En forskargrupp vid Umeå universitet har fått 2 miljoner kronor från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova för att kommersialisera och vidareutveckla ett nytt läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom.
– Det är en stämpel på att det vi gör är av vetenskapligt hög kvalitet och en bekräftelse på hur angeläget detta område är. Även om vi kan komma åt de vanliga riskfaktorerna med dagens läkemedel kvarstår en betydande risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Den risken vill vi minska och det kan i realiteten betyda en förbättrad livssituation för miljontals människor, säger huvudsökanden Stefan K. Nilsson vid Institutionen för medicinsk biovetenskap.
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen. Även om behandlingen har förbättrats avsevärt de senaste decennierna kan inte mer än var fjärde hjärtattack förhindras. Umeåforskarna har i samverkan tagit fram nya substanser för att påverka två typer av blodfetter, triglycerider och HDL, som dagens behandling inte kommer åt på ett tillfredsställande sätt. Triglyceridvärdet är ofta högt hos högriskpatienter medan HDL-värdet, det ”goda” kolesterolet, ofta är för lågt.
Forskarlaget har visat att medlet faktiskt påverkar blodfetterna på önskat sätt. Nästa steg är att i experimentella djurmodeller studera om förändringen av blodfetternas profil också avspeglar sig i sjukdomsutvecklingen.
Förutom Stefan K. Nilsson ingår professorerna Mikael Elofsson, Kemiska institutionen, och Gunilla Olivecrona, Institutionen för medicinsk biovetenskap, i den tvärvetenskapliga forskargruppen.
KONTAKT
Stefan K Nilsson, Institutionen för medicinsk biovetenskap, enheten för fysiologisk kemi, Umeå universitet,
mobil 070-5781768
e-post stefan.nilsson@medbio.umu.se
Forskningsprojektet ”Alternativ till Khomeinis teokrati: Auktoritetsförhandlingar inom samtida Shiamuslimsk tanke och praktik” har beviljats 8,2 miljoner av Vetenskapsrådet. Projektet leds av David Thurfjell, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.
Omkring 40% av Mellanösterns muslimer tillhör den shiitiska grenen av islam. Shiiter utgör majoriteten av befolkningen i Iran, Irak, Bahrain och Azerbaijan samt är betydande minoriteter i bland annat Libanon och Saudiarabien.
Invasionen av Irak, den arabiska våren och inrikespolitiska spänningar i Iran har under de senaste åren lett till stora förändringar inom shiitisk islam. Ayatollah Khomeinis tolkning av denna religion, som ligger till grund för statsskicket i Iran, diskuteras och utmanas nu både av rättslärda och av vanligt folk. Den mest avgörande frågan i dessa diskussioner handlar om religiös auktoritet: vilken roll bör de rättslärda ha i samhället? Hur vet man vilken religiösa auktoritet som är legitim? Resultatet av dessa diskussioner kommer vara av avgörande betydelse, inte bara för shiaislam som religion, utan också för den politiska utvecklingen i de samhällen där shiamuslimer lever.
I projektet studeras den teologiska eliten och synen på auktoritet bland vanliga shiamuslimer. Det görs också ett etnografiskt och intervjubaserat närstudium av levd shiaislam på gräsrotsnivå. Resultatet från de tre delarna kommer sedan att jämföras med varandra för att ge en sammanhållen beskrivning och teori kring utvecklingar i fråga om synen på auktoritet inom shiaislam.
KONTAKT
David Thurfjell
david.thurfjell@sh.se
070-938 45 21
Förarstödssystem som adaptiv farthållare, kollisionsvarnare, dödavinkelvarnare och avåkningsvarnare blir allt vanligare i våra bilar. En studie ledd av forskare på VTI visar dock att det finns både kunskapsluckor och en osäkerhet bland förare om hur dessa stödsystem fungerar och bör användas. Förarna både behöver och vill ha mer och bättre stöd för att fullt ut kunna använda förarstödssystemen i sina bilar.
I den nyligen avslutade studien om hur förare använder och förstår förarstödsystemen de har i bilen, gjord inom fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer, har forskarna fört diskussioner i fokusgrupper, låtit förare svara på en enkät och även utfört djupintervjuer. Allt för att ta reda på användarnas tankar om sitt beteende i relation till systemen, hur de lärt sig om funktioner i sina stödsystem och hur de önskar få kunskap om desamma.
Ökat behov av lättförståeliga stödsystem
– Två förargrupper blev tydliga för oss, säger Christina Stave, forskare på VTI och den som lett studien.
– Dels är det gruppen biltekniskt intresserade som aktivt valt systemen, dels är det gruppen förare som har fått systemen utan eget val. Den senare har svagare motiv till att lära sig de nya tekniska systemen, men skulle med mer kunskap kunna bli en mer aktiv användargrupp, menar Christina Stave och pekar också på att det är troligt att en växande grupp av äldre förare med krav på bibehållen mobilitet i framtiden kommer att efterfråga mer lättförståeliga stödsystem.
Alla deltagarna i studien använder Volvos förarstödpaket som består av adaptiv farthållare (ACC), kollisionsvarnare (FCW), dödavinkelvarnare (BLIS), avåkningsvarnare (LDW) och trötthetsvarnare (DAC). På forskarnas frågor om motiven till att köpa förarstödpaketet anger deltagarna faktorer som säkerhet, teknikintresse, komfort och effektivitet.
Lärt sig systemen själva
De flesta förarna i studien hade till största delen lärt sig systemen genom ”trial and error”. Många hade fått omkring en timmes introduktion när de hämtat sin nyinköpta bil hos leverantören. Forskningsresultaten visar dock att många tror att de skulle lära sig systemen bättre om informationen kompletterades med till exempel en filmad instruktionsvideo. Vissa önskar sig en röstinstruktion från bilen medan andra hellre vill prova systemen på testbana eller i simulator.
Förarna anser att det finns risk att förlora koncentrationen på vägen om man ägnar sig åt ett system som man inte förstår. En annan risk de ser är att bli för passiv och lita för mycket på systemet, vilket framför allt blir en fara om det inte är aktivt eller om det är ur funktion.
Bakgrund
Resultaten i studien baserar sig på diskussioner i tre fokusgrupper med deltagare rekryterade från Volvos egen kunddatabas där alla hade samma systemgeneration av förarstöd. En enkät gavs också till de 19 förare som deltog och dessutom utfördes fyra djupintervjuer med bilförsäljare, utbildare, trafikskola och bilpool för att få med tankar från andra parter.
Det här är en förstudie inom fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer, gjord av Christina Stave och Niklas Strand, båda VTI, tillsammans med Mats Petersson, Volvo Personvagnar AB och Anna-Lisa Osvalder, Chalmers. Projektgruppen hoppas kunna gå vidare med en huvudstudie i samarbete med Volvo Personvagnar AB. Målet skulle då vara att ta fram konkreta förslag på hur man i framtiden kan förbättra förares kunskap om systemen så att fler använder dem och därmed bidrar till ökad trafiksäkerhet.
KONTAKT
För mer information, kontakta:
Christina Stave, forskare, VTI
Tel. 031-750 26 01
Enligt författaren Per-Åke Rosvall är en anledning till elevernas svaga intresse för inflytande undervisningens fokus på fakta.
– En faktaorienterad undervisning uppmuntrar inte inflytande, eftersom det snarare gäller att komma fram till ett förutbestämt svar. Egna erfarenheter, egen analys och egen reflektion blir då en omväg för att uppnå de kunskaper som efterfrågas.
Inflytandet i klasserna påverkas av kön och social bakgrund. Det samhällsvetenskapliga programmet rekryterar främst elever med medelklassbakgrund och fördelningen mellan flickor och pojkar är ganska jämn. Fordonsprogrammet rekryterar främst pojkar med arbetarbakgrund. Undervisningens innehåll anpassades efter eleverna, vilket får konsekvenser för elevernas möjligheter att påverka i framtiden.
– Undervisningen i fordonsklassen tenderade att bli förenklat, personligt och beroende av sammanhanget. I samhällsvetarklassen var innehållet mer avancerat – generellt och oberoende av kontexten – vilket ger kunskaper som vid argumentation för inflytande värderas högre, säger Per-Åke Rosvall.
Det saknades även en organisation för att öka elevers inflytande, både när det gäller det informella inflytandet i klassrummet och det formella genom klass- och elevråd.
– Lärarna bjöd sällan in till att påverka undervisningens innehåll och former.
Studien indikerar, till skillnad från tidigare forskning, att det bland pojkar på fordonsprogrammet finns ett intresse att studera svenska, engelska och matematik. Eleverna argumenterade för att dessa ämnen var nödvändiga för framtida anställning. De menade att fordonsindustrin och fordonsverkstäder idag efterfrågar dessa kunskaper. De gav exempel på vad som gjorde att de inte uppnådde den nivå de själva ville, som att det är lätt för högljudda elever att förhandla bort lärarledd tid. Några tyckte dessutom att det inte stämde överens med deras syn på maskulinitet att man sökte hjälp för att få stöd i undervisningen.
– Resultatet verkar tala emot att man som i den senaste gymnasiereformen minskar de obligatoriska kurserna i svenska, engelska och matematik och ger kanske en förklaring till att färre elever söker sig till yrkesprogrammen efter reformen.
KONTAKT OCH INFORMATION
Fredagen den 16 november försvarar Per-Åke Rosvall, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet och institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, sin avhandling ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…” En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan. Disputationen äger rum 13:00 i sal D207, Högskolan i Borås. Opponent är professor Staffan Larsson institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
För mer information kontakta:Per-Åke Rosvall Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, E-post: Per-ake.rosvall@hb.se Telefon: 033-4354345
Allt oftare är vi som kunder med och ”tillverkar” tjänsten vi själva utnyttjar. Ibland upplever vi det som enkelt och vi uppskattar tjänsten, men ibland blir något fel och vi väljer ett annat alternativ nästa gång. Jörg Pareigis har forskat om hur bussresenärer upplever kollektivtrafiken. Resultatet blev en modell som kan användas för att förstå kunders upplevelser och förbättra ”samproducerade” tjänster inom många olika branscher.
– Jag hittade flera exempel på lösningar som inte var utformade ur kundens perspektiv. De var svåra för kunden att förstå och tjänsten används inte på det sätt som var tänkt. För den som reser kollektivt är stress en viktig faktor och varje sak som uppfattas som krånglig ger kunden anledning att välja bilen istället, säger Jörg Pareigis.
Dagbok och video
Ett exempel på krångel för kunden är de digitala tavlorna med bussarnas avgångar, som ger intrycket av att vara direktsändning. Så är inte alltid fallet, men kunden kan tro att han eller hon missat bussen för att tiden har passerat.
Jörg Pareigis använde sig av tre metoder för att samla in kundernas upplevelser: Cirka 1000 personer i Göteborg och Karlstad deltog i en enkätundersökning, en grupp på ca 25 studenter fick föra dagbok medan de åkte buss och antecknade sina upplevelser direkt på plats och en grupp på 20 resenärer videofilmades och fick kommentera direkt i filmen sina upplevelser allteftersom resan fortgick.
– Dagboken och särskilt videofilmen var bra sätt att fånga resenärernas direkta upplevelser så nära ”samskapandet” av tjänsten som möjligt. Fördelen är också att jag tydligt kan visa kundens upplevelse för leverantören av tjänsten. Det blir så uppenbart hur kundens perspektiv är. Och det är leverantörerna helt klart intresserade av, säger Jörg Pareigis.
KONTAKT OCH INFORMATION
Jörg Pareigis, doktor i företagsekonomi tfn: 054-700 23 39 eller 0762 – 27 29 44 e-post: jorg.pareigis@kau.se
Referenslänk
Jörg Pareigis är knuten till CTF- Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet och forskningen om kollektivtrafik inom The Service and Market Oriented Transport Research group (Samot). Han medverkar dessutom i Forskarskolan Management och IT (MIT).
Gemensamt för allt vetenskapligt arbete är att kunna förmedla. Därför använder man ett visuellt språk av symboler, specifikt för ämnet, som andra kan läsa och förstå. Hur symbolerna tolkas och används och hur de påverkar samhällsutvecklingen analyseras i en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet.
– Inom medicin får till exempel röda hexagoner symbolisera virala vektorer och inom humaniora symboliserar vit marmor antiken, säger Jonathan Westin vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Symbolerna skapar en egen verklighet
Med symbolernas hjälp skapas en uppfattning om det vi inte har daglig tillgång till, som till exempel händelser i det förgångna eller processer på molekylärnivå.
När nya vetenskapliga rön ska förmedlas, måste forskarna därför till lika stor del förhålla sig till etablerade representationer som till tidigare forskning. Man måste tala samma språk även om språket är uppbyggt av daterade symboler. Till exempel så avbildas ofta antika statyer vita trots att vi nu vet att de från början i de flesta fall var målade i starka färger.
– Den vita marmorstatyn talar ett språk laddat med mening från renässansen och framåt, då den rentvättad visades upp i privata samlingar som en symbol för kultur och rikedom. Tillsammans med den felaktiga uppfattningen att statyn alltid varit vit, reflekteras dessa senare värden tillbaka på vår bild av antiken. Om vi i nya visualiseringar berövar antiken dess vita statyer, berövar vi även tidsepoken de värden dessa fört med sig.
Olika tidsepoker har olika symboler
Jonathan Westins avhandling beskriver och förklarar de olika processer som omger skapandet av en vetenskaplig visuell representation. Han diskuterar om man kan skapa nya visualiseringar utan att ta hänsyn till de symboler som redan finns och beskriver samspelet mellan beställare, utförare, teknologi och målgrupp i en rad fall.
– Alla tidsepoker har sina färger och symboler. Medeltiden illustreras ofta med en dov färgskala dominerad av brunt och grönt. Skuggorna är längre och vädret sämre och byggnader är ofta medfarna, något som inte existerar i de flesta bilder av antiken. Naturligtvis formar det vår uppfattning av tider, statsskick och folk.
Visuella representationer har en viktig roll i samhället. De formar idéer, nödvändig för kommunikation och vidareutveckling.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingens namn: Negotiating Culture, Assembling a Past: The visual, the non-visual and the voice of the silent actant.
Länk till avhandlingen
Handledare: Prof. Hans Bjur och prof. Barbro Santillo Frizell
Georg Carl von Döbeln var en framstående befälhavare i det Finska kriget 1808–1809, som alltid bar ett karakteristiskt svart band runt huvudet för att dölja en skottskada i pannan. I sin avhandling har Anders Dybelius studerat hur Döbeln genom åren har skildrats och använts i tidningsartiklar, läromedel, litteratur, biofilmer, teatermanuskript och affischer. Hans forskning visar att symbolgestalten Döbeln föddes i Runebergs epos Fänrik Ståls sägner, auktoriserades i utbildningskulturen, spreds i populärkulturen och manifesterades in minneskulturen.
– Huvudsyftet i användandet över tid har varit att peka på Döbeln som en svensk symbol för solidaritet, vilja till motstånd, enighet, lojalitet och plikttrohet. Dessutom har han använts till att visa på ursvenska dygder, som att en svensk står för sitt ord och gör sin plikt för att utföra den uppgift han eller hon är satt, säger Anders Dybelius.
Hans forskning visar också hur personer som använt Döbeln framfört sina åsikter för ett starkare svenskt militärt försvar, framför allt mot Sveriges huvudfiende Ryssland. Döbeln blev också en enande symbolgestalt för Nationalinsamlingen för Finland vintern 1939–1940 när 100 000 affischer med honom trycktes upp och spreds över hela landet.
– Ett resultat som förvånade mig är att det i undersökningen inte framkommer någon oenighet om Döbeln. Det är förmodligen svårt att finna en så väl använd historisk person där en sådan samstämmighet i allt råder från yttersta högern till yttersta vänstern.
Under nationalismens dagar i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var Döbeln representant för något ursvenskt. När nationalismen tynade bort kom istället lokalpatriotismen att ta över. Det kan exemplifieras med uttalanden om Döbeln som ”född och uppvuxen i Västergötland är han förstås genuin skaraborgare”.
– I de orter runt om i Sverige där Döbeln har levt eller någon gång varit på besök, lever hans minne fortfarande. Förklaringen är att utsatta orter i Sverige med avfolkning och indragen service, tar upp och använder historiska personer och händelser för att marknadsföra den egna bygden som både historisk och unik. Detta är också helt i linje med den alltmer lukrativa ekonomiska kulturexploatering som ökar för varje år i Sverige, Norden och Europa.
Avhandlingen pekar på hur vi dagligen använder det förflutna för våra egna syften allt utifrån förändringar i omvärlden. En av Anders Dybelius slutsatser är att den som i ett framtida scenario vill använda Döbeln som symbol för landets enighet eller i ett marknadsföringssyfte, kommer att möta obefintligt motstånd både från vetenskapssamhället och från andra producenter som använt hans minne.
– Om ett eventuellt hot från Ryssland skulle uppstå, skulle med stor sannolikhet Döbeln vara det första affischnamnet i denna kamp. Väl använd och återbrukbar!
KONTAKT OCH INFORMATION
Anders Dybelius, tel: 0705-932258, e-post: anders.dybelius@hlk.hj.se
Avhandlingens titel: Ett hållbart minne? Historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848—2009
Den finns även digitalt publicerad här
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 november 2012 kl. 13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Fil. Dr. Magnus Rodell
Avhandlingen kan beställas från Anders Dybelius, e-post: anders.dybelius@hlk.hj.se
Det är vanligt att äldre patienter med depression söker på vårdcentralen för olika kroppsliga åkommor, men det kan vara svårt för läkare att urskilja att en depression ligger bakom besvären.
En studie vid Sahlgrenska akademin visade att av 302 äldre patienter som under ett knappt år besökte en vårdcentral i Göteborgsregionen hade 19 procent en lindrig till måttlig depression.
I studien fick patienterna oavsett orsak till besöket fylla i två frågeformulär samt blev intervjuade av en sköterska. Läkaren använde en samtalsmodell med öppna frågor för att screena för depressiva symtom. De patienter som bedömdes som sannolikt deprimerade i någon av metoderna fick träffa läkaren igen för att säkerställa diagnosen.
– Det finns ett bevisat samband mellan depression och nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga. Om depressionen inte upptäcks i tid ökar risken för att symtomen blir svårare, och risken för självmord ökar. Eftersom det finns goda behandlingsalternativ är det mycket viktigt att ha ett patientcentrerat perspektiv, som kan upptäcka mildare former av depression hos äldre som söker på vårdcentralen, säger doktoranden Maria Magnil, som presenterar studien i sin avhandling.
En uppföljning visade att bland de äldre patienter som hade depression utvecklade var femte patient en kronisk depression.
–För att fånga in äldre med depression krävs ibland ett komplement, till exempel formulär där patienterna själva får svara på frågor om depression. Vår slutsats är att gränsvärdena för dessa formulär bör sänkas när det används för äldre patienter på vårdcentral. Det kan också vara värdefullt att läkaren gör flera, upprepade bedömningar över tid för att upptäcka de patienter med störst risk för försämring och sämre prognos, säger Maria Magnil.
Studien visar också att risken för att utveckla en lindrig till måttlig depression ökar för de äldre som inte har en partner, inte hade fritidsaktiviteter, och/eller om de hade upplevt allvarliga livshändelser eller blivit änka/änkling senaste året.
Risken var också större för äldre som tidigare i livet hade haft en depression, samt för de som regelbundet behövde använda sömn- och/eller lugnande mediciner.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Mild to moderate depression in elderly in primary care-detection, patient centeredness and course försvaras vid en disputation den 15 november.
Maria Magnil, doktorand vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0708 28 77 88 maria.magnil@vgregion.se
Huvudhandledare professor Cecilia Björkelund; cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se; 031 7866832
Detta framgår av den senaste årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett projekt som koordineras från Lunds universitet. Rapporten redovisar fjärilsåret 2011.
– Det varma vädret gjorde 2011 till ett bra fjärilsår, berättar projektledaren Lars Pettersson, docent på biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Han förklarar att dagfjärilar de senaste åren alltmer har uppmärksammats som värdefulla indikatorer på miljötillståndet i ett område och även på miljöförändringar i vid bemärkelse. Fjärilarnas snabba generationstid, höga reproduktionsförmåga och klimatkänslighet gör dem till utmärkta exempel på en djurgrupp som snabbt svarar på olika aspekter av en föränderlig miljö.
– Övervakarna finns från Falsterbo i söder till Luleå i norr, berättar Lars Pettersson.
Drygt 200 frivilliga har under 2011 rapporterat in sina resultat. Det är en ökning med 70 procent jämfört med premiäråret 2010. De vanligaste arterna var luktgräsfjäril som sågs i hela 8 396 exemplar, följt av slåttergräsfjäril och nässelfjäril.
– 2011 verkar ha varit ett bra år för nässelfjärilar, konstaterar Lars Pettersson.
Andra arter som hade ett bra år var bland annat sorgmantel och violettkantad guldvinge. Flera spännande fynd finns i Svensk Dagfjärilsövervaknings årsrapport för 2011, som bland annat visar kartor, flygtider och vädret för det gångna fjärilsåret.
– Tack vare de årliga räkningarna får vi en allt bättre bild av hur det går för fjärilarna, säger Lars Pettersson.
Tolv av arterna har redan i år kunnat komma med i det miljöindex för Europas gräsmarksfjärilar, vilket ges ut av de femton länder där det finns fjärilsövervakning. Förhoppningen var att kunna få vara med om några år, men genom att fjärilarna räknas på så många håll runt om i Sverige gick det snabbare än så.
INFORMATION OCH KONTAKT
Svensk Dagfjärilsövervakning drivs som ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna.
För mer information, kontakta: Lars Pettersson, biologiska institutionen, Lunds universitet Tel: 046-222 3818 Mobil: 070-611 6345 E-post: lars.pettersson@biol.lu.se
I fyra delstudier har psykologen Fredrik Falkenström studerat olika typer av personligheter och hur framgång i samtalsterapier kan bero på personliga egenskaper. Nu disputerar han i psykologi.
– En teori är att samtalsterapi inte fungerar så bra för människor som har svårt att ta andras perspektiv på sig själva, det vi kallar för självobservation, säger han.
I en studie kunde han visa att personer med förmåga till självanalys fortsätter att förbättras även en längre tid efter det att de gått igenom en samtalsbehandling. Men när han gick vidare och undersökte hur egenskaperna mentalisering, mindfulness och affektmedvetenhet förhåller sig till varandra, kunde han inte hitta några starka samband.
Det populära begreppet mindfulness översätts ofta med medveten närvaro, att vara närvarande här och nu i sina tankar och känslor. Affektmedvetenhet innebär att kunna uppmärksamma och benämna sina egna känslor i olika situationer, och mentalisering handlar om att kunna reflektera över sina tankar och känslor i relation till andra människor. Begreppen överlappar delvis varandra. Studierna visade, tvärtemot förväntningarna, inga tydliga samband mellan dessa tre egenskaper.
– En spekulation är att man har svårt att nå höga nivåer av mentalisering om man helt enkelt haft det för bra i livet, säger Fredrik Falkenström. Enligt populära teorier kan svåra erfarenheter i livet leda till att mentaliseringsförmågan blir bristfällig. Samtidigt verkar det som att de som är bäst på mentalisering ofta är personer som har haft det svårt och har lyckats bearbeta dessa erfarenheter – men det är å andra sidan inte nödvändigtvis de som mår bäst.
Det vill säga, en hög grad av mentalisering innebär inte i sig att man mår bättre än andra, tvärtom: Man kan må mycket bra och samtidigt ha en genomsnittlig grad av mentalisering eller förmåga till självobservation. Svåra erfarenheter kan leda antingen till väldigt låg eller väldigt hög mentaliseringsförmåga.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredrik Falkenström disputerar den 9 november. Avhandlingen heter ”The Capacity for Self-Observation in Psychotherapy”. Fredrik Falkenström nås på 0736 814567, e-post: fredrik.falkenstrom@liu.se
I en studie som nu publicerats i den brittiska tidskriften Carcinogenesis har forskare vid Stockholms universitet i ett Europeiskt samarbete undersökt skador på arvsmassan som uppstår när vi dricker alkohol, och som i sin tur kan leda till cancer.
Det som är unikt med undersökningen är att man studerat de skador som alkoholen orsakar på arvsmassan vid mycket låga doser genom en relativt ny och känslig metod som kan användas för att studera både djur och människor. Man lät råttor dricka vatten med 10 procent alkohol i fyra veckor och det var tillräckligt för att skadorna på arvsmassan ökade med cirka tre gånger jämfört med råttor som bara drack vatten.
– Resultatet väcker frågan hur mycket skador på arvsmassan vi får när vi dricker öl eller vin till maten varje dag. Forskningen kommer i fortsättningen att inriktas på att studera frivilliga försökspersoner med olika dryckesvanor och hur olika matvanor påverkar effekten av alkohol, säger professor Dag Jenssen, som lett studien.
Skador på arvsmassan är ett av de första tidiga stegen i att cancer kan uppstå på lång sikt. Forskarna tror att resultatet förklaras av att det bildas en speciellt svår typ av skada i arvsmassan som våra celler har svårt att hantera på ett felfritt sätt och att det är därför som det krävs relativt små mängder av alkohol för att skadorna skall kunna upptäckas.
KONTAKT OCH INFORMATION
Dag Jenssen, professor vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet, tfn 08-16 3108, mobil 0706-10 31 08, e-post dag.jenssen@gmt.su.se
Artikeln: Genotoxicity of alcohol is linked to DNA replication-associated damage and homologous recombination repair
Tillsammans med en stor internationell forskargrupp tar Johannes Messinger vid Umeå universitet ännu ett steg mot att förstå fotosyntesen och utveckla konstgjord fotosyntes.
Linac Coherent Light Source (LCLS) är en fri-elektronröntgenlaserutrustning vid Stanford University i USA och den har använts för experimenten. Laserns våglängd är ungefär samma som bredden på en atom och varje ljuspuls varar 50 femtosekunder (10-15). Det är ett extremt litet tidsintervall: det går fler femtosekunder på en sekund än det går sekunder i en människas liv. Så extrem kort våglängd och så korta ljuspulser utgör ideala förhållanden att avbilda kemiska reaktioner på atomnivå i rumstemperatur.
Forskargruppen har tidigare lyckats att göra strukturanalyser med LCLS av isolerade fotosynteskomplex från växters fotosystem II i rumstemperatur. Nu har gruppen kombinerat metoden med spektroskopi och är först ut med att kunna se elektronstrukturen hos mangankomplex som liknar det som finns i fotosystem II. Mangan är en övergångsmetall som tillsammans med kalcium och syre bildar en vattenspjälkande katalysator i fotosystem II.
Ett mycket enkelt exempel på en spektrometer är en prisma som separerar solljuset i regnbågens alla färger. Den spektroskopiska tekniken som använts i denna studie fungerar på ett liknande sätt men med en samling av 16 specialiserade kristaller som bryter röntgenstrålarna som skickas ut från provet när det har exciterats av röntgenblixten.
Till forskarnas glädje förblev manganföreningarna intakta tillräckligt länge för att den detaljerade informationen om elektronstrukturen kunde observeras innan de förstördes av laserstrålen.
– Att både ha strukturinformation och spektroskopisk information gör att vi bättre kan förstå molekylers struktur men även kemiska förrändringar på katalysatorernas aktiva yta som gör att enzymen kan sätta igång komplicerade kemiska reaktioner i rumstemperatur, säger Johannes Messinger, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Den kemiska reaktionen som forskargruppen vill förstå är spjälkningen av vatten i fotosystem II eftersom det är en nyckelfaktor för att få artificiell fotosyntes att fungera – det vill säga framställa vätgas av solljus och vatten. Att kunna ta tillvara solen som energikälla och lagra den skulle hjälpa till att lösa människans allt mer akuta energiproblem.
De nya forskningsresultaten publiceras nu i den mycket ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
INFORMATION OCH KONTAKT
Två stora forskningsprojekt vid Umeå universitet ägnar sig åt utvecklingen av konstgjord fotosyntes genom att härma växternas mycket framgångsrika sätt att ta tillvara solenergi. Båda projekten (”solar fuels” och ”artificial leaf”) leds av Johannes Messinger, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Originalpublikation:
Alonso-Mori Roberto, et. al: Energy-dispersive X-ray emission spectroscopy using an X-ray free-electron laser in a shot-by-shot mode. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS
För mer information, kontakta gärna:
Johannes Messinger
Telefon: 090-786 59 33
E-post: johannes.messinger@chem.umu.se
– Trots att social ångest ofta utvecklas under tonåren finns det i nuläget relativt lite forskning om detta, säger Maria Tillfors, som är professor i psykologi vid Örebro universitet och ansvarig för studien tillsammans med sina kollegor Nejra Van Zalk och Margaret Kerr.
Projektet är ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Center for Health and Medical Psychology, CHAMP, och Center for Developmental Research, CDR, och kommer att bygga på tre longitudinella databaser. Det vill säga undersökningar som har följt stora grupper av barn och ungdomar under en längre tid.
Undvika eller fly från problemen
– Det ger oss information om orsak och verkan och gör att vi har en unik möjlighet att undersöka hur social ångest utvecklas. Vilken roll har föräldrar och kompisar? Leder föräldra- och kompisrelationer till positiva eller negativa sätt att hantera sin sociala ångest?
Social ångest är en negativ känsla som många försöker att dämpa eller bli av med genom att undvika jobbiga situationer. Men även om det på kort sikt kan hjälpa att undvika eller fly från problemen och de negativa känslorna, leder det på lång sikt till större problem.
– Tonåren är en tid då det händer mycket. Nya skolor, nya kompisar, kärlek och sex. Det är också den period då kompisarnas stöd blir viktigare än föräldrarnas. Det är med kompisarna man stöter och blöter sina känslor. Vi hoppas kunna väga in alla olika delar eftersom databaserna är utformade för att ge en bred bild av tonåringars liv, säger Maria Tillfors.
KONTAKT
Maria Tillfors
E-post: maria.tillfors@oru.se
Telefon: 019-303959
Vit och grön står den och glänser på KTH:s campus vid Vallhallavägen, med så väl vindsnurra som solceller på taket. Katastrofcontainer som bland annat ska kunna flygas in till utsatta områden som drabbats av krig, naturkatastrofer och svält.
– Containern samlar energi på tre sätt. Via en gasmotor som drivs av pellets, flis eller annan biomassa, solpaneler och vindkraft. Elektrisk knyts dessa tre energikällor ihop via en så kallad power router, ett elektriskt gränssnitt, och energin samlas upp i batterier, säger Anders Malmquist, forskare vid KTH och ledare för forskningsprojektet EXPLORE Polygeneration vid Institutionen för energiteknik, som är en del av ett stort samarbetsprojekt inom InnoEnergy- och StandUp-satsningarna.
Han fortsätter med att berätta att energin som containern samlar in kan komma till användning på flera sätt.
– Energin kan användas för att producera dricksvatten. Till exempel går det att hälla i saltvatten eller smutsigt vatten och rena det till dricksvattenkvalitet. Containern klarar av att rena 100 liter per dygn, säger Anders Malmquist.
Det innebär att containern, som går under namnen Emergency Energy Module (EEM) och Nödcontainer, klarar av att försörja 33 personer med rent vatten per dygn. Detta beräknat på att en människa i snitt förbrukar 3 liter vatten per dygn om det är varmt.
Vidare går det att koppla in olika typer av elektriska maskiner och apparater i containern, som tillhandahåller elektricitet.
– I vårt fall har vi valt att ansluta en laddstolpe för elbilar, men det går att koppla in vad som helst. I fallet med laddstolpen så klarar containern av att ladda ett elbilsbatteri på två timmar, och då räcker det upp till en tio mil lång körning, säger Anders Malmquist.
Containern klarar av att leverera 5 kilowatt. Det kanske inte framstår som särskilt mycket men kan göra stor skillnad för människor i utsatta lägen.
Ovanpå det kan containern dessutom producera värme. Detta är en trevlig viktig bieffekt som uppstår genom använda spillvärme från gasmotorn. Att nyttja spillvärme för att exempelvis producera rent vatten är centralt för ett sådant här energisystem, där det gäller att maximera nyttan av den tillförda energin.
– Containern kan producera varmvatten upp till 90 grader. Det handlar om 10 kilowatt vattenburen värme som levereras vid sidan av 5 kilowatt elektricitet. I projektet utvecklar vi lösningar för att producera el, värme, kyla och rent vatten. Även andra energitjänster kan bli aktuella, genom att matcha behov och tekniska möjligheter, säger Anders Malmquist.
Hur snabbt kan den vara i drift från att den flugits in till en katastrofhärd?
– Beroende på hur monteringfärdig containern är: Allt från ett par timmar till ett dygn. Målet är dock två timmar, säger Anders Malmquist.
Förutom behjärtansvärda insatser i katastrofområden så har container ett annat, förmodligen mer användbart och spritt användningsområde. Nämligen att elektrifiera allt från avlägsna fjällvärdar till öar i olika skärgårdar och andra områden som saknas just el.
– Landsbyggdelektrifiering i utvecklingsländer är ett användningsområde. Både i glest befolkade områden med god naturgasdistribution men dålig infrastruktur för elektricitet som i förstäder till stora ubana miljöer. Containern blir en del i att bygga upp en fungerande samhällsstruktur. Kan man frigöra människor från de mest grundläggande arbetsuppgifterna som att hålla sig vid liv kan vi samtidigt skapa nya möjligheter för dem att klättra en pinne på samhällsstegen. Det får folk i sysselsättning, de kan börja tillverka och sälja saker, säger Anders Malmquist.
Han tillägger att containern även är en del i ett bra biståndsarbete. Hjälp till självhjälp helt enkelt. Arbetet är redan igång i Bolivia då KTH har ett samarbete med Universidad Mayor de San Simon. Ett antal doktorander från det sydamerikanska universitetet jobbar med kunskaps- och teknologiöverföring inom sina doktorandprojekt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Arbetet med containern involverar studenter från KTH och det internationella mastersprogrammet Select som är en del av InnoEnergy, och kommer att fortskrida. Nästa år är det tänkt att det ska komma en ny version av containern som ska klara av att rena mycket större kvantiteter vatten, och där giftiga ämnen som arsenik ska kunna avlägsnas. Den kommer att testas i en energiby i Kenya.
För mer information, kontakta Anders Malmquist (Institutionen för energitekniks avdelning för Kraft och Värme) på 070 – 590 60 21 / anders.malmquist@energy.kth.se eller Kerstin Borglin (Innoenergys projektledare för containern) på 076 – 833 39 83 / kerstin.borglin@kic-innoenergy.com.
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är den vanligaste leukemiformen hos vuxna. Det är en sjukdom med varierande förlopp där vissa patienter kan leva länge med sin sjukdom medan andra försämras snabbt, även med behandling. För att kunna bedöma prognosen för individuella patienter delas sjukdomen in i undergrupper som bland annat bygger på närvaron eller avsaknaden av olika genetiska förändringar.
Richard Rosenquist, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och hans medarbetare visar i den nya studien att mutationer i två specifika gener kan användas som så kallade markörer för KLL med sämre prognos. De undersökte material från 360 KLL-patienter och såg att det fanns ett starkt samband mellan närvaron av mutationerna och både en kortare tid tills man behövde börja behandla sjukdomen och en kortare överlevnadstid.
– Våra resultat tyder på att dessa mutationer kan läggas till till de genetiska förändringar som används för att identifiera patienter med särskilt dålig prognos. Efter ytterligare studier, baserat på ett större patientmaterial, skulle analyser för att hitta dessa mutationer kunna införas i kliniken, säger Richard Rosenquist.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln NOTCH1 and SF3B1 mutations can be added to the hierarchical prognostic classification in chronic lymphocytic leukemia är publicerad i tidskriften Leukemia och är ett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn.
För mer information kontakta Richard Rosenquist tel: 018-611 5947, 070-6253384, e-post: richard.rosenquist@igp.uu.se
Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation, har tilldelats forskningsmedel från Vetenskapsrådet inom Utbildningsvetenskap. Totalt rör det sig om 6,5 mkr under åren 2013-2015. Medlen tilldelas forskningsprojektet ”En skola på vetenskaplig grund – med forskande lärare”.
– En barn- och ungdomsskola, som vilar på vetenskaplig grund och berövad erfarenhet, med forskande lärare, är utbildningssystemets viktigaste ödesfråga. En sådan skola kommer i bästa fall att leda till att undervisningen sker på vetenskaplig grund och att kvalitén i elevernas lärande ökar. Genom forskningsbidraget från Vetenskapsrådet kan vi nu studera hur det går till, säger Tomas Kroksmark.
Forskningsprojektet har som syfte att studera vad det innebär att barn- och ungdomsskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta anges som ett krav i Skollagens 1 kap 5 §. En del av forskningen omfattar också betydelsen av forskande lärare i skolan.
Studien kommer att genomföras i Jönköpings, Ängelholms, Karlskrona och Nacka kommuner på skolor där man arbetar med kollektiv och systematisk kompetensutveckling av fritidspedagoger och lärare. Utbildningen ska ge fritidspedagoger och lärare vetenskapliga och forskande kompetenser. Den ska också leda till att ett vetenskapsbegrepp etableras i organisationen och i yrkesverksamheten samt att lärare och fritidspedagoger ska uppnå kompetens för att systematiskt kunna studera den egna yrkesvardagen.
Medverkande forskare i projektet är:
Professor Tomas Kroksmark, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (ansvarig)
Fil dr Ann-Christine Wennergren, Högskolan i Halmstad
Fil dr Karin Åberg, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Doktorand Pia Åman, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 studenter, 163 anställda och omsätter 183 mkr (2011).
