Det visar en avhandling som studerar statliga policydokument mellan åren 1958 till 2010. Utgångspunkten i avhandlingen är polisens och socialtjänstens gemensamma uppdrag; att både ansvara för stöd till – och kontroll av – barn och unga som är eller riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet.

Bemötandet av kriminalitet, kriminella handlingar och kriminella personer har över tid förändrats i samhället, från efterkrigstiden när kriminalitet förklarades utifrån strukturella orättvisor exempelvis fattigdom, till att ansvaret för kriminalitet kommit att läggas på enskilda individer. Hur problem framställts och vilka lösningar som föreslagits har lösts utifrån vilka politiska stämningar som rått.

– De senare framställningarna målar upp en bild av ungdomars kriminalitet som allvarlig och farlig. Exempelvis presenteras ungdomar i storstädernas segregerade förortsmiljöer som de med störst risk att i framtiden begå brott eller att de redan begått brott.  För att skydda medborgare och kontrollera kriminella individer anges lösningarna vara att bygga säkrare fängelser och döma till strängare straff, berättar Disa Edvall Malm, som skrivit avhandlingen.

Få gemensamma fall
Det har funnits långtgående planer på samverkan mellan polis och socialtjänst för att lösa problemet med ungas kriminalitet och missbruk. Men en kartläggning av ungdomar som var kända hos polis och socialtjänst under en viss tidsperiod visar att endast 8 ungdomar av 128 möjliga samtidigt var aktuella hos båda parter.

– Det är svårt att få ett bra resultat och ett djupare samarbete när det rör sig om så få ungdomar. Det vore bättre att se över hur polisens information om enskilda ungdomars kriminalitet och missbruk överförs och tas emot av socialtjänsten än att försöka få tillstånd samarbete mellan myndigheterna, menar Disa Edvall Malm.

Kriminella handlingar före det individuella behovet
Justitiedepartementet förespråkar samarbete mellan polis och socialtjänst samtidigt som de kritiserar socialtjänstens hantering av unga kriminella. Kritiken handlar bland annat om att socialtjänsten inte i tillräckligt hög grad reagerar. Förändringar i socialtjänstlagen har inneburit att socialtjänsten fått ett större ansvar att utreda och reagera på ungdomars kriminalitet, men det har inte gjorts några gemensamma utvärderingar eller översyner av socialtjänstens uppdrag. Förutom att socialtjänstens handläggning varierar mellan olika kommuner kan uteblivna utvärderingar vara problematiskt även på andra sätt.

– Tidiga insatser och förebyggande arbeten prioriteras bort till förmån för att verkställa påföljder för ungdomar som redan begått brott. Det finns risk att socialtjänstens bedömning om vårdbehovet för enskilda unga utgår från de kriminella handlingarna och inte utifrån det individuella behovet. Unga som i övrigt inte har behov av socialtjänstens insatser dras in i verksamheten medan insatserna för de behövande grupperna uteblir.

KONTAKT OCH INFORMATION
Fredagen den 9 november försvarar Disa Edvall Malm, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Det socio-polisiära handlingsnätet om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungas missbruk och kriminalitet”. 
Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal, Norra Beteendevetarhuset Hs 1031.  Fakultetsopponent är professor Kerstin Svensson, Socialhögskolan, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen här

För mer information kontakta:
Disa Edvall Malm, Institutionen för socialt arbete och polisutbildningen, Umeå universitet
Telefon: 070-60063 88, 090-786 63 57
E-post: Disa.edvall.malm@socw.umu.se

Onsdagen den 7 november försvarar Charles Otine, BTH, sin avhandling i ämnet teknovetenskapliga studier. Han disputerar på avhandlingen ”HIV Patient Monitoring Framework Through Knowledge Engineering”. HIV-patientövervakning i Uganda innebär täta och repetitiva processer genom hälsokontroller och tester, distribution av ARV (antiretroviral) medicin till HIV-patienter samt att säkerställa att behandlingen efterlevs.

Med tanke på det stora antalet patienter (300.000), begränsade resurser och behov av tester under HIV-patientövervakning, kan inte alla dyra tester erbjudas i alla vårdcentraler i landet. Genom att arbeta med en tvärvetenskaplig representation av involverade aktörer i HIV/aids-arbete samt med forskning och stöd, har en integrerad dimensionell modell för aggregering av HIV-data utvecklats. Denna modell är centrerad kring processerna för distribution av receptbelagda antiretrovirala läkemedel och återkommande medicinska kontroller av HIV/aids-patienter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Disputationen sker på Makerere University i Uganda.
Handledare är professor Lena Trojer, BTH.

För mer information, kontakta:
Lena Trojer
Tel: 0454-38 59 26
E-post: lena.trojer@bth.se 
Charles Otine (engelsktalande)
E-post: charles.otine@bth.se

Vägnät identifierade som nyckeln till utveckling av ett land. Den nationella utvecklingen i Uganda har fokuserat på utvecklingsplanen NDP och FN:s millennieutvecklingsmål MDG. Båda dokumenten förespråkar användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för hållbar utveckling samt för att minska fattigdomen.

Onsdagen den 7 november försvarar Lydia Ndandiko, BTH, sin avhandling i ämnet teknovetenskapliga studier. Hon disputerar på avhandlingen ”Geographical Information Technologies – Decision support for Road Maintenance in Uganda”. Denna forskning visar potentialer och möjligheter med geografiska informationssystemsteknik (GIT) som specialiserat IT-verktyg för hantering av geografiska data. Studien inkluderar användning av verktyg som GPS, GIS och fjärranalys. Användningen av dessa är dynamisk och innebär väsentligt ökad kapacitet för insamling, hantering, analys och presentation av data i syfte att utgöra avancerade beslutsstöd. Vägunderhåll, som applikationsområde för denna forskning, kan dra stor nytta av avancerad användning av GIT.

Specifikt har forskningen påvisat de luckor och begränsningar som möter GIT-initiativ i underhåll av väginfrastruktur i Uganda. Forskningen har utvecklat en metod för att förbättra dessa tekniker och föreslagit en datamodell för beslutsstöd vad gäller vägunderhåll. Eftersom användningen av GIT är generisk, kan resultat och rekommendationer från denna studie användas inom alla organisationer, som använder geografiska data i Uganda och annorstädes.

KONTAKT OCH INFORMATION
Disputationen äger rum på Makerere University i Uganda.
Handledare är professor Gerhard Bax, BTH.

För mer information:
Lena Trojer
Tel: 0454-38 59 26
E-post: lena.trojer@bth.se  
Lydia Ndandiko (engelsktalande)
E-post: lndandiko@gmail.com

Det är forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet som har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster. Studien publiceras idag i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

Ända sedan medeltiden har vi skilt på sill och strömming men det är först nu som forskare fått fram vetenskapliga bevis för att de är genetiskt olika. Sillen är en av världens mest individrika fiskar och har en enorm ekologisk och ekonomisk betydelse. Anledningen till att sillen utgör en så ofantlig biomassa är att den lever ute i öppna havet direkt på plankton. Under en lång tid av Sveriges historia var sill och strömming en helt avgörande födoresurs och en viktig exportvara. Sverige skulle inte vara det land det är idag om inte vi haft denna rika tillgång på sill och strömming.

Ända sedan medeltiden har vi kallat den sill som fångas norr om Kalmar sund för strömming, eftersom den avviker från den sill som fångas i södra Östersjön och i Västerhavet. Strömmingen är mindre till storleken och mindre fet. Linné klassificerade strömmingen som en underart till sillen. Fiskeribiologer delar upp sill och strömming i olika bestånd och använder dessa klassificeringar när man bestämmer fiskekvoter.

Tidigare studier har indikerat mycket små genetiska skillnader eller inga alls mellan olika bestånd. Kan det vara så att det egentligen bara finns en gigantisk sill population och att de skillnader vi ser beror på miljöfaktorer, till exempel stora skillnader i salthalt? För att besvara denna fråga använde forskarna modern DNA-sekvensering.

– Våra resultat visar att för de allra flesta generna så hittar vi inga signifikanta skillnader alls mellan sill och strömming eller mellan olika bestånd av sill eller strömming. Detta visar att all sill och strömming vi studerat är mycket nära släkt. Men för några procent av generna hittar vi mycket tydliga skillnader, inte bara mellan sill och strömming utan också mellan olika bestånd av sill och strömming, berättar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet och professor i sjukdomsgenetik vid SLU.

– Vår samlade analys visar att de skillnader vi hittar måste bero på naturlig selektion och genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien indikerar att sill och strömming kan bli en unik modell för att studera genetisk anpassning tack vare att den ofantliga populationsstorleken som innebär att den slumpmässiga förändringen av genfrekvenser blir minimal, säger Leif Andersson.

De prover som nu har analyserats insamlades för drygt trettio år sedan som en del av Leif Anderssons examensarbete under handledning av docent (numera professor) Nils Ryman, som också är medförfattare på den nya studien. När de analyserade dessa prover för 30 år sedan kunde de använda 13 genetiska markörer, vilket var förnämligt på den tiden. I den studie som publiceras idag har de använt mer än 400,000 genetiska markörer vilket gav en helt annan genetisk upplösning.

– Vår studie är ett fint exempel på hur den kraftfulla teknik som främst utvecklats för medicinsk forskning revolutionerar all sorts biologisk forskning, säger Leif Andersson.

Det faktum att proverna insamlades för drygt 30 år sedan gör det nu möjligt att studera om det under denna period skett genetiska förändringar beroende på förändrade miljöförhållanden (till exempel mildare vintrar) eller förändrat fisketryck.

En förutsättning för en effektiv förvaltning av fiskbestånd är en detaljerad kunskap om artens populationsstruktur, det vill säga vilka bestånd det finns och hur de utvecklas över tiden.

– Det är vår förhoppning att våra resultat nu kan komma till praktisk nytta för att bättre skatta beståndsutvecklingen i Östersjön och Västerhavet och på så sätt bidra till en ansvarsfull förvaltning av den otroligt viktiga naturresurs som sill och strömming utgör, avslutar Leif Andersson.

KONTAKT
Professor Leif Andersson, SciLifeLab, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, och institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se

Artikel: Strong signatures of selection in Atlantic herring: A marine fish with huge population sizes

Vetenskapsrådets anslag går till en gemensam grupp forskare vid Umeå universitet och Lunds universitet som under ledning av professor Erik Elmroth, institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Forskarna ska utveckla metoder och verktyg för att göra datacentra mer effektiva och mer dynamiska samtidigt som datacentrens energiförbrukning ska vara så låg som möjligt.

Projektet, som går under namnet Cloud Control, är inriktat mot utveckling av nya metoder för automatisk hantering av resurser och tjänster i framtida elastiska datormoln. Syftet är att i datacenter skapa virtuella datorresurser som automatiskt anpassar kapaciteten efter tillämpningarnas behov, för att ge så stabil prestanda som möjligt med acceptabla kostnader och energiåtgång.

De virtuella datorresurserna är skapade utifrån ett distribuerat system med virtuella maskiner som grundläggande byggstenar och ett management-system för att effektivt hantera dem. Projektets ansats är att skapa ett system av samverkande regulatorer som optimerar hanteringen av datacentrets resurser under hela den tid som en applikation körs.

Dessa framtida datacenter kommer att vara en nyckelkomponent för det digitala samhället tack vare sin flexibilitet och kapacitet att lagra och bearbeta information i en skala som långt överskrider den teknik som finns tillgänglig idag.

Erik Elmroths framgångsrika forskningsgrupp är väl etablerad på den europeiska forskningsarenan och deltar i såväl storskaliga nationella som internationella projekt. Det nu aktuella projektet Cloud Control kommer att pågå fram till 2016.

Text: Mikael Hansson

KONTAKT
För ytterligare information, kontakta gärna:
Erik Elmroth, professor i datavetenskap, Umeå universitet
E-post: elmroth@cs.umus.se
Telefon: 090- 786 69 86
Mobil: 070-315 3928

Roger Edholm har i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet fokus på de fem så kallade Roth-böckerna av den amerikanske författaren: The Facts: A Novelist’s Autobiography, Deception, Partimony: A True Story, Operation Shylock: A Confession och The Plot Against America. Böckerna gestaltar hur en författare omvandlar sitt liv till litteratur och dessutom ställer frågan om vad det innebär att skriva om sitt liv.

– I tidigare forskning har böckerna oftast behandlats som en enhetlig kategori av texter som sägs sammansmälta fiktion och icke-fiktion, säger Roger Edholm.

– Jag vill i min avhandling visa hur böckerna tvärtom inbjuder till olika sorters läsningar. För att vi ska förstå böckerna är vi beroende av att kunna göra en tydlig skillnad mellan fiktion och icke-fiktionella inslag. Jag försöker visa hur författare som Philip Roth har möjlighet att skapa en sorts ”gräns-estetik”.

KONTAKT
För mer information kontakta Roger Edholm
E-post: roger.edholm@oru.se
Telefon: 019-303476

Det är Rolf Holmqvist, professor i psykologi, och hans forskargrupp som har utvecklat metoden och nu får stora anslag för att sprida den vidare.

– Det började som ett projekt inom primärvården i Östergötland, berättar han. Psykologer och kuratorer där ville ha hjälp med att utvärdera sina insatser i samtalsbehandling.

En vanlig mätmetod är att patientens välmående skattas vid första respektive sista behandlingstillfället. Men, säger Rolf Holmqvist, det finns 1000 skäl till att det rinner ut i sanden genom att mätningen vid det sista tillfället aldrig blir av. Patienten kanske inte dyker upp, eller man har bytt terapeut, eller man glömmer det helt enkelt.

LiU-forskarna bestämde sig istället för att mäta före och efter varje behandlingstillfälle. De patienter som samtyckt till att medverka i undersökningen får ett formulär i receptionen vid ankomsten, och ytterligare ett när samtalet är avslutat. Formulären fylls i och lämnas på plats. Frågorna i formulären handlar om hur patienten mår och hur de uppfattar relationen med behandlaren. Forskarna hämtar också in data från terapeuten, exempelvis om patientens eventuella sjukskrivning och medicinering.

Metoden har nu använts i flera år inom både primärvården och psykiatrin i Östergötland. Den har spridits vidare till Borås, Kungälv, Värmland, Västervik och Östersund och ska också börja användas vid S:t Görans sjukhus och privata utförare i Stockholm. Redan finns data insamlade från 1 600 patienter, något som nu kommer att öka radikalt.

Vad kommer man då fram till? Vad kan man se?
– Samtalsbehandling fungerar. Det är vårt huvudresultat, säger Rolf Holmqvist. Patienter i primärvården blir klart mycket bättre av samtalsbehandling. Det gäller oavsett diagnos, och oavsett vilken typ av samtal. Inom psykiatrin är förbättringen inte lika stark, men där handlar det också om patienter med svårare diagnoser.

Flera samtalsmetoder har samma effekt, visar forskarna vidare. Inga stora skillnader kan påvisas i effekt mellan exempelvis KBT och psykodynamiska metoder. Även rena stödsamtal fungerar bra om man tar hänsyn till (eller kontrollerar för) vilka patienter som får dem.

– De är den vanligaste behandlingsformen och kan ges till patienter som inte är motiverade för en mer avancerad terapi.

De har också tittat på hur många samtal som behövs. Ibland ordineras en serie med ett på förhand bestämt antal samtal, kanske 10. Efter det anses förbättringen avta, kurvan planar ut. Men Rolf Holmqvists grupp har visat att det inte stämmer.

– Förbättringskurvan är inte böjd, den är en rak linje som är brantare för somliga och flackare för andra. Det innebär att fem samtal kan räcka för en del patienter, medan andra kan behöva femton, eller till och med fler. Vi hittar ingen grund för att just tio skulle vara bäst.

Rolf Holmqvist och hans forskargrupp har nu fått 3,3 miljoner kronor från FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, för att sprida och vidareutveckla sin metod. 

I den nya boken “Vem i hela världen kan man lita på” samlas forskare från bland annat Stockholms universitet för att vrida och vända på fenomenet tillit och dess betydelse och tillämpning. Boken lanseras vid Företagsekonomiska institutionen den 7 november.

– Att vi kan lita på varandra är en förutsättning för all mänsklig samvaro. Många av de kriser som vi upplever idag blir mer begripliga om vi förstår dem som förtroendekriser, säger Marta Reuter, statsvetare vid Stockholms universitet och en av huvudredaktörerna för boken. 

Med analyser av så olika fenomen som riksrevisionen och dess villkor; kontroll och drift av äldreboende; eurons innebörd; globalt konsumentinflytande samt medias makt tar boken sig an frågor om förtroendets roll och betydelse i samhället. Mängden av perspektiv och sammanhang utgör en rik bakgrund mot vilken förtroendeproblematikens komplexitet framträder.

– Ett syfte med boken är att inspirera till nya samtal och fortsatta studier om ett fenomen som både är mångfacetterat och tvetydigt, men också helt avgörande för ett modernt samhälles överlevnad och utveckling, tillägger Marta Reuter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Boken lanseras med ett seminarium vid Företagsekonomiska institutionen den 7 november kl.16-18 i Gröjersalen, Kräftriket Hus 3. Vid seminariet medverkar Marta Reuter, Stockholms universitet, Bengt Kristensson Uggla, Åbo Akademi, Maria Gustavsson, Göteborgs universitet och Johan Fornäs, Södertörns högskola, som talar utifrån sina kapitel i boken.

Ilinca Benson, forskningsledare SNS och Apostolis Papakostas, Södertörns högskola är inbjudna för att kommentera boken.

För ytterligare information kontakta:
Marta Reuter
0734-44 29 67
marta.reuter@statsvet.su.se

Hösten 2008 upptäcktes det att vissa kinesiska producenter tillsatte melamin i mjölk för att lura analysmetoder avsedda att mäta proteinhalt. Tusentals små barn förgiftades och minst tre dog. Händelsen fick hela världen att reagera över frågan om säkerhet kring livsmedel och skandalen ledde till en efterfrågan på nya bättre analytiska metoder för att upptäcka farliga föroreningar i mat, särskilt i mjölkprodukter för barn.

Det amerikanska läkemedelsverket, FDA, rekommenderade då att analyserna utförs med hjälp av ZIC-HILIC, en separationsmetod som utvecklats av Umeåföretaget Merck Sequant.

HILIC är en variant av kolonnkromatografi som används för att separera mycket polära (vattenlösliga) föreningar som exempelvis just melamin. Det är material för utveckling av nya metoder i HILIC som Nhat Thi Hong Bui beskriver i sitt doktorandarbete.

– Jag har framställt flera nya fasta material som kan packas som stationär fas i kolonnerna. Detta utökar möjligheterna att separera olika polära föreningar från läkemedel eller naturliga källor, säger Nhat Thi Hong Bui.

HILIC är ett fält inom kolonnkromatografi som har vuxit mycket de senaste 20 åren eftersom tekniken separerar polära föreningar bättre än många andra metoder.

Kromatografi är en kemisk analysmetod som används för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra. Kolonnkromatografi består av en mobil fas (vätska) och en stationär fas (bestående av ett fast material). Den mobila fasen låter man rinna genom den stationära fasen, som befinner sig i ett rör, en kolonn. Då kommer den mobila fasen dra med sig de molekyler som ska separeras olika mycket, med följden att de anländer separerade i rörets utlopp vid olika tidpunkter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Fredagen den 9 november 2012 försvarar Nhat Thi Hong Bui, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Polyhydroxyl and Polyphosphorylcholine Functionalized Silica for Hydrophilic Interaction Liquid Chromatography – Synthesis, Characterization and Application. Svensk titel: Polyhydroxyl och Polyphosphorylcholine funktionaliserad kiseldioxid för Hydrofil Interaction vätskekromatografi – Syntes, karakterisering och tillämpning.

Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3A9, KBC huset.

Fakultetsopponent är professor Michael Lämmerhofer, Institut für Pharmaceutical Sciences, Universität Tübingen, Tyskland.

Läs hela eller delar av avhandlingen här

För mer information, kontakta gärna:
Nhat Thi Hong Bui (in English)
E-post: nthbui@gmail.com
Mobil: +31 616 380 135 (Nederländerna) eller +46 736 953 682 (Sverige)

Den svenska finanskrisen 1991-1993 hade sitt ursprung i en överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Finansiella kriser bottnar ofta i högt belånade fastighetsföretag med kommersiella fastigheter i sina bestånd.

– Det finns få studier om hur fastighetsvärderare bedömer olika faktorer som påverkar värdet. Området väcker intresse, inte minst i ljuset av nya finanskriser, nya redovisningsregler samt att fastighets­värderare nyligen har börjat auktoriseras, säger Lina Bellman.

Lina Bellman vid forskningscentrumet CER vid Mittuniversitetet har genomfört en studie på svenska fastighetsvärderares bedömningar av kommersiella fastigheter. Nära hälften (67) av Sveriges auktoriserade fastighetsvärderare har intervjuats.
Studien visar bland annat tre återkommande aspekter i fastighetsvärderarnas tankemönster vid värdering, nämligen:
– värderingens fokus – faktorer som påverkar värdet kan antingen relateras till fastighetsägaren eller till marknaden i stort
– faktorerna är mer eller mindre verifierbara
– faktorerna är mer eller mindre komplexa att bedöma

Den första aspekten handlar om att fastighetsvärderare uppfattar att olika sorters information och bedömning har olika påverkan på fastighetsvärdering på mikro- respektive makronivå. Med mikronivå menas då fastigheter i relation till deras fastighets­ägare och makronivå avser fastigheter i relation till marknaden i stort.
Den andra aspekten ger uttryck för att fastighetsvärderare uppfattar att viss information är mer eller mindre verifierbar utifrån informationens karaktär.

Den tredje aspekten avser bedömningens komplexitet. Fastighetsvärderare uppfattar att olika typer av information är mer komplex respektive enklare att bedöma.

– Fastighets­värderarnas egna utsagor om läget som den helt dominerande faktorn stämmer inte. Fastighets­värdering är mer komplicerat än så. Men läget är fortfarande en viktig del på makronivå, säger Lina Bellman.

Resultaten tyder även på att auktoriserade fastighetsvärderare har relativt homogena tankestrukturer. Vissa skillnader finns dock och de visar sig främst utifrån fastighets­­värderarnas verksamhetsort och vid vilka lärosäten de har studerat.

KONTAKT
Lina Bellman, doktorand, Centrum för forskning om Ekonomiska Relationer, Mittuniversitetet, 070-246 81 45, e-post: lina.bellman@miun.se

– Företag måste kunna hantera olika roller, motstridigheter och många gånger en ökad kortsiktighet i relation med konkurrenterna, säger Marlene Johansson, Umeå universitet.

Marlene Johansson har i en avhandling studerat elva företag inom IT, telekom och försvarsindustrin och deras förmåga att hantera komplexa relationer som består av både samarbete och konkurrens. Att samarbeta och konkurrera samtidigt kan innebära svårigheter eftersom dessa två sätt att samspela bygger på olika logiker.

– Konkurrens bygger på konflikt och rivalitet medan samarbete bygger på förtroende och harmoni. Att samarbeta med sina konkurrenter innebär därför dilemman och spänningar som måste hanteras.

Agera utifrån olika roller och förväntningar
Företag måste kunna samarbeta som kund, leverantör, samarbetspartner och konkurrent i en och samma relation. Med dessa olika roller följer motstridiga förväntningar från motparten. Dessutom uppstår spänningar och osäkerhet om hur man ska samarbeta och vilken roll parterna ska spela.

– Företag som har erfarenhet och insikt i denna problematik utvecklar en förmåga att hantera detta, vilket är en viktig kompetens i skapandet av nya innovationer och marknader tillsammans med konkurrenter, säger Marlene Johansson.

Makt och beroende i relation med konkurrenter
Små, innovativa företag måste också utveckla en förmåga att initialt bygga legitimitet och ”storebrors-relationer” med större företag för att komma in på en marknad. De måste vara flexibla och lättrörliga, snabbt reagera på förändringar och bygga upp, navigera i och byta ut sina relationer med olika konkurrenter och partners.

– Med dessa förmågor lyckades företagen hantera en maktobalans gentemot storföretagen, behålla ett oberoende, etablera sig och skapa en marknad och en legitimitet för sina innovativa produkter och lösningar.

Temporära och instabila relationer med konkurrenter
Företag går in och ut ur sina relationer i allt större utsträckning idag och det kräver ett nytt förhållningssätt, framförallt från företag som är vana vid att arbeta långsiktigt med sina partners och leverantörer.

– När dessa företag också kan vara konkurrenter måste företagen kunna hantera mer kortsiktiga intentioner, konstaterar Marlene. Här uppstår också spänningar som måste hanteras. En företagsledare uttryckte det så här: ”in a specific deal you dance together and when the deal is over, that’s enough”. För många företag krävs nya insikter för att kunna balansera kortsiktiga intentioner och långsiktiga samarbetsrelationer.

KONTAKT OCH INFORMATION
Fredag den 9 november försvarar Marlene Johansson, Handelshögskolan vid Umeå universitet sin avhandling med titeln: The Balancing Act –cooperating with competitors, svensk titel: Samarbeta med konkurrenter – en balansakt.
Disputationen äger rum kl 10:15 i sal N320 i Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Anders Pehrsson, Linnaeus School of Business and Economics, Linnaeus University.
Läs hela eller delar av avhandlingen här

För mer information kontakta gärna:
Marlene Johansson, Handelshögskolan, Umeå universitet
Telefon: 070-6749539
E-post: marlene.johansson@usbe.umu.se

I Sverige föds i genomsnitt tre barn om dagen med ett missbildat hjärta. Det innebär att omkring 750 till1 000 barn varje år föds med ett hjärtfel som, i de flesta fall, förr eller senare kommer att kräva någon form av behandling.

Malin Berghammer har i sin avhandling intervjuat ungdomar och unga vuxna med olika typer av medfödda hjärtfel. Studien visar att ett komplicerat hjärtfel inte behöver vara ett hinder för god hälsa och tillfredställelse senare i livet.  

– Barnhjärtkirurgin har gjort stora framsteg de senaste 20 åren, och idag lever omkring 30 000 vuxna med medfödda hjärtfel. Tidigare överlevde inte dessa barn, framförallt inte de med mycket komplicerade hjärtfel, så det är en helt ny generation unga som nu uppnår vuxen ålder, säger Malin Berghammer.

– Glädjande nog visar min forskning att många av dessa unga mår bra, trots att de haft en tuff barndom med många operationer, återkommande sjukhusvistelser, fysiska begränsningar och livslångt behov av medicinering.

Utgångspunkten för Malin Berghammers forskning har varit att vården blivit allt bättre på att laga ett trasigt hjärta. Men vilka spår lämnar en uppväxt med medfött hjärtfel och många operationer i själen?

– Vår studie visar att unga med komplicerade hjärtfel kan uppleva stor tillfredställelse i sina liv, trots många begränsningar och flertalet symtom. De känner sig som överlevare och att de är starka, friska och precis som sina jämnåriga kompisar, men samtidigt också speciella. Att de överlevt gör att de känner sig utvalda och det skapar en styrka och mening i deras vardagsliv. De intalar sig själva att de klarar saker eftersom de varit med om så mycket värre tidigare i sitt liv, genom alla hjärtoperationer i barndomen, säger Malin Berghammer.

Avhandlingen visar att ett medfött hjärtfel ofta innebär en balansgång mellan en känsla av att vara sjuk men ändå frisk. ”Ibland önskar jag att min sjukdom syntes mer på utsidan, att man slapp förklara varför man inte orkar vissa saker” säger en av deltagarna som intervjuats i studien.

Samtidigt visar avhandlingen att en del unga inte tar symtom som till exempel hjärtklappning och bröstsmärta på allvar, eftersom det blivit en naturlig del av deras liv.
  
– För att inga symptom ska missas är detta viktig kunskap för sjukvården. Men framför allt visar min avhandling att vården kan fokusera mer på den enskildes resurser och vad som faktiskt kan göras, och mindre på de begränsningar som en hjärtsjukdom innebär, säger Malin Berghammer.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen Living with a congenital heart disease: Adolescents’ and young adults’ experiences försvarades vid en disputation den 26 oktober.

Kontakt: Malin Berghammer
0702-664640
malin.berghammer@gu.se

Huvudhandledare: Inger Ekman, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, 0739-815765, inger.ekman@fhs.gu.se

Bihandledare: Mikael Dellborg, professor vid GUCH-mottagningen vid Östra Sjukhuset. Telefon 0734-406482, mikael.dellborg@gu.seBihandledare Jan Karlsson, PhD. Telefon 0701-725816 jan.karlsson@medicine.gu.se

Det är numera relativt vanligt att göra så kallade genomtäckande associationsstudier, där man analyserar genetiskt material från ett stort antal personer för att identifiera förändringar eller avvikelser som är relevanta för olika sjukdomar, som till exempel cancer. Förvånande ofta återfinns dessa förändrade genregioner långt ifrån de gener som skulle kunna orsaka cancer, vilket har fått vissa bedömare att tvivla på studiernas trovärdighet.

En sådan genregion som tidigare kopplats till uppkomst av prostatacancer och cancer i tjocktarmen (koloncancer) är Myc335. Den gen som ligger närmast Myc335 kallas MYC och är kraftigt associerad med flera typer av cancer, men Myc335 sitter mycket långt från MYC på DNA-strängen. Vad Myc335 har för funktion och hur genregionen samverkar med MYC-genen har tidigare varit okänt.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor vid Universitetet i Helsingfors, visat att Myc335 har en reglerande effekt och i princip fungerar som ett relä eller strömbrytare som kan stänga av eller sätta på MYC – alltså aktivera eller passivisera denna kraftigt cancerassocierade gen. Forskarna använde sig av möss som har en onkogen signal aktiverad på samma sätt som människor med tjocktarmscancer, något som gör mössen särskilt känsliga för att utveckla tumörer i tarmen. En del av mössen avlades ytterligare, så att de inte längre hade genregionen Myc335 i sitt DNA. Dessa möss förblev friska och slapp drabbas av cancer i tarmen.

– Mössen blev i stort sett motståndskraftiga mot tumörbildning. Om vi kan lära oss att kontrollera den här på- och avfunktionen skulle den kunna användas i förebyggande syfte hos personer med förhöjd risk att drabbas av vissa cancersjukdomar. Men innan vi når så långt kvarstår väldigt mycket grundforskning, säger Jussi Taipale, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett studien.

Studien är finansierad av bland andra Science for Life Laboratory, Centrum för biovetenskaper, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Europeiska vetenskapsrådet och forskarnätverket SYSCOL (Systems Biology of Colorectal Cancer) inom EU:s sjunde ramprogram.

KONTAKT OCH INFORMATION
Jussi Taipale, professor
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 072-282 4847 E-post: Jussi.taipale@ki.se

Inderpreet Sur, med dr
Kliniskt forskningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 08-585 868 95 E-post: Inderpreet.sur@karolinska.se

Martin Enge, med dr
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 08-585 86895 E-post: martin.enge@ki.se

Publikation: ”Mice Lacking a Myc Enhancer Element that Includes Human SNP rs6983267 Are Resistant to Intestinal Tumors”, Sur, I., Hallikas, O., Vähärautio, A., Yan, J., Turunen, M., Enge, M., Taipale, M., Karhu, A., Aaltonen, L. A., and Taipale, J., Science, online 1 November 2012.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Pathogens med Elena Vikström, forskare i medicinsk mikrobiologi, som huvudförfattare.

När budkavlen går samlas allt fler bakterier på platsen för angreppet, till exempel ett sår. När de blir tillräckligt många börjar de fungera som flercelliga organismer. De kan bilda biofilmer, täta strukturer med motståndskraft mot både antibiotika och kroppens immunförsvar. Samtidigt blir de alltmer aggressiva och ökar sin rörlighet. Alla dessa förändringar triggas igång när kommunikationsmolekylerna – korta fettsyror med beteckningen AHL – fäster till receptorer inne i bakteriecellerna med följden att olika gener slås av och på.

AHL kan vandra fritt genom cellmembranen, inte bara i bakteriecellerna utan också i våra egna celler som kan påverkas att ändra sin funktion. I låg koncentration kan till exempel de vita blodkropparna bli mer rörliga och effektiva, men i hög koncentration sker motsatsen vilket sätter ned vårt immunförsvar och öppnar för en fortskridande infektion och inflammation.

Som första forskargrupp i världen visar nu ett team vid Linköpings universitet hur AHL kan påverka värdcellerna. Med biokemiska metoder har forskarna identifierat ett protein med beteckningen IQGAP, som de pekar ut som mottagare av bakteriernas budskap och något av en dubbelagent.

– Proteinet kan både avlyssna bakteriernas kommunikation och ändra funktionen hos värdcellerna, säger Elena Vikström.

Deras laboratoriestudier har utförts på humana epitelceller från tarmen som blandats med AHL av samma typ som produceras av Pseudomonas aeruginosa, en hårdhudad bakterie som orsakar sjukdomar ibland annat lungor, tarm och ögon. Med hjälp av masspektrometri har de kunnat se vilka proteiner som binder AHL.

– Vi har bevis för att det inte alltid behövs fysisk kontakt mellan bakterier och epitelceller, utan påverkan kan ske på avstånd, säger Elena Vikström.

Teamets upptäckt kan öppna för nya strategier för behandling där antibiotika inte hjälper. En möjlighet är att designa molekyler som binder till receptorn och blockerar signalvägen för bakterierna, ungefär som att stoppa en pinne i ett lås så att nyckeln inte kommer in. Det är en strategi som skulle kunna fungera vid exempelvis cystisk fibros, en sjukdom där ett segt slem bildas i luftvägarna av bakteriell biofilm och mängder med vita blodkroppar.

Startskottet har nu gått för Biogas Research Center, ett nytt kompetenscentrum kring biogas vid Linköpings universitet. Energimyndigheten står för en tredjedel av finansieringen, resterande pengar kommer från akademin, företag och organisationer. Budgeten för de första två åren ligger på 23 miljoner kronor och förhoppningen är att satsningen sedan ska växlas upp till 21 miljoner kronor per år i ytterligare åtta år.

Deltar gör, förutom forskare från sex avdelningar på Linköpings universitet, Tekniska verken, Svensk Biogas, Biototal och Swedish Biogas International, i Linköping, samt NSR AB, vattenkemiföretaget Kemira OY och Stockholmsbaserade Scandinavian Biogas Fuels. Satsningen backas även upp av Lantmännen, LRF och Linköpings kommun.

– Trots att samhällsnyttan för biogaslösningar är mycket stor är lönsamheten för de enskilda aktörerna begränsad. Ett brett samarbete är därför nödvändigt för en stark utveckling av biogasnäringen, säger Per Mårtensson, föreståndare för Biogas Research Center.
Inom centrumet ska forskare i samarbete med företagen identifiera flaskhalsarna och hitta vägar framåt för att stärka biogasnäringen.

– Det bedrivs mycket forskning inom biogasområdet både i Sverige och i världen, men bredden inom BRC är unik. Vi tar ett helhetsgrepp på mikroorganismer, teknik, ekonomi, miljö och samhällsaspekter och tittar även på hur biogasen passar in i energisystemet, säger Per Mårtensson.

Åtta projekt har identifierats inför de första två åren och i varje projekt kommer flera forskargrupper att samarbeta med två eller flera företag.

Fem av projekten är undersökande, som att utvärdera tekniker för biogasutvinning, att finna nya lämpliga substrat eller undersöka hur kommuner kan samverka för att bygga hållbara energisystem. De övriga tre handlar om teknik- och processutveckling, som hur man kan öka utbytet av gas i det substrat man redan har eller hur man bäst utnyttjar biogödseln som är en biprodukt av rötningen.

Vid Linköpings universitet är det sex avdelningar från tre institutioner som ingår i centrumet: Biologi och Molekylär bioteknik från Institutionen för fysik, kemi och biologi, Energisystem och Industriell miljöteknik från Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling samt Tema Teknik och social förändring och Tema vatten i natur och samhälle från Temainstitutionen.
Förhoppningarna är stora att Biogas Research Center ska ge resultat:

”Samarbetet bidrar till att vi får ett bättre och effektivare utnyttjande av avfall till fordonsbränsle och ett effektivare kretslopp av näringsämnen med hjälp av biogödsel. Att samarbeta i en nationell satsning på forskning och utveckling kommer att leda till regional utveckling.”
Gunilla Nilsson, NSR Produktion AB

”Vi har stora intressen i flera av projekten och stödjer helhjärtat de visioner och mål som finns för Biogas Research Center. Vi bidrar med vår kompetens och ser fram emot att få ut både kunskap och erfarenheter.”
Britt Nilsson, Kemira Kemi AB

”Vi ser en stor nytta genom all den samlade kraft och expertis som Biogascentrum innebär. Och inte minst genom alla de idéer, synergier och nya affärsmöjligheter vi kan utveckla tillsammans!”
Tomas Kjellquist, marknad & utveckling, Biototal

”Att ta tillvara energi som annars bidrar till klimateffekter, att hitta bättre vägar att använda biogödseln och att utveckla såväl teknik som ekonomi kring stora och små biogasanläggningar är viktiga frågor för oss. Här tror vi att biogascentrum i Linköping kan bidra!”,
Anna Tiberg, energiföretagande och miljöenheten, LRF

”Vi kommer aktivt att arbeta för ett Biogascentrum som kan bidra till att skapa effektivare biogasprocesser där substrat och teknik utnyttjas på bästa sätt.”
Matti Vikkula, vd Scandinavian Biogas Fuels AB

”Vi ser fram emot att kunna ta ett gemensamt grepp om biogasen i ett nationellt centrum. Genom ett aktivt deltagande vill vi bidra till ett antal förbättringar inom vår bransch.”
Peter Undén, vd Swedish Biogas International AB

”Med ett nationellt kompetenscentrum kan vi samla och ta tillvara all kunskap som finns hos de deltagande aktörerna. Det ger mycket bra förutsättningar för att utveckla biogasen och möta framtidens utmaningar.”
Klas Gustafsson, vice vd, Tekniska verken

”Det ska bli både spännande och utvecklande för kommunen att samverka i en så bred gruppering av forskare och näringslivsaktörer. Inte minst kommer ett biogascentrum att ytterligare förstärka Linköpings biogasprofil.”
Muharrem Demirok, miljökommunalråd (C), Linköpings kommun

INFORMATION OCH KONTAKT
Per Mårtensson, föreståndare Biogas Research Center
per.martensson@liu.se 013 -28 69 85

Med införandet av så kallade PSA-tester, som tas för att upptäcka prostatacancer, upptäcks tumörer tidigt vilket minskar dödligheten.

Samtidigt är prostatacancer i många fall en långsamt växande cancerform. Många män skulle aldrig hinna utveckla några symtom under sin livstid, vilket gör att de behandlas i onödan – och kan tvingas leva med allvarliga biverkningar i form av tarmbesvär, urininkontinens och impotens.

Forskare vid Sahlgrenska akademin kan i en studie med 968 män visa att många prostatacancersjuka skulle kunna avstå behandling och slippa biverkningar, om de istället underkastade sig  aktiv monitorering. Studien är en delstudie i den stora screeningstudie för prostatacancer som sedan 1995 pågår i Göteborg under ledning av Jonas Hugosson vid Sahlgrenska akademin.

–Med aktiv monitorering menas att man med regelbundna kontroller av PSA och vävnadsprovtagning av prostatan följer cancertumörens utveckling. Visar tumören tecken på att växa eller bli mer aggressiv kan man gå vidare med operation eller strålning. Många män kan helt slippa eller i alla fall skjuta fram de biverkningar som den botande behandlingen kan ge, säger Rebecka Arnsrud Godtman,  doktorand i Jonas Hugossons forskargrupp.

Av de 968 prostatacancersjuka männen i studien valde omkring hälften (46 procent) aktiv monitorering som behandlingsstrategi. Majoriteten av männen hade tumörer av lågrisktyp, men det fanns även män med mellan- eller högrisktumörer. Resultaten visar att:

• Av de 440 männen som fick aktiv monitorering avled 60, men bara en av dem till följd av prostatacancer.

• Ingen av de män som hade lågrisktumörer utvecklade spridd prostatacancer eller avled till följd av sin cancer.

• 63 procent av männen i studien stod kvar under aktiv monitorering under hela uppföljningstiden (upp till 15 år).

• 37 procent av de som fick aktiv monitorering avbröt denna för att genomgå behandling (operation, strålning eller hormonbehandling), sedan monitoreringen upptäckt att tumören växt.

• Bara fyra män avbröt den aktiva monitoreringen med hänvisning till att de upplevde den som orosfylld.

För män med mellan- eller högrisktumörer var aktiv monitorering mer riskfyllt. Män med mellan- eller högrisktumörer löpte en fyra gånger högre risk att utveckla en obotbar cancer och/eller avlida till följd av sin cancer, jämfört med de män som hade lågrisktumörer.

– Sammantaget visar våra resultat att en aktiv monitorering har potential att minska överbehandlingen, så att fler män kan slippa biverkningar. En stor andel av de tumörer som upptäcks med hjälp av PSA-screening utgörs av lågrisktumörer, och särskilt äldre män skulle kunna avstå behandling och istället följas säkert med aktiv monitorering, säger Rebecka Arnsrud Godtman.

INFORMATION
Studien Outcome Following Active Surveillance of Men with Screen-detected Prostate Cancer. Results from the Göteborg Randomised Population-based Prostate Cancer Screening Trial publicerades i tidskriften European Urology i september.