Malmö, Trollhättan, Stockholm, Linköping – flera gånger under de senaste åren har kommuner stängt skolor i syfte att minska segregationen.
Men finns belägg för att detta fungerar? Nej, det verkar inte så, enligt forskning från Linköpings universitet. Där har två forskare gjort datasimuleringar för att testa om skolstängningar fungerar, sett till de uttalade syftena.
Exempel: Stockholm
Forskarna gjorde simuleringar för de 249 grundskolor som fanns i Stockholm år 2017. De undersökte följande: Hur skulle stängningen av en skola påverka elevsammansättningen på de kvarvarande? Och skulle segregationen i staden minska?
Stockholms grundskoleelever delades upp i två grupper i studien: De som hade minst en förälder född i Sverige (majoriteten) och de vars båda föräldrar hade fötts utomlands (minoriteten). På så sätt fick forskarna ett mått på segregationen för varje skola.
Flyttade två kilometer
I simuleringen förflyttades elever till skolor inom två kilometers radie från den skola som hade stängts. Detta eftersom data visar att elever och föräldrar helst väljer en skola nära hemmet och med elever som liknar dem själva. Och den som inte gör ett aktivt val placeras på närmaste kommunala skola.
Avgörande för hur en skolstängning påverkar segregationen blir således hur sammansättningen av elever ser ut på skolorna nära den nedlagda skolan.
Bara ett lyckat scenario
Resultatet av simuleringen visar att segregationen oftast inte minskar efter en skolstängning. I några scenarier ökar den, till och med.
Bara i ett fall uppnås målet om minskad segregation: om man stänger en stor skola där de flesta elever är från majoritetsbefolkningen.
– Och det kommer inte att hända. Om en skola fungerar är det svårt att motivera en stängning, säger Selcan Mutgan, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
Kruxet är bostadssegregation
Haken är att det finns ett samband mellan skolsegregation och bostadssegregation. Om elever och föräldrar inte kan välja en skola med annan elevsammansättning i närområdet kommer problemet med segregation sannolikt att kvarstå.
Som jämförelse prövade forskarna också vad som händer om elever i stället placeras ut slumpvis på skolor över hela staden. Det visade sig vara en något bättre metod för att minska segregationen, enligt simuleringarna.
Resultat som ifrågasätter politiken
– Det här är den första studien som undersöker det här problemet, den första utvärderingen av den här typen av politiska beslut, säger universitetslektorn Eduardo Tapia vid Linköpings universitet.
– Den ifrågasätter hur vettigt det är av beslutsfattarna att genomföra sådana här åtgärder.
Fler studier på gång
Datasimuleringarna säger inget om effekterna av en skolstängning på längre sikt, till exempel om elever som fördelats slumpvis i slutändan stannar kvar på sin nya skola eller om majoritetselever väljer att byta skola när det kommer fler minoritetselever.
Det planerar forskarna att titta närmare på genom nya, utvidgade, simuleringar.
Selcan Mutgan, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet selcan.mutgan@liu.se
Metoden går ut på att sekvensera så kallat budbärar-RNA som bakterierna bryter ner i samband med att de tillverkar proteiner. Dessa mätningar skvallrar om hur bakterierna påverkas när de utsätts för olika miljöfaktorer, som antibiotikabehandling eller annan typ av stress.
Resultat efter fem minuter
Forskarna har testat metoden på totalt 96 bakteriearter från olika stammar i prover från avföring och vagina, men också bakterier i jord. Efter fem minuter kunde forskarna se om bakterierna svarade på en antibiotikabehandling eller inte.
Forskaren Vicent Pelechano vid Karolinska institutet har nu tillsammans med forskarkollegor startat ett bolag i hopp om att utveckla ett snabbtest för vården. Ett sådant skulle i bästa fall kunna minska onödig antibiotikaanvändning och leda till att rätt läkemedel ges med en gång.
– Dagens metoder för att testa antibiotikaresistens kan ta flera timmar eller till och med dagar, men ofta behöver behandling sättas in snabbade än så för att undvika allvarliga konsekvenser för patienten. Därför ges ofta bredspektrumantibiotika som ökar risken för resistensutveckling.
Kan användas i forskning
Förutom att mäta antibiotikaresistens kan metoden användas inom forskningen, enligt forskarna bakom den aktuella studien. Metoden kan öka förståelsen för hur bakterier hanterar stress och hur de interagerar med varandra och med sina värdar.
Vicent Pelechano, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet vicente.pelechano.garcia@ki.se
I ett labb på Chalmers har forskare gjort en studie där försökspersoner utfört koncentrationstester med bakgrundsljud av trafikbuller. De fick i uppgift att titta på en datorskärm och reagera på vissa bokstäver och efteråt skatta sin upplevda arbetsbelastning.
Studien visar att försökspersonerna fick betydligt sämre resultat på prestationstestet med trafikbuller i bakgrunden. De upplevde även arbetsuppgiften som svårare att genomföra.
– Det som är unikt med studien är att man kunnat påvisa försämrad prestation vid bullerpåverkan vid så låg ljudstyrka som 40 decibel, vilket exempelvis motsvarar vanlig bakgrundsljudnivå i kontorsmiljö eller i ett kök, säger Leon Müller forskare vid avdelningen för teknisk akustik vid Chalmers tekniska högskola.
Bakgrundsljudet bestod av två olika ljudsekvenser som simulerade en lastbil som kör förbi på tio respektive femtio meters avstånd. Båda sekvenserna hade ställts in så att de gav en toppljudstyrka på 40 decibel i rummet.
– Sekvensen som simulerar ljud från det närmare avståndet, alltså där ljudnivån förändras kraftigt medan ett fordon kör förbi, upplevdes oftast som mer störande av försökspersonerna. Det har att göra med att trafik på längre avstånd generellt upplevs som en mer konstant ljudbild, säger Leon Müller.
Bostäder byggs närmare trafikleder
De nya resultaten förstärker en redan problematisk bild av hur trafikbuller påverkar hur vi mår och hur vi presterar, menar forskarna. Under senare år har nämligen avståndet mellan trafikleder och nybyggda bostäder i svenska städer tillåtits krympa – en trend som också kan ses internationellt.
Chalmersprofessorn Wolfgang Kropp, som forskat om trafikbuller under många år, menar att uppluckringen av byggregler har lett till att problemen förvärrats.
– För att få bukt med bostadsbristen fattades 2015 och 2017 beslut för att förenkla och göra planprocesser mer likvärdiga över landet. Dåvarande bullerkrav sänktes eftersom de sågs som ett hinder för de 100 000 bostäder man ville bygga, och effekten av det är att vi nu bygger invid tungt trafikerade trafikleder utan att man tagit tag i trafikbullerproblematiken, säger Wolfgang Kropp.
I regelverken utgår man, lite förenklat, från medelnivån på buller utomhus över en 24-timmarsperiod, vilket inte fångar in enskilda passager.
Forskning tyder också på att de lågfrekventa topparna i bullret inomhus, som inte heller fångas in av nuvarande regler, är svåra att undgå och dessutom upplevs mer störande och därmed påverkar hälsan.
Sänkt fart för fordon kan ge ökad bullerexponering
I en annan studie har modelleringar gjorts av lågfrekvent ljud som visar att det framför allt är tung trafik i låg hastighet som ger upphov till lågfrekvent buller. Detta är svårt att få bukt med – trots bra isolering, täta fönster och att hus byggts i enlighet med byggnormer samt riktvärden för buller.
– Beräkningarna på olika typer av fasader visar att det är svårt att åstadkomma goda inomhusljudmiljöer nära trafikerade vägar. Att sänka hastigheten är heller inte någon lösning eftersom beräkningar visar att bullerexponeringen inomhus rent av kan öka när körhastigheten är nedsatt, säger Jens Forssén, biträdande professor i teknisk akustik på Chalmers.
Ljudmiljö sent i planprocess
Han anser att buller och ljudmiljö är faktorer som ofta kommer in för sent i planprocessen, vilket gör att man går miste om fördelar man kunnat få om man från början planerat för att nyttja platsen så bra som möjligt ur ett bullerperspektiv.
Forskarna är också eniga om att det som skulle ge bäst effekt vore att undvika att förtäta på platser där trafikbuller får för stor påverkan på hälsa och välmående.
Labbmiljön ser ut som ett vardagsrum men bakom takpanel och fönster döljer sig ett avancerat högtalarsystem som simulerar olika ljud, till exempel från vägtrafik. Bild: Chalmers
Så gick testerna till
Testerna utfördes genom att 42 försökspersoner fick utföra ett så kallat kontinuerligt prestationstest under respektive ljudsekvens.
De besvarade också ett frågeformulär som används för att visa den subjektiva arbetsbelastningen en person upplever medan en uppgift utförs.
Försökspersonerna poängsatte den upplevda arbetsbelastningen utifrån sex olika dimensioner: upplevd mental arbetsinsats, fysisk arbetsinsats, tidspress, ansträngning, prestation samt frustrationsnivå.
Leon Müller, doktorand vid avdelningen för teknisk akustik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, leon.mueller@chalmers.se
Wolfgang Kropp, professor i teknisk akustik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, wolfgang.kropp@chalmers.se
Jens Forssén, biträdande professor vid avdelningen för teknisk akustik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola, jens.forssen@chalmers.se
Medicinska åldersbedömningar görs när myndigheter inte kan fastställa en persons ålder. Det handlar främst om asylärenden. Rättsmedicinalverkets experter utför åldersbedömningar genom att undersöka människors knän och visdomständer.
I bedömningen tittar experterna på röntgenbilder av visdomständerna i nedre käken och granskar huruvida en tand är färdigutvecklad i roten eller inte.
En tand kan ha uppnått olika stadier som i sin tur kan kopplas till en viss ålder. Ett visst stadium motsvarar en helt färdigutvecklad rot på visdomstanden. Detta har använts som ett tecken på att en person är minst 18 år gammal.
Flera svårigheter i metoden
Nu har forskare, i en studie, gått igenom ett stort antal vetenskapliga artiklar för att undersöka det vetenskapliga stödet för ”visdomstand-metoden”. Gunilla Klingberg, professor i barn- och ungdomstandvård vid Malmö universitet, säger att forskarna har sett flera svårigheter i metoden.
– Det handlar om hur man tagit röntgenbilden, om rotspetsen är optimalt avbildad i röntgenbilden och att ha respekt och förståelse för att vi växer och utvecklas olika beroende på både genetiska faktorer och miljöfaktorer.
Frågetecken i forskningen
I de studier som forskarna har granskat finns också oklarheter, fortsätter Gunilla Klingberg. Det handlar exempelvis om urvalet av personer i studierna, deras åldersfördelning och huruvida den som granskat bilderna har vetat något om personens identitet, ålder och kön.
– Ofta baseras studierna på befintligt journalmaterial och i publikationerna har man inte beskrivit varför personerna har röntgats eller om man gjort en identitetskontroll, det vill säga dokumenterat att man vet vem man röntgar. Allt detta påverkar tillförlitligheten, säger Gunilla Klingberg.
Vetenskapligt stöd saknas
Genomgången baseras på en litteratursökning där forskarna granskade 2101 vetenskapliga publikationer. Granskningen gjordes enligt en mall för att säkerställa att alla publikationer bedömdes av två personer. Det fanns även tydliga kriterier för bedömningar av studiedesign och kvalitetsaspekter.
Genom kvalitetsgranskningen identifierades slutligen 15 artiklar som bedömdes ha tillräcklig kvalitet för att kunna analyseras vidare. Studierna var dock för olika för att tillsammans kunna bygga upp ett vetenskapligt stöd, säger Gunilla Klingberg.
– Studiens resultat blir därför att det i dagsläget inte finns ett vetenskapligt stöd för att bedöma om en person är över eller under 18 år baserat på om visdomstandens rot är helt färdigutvecklad.
Mer och bättre forskning krävs
Att bedöma ålder hos en person där den korrekta åldern inte är känd är mycket svårt. Fler och bättre studier behövs, säger Gunilla Klingberg.
– Det är också önskvärt att kombinera bedömning av både visdomständer och knän, eventuellt fler aspekter på tillväxt hos samma personer i sådana studier.
De flesta människor infekteras av Epstein-Barrviruset, eller EBV, tidigt i livet. Viruset stannar sedan kvar i kroppen, men orsakar oftast inga symtom.
Kopplingen mellan EBV och den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, upptäcktes för många år sedan och har förbryllat forskare sedan dess.
Förra året kom två studier som ytterligare stärker beläggen för att EBV-infektion föregår MS och att antikroppar mot viruset kan vara inblandade. Men de molekylära mekanismerna verkar variera mellan patienter och är fortfarande till stora delar okända.
– MS är en otroligt komplex sjukdom men vår studie bidrar med en viktig pusselbit som kan förklara varför en del människor utvecklar sjukdomen. Vi har upptäckt att vissa antikroppar mot Epstein-Barr-viruset, som normalt bekämpar infektionen, av misstag kan rikta sig mot hjärnan och ryggmärgen och orsaka skada, säger forskaren Olivia Thomas vid Karolinska institutet.
Fakta: Epstein-Barrvirus
Herpesviruset EBV är ett av de vanligast förekommande virusen bland människor. Över 90 procent av världens befolkning är infekterade med EBV och bär viruset livet ut som en vilande infektion som ofta inte ger symtom. De flesta människor infekteras som barn med få eller inga symtom, men hos unga vuxna orsakar viruset ofta körtelfeber, även kallad kyssjuka.
Felriktade antikroppar
I en ny studie vid Karolinska institutet har forskare analyserat blodprover från mer än 700 patienter med MS och 700 friska personer.
De upptäckte att antikroppar som binder till ett visst protein i Epstein-Barrviruset, EBNA1, också kan binda till ett liknande protein i hjärnan och ryggmärgen som kallas CRYAB, vars roll är att förhindra att proteiner klumpar ihop sig under den cellstress som kan uppstå vid exempelvis inflammation.
Nervsystemet skadas
Dessa felriktade antikroppar kan skada nervsystemet och orsaka MS-symtom som problem med balans, rörlighet och trötthet. Antikropparna sågs hos cirka 23 procent av MS-patienterna och sju procent av kontrollpersonerna.
– Detta visar att antikroppssvaret inte krävs för att utveckla MS men att det kan vara en bidragande faktor hos upp till en fjärdedel av patienterna. Resultaten belyser den stora variationen mellan olika patienter och behovet av mer individanpassad behandling. Dagens behandlingar är effektiva för att minska återfall i MS, men tyvärr finns ingen behandling som förhindrar att sjukdomen fortskrider, säger Olivia Thomas.
T-celler kan vara inblandade
Forskarna fann även att det sannolikt finns en liknande samband hos immunsystemets T-celler.
– Vi kommer nu gå vidare och undersöka i detalj hur T-celler bekämpar EBV-infektion samt hur de kan skada nervsystemet vid multipel skleros och bidra till att sjukdomen fortskrider, säger forskaren Mattias Bronge vid Karolinska institutet.
Olivia Thomas, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, olivia.thomas@ki.se
I de flesta galaxers centrum finns ett supermassivt svart hål. Förutom att fånga in materia kan svarta hål också kasta ut materia, långt bort från den galax där de befinner sig. Hur denna process går till har länge varit ett mysterium.
Den nya bild som har publicerats, och som bland andra Chalmers-forskare ligger bakom, visar just detta för första gången. Den visar hur början på jetstrålen är sammankopplad med det material som kretsar kring ett supermassivt svart hål.
Som 6,5 miljarder solar
Det som syns på bilden sker i galaxen Messier 87 som ligger relativt nära vår galax Vintergatan, på 55 miljoner ljusårs avstånd. Det svarta hålet har en massa som är lika stor som 6,5 miljarder solar.
Tidigare observationer har visat både området nära det svarta hålet och jetstrålen, men detta är första gången man kan se båda objekt tillsammans.
Till vänster syns det svarta hålet. Bild: R.-S. Lu (SHAO), E. Ros (MPIfR), S. Dagnello (NRAO/AUI/NSF), eso.org.
På bilden ses strålen när den lämnar skuggan av det svarta hålet. När materia kretsar kring hålet värms det upp och sänder ut ljus. Det svarta hålet kröker och fångar in en del av detta ljus och bildar på så sätt en lysande ring kring hålet som kan ses från jorden. Det mörka området i ringens mitt är skuggan av det svarta hålet, som
första gången avbildades 2017.
Galaxen Messier 87. Bild: ESO.
Virtuellt teleskop
Bilden togs med hjälp av ett nätverk av radioteleskop i världen där 20-meters teleskopet vid Onsala rymdobservatorium i Sverige ingår. Genom att bilda ett virtuellt teleskop lika stort som jorden kunde nätverket urskilja mycket små detaljer i området runt det svarta hålet.
En illustration av hur det svarta hålet samt en jetstråle skulle kunna se ut. Bild: S. Dagnello (NRAO/AUI/NSF).
Det svarta hålet i Messier 87 var det första som någonsin avbildats av något teleskop, säger Jun Yang vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers. Han är en av tre Chalmers-astronomer i den grupp som står bakom den nya bilden.
– Nu har vi en ny bild av detta svarta hål och dess omgivning, tagen i ljus av en annan våglängd, med ett annat teleskopnätverk – i vilket vårt eget teleskop i Onsala också ingår. Det är oerhört spännande att vara en del av ett globalt projekt som bryter ny mark på det här sättet.
Ett av rymdens mest mystiska områden
Framtida observationer med detta teleskopnätverk kommer att avslöja mer om hur supermassiva svarta hål kan kasta ut energirika jetstrålar.
– Vi planerar att observera området runt det svarta hålet i centrum av M87 vid olika radiovåglängder för att studera emissionen från jetstrålen ytterligare, säger Eduardo Ros från Max Planckinstitutet för radioastronomi.
– De kommande åren blir spännande eftersom vi kommer att lära oss mer om vad som händer nära ett av universums mest mystiska områden.
I många delar av världen hålls suggor instängda i betongbås under tiden de är dräktiga. Det framkallar stress hos djuret och många grisar utvecklar därför ett repetitivt, eller stereotypt, beteende. Repetitiva beteenden är vanliga hos tamdjur som inte har bra levnadsförhållanden.
Vad är ett repetitivt beteende?
Ett repetitivt beteende eller ”stereotypi” är ett beteende utan tydligt mål eller fokus. I det vilda ser man inte sådana beteenden hos djur utan det utvecklas hos djur i fångenskap till följd av miljön de hålls i. Exempel på sådana beteenden kan vara:
Hästar: Biter på krubban eller sveper med sitt huvud från sida till sida (så kallad vävning),
Nötkreatur: Rullar med tungan
Grisar: Tuggar eller slickar på rör eller tuggar rakt ut i luften
Hundar: Jagar sin svans, slickar sig på benen
Katter: Suger på tyg (så kallad wool sucking/ullsugning), överdrivet slickande
I den nya studien har forskarna undersökt hur en dräktig suggas miljö påverkar hjärnan hos hennes avkomma. De undersökte också om en stressad suggas stereotypa beteende påverkar kultingarnas hjärnor.
30 suggor i betongbås
Studien utfördes i Brasilien, av forskare från bland annat Uppsala universitet. Den inkluderade 30 suggor som alla hölls i betongbås enligt konventionell uppfödningsstandard i landet.
90 dagar in i dräktigheten flyttades hälften av suggorna till en berikad miljö med hö som dagligen byttes. Resten av suggorna fick stanna i betongbåsen där de levde direkt på golvet. En del, men inte alla, av dessa suggor utvecklade ett stereotypt beteende. Efteråt genomfördes epigenetiska analyser på 18 av griskultingarna.
Det är en epigenetisk förändring
En epigenetisk förändring är en förändring av arvsmassan som inte förändrar den genetiska koden. Epigenetiska förändringar handlar i stället om vilka gener som är på- och avslagna, och när de är det. Förändringar kan ske till följd av omständigheter i den yttre miljön, som mat, livsstil och miljöfaktorer.
Källa: Uppsala universitet
Känslor, lärande och minne kan påverkas
Forskarna såg epigenetiska förändringar i hjärnorna hos de kultingar vars mödrar hade varit kvar i den torftigaste miljön under hela dräktighetstiden. Förändringar fanns i de delar av hjärnan som relaterar till känslor, lärande, minne och stressrespons, som amygdala, hippocampus och prefrontala cortex.
Medan epigenomet i hippocampus och prefrontala cortex främst påverkades av moderns miljö var amygdalans epigenom närmast kopplat till suggans stereotypa beteende.
Visar behov av bättre djurhållning
Undermålig miljö och stereotypiskt beteende under dräktigheten kan alltså få varierande effekter på olika delar av hjärnan under avkommans utveckling.
− Det är intressant att se att dessa effekter verkar förmedlas via epigenetisk programmering, säger Carlos Guerrero-Bosagna, universitetslektor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet.
Studien visar också på behovet av bättre djurhållning globalt, menar Carlos Guerrero-Bosagna.
− I studien kunde vi se att redan en liten förbättring kan ha en märkbar effekt. Sverige har en mycket bättre standard för grisar jämfört med resten av världen, men Sverige utgör en mycket liten del av den globala grisproduktionen som leds av Kina och USA.
En studie vid Göteborgs universitet visar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.
Studien bygger på data från nästan 700 personer som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg under perioden 2014-2019.
Även om orsakssamband inte kan visas är fynden tydliga. Patienter som rapporterade att de hade varit regelbundet fysiskt aktiva före sin hjärnblödning hade storleksmässigt mindre blödningar jämfört med dem som hade varit inaktiva.
Till fysiskt aktiva räknades de som utövade åtminstone lätt fysisk aktivitet som till exempel promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller dans under minst fyra timmar per vecka.
– Vi fann att regelbundet fysiskt aktiva personer i genomsnitt hade 50 procent mindre blödningsvolymer vid ankomst till sjukhus. Ett liknande samband har man tidigare sett i djurstudier men det är aldrig undersökt för människor, säger Adam Viktorisson som är doktorand inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin.
Studien visade också att skillnaden i blödningsvolym var betydande oavsett var i storhjärnan den uppstått. Fysiskt aktiva hade mindre blödningar i både djupa delar av hjärnan, som ofta uppstår till följd av högt blodtryck, och ytliga delar som är kopplade till hög ålder och demenssjukdom.
Promenader, simning, cykling och trädgårdsarbete är exempel på lätt fysisk aktivitet som gör skillnad för hälsan.
Bättre förståelse av hjärnblödningar
Hjärnblödningar är den farligaste typen av stroke och kan leda till livshotande tillstånd. Risken för allvarliga konsekvenser vid hjärnblödning ökar med blödningens storlek.
– Vid stora intracerebrala blödningar föreligger risk att trycket i skallen blir mycket högt och att personen därmed dör, säger Thomas Skoglund, docent i neurokirurgi på Göteborgs universitet.
Mer om hjärnblödningar och studiens resultat
Intracerebral blödning innebär att blod läcker ut från skadade blodkärl inuti hjärnan och bildar en blodpool i hjärnvävnaden. Man skiljer ofta på blödningar i de inre delarna av hjärnvävnaden, djupa hjärnblödningar, och blödningar i anslutning till hjärnbarken, ytliga hjärnblödningar.
Studien visar att vid djupa hjärnblödningar var blödningsvolymen i snitt 5,9 milliliter för fysisk aktiva jämfört med 11,7 för patienter som inte var aktiva. Motsvarande vid ytliga blödningar var 15,1 respektive 30,3 milliliter.
Alla som kommer till sjukhus med misstänkt hjärnblödning genomgår skiktröntgen av hjärnan. Beroende på blödningens storlek och lokalisering i hjärnan kan neurokirurgi bli nödvändigt. Oftast används dock läkemedel och andra icke-kirurgiska metoder för att hantera symtom och stödja återhämtning.
Studien öppnar för möjligheter till fortsatt forskning om hjärnblödningar och fysisk aktivitet, enligt Katharina Stibrant Sunnerhagen som är professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet.
– Vi hoppas att resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hjärnblödningar och dess förebyggande, säger hon.
Adam Viktorisson, doktorand inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och AT-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, adam.viktorisson@gu.se
Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, ks.sunnerhagen@neuro.gu.se
Det framgår av en avhandling vid Umeå universitet där läkaren Cecilia Johansson har studerat drygt 600 personer med diagnosen förmaksflimmer i Skellefteå och Norsjö, Västerbotten.
Om avhandlingen
Avhandlingen baseras dels på en studie av EKG och journaler för 607 personer som fått förmaksflimmer 2011–2012 i Skellefteå och Norsjö kommuner, dels på data från cirka 100 000 personer som har genomgått Västerbottens hälsoundersökningar under åren 1998–2014.
Av dessa personer avled en av nio inom ett halvår efter att ha haft förmaksflimmer för första gången.
80 procent hade så hög risk för stroke att de hade behov av blodförtunnande behandling, vilket flertalet av dem också fick.
Operation eller infektion kan trigga
I vart femte fall gick det att se att förmaksflimret hade utlösts av en distinkt faktor, som en operation eller en nyligen genomgången infektion.
Men det fanns också mer generella riskfaktorer, enligt forskningen.
Måttligt drickande kan påverka
En sådan var alkoholkonsumtion, hos män. Där syntes en tydlig koppling, som inte syntes hos kvinnor. Män som drack mer än 4,8 standardglas per vecka löpte 20 procent högre risk att få förmaksflimmer än de män som drack mindre än 0,9 glas i veckan.
Så mycket är ett standardglas
Ett standarglas alkohol innehåller 12 gram ren alkohol. Det motsvarar till exempel 50 centiliter (en halv liter) folköl, ett litet glas vin eller 4 centiliter sprit.
En alkoholkonsumtion på 4,8 standardglas motsvarar mindre än en flaska vin i veckan. Det är knappt hälften av vad som i andra sammanhang klassas som riskbruk.
Storvuxna löpte högre risk
Kroppsstorleken verkade också spela roll – att vara storvuxen var kopplat till högre risk för förmaksflimmer. Det gällde inte bara personer med högt bmi, utan även storvuxna personer i allmänhet. Det gick däremot inte att se att risken påverkades om personen hade ökat eller minskat i vikt under den studerade tioårsperioden.
Koppling till högt blodtryck
Även blodtrycket tycktes spela in. Både högre övertryck och högre undertryck var i forskningen kopplat till ökad förekomst av förmaksflimmer. Redan hos personer med ett blodtryck över 120/80 syntes en förhöjd risk.
– Förmaksflimmer ökar risken för stroke och död, och därför är det viktigt att vara observant på symtom och få blodförtunnande behandling som kan minska riskerna, säger Cecilia Johansson, doktorand vid Umeå universitet.
Om de nämnda riskfaktorerna, som alkoholintag, säger hon:
– Alla riskfaktorer för förmaksflimmer går inte att påverka, men allmänt kan man säga att det är klokt att hålla koll på blodtrycket och ta blodtryckssänkande medicin om det behövs, hålla nere drickandet samt att hålla en hälsosam vikt.
Hundratusentals har hjärtflimmer i Sverige
Förmaksflimmer är den vanligaste kroniska hjärtarytmisjukdomen. Den beräknas förekomma hos fler än 30 miljoner människor i världen.
Ungefär 330 000 svenskar har en förmaksflimmerdiagnos, men det kan vara så många som 100 000 fler som har förmaksflimmer utan att det har upptäckts och lett till diagnos. Det enligt Flimmerrapporten 2021 från Riksförbundet HjärtLung.
Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder. Sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor och drabbar också män jämförelsevis tidigare i livet.
Cecilia Johansson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet samt specialistläkare i internmedicin i Skellefteå. cecilia.johansson@umu.se
Astronomer från Stockholms universitet har upptäckt ursprunget till en så kallad termonukleär supernovaexplosion.
Så kallade la-supernovor är viktiga för astronomer eftersom de används för att undersöka universums expansion. Men ursprunget till dessa explosioner har dock varit oklart. Det är fastställt att explosionen beror på att en kompakt vit dvärgstjärna på något sätt samlar på sig materia från en kompanjonstjärna, men hur det exakt går till har forskarna inte känt till.
Samband med stjärnkompanjon
Den nya upptäckten av supernovan SN 2020eyj visar förekomsten av en kompanjon bestående av helium som förlorade mycket av sin materia precis innan den vita dvärgstjärnans explosion.
– När vi såg signaturerna av stark växelverkan med materien från kompanjonstjärnan försökte vi upptäcka det även via radiovågor, förklarar forskaren Erik Kool vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.
– Upptäckten av radiovågorna är de första som gjorts av en typ Ia-supernova – något som astronomer har försökt att göra i decennier.
Ovanlig supernova
Supernova 2020eyj upptäcktes med Zwicky Transient Facility-kameran på Palomarberget i Kalifornien.
– Det nordiska teleskopet på La Palma var sedan avgörande för att följa upp denna supernova. Men även spektra från det stora Keck-teleskopet på Hawaii visade den ovanliga heliumdominerade materian runt den exploderande stjärnan, säger professor Jesper Sollerman vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.
– Det här är helt klart en väldigt ovanlig typ av Ia-supernova, men fortfarande relaterad till de vi använder för att mäta universums expansion, säger forskaren Joel Johansson vid Stockholms universitet och fortsätter:
– Medan normala supernovor av typ Ia alltid verkar explodera med samma ljusstyrka, visar denna supernova att det finns många olika sätt som en vit dvärgstjärna kan explodera på.
Erik Kool, post-doktor vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, erik.kool@astro.su.se
Joel Johansson, forskare vid Fysikum, Stockholms universitet, joeljo@fysik.su.se
Jesper Sollerman, professor i astronomi vid institutionen för astronomi, jesper@astro.su.se
Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanligare. Sjukdomen ökar med stigande ålder och orsakar ofta smärta och nedsatt fysisk funktion.
Artros, vanligaste ledsjukdomen i Sverige
Idag har var fjärde vuxen över 45 år i Sverige sökt vård för artros. Det motsvarar ungefär en miljon människor.
Besvären sitter ofta i knäleder, höftleder, fingrarnas leder, ryggen och stortåns grundled.
I en frisk led finns en balans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Men vid artros bryts det ner mer ledbrosk än det byggs upp. Det gör att brosket blir tunnare och att det till och med kan saknas brosk på vissa ledytor. Det kan leda till irritation i leden. Även mjukdelar som ledband och muskler påverkas av artros. Leden kan så småningom bli stel, göra ont eller svullna.
Smärtan hos personer med artros, precis som vid många andra tillstånd, varierar. Man har perioder med mer smärta och mindre smärta. Variationen är naturlig. Men det här blir problematiskt vid studier av artrosbehandling då man ofta vill att studiedeltagarna ska ha artros med smärta över en viss nivå för att delta i studien.
– Personer som befinner sig i extremvärden med mycket smärta kommer sannolikt att ha mindre smärta vid en senare mätning, säger Martin Englund, professor i ortopedi vid Lunds universitet samt läkare vid ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.
Detta kallas ”regression mot medelvärdet”, fortsätter han.
– Mätningar under uppföljningen kommer på grund av detta ofta att visa positiva effekter vare sig behandlingen är effektiv eller inte.
Det som kan verka som en förbättring i en studie kanske bara var en förbättring som hade skett ändå, med andra ord.
Skillnad på smärtskalan
I en studie har Martin Englund och forskarkollegan Aleksandra Turkiewicz beräknat storleken av den förbättring som uppkommer genom denna ”regression mot medelvärdet”, alltså den del av förbättringen som är på grund av naturliga variationer.
Forskarna, som utgick från en stor befolkningsstudie av personer i USA med knäartros, fann att fenomenet förklarade cirka 1 poängs förbättring på en smärtskala från 0 till 10.
1 poäng som kan förklaras av naturliga variationer kan verka som en liten siffra, men den är inte så liten, menar Martin Englund.
– Det är förhållandevis mycket då man i artrossammanhang totalt sett ofta rapporterar 1 till 2,5 poängs förbättring i smärta i genomsnitt, i olika studier.
Bättre studier behövs
För att man verkligen ska kunna avgöra om en behandling är effektiv eller inte ska det finnas en adekvat kontrollgrupp som får placebo och där studiedeltagarna inte vet vilken behandling de fått. Med effektiv avses en behandling som är mer effektiv än den förbättring man får med placebo – och när regression mot medelvärdet är borträknat.
Studien har betydelse för planering och tolkning av resultat från forskning som utvärderar effekt av behandlingar för artrossmärta, menar forskarna.
Behovet av behandling är enormt
– Det finns ett stort behov av mer effektiva behandlingar vid artros, vilket gör att marknaden öppnar upp för flera behandlingsformer som felaktigt hävdar effekt eller överdriver dess storlek, säger Martin Englund.
Injektioner med plasma rik på blodplättar, PRP, är ett exempel på en behandling med otillräckligt bevisad effekt, menar han.
– Men även träning vid artros är ett annat exempel där studierna ofta saknar en relevant kontrollgrupp och därmed blir slutsatserna om positiva effekter på smärta i regel överdrivna.
Varje år insjuknar över 10 000 personer i borrelia i Sverige. Nu testas för första gången ett vaccin mot sjukdomen som sprids av fästingar.
Målet är att få fram ett vaccin som fungerar överallt i världen. Blekinge är ett av testområdena i Sverige eftersom länet är känt för att ha en hög förekomst av borrelia.
Över 15 000 personer ingår i studien som leds från Blekinge tekniska högskola.
– Det är svårt att få fram ett borreliavaccin eftersom borreliabakterien finns i så många, olika varianter. I förstudien kartlade vi vilka typer av borrelia som finns i Europa och som vaccinet behöver täcka, säger professor Johan Sanmartin Berglund.
Fakta om borrelia
Borrelia är en bakteriesjukdom som sprids av fästingar. Symtom på borrelia är ofta en större rodnad på huden, men infektionen kan även orsaka huvudvärk och värk som strålar ut i nacken, armarna, ryggen och benen.
De flesta får lindriga besvär och blir friska efter att ha behandlats med antibiotika, men sjukdomen kan även sprida sig nervsystemet och lederna. Det tar då längre tid att bli frisk. Till skillnad från fästingssjukdomen TBE finns inget vaccin mot borrelia.
Källa: 1177
Vaccinstudien har nu varit i gång i över ett år. Testpersonerna ska nu få sin tredje dos.
– Vaccineringsstudien måste pågå över minst två fästingssäsonger. Därefter tar det ytterligare några år innan vaccinet är godkänt och tillgängligt inom Europa. Jag bedömer att ett nytt vaccin kan finnas år 2026, säger Johan Sanmartin Berglund vid Blekinge tekniska högskola.
Tumlaren är en av de minsta tandvalarna i världen. Den lever ett undanskymt liv och förekommer i norra Atlanten, norra Stilla havet och i Svarta havet.
Idag är tumlare ganska vanligt förekommande på den svenska västkusten. I Östersjön bedöms däremot arten som akut hotad eftersom bara cirka 500 individer finns kvar.
– Tumlarens största hot är bland annat skadliga miljögifter som de får i sig via födan samt drunkning i fiskeredskap. Många miljögifter kan påverka tumlarens hälsotillstånd och reproduktion negativt, säger Linnea Cervin som är marinbiolog på Naturhistoriska riksmuseet.
Döda tumlare kan ge svar
Ibland fastnar tumlare i fiskeredskap och drunknar. De kan också dö på grund av sjukdom. För att få bättre kunskap om de små valarna och deras hälsa samlar Naturhistoriska riksmuseet och Sveriges veterinärmedicinska anstalt in döda tumlare för obduktion och provtagning.
I samband med Tumlarens dag den 21 maj uppmanas nu även allmänheten att rapportera in fynd av döda tumlare.
– Tumlare är svårstuderade. Det är svårt att ens få syn på en i det vilda, men tack vare döda tumlare som vi tar in för obduktion har vi lärt oss mycket om denna lilla val, säger Aleksija Neimanis, som är viltpatolog på Sveriges veterinärmedicinska anstalt.
Ger en bättre bild av hur tumlare lever
Dödsorsak, hälsostatus, livsvillkor, reproduktion och miljögifter undersöks för att ge en bättre bild av hur tumlare lever och vilka hot de står inför. Även andra valdjur tas om hand. I år har till exempel en sadeldelfin och en vitnosdelfin kommit in efter rapporter från allmänheten.
Obduktioner ger viktiga svar om livsvillkor för den fridlysta arten. Bild: Rodrigo F. Stoehrel/ SVA
Så rapporterar du ett fynd
Allmänheten uppmanas att rapportera in fynd av döda tumlare och andra valar på marinadaggdjur.nrm.se
Så fort fyndet har rapporterats in fattas ett beslut om tumlaren ska tas in för obduktion och provtagning. Även de djur som inte tas in ger värdefull information. Alla rapporter om döda tumlare sammanställs och rapporteras internationellt.
Övervakningsdata om tumlare används av Havs- och vattenmyndigheten för att bedöma tillståndet i havsmiljön, följa upp effekter av mänsklig påverkan och identifiera behov av åtgärder.
Mer fakta om tumlare
Tumlaren är den enda valarten som lever i svenska vatten året om. Den blir drygt 1,5 meter lång.
Tumlare lever ensamma eller i små grupper om mamma med kalv. Tumlaren blir könsmogen vid tre års ålder och kan föda en kalv per år. Få tumlare blir över tolv år, den äldsta tumlaren man känner till var drygt 20 år gammal.
Tumlaren äter framför allt småfisk och bläckfisk. Tänderna är många, små och spadformade.
Fram till 1960-talet var tumlaren vanlig i Östersjön och kunde även ses i Stockholms skärgård. Populationen i Östersjön är nu utrotningshotad och är sedan 1973 fridlyst i svenska vatten.
Ålgräsängar är viktiga för den biologiska mångfalden eftersom gräset fungerar som bostad eller barnkammare åt till exempel ung torsk, krabbor och räkor. Men i södra Bohuslän har ålgräsängarna minskat kraftigt de senaste årtiondena. På många platser har de helt försvunnit.
Forskare vid Göteborgs universitet har därför under tolv års tid arbetat med att återställa ålgräsängar.
Ålgräsängar
Ålgräsängar har flera funktioner som gör det angeläget att skydda dem. Förutom den viktiga rollen i det kustnära ekosystemet binder även ålgräsrötterna sediment. Detta bidrar till att motverka erosion och uppgrumling.
I en ny studie har forskarna utvärderat hur snabbt återplanterat ålgräs befolkas av olika ryggradslösa djur. Studien har skett under två år i en havsvik vid Gåsö strax väster om Skaftö i Bohuslän och resultatet är mycket positivt. Forskarna räknade förekomsten av djur som lever på botten, men också djur som gräver ner sig i sedimenten.
– Återflytten har gått väldigt fort. Efter den första växtsäsongen på tre månader hade uppemot 80 procent av de ryggradslösa djuren återvänt till den nyplanterade ålgräsängen, säger marinbiologen Eduardo Infantes vid Göteborgs universitet.
Det räcker med två växtsäsonger för att återställa den biologiska mångfalden i en ålgräsäng. Till vänster ses nyplanterat ålgräs. Till höger ses gräset efter två säsonger. Bild: Eduardo Infantes
Storleken på ängen mindre viktig
Forskarna planterade under sommaren 2019 ålgräset i fyra testrutor med olika storlek på havsbottnen. Det var också olika avstånd mellan plantorna. Men enligt forskarnas observationer under hösten 2020 har storlek spelat mindre roll för återhämtningen av den biologiska mångfalden.
Trots att ålgräset inte har hunnit växa sig lika tätt som i en gammal ålgräsäng är den biologiska mångfalden lika stor efter bara två växtsäsonger som i ett område med bevarat ålgräs i samma vik. Även fläckvisa planteringar inbäddade i en större plantering visade goda resultat.
– Det är goda nyheter inför framtida restaureringar och nyplanteringar av ålgräsängar. Vi kan göra nyplanteringarna mindre och glesare och det sparar pengar, eftersom det här är en dyr metod för att återställa den biologiska mångfalden på havsbottnen, säger Eduardo Infantes.
Eduardo Infantes, marinbiolog på institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet, eduardo.infantes@bioenv.gu.se
Sifforna avser 2022 och kommer från Mediebarometern från Nordicom vid Göteborgs universitet. Under året låg den samlade dagliga medieanvändningen kvar på de kraftigt förhöjda nivåer som uppmättes under pandemiåren 2020 och 2021.
Nio timmar per dag
En grupp sticker ut som den mest medie-konsumerande: De mellan 15 och 24 år. I den gruppen var den genomsnittliga medieanvändningen nio timmar per dag under 2022. Framför allt konsumerades sociala medier samt strömningstjänster för tv och musik.
Om Mediebarometern
Mediebarometern är en årlig frågeundersökning som avser den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979. Resultaten i 2022 års undersökning bygger på svar från omkring 6 600 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.
Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet på uppdrag av Kulturdepartementet.
De svarande i Mediebarometern ägnade också jämförelsevis mer tid åt nyheter jämfört med förut. Störst ökning stod dagspressen för. 73 procent läste dagstidning en vanlig dag 2022 jämfört med 68 procent under 2021.
Fler betalar för dagstidning
För tredje året i rad steg också andelen som bor i ett hushåll med en dagstidningsprenumeration. Under 2022 var andelen 52 procent.
Det är de digitala prenumerationerna som har ökat, enligt Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom.
− Förra året hade 42 procent av befolkningen tillgång till en digital morgontidning i hushållet. Det är den högsta siffran för digitala prenumerationer som någonsin uppmätts i Mediebarometern.
Ökad digitalisering bland äldre
Pandemin innebar att grupper som varit långsammare in i digitaliseringen började ta sig ut på internet. Det är en utveckling som fortsatte under 2022. Tillgången till smartphones, mediaspelare och digitala strömningstjänster ökade kraftigt bland personer över 65 år, visar statistiken.
− Andelen som saknar tillgång till det stora utbud som nätet erbjuder minskar i Sverige vilket är mycket positivt, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom.
Utvecklingen av hållbart flygbränsle är viktigt för att i förlängningen minska flygets koldioxidutsläpp. En annan lösning är elflyg, speciellt för korta resor, men dagens batterikapacitet räcker inte för längre flygningar.
Ett nytt sätt att skapa hållbart flygbränsle kan gå via solljusdriven framställning av kolväten genom fotosyntetiska mikroorganismer.
Nu visar en studie från Uppsala universitet att kolvätet isopren skulle kunna vara en del av en framtida lösning.
– Vår studie visar att isopren faktiskt är ett idealt kolväte, och att den fotokemiska reaktionen kan optimeras för de förhållanden som också passar för fotobiologisk isoprenproduktion, säger forskaren Henrik Ottosson vid Uppsala universitet.
Modifierade cyanobakterier bas
Isopren kan framställas av blågröna alger, alltså cyanobakterier, utifrån solljus, vatten och vanlig koldioxid.
Forskarna har använt modifierade cyanobakterier, som genom genteknik fått ett nytt enzym från eukalyptusträd. Med hjälp av enzymet kan cyanobakterierna med hjälp av solljus och vanlig koldioxid som finns i luften, tillverka kolvätet isopren.
Ljus och värme kan öka produktiviteten
Även om isopren kan produceras av cyanobakterier, är mängden som bildas fortfarande mycket låg. Därför har forskarna även genomfört en studie för att undersöka vilka odlingsförhållanden som kan påverka produktiviteten.
– Vi kan visa att violett ljus eller högre temperatur kan ge högre produktivitet från cyanobakterierna. Det går också att se att isopren ger cyanobakterierna bättre värmetålighet så att de överlever vid högre temperaturer än normalt, vilket kan vara bra för produktion i större skala med hjälp av solljus, säger forskaren Pia Lindberg vid Uppsala universitet.
Enligt forskarna förbättrar resultaten möjligheterna att ersätta fossila källor för flygbränsle, men tekniken behöver utvecklas för att nå målet om en industriell produktion till 2040.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
