leif Eriksson.
Tar död på cancercellerna
Försöken med den nya metoden har visat mycket lovande resultat, enligt forskarna. De såg att en kombinationsbehandling med den nya substansen och en behandlingsdos med kemoterapi, cellgifter, var tillräckligt för att helt ta död på tumörerna och dessutom förhindra att de kom tillbaka.
Eftersom tumören stressas att självdö försvinner samtliga cancerceller. Vid utförda djurförsök med möss har cancern inte återkommit efter 200 dagar. Vid jämförande försök med endast kemoterapi återkom hjärntumören efter 100 dagar, och då mycket snabbväxande.
– Det här är första gången man har kunnat visa på så tydliga resultat för hjärntumörer, som kan leda till en behandling som helt undviker kirurgi och strålning. Vi har även börjat undersöka användning av våra substanser mot andra aggressiva tumörformer som bukspottskörtelcancer, trippel-negativ bröstcancer och viss levercancer, säger Leif Eriksson.
Det finns andra typer av hjärntumörer som inte utvecklas på samma sätt som glioblastom. För dessa hjärntumörer fungerar inte den här nya metoden.
Inga biverkningar har setts
Dagens behandlingsformer av hjärntumörer har ofta svåra biverkningar.
I behandlingen med den nya substansen har forskarna ännu inte sett några biverkningar. Försöksdjur som behandlades behöll vikten, hade inga uppenbara förändringar i beteende och levern tycks opåverkad. Mer omfattande undersökningar behöver dock göras.
Omfattande celltester har även visat att substansen är icke-toxisk för friska celler även vid mycket höga doser.
Nu fortsätter forskningen på molekylen och fler tester ska göras. Men Leif Eriksson hoppas att det kan gå relativt fort att få ut läkemedlet i klinisk behandling.
– Det beror mycket på om det kommer in finansiering, för att kunna ta de olika stegen så smidigt som möjligt. Om jag tänker optimistiskt så kanske det kan ta fem år. Det är en kort tidsrymd, men samtidigt är glioblastom en nära hundraprocentig dödlig sjukdom, så alla förbättringar i vården innebär stora framsteg, säger Leif Eriksson.
Forskningen har skett i samarbete med National institute for health and medical research i Rennes, Frankrike.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
