Bakgrunden till forskningen är den förändring i rekreationslandskapet som blivit alltmer påtaglig på senare år. Förändringar som sannolikt kommer att påverka ett hållbart bruk av fjällvärlden.

– Att friluftslivet förändras med tiden ställer höga krav på myndigheter, organisationer och företag som är aktiva i fjällvärlden. Därför är det viktigt att skaffa bättre kunskap om de nya aktiviteter som på senare tid blivit mer och mer populära i fjällvärlden. Det känns mycket bra att vara en del i detta projekt, säger Peter Fredman.

Det huvudsakliga syftet är att analysera rekreationstrender i den svenska fjällvärlden samt konflikter mellan olika intressenter och aktörer inom fjällvärlden.  Forskningsresultaten ska leda till en bättre förståelse för det nya friluftslivet och dess konsekvenser, samt bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen i fjällregionen. Ett annat delmål är att finna effektivare metoder för studier av besökare som underlag för skötsel och förvaltning.

– Konflikter mellan olika aktörer har en negativ påverkan på utveckling och förvaltning, vilket går emot de uttalade syftena med det nationella miljömålet Storslagna fjäll om att värna sociala och ekologiska värden, säger Sandra Wall Reinius.

Utifrån det geografiska området Jämtland-Härjedalen, ska bland annat tre studier undersöka konflikter som gäller:
– naturskyddade områden,
– uppfattningar och förvaltning av buller och ljudlandskap samt
– påverkan av vindkraftsutveckling. 

Forskningsprojekten påbörjas under 2013 och avslutas 2015.

KONTAKT
Peter Fredman, professor, 070-667 08 06, e-post: peter.fredman@miun.se
Sandra Wall-Reinius, fil.dr. e-post: sandra.wall-reinius@miun.se
 

Idag har begreppet nationalism ofta en negativ klang eftersom det associeras med extrema grupper i samhället. Dessa grupper har lagt beslag på nationalism. Samtidigt behandlas nationer som varumärken vilket medför en retorik kring vad nationen är, som når ända in i vardagen.

– Men nationalism är fortfarande den starkaste formen av kollektivt identitetsskapande i vår samtid, säger Magdalena Kania-Lundholm.

I sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 26 oktober, utgår hon från idén att nationalism är en ideologi som skapas i vardagen då medborgare kommunicerar med varandra om hur de ser på sitt land. Hon diskuterar i detta sammanhang forskning om begreppet ”nation branding”, där nationen betraktas som ett varumärke som medborgarna kan identifiera sig med, samtidigt som ska vara särskiljande gentemot andra länder.

– Denna växande form av nationsmarknadsföring skapar sammanhängande bilder av nationen för att attrahera turister, utländskt kapital och andra intressenter, förklarar Magdalena Kania-Lundholm.

Hon använder i sin avhandling Polen som exempel. Flera post-kommunistiska och andra utvecklingsländer, som befinner sig i en förändringsprocess, försöker med hjälp av nation branding att utmana härskande negativa stereotyper för att skapa fördelar på den globala marknaden. Kania-Lundholm riktar dock kritik mot konventionella antaganden om nation branding och undersöker istället medborgares aktiva deltagande i debatter om nationell identitet och nationsvarumärket. I detta sammanhang lanserar hon begreppet nation re-branding som fångar hur vanliga människor förhandlar med elitens bild av nationen.

– Idag pågår en alternativ nation branding av medborgare i diskussionsforum och medborgarjournalistik på nätet. Tack vare digitala medier kan medborgare delta i bygget av ett nytt nationellt varumärke i en bredare demokratisk rörelse, säger hon.

Även om avhandlingens empiriska material fokuserar på hur polska medborgare deltar i diskussionen om det nationella varumärket är idén om nation re-branding tillämplig i alla sammanhäng där en ny, attraktiv och mer positiv nationell identitet står på spel, menar Magdalena Kania-Lundholm.  

– Det är en dynamisk och ambivalent process som behandlar både det nya och gamla varumärket, som i lika delar behandlar historien och framtiden.  Den påverkar inte bara den externa bilden av nationen, utan också den interna bilden, dvs hur vi ser på oss själva, säger hon.

KONTAKT
Magdalena Kania-Lundholm, mobil: 070-970 49 58,  magdalena.kania@soc.uu.se  

390 000 sparade kronor för fjärrkyla, 290 000 sparade kronor för fjärrvärme. Så ser kalkylen ut ett normalår. 680 000 kronor är dessutom en summa som ökar snabbt för varje år som går.

Det hela började som ett pilotprojekt på KTH. Gert Svensson, biträdande föreståndare på KTH:s superdatorcentrum PDC, såg att elräkningen för nya Lindgren skulle bli mycket högre än den för gamla superdatorn. Så tillsammans med andra på PDC och i samarbete med hyresvärden Akademiska hus bestämde de sig för att göra någonting lokalt.

– Vi samlar ihop den varma luften från Lindgren, sänder den genom industriella värmeväxlare och får ut 35-gradig vatten. Detta vatten skickas sedan till ett av kemihusen på KTH:s campus vid Vallhallavägen i Stockholm för att värma upp lokalerna där, säger Gert Svensson.

Tidigare hade man köpt all kyla och fjärrvärme från Fortum, nu kunde delar av denna kyla istället plockas ut på returrören från kemihuset och värme skickas till samma kåk.

– Det finns en massa finesser i systemet. Vi har till exempel använt fjärrkylskretsen, så vi har inte behövt lägga ner några nya ledningar utan kan bruka befintliga fjärrkylrör. Det vill säga använda returvattnet för kylning. Dessutom behövs inga extra värmepumpar som drar energi, säger Gert Svensson.

Han tillägger att det förutom den ekonomiska förtjänsten även finns en fin miljövinst att kvittera ut. Detta genom att ta tillvara på energin istället för att elda för fåglarna.

– Det här är en viktig fråga. Det är inte alls säkert att det listigaste sättet är att göra som Facebook och förlägga serverhallen utanför Luleå. Det kanske är bättre att bygga serverhallarna i staden så att man kan ta tillvara spillvärmen, säger Gert Svensson.

KONTAKT
Gert Svensson på 08 – 790 78 84, 070 – 346 83 90 eller gert@csc.kth.se.

För tidig förlossning är ett globalt hälsoproblem som beräknas orsaka nära tre miljoner dödsfall om året. Tidigare studier har visat att övervikt hos modern ökar risken att barnet föds för tidigt. Nu bekräftas och fördjupas dessa fynd av ett forskarlag från bland annat Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.  

– Kvinnor som lider av övervikt före och under graviditeten löper högre risk att föda för tidigt. Ju större övervikt mätt i BMI, desto större är risken för tidiga förlossningar, och det är framför allt de allra tidigaste förlossningarna som ökar mest bland kvinnor med fetma,
säger Bo Jacobsson, professor i obstetrik vid Göteborgs universitet.  

Av 83 544 undersökta graviditeter ledde i genomsnitt 5,1 procent till för tidiga födslar, men skillnaden mellan kraftigt överviktiga och normalviktiga var markant.

Medan 4,7 procent av de normalviktiga födde för tidigt var samma siffra 9,2 procent bland de kraftigt överviktiga. Kraftig fetma, räknat som ett BMI över 40, innebär alltså en nästan dubbelt så stor risk att föda för tidigt.

–Om vi tittar på hela gruppen med kvinnor som födde för tidigt så hade de generellt sett ett något högre BMI än genomsnittet. Men även underviktiga kvinnor i studien löpte en förhöjd risk att föda för tidigt, säger Bo Jacobsson.

– Det nya med vår studie är att vi kan visa att fetma inte bara leder till förtidsbörd genom fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och högt blodtryck, utan att också kvinnor utan dessa sjukdomstillstånd kommer igång med värkar och vattenavgång allt för tidigt. Eftersom barn som föds för tidigt har ökad risk att få livslånga problem fortplantas konsekvenserna av fetmaepidemin på detta sätt direkt till nästa generation.

KONTAKT OCH INFORMATION
Bo Jacobsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,  bo.jacobsson@obgyn.gu.se

Vetenskaplig artikel:

Pregnancy maternal body mass index and preterm delivery 

Stieg Larssons romankaraktär Lisbeth Salander sticker ut från mängden. Våldtäkter finns med som en betydelsefull del i det som formar hennes person och handlingar. Hur hon själv och andra kvinnor som utsatts för våldtäkt blir till en drivkraft för utvecklingen av Lisbeth Salanders psykiska och fysiska styrka.

I dagarna släpps en ny bok med litteratur-, film- och språkforskare från Sverige, Storbritannien, Kanada och USA som samlats under rubriken Rape in Stieg Larssons ‘Millennium’ Trilogy and Beyond: Contemporary Scandinavian and Anglophone Crime Fiction. Texterna i boken diskuterar och teoretiserar skildringar av våldtäkter i samtida skandinavisk och engelskspråkig deckarlitteratur.

Två av de tre redaktörerna och författare till flera texter i boken är Berit Åström och Katarina Gregersdotter, båda språk- och litteraturforskare verksamma vid Umeå universitet. Den tredje, Tanya Horeck, är filmvetare och arbetar i Cambridge vid Anglia Ruskin University.

– Vi började tänka kring våldtäkter i deckare och vad det gör med oss som läsare? Varför har författaren med våldtäkter i handlingen? Vad fyller det för funktion? Vad säger det oss om gärningsmannen och om offret? berättar Berit Åström.

– Jag tror att vår bok kan ha en bredare publik än bara forskare, just för att så många har åsikter om deckare och läser deckare, är vana vid hur genrens stereotyper ser ut, menar Katarina Gregersdotter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Berit Åström, berit.astrom@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 62 35
Katarina Gregersdotter, katarina.gregersdotter@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 77 36

I samband med utgivningen av boken kommer det att finnas tillfälle att möta de två svenska författarna och redaktörerna och även lyssna till en kortare presentation av arbetet bakom boken.Fredag 2 november kl 15.00, Tidskriftsrummet, Humanisthuset, Umeå universitet.

Läs mer i en längre intervju med Berit Åström och Katarina Gregersdotter på umu.se.

Projektet JuxtaLearn, som finansieras av ett EU-bidrag på € 2,1 miljoner, syftar till att stödja elevers vetenskapliga lärande med hjälp av innovativt IKT-stöd. Det ska hjälpa studenter och ungdomar att övervinna de hinder för inlärning som komplexa begrepp inom vetenskap och teknik ofta utgör, genom att sporra dem att utforska och uttrycka begreppen i form av kreativa filmskapande aktiviteter.

Projektet har två pedagogiska utgångspunkter. Den ena kommer att stödja elevers identifiering av de begrepp som utgör trösklar för deras egen förståelse. Deras insikter kommer att öka till följd av att de skapar personliga framställningar genom att tillämpa en teori först i en traditionell aktivitet och därefter i en kreativ upplevelse (till exempel hur fysik utnyttjas av DJ:ar eller den kemi som förekommer i ett kök). Den andra ska vägleda elever genom en process där de skapar och redigerar en film utifrån det begrepp de vill kunna förstå; från den inledande planeringen till en offentlig visning.

– Arbetsmarknaden söker personer med vetenskaplig och teknisk förmåga. Ändå tycker barn nuförtiden att dessa ämnen är trista och tråkiga, definitivt inte coola eller roliga. JuxtaLearn kommer att förändra allt detta genom att med grund i barns förkärlek för video, sociala nätverk och mobil teknik skapa inlärningsaktiviteter både för skrivbordet och för storbildsskärmar, säger dr Anne Adams på The Open University i Storbritannien, som är huvudsamordnare för projektet.

– På Linnéuniversitetet kommer vi forska inom utformningen av de digitala, offentliga storbildsskärmarna och de interaktiva verktygen för delandet av det innehåll som skapats av studenter, säger dr Nuno Otero, lektor i medieteknik. Dessutom kommer vi att ta fram nya sätt att interagera med innehållet för att engagera en större publik och locka till ytterligare utforskande. Vårt team kommer också att ansvara för den tekniska integrationen av de programverktyg som kommer att utvecklas inom ramen för projektet.

– Konkurrensen i denna europeiska utlysning av medel till forskningsprojekt var mycket hård och vi är mer än glada att vara ett av få projekt som valts ut för finansiering. Vår andel av projektet motsvarar € 430 000 och kommer att hjälpa oss att gå vidare i vår långsiktiga forskningsstrategi, där vi utforskar innovativa sätt att stödja komplex inlärning med nya IKT-verktyg, säger professor Marcelo Milrad vid avdelningen för medieteknik.

INFORMATION & KONTAKT
JuxtaLearn lanserades officiellt på Linnéuniversitetet den 8-9 oktober och kommer att pågå i tre år. Andra institutioner som arbetar med att utveckla JuxtaLearn, förutom Open University och Linnéuniversitetet, är tyska Rhein-Ruhr Institute, spanska Universidad Rey Juan Carlos, portugisiska Universidade do Minho, Catchermedia och The University of Birmingham i Storbritannien.

För vidare upplysningar
Marcelo Milrad, professor i medieteknik vid Linnéuniversitetet, e-post marcelo.milrad@lnu.se, mobil 0733-96 95 74
Dr Nuno Otero, lektor i medieteknik, e-post nuno.otero@lnu.se
Christina Dahlgren, pressansvarig, 070-572 26 56

Det EU-finansierade projektet Safeway-2school har syftat till att öka säkerheten och tryggheten för barnen under hela resan. Projektet har haft ett särskilt fokus på situationer där barnen är oskyddade trafikanter. Försök har genomförts mellan 2009–2012 på fem platser i Europa varav Örnsköldsvik är en. Övriga fyra finns i Italien, Polen, Tyskland och Österrike.

I mitten av juni hölls ett avslutande möte för att summera projektet. På mötet i Örnsköldsvik träffades projektdeltagarna och en rad inbjudna europeiska experter inom skolskjutsområdet för att tillsammans diskutera vilka slutsatser man har kunnat dra.

– Bland annat höll vi en mycket lyckad workshop med fokus på framtida rekommendationer samt lagar och förordningar som är nödvändiga om vi ska nå en säkrare och mer attraktiv skolskjutsning. Slutsatsen därifrån är att man måste ha en helhetssyn. Skolreseplaner, stöd för utmärkning av skolskjutshållplatser och förarutbildning är särskilt viktiga inslag, säger Anna Anund, forskare på VTI och koordinator för projektet.

I samband med det avslutande mötet fick deltagarna också en presentation och demonstration av tekniken som använts i de skolbussar som körts i Örnsköldsviks kommun.

Utgångspunkten har varit att använda befintlig teknik och applicera den på skolskjutsområdet.
En del av tekniken är ett navigationssystem som visar vägen bussen ska köras och som även anpassats till vilka som finns ombord. Systemet ger också information om var hållplatser ligger och vilka barn som ska gå ombord eller kliva av samt information om barn och kontaktuppgifter till föräldrar.

Samtliga system som är tänkta att användas av bussförarna har som utgångspunkt att de inte får skapa en ökad mental belastning, utan snarare minska den och bidra till en ökad grad av rutin. Därför har utvärdering av förarens situation varit i fokus och bland annat har mätningar av förarens blickbeteende gjorts med hjälp av en huvudmonterad kamera.

– Tekniken är en del, men jag vill också passa på att poängtera den centrala roll bussförarna har i detta arbete. Det finns anledning att förbättra förarutbildning som berör alla viktiga aspekter som det innebär att köra skolskjuts, säger Anna Anund.

KONTAKT & INFORMATION
För mer information, kontakta Anna Anund, forskare, VTI

– Skolrelevant forskning har ofta svårt att nå ut till dem det berör, lärarna. Här beskriver forskande lärare på ett lättillgängligt sätt sin ämnesdidaktiska forskning. Förhoppningen är att de smakprov boken erbjuder ska inspirera till fortsatt läsning av forskning som lärare finner meningsfull för den egna verksamheten, säger bokens redaktör, docent Hans Lödén.

Forskningen handlar bland annat om betyg och bedömning, om prov och deras betydelse, om interkulturell undervisning, hur man kan intressera pojkar på yrkesprogram för politik eller om läraren mitt emellan styrdokument och skolverklighet.

Bland bidragen kan nämnas Hans Olofssons studie i historia. Han har följt en skolklass som läser om första världskrigets utbrott. Han visar hur läraren begriper orsakerna till krigsutbrottet på ett sätt, läroboken på ett annat och eleverna på ett tredje. Hans Olofsson diskuterar hur ett medvetet användande av historiska tankebegrepp kan användas för att överbrygga skillnaderna i uppfattningar.

De fjorton lärare som presenterar sin forskning ingick i Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap (FLHS) vid Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. Elva av lärarna är gymnasielärare, tre högstadielärare.

– De nationella forskarskolor som startade 2008 inom Lärarlyftet gav en god möjlighet att knyta skola och forskning bättre till varandra. Lärarna som gick forskarutbildningen arbetade kvar i sina skolor en dag i veckan under hela utbildningstiden. Efter sin licentiatexamen återvände de allra flesta till sin lärargärning. Därmed har vi nu personer som fortsatt arbetar som lärare och som är forskarutbildade. De utgör en viktig brygga mellan skola och forskning. Deras forskningserfarenhet är väl värd att ta vara på, säger Hans Lödén.

Antologin ges ut av Karlstad University Press.
Bokens redaktör Hans Lödén är docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet och studierektor i FLHS liksom i den nu pågående lärarforskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, CSD-FL.

Inom den islamska rätten är det däremot förbjudet att häda Gud, profeten Muhammed eller religionen, vilket påverkar yttrandefrihetens gränser.

– Yttrandefrihet är en grundsten i alla demokratier och det bästa sättet att garantera individuell religionsfrihet. Yttrandefriheten ger människor rätt att utmana ortodoxa religiösa idéer och är ett skydd för alla som riskerar att bli förtryckta av extremister. Därför att är det så oerhört viktigt att inte börja värdesätta åsikter utan ge alla människor rätt att tycka vad de vill, säger Mona Samadi, som har skrivit en doktorsavhandling i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Hennes granskning av i vilken utsträckning yttrandefriheten garanteras inom såväl internationell rätt som islamsk rätt lyfter fram att det finns flera tolkningar av den islamska rätten, men att det är grundläggande att du inte får häda religionen och det påverkar yttrandefriheten.

– Det är viktigt att vi tänker på att det finns många versioner av islam och att vi inte låter det extrema bli det som får symbolisera helheten. Vad man kan säga är att den islamska rätten tillåter yttrandefrihet under förutsättning att det används för att sprida sanningen men inte för att sprida ondska eller elakhet, säger Mona Samadi.

Däremot tillåter den internationella rätten inte några begränsningar av yttrandefriheten för att förhindra förtal av religioner. Gränsen för vad som är tillåtet att säga är tydlig. Ingen har rätt att uppmana andra att hota, diskriminera eller använda våld mot någon men lagen skyddar inte religioner eller trosuppfattningar i sig från kritik eller förolämpning. Den skyddar individens rätt att utöva sin religion – och rätten att inte vara religiös.

– Det är viktigt att vi håller fast vid detta för att oliktänkare och modernister ska kunna komma fram. Den islamska rätten är i ett viktigt skede och alla röster har rätt att göra sig hörda för att kunna påverka utvecklingen, säger Mona Samadi.

Hon har undersökt flera olika uppmärksammade fall som varit aktuella under de senaste åren – till exempel tv-serien Omar, som skapade kontrovers i arabvärlden eftersom den skildrade centrala figurer inom islam.

– Stormuftin i Saudiarabien utfärdade en fatwa mot showen med motiveringen att detta är förbjudet i islam, medan en professor i islamsk rätt ansåg att det är tillåtet att avbilda kaliferna i serien, säger Mona Samadi.

Hon ifrågasätter överhuvudtaget föreställningar om att mer känsliga personer bör ges större skydd, eftersom baksidan av detta är att det kan ha en dämpande effekt på yttrandefriheten i allmänhet, påverka politiken och leda till självcensur. Istället lyfter hon fram den amerikanska yttrandefriheten som en bra modell.

– I USA är yttrandefriheten oerhört stark. Det leder till konflikter ibland men de anser att medborgare måste tåla kränkande tal då det inte finns något konstruktivt sätt att värdera tal och dess potentiella skada till en viss del av befolkningen.

KONTAKT
För mer information kontakta Mona Samadi: E-post: mona.samadi@oru.se
Telefon: 019-303455

– Klienternas psykiska symtom minskar och deras självbild blir mer positiv. Detta resultat är något sämre än vad professionella psykoterapeuter presterar. Dock kan resultatet ses som bra, eftersom klienterna inte var alltför dåliga innan terapin, och därför inte hade så stor potential att förändras, säger Inga Dennhag, som skrivit avhandlingen.

I studien undersöks om man utifrån klientens självbild kan förutsäga symtomminskning i terapin. Klienter med en negativ och kontrollerande självbild har störst symtomminskning. Klienter med en negativ självbild före terapin, har ett större psykiskt lidande och är mer motiverad till förändring. Klienter med en kontrollerande självbild kan tillgodogöra sig terapin på ett konstruktivt sätt genom att exempelvis fullfölja terapin och göra sina hemuppgifter.

Avhandlingen undersöker även hur kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk psykoterapi, samt hur tidsfaktorerna en eller två terminers terapi påverkar resultatet. Klienterna i kognitiv beteendeterapi (två terminer) och i psykodynamisk terapi (en termin) fick bäst resultat, d.v.s. störst symtomminskning och en mer positiv självbild.

– I kognitiv beteendeterapi lär sig studenterna många tekniker och det behövs tid för detta. Studenterna blir mer effektiva i lång terapi, där de även hinner koncentrera sig på klientens specifika problem.

Inga Dennhag tog även reda på vilka professionella egenskaper och förhållningssätt studenterna utvecklar under utbildningstiden. Det skedde en större utveckling i studenternas tekniska skicklighet än i deras relationella förmågor.

– Studenterna är kanske mest motiverade att utveckla sin skicklighet. Dessutom har studenterna svårt att förändra de negativa känslorna som kan uppstå i terapirummet, såsom ångest och uttråkningskänslor. Dessa negativa känslor kan bero på studenternas personliga erfarenheter, klienternas överföringskänslor eller annat, säger Inga Dennhag.

Inga Dennhag har en psykologexamen från Umeå universitet. Hon har därefter arbetat som klinisk psykolog inom öppenvårdpsykiatrin i Lycksele. Ett par år senare började hon som adjunkt vid institutionen för psykologi och så småningom började hon avhandlingsarbetet inom projektet Effekter av utbildningsterapier (EUT). Inga Dennhag har under tiden för avhandlingen även varit på ett studentutbyte till Center for Psychotherapy Research, Philadelphia, USA. Där jobbade hon med två forskningsstudier på kokainmissbrukande patienter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Läs hela eller delar av avhandlingen här
Fakta om disputationen:
Måndagen den 22 oktober försvarade Inga Dennhag, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Learning psychotherapy: An effectiveness study of clients and therapists. Opponent var professor Jon Monsen från Oslo universitet, Oslo, Norway.
För mer information kontakta gärna:
Inga Dennhag
Institutionen för psykologi, Umeå universitet
E-post: inga.dennhag@psy.umu.se
Telefon: 090-786 56 33

För patienter med typ 1-diabetes, så kallad barndiabetes, kan behandling med insulinpump öka möjligheterna att nå en bättre blodsockernivå, och därmed minska risken för senare komplikationer som till exempel ögon- och njurskador.

Men långt ifrån alla får behandling med insulinpump. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där forskare granskat samtliga 7 224 patienter som mellan 1999 och 2010 behandlats för typ 1-diabetes vid tio svenska sjukhus.

– Vi ville se om tillgängligheten till behandlingen skiljer sig mellan olika patientgrupper, och om det finns patienter som skulle ha nytta av en insulinpump men som inte får tillgång till behandlingen i Sverige idag, säger forskaren Marcus Lind som genomfört studien tillsammans med Britt-Marie Carlsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin och ordförande för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.

– Vi kan nu se att tillgången till insulinpump varierar stort. Kvinnor får behandlingen ungefär 50 procent oftare än män, och yngre vuxna i åldern 20 till 30 år får behandlingen mer än dubbelt så ofta som patienter i åldern 40 till 60 år. Patienter med dålig blodsockerkontroll fick behandling betydligt oftare än de med bättre kontroll medan de med försämrad njurfunktion fick den mer sällan än de med normala värden.

I genomsnitt har 20 procent av alla vuxna patienter med typ 1 diabetes i Sverige idag tillgång till behandling med insulinpump. Men användningen varierar stort mellan olika sjukhus: på vissa sjukhus får 12 procent av patienterna en pump, på andra uppåt 30 procent.

Varför tillgången skiljer sig så stort är enligt Marcus Lind svårt att säga, men priset är sannolikt ett skäl: behandlingen med insulinpump kostar cirka 30 000 kronor per år och patient, vilket är flera gånger dyrare än traditionell behandling med sprutinjektioner. Ett annat skäl kan vara varierande kunskaper och erfarenheter av behandlingen hos personal på olika vårdenheter.

– För att alla diabetiker ska ha så bra blodsockervärden som möjligt borde sjukvården ha en generellt god tillgänglighet till den mest effektiva och avancerade behandlingen, oavsett vem du är eller vid vilken klinik du vårdas, säger Marcus Lind.

KONTAKT OCH INFORMATION
Marcus Lind, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och specialistläkare NU-sjukvården 0738 311742 0522 15239 lind.marcus@telia.com
Britt-Marie Carlsson, doktorand vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och ordförande i Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård 070 6936917 britt-marie.sfsd@telia.com www.diabetesnurse.se

Artikeln Availability of insulin pump therapy in clinical practice publiceras i tidskriften Diabetic Medicin

Ragnar Söderbergs stiftelse delar från i år ut medel för att stötta yngre forskare som vågar följa nydanande idéer och som har ambitioner att kunna utveckla medicinsk forskning.

I år sökte 180 forskare, men bara åtta valdes ut. En av dem är Marie Lagerquist vid Sahlgrenska akademin, som får 8,5 miljoner kronor fördelat på fem år för att utveckla läkemedel som kan utnyttja östrogenets skydd mot benskörhet.

Marie Lagerquist publicerade nyligen rön i ansedda tidskriften PNAS som visar att östrogen kan skydda mot frakturer och som fått mycket uppmärksamhet.

– Eftersom östrogen kan leda till bieffekter som ökad risk för bröstcancer och blodproppar är det idag olämpligt som läkemedel. I mitt projekt vill jag försöka kartlägga mekanismen bakom östrogenets benskyddande effekter, och se om vi kan skilja ut de positiva effekterna från de negativa, säger Marie Lagerquist:

– Stödet från Ragnar Söderbergs stiftelse innebär att vi förhoppningsvis kan öka kunskaperna och underlätta utvecklingen av nya ”östrogen-lika” läkemedel mot benskörhet orsakad av inflammationer.  

Marie Lagerquist är docent vid Institutionen för medicin och hör till Centrum för Ben och Artrit Forskning (CBAR), som forskar för att förebygga, diagnostisera och behandla benskörhet och ledgångsreumatism.

KONTAKT OCH INFORMATION
Kontakt: Marie Lagerquist, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 031 3423713 0703 554394 Marie.lagerquist@medic.gu.seMona Firoozpour, kommunikatör, Ragnar Söderbergs stiftelse mf@ragnarsoderbergsstiftelse.se 0733 28 30 40

Benskörhet, osteoporos, innebär en nedsatt hållfasthet i skelettet som en följd av sjukdom eller åldrande. Sjukdomen orsakar mycket lidande för de drabbade och dessutom stora kostnader för samhället. Enligt beräkningar är ungefär var tredje vårdplats på landets ortopediska kliniker upptagen av patienter med höftfrakturer eller komplikationer av sådana.

När det gäller högre växters fortplantning bygger det inflytelserika klassificeringssystem som utvecklades av Carl von Linné på det faktum att de reproduktiva delarna är evolutionärt stabila. Detta står i skarp kontrast till reproduktiva organ hos djur med inre befruktning.  Hos dessa är det tvärtom könsorganen som utvecklats snabbast av alla morfologiska egenskaper under evolutionen. Hos praktiskt taget alla djurgrupper, från rundmaskar och blötdjur till reptiler och däggdjur, skiljer sig det hanliga könsorganet markant åt mellan olika närstående arter.

I ett nytt samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet och University of Cincinnati har nu forskarna för första gången lyckats klarlägga den evolutionära kraft som ligger bakom denna snabba utveckling hos en fröbagge (Callosobruchus maculatus).
    
– Våra resultat visar att hos dessa skalbaggar påverkar parningsorganets morfologi hanarnas befruktningsframgång. Eftersom honorna parar sig med flera hanar bestämmer parningsorganets funktion vilken av hanarna som kommer att befrukta hennes ägg, säger projektets vetenskaplige ledare professor Göran Arnqvist.

– Denna konkurrens hanar emellan har orsakat en fantastisk biologisk diversitet och vi tror att det också direkt bidragit till bildandet av nya arter.

Med hjälp av både mikrolaserteknik och genetiska försök har man lyckats förändra morfologin hos det hanliga könsorganet hos dessa skalbaggar, vilket möjligjort den nya studien.

INFORMATION & KONTAKT
Studien har finansierats av bland andra Europeiska Forskningsrådet och Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta Göran Arnqvist, mobil: 070-293 50 32, goran.arnqvist@ebc.uu.

Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worm) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.

Studien har gjorts i ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sars International Centre for Marine Molecular Biology, Norge, och publiceras idag den 25 oktober i den ansedda tidskriften Current Biology. Studier av den mycket outforskade märkliga masken Priapulus initierades av professor Graham Budd vid Uppsala universitet för några år sedan. I den aktuella studien har forskarna nu studerat vilka gener som uttrycktes under utvecklingen av inälvor, mage och anus hos maskembryon.

Det som överraskade forskarna var inte bara att utvecklingen var likadan hos maskarna, människor, fiskar och grodor, utan att exakt samma gener involverade i processen.

– Det betyder att utsprunget till människans mage ligger längre tillbaka i tiden än man trott, troligen cirka 500 miljoner år, säger Ralf Janssen, postdok i professor Graham Budds forskargrupp i paleobiologi vid Uppsala universitet.

Studien är den första som beskriver hela fosterutvecklingen hos dessa märkliga maskar, som har förändrats mycket lite efter den kambriska perioden. De anses vara bland de allra första bilateralt symmetriska djuren i jordens historia. Dessa djur har en vänster och en höger sida, och utgör 99 procent av alla nu levande djur. Historiskt var de uppdelade i två grupper baserat på olikheter i hur de livsavgörande matsmältningsorganen utvecklas under fosterstadiet.

Utvecklingen sker tidigt under fosterstadiet när några celler rör sig in i fostret i en region kallad blastopor. Hos vissa djur blir denna region mun, hos andra anus.

Detta har länge intresserat forskare runt om i världen.

– Det finns en enorm mångfald med outforskade djur i världshaven. Denna studie visar att dessa intressanta maskar kan berätta något viktigt om vårt ursprung och det finns säkert mer att upptäcka om andra organ, säger professor Graham Budd.

Priapulider är havsmaskar som lever på grunt vatten, bland annat på svenska västkusten, där de förökar sig vintertid.

INFORMATION & KONTAKT
Referens: Deuterostomic Development in the Protostome Priapulus caudatus. 2012. J.M. Martín-Durán, R. Janssen, S. Wennberg, G.E. Budd, A. Hejnol. Current Biology: doi:10.1016/j.cub.2012.09.037

För mer information, kontakta Ralf Jensen, mobil: ta Ralf Janssen, mobil: 073-672 66 15, ralf.janssen@geo.uu.se, or Graham Budd, graham.budd@pal.uu.se  

NEES stöds av Europeiska Kommissionens Norra Periferiprogram (NPP) och bedrivs i samverkan mellan Arkitekthögskolan i Cork, Caledonian University i Glasgow, University of Ulster, Artic på Grönland och Umeå Universitet.
Ansökningen är öppen för producenter och tjänsteleverantörer som främjar energieffektivitet i byggnader genom att använda naturliga förnyelsebara eller återvunna produkter och tjänster. Kvalificerade företag bör vara baserade eller verksamma i EU:s norra periferi. Programmet är öppet för företag som producerar eller installerar lokalt producerade ”naturliga” produkter eller tillhandahåller tjänster som förbättrar energieffektiviteten i nya och befintliga bostäder. Beteckningen ”naturlig” omfattar både förnybara och återvunna material, såsom trä, hampa och kalk, halm och returpapper. De tjänster som kan avses, omfattar utformning av hållbara byggnader, utredningsuppdrag samt utbildning och utveckling som främjar lokalt hållbart byggande.
Villkor och ansökningsförfarande:
Den andra ansökningsomgången är öppen från 27 september-6 december 2012.
Företag eller praktiker måste baseras, eller har betydande verksamhet i det så europeiska norra periferiprogrammets område. Detta område omfattar Irlands västkust, Nordirland, norra Sverige och Norge samt Grönland. En karta över området finnas på NEES webbplats. Det inlämnade frågeformuläret kommer att bedömas av en expertpanel av sju erkända experter från de olika partnerregionerna.
Ansökan görs på internet. Ansökningsformulär finns på NEES:s webbplats: neesonline.org [Ref 1]
För mer information, kontakta gärna:
Thomas Olofsson
Telefon: 090 786 67 10
E-post: thomas.olofsson@arch.umu.se
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Riksbankens Jubileumsfond beviljar drygt 332 miljoner kronor till ny forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Samtliga projekt presenteras på RJ:s webbplats. Genom att ge ökade bidrag till nödvändiga kringkostnader hoppas RJ öka forskarnas handlingsfrihet.

Tre större så kallade program får stöd. Catrin Norrby vid Stockholms universitet får 33,5 miljoner kronor för sin forskning om ”Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska”.

Peter Hedström vid Institutet för Framtidsstudier får 35 miljoner kronor för ”Segregation: Mikromekanismer och makrodynamik” och drygt 32 miljoner kronor anslås till Christina Thomsen Thörnqvist vid Göteborgs universitet för ”Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen”.

– I programmen ges forskarna möjlighet att under lång tid och med stor frihet ägna sig åt forskningsfrågorna. Det är viktiga frågor som tas upp, forskning som på lång sikt kan bidra till samhällsutvecklingen, säger RJ:s vd, Göran Blomqvist. 

– Styrelsen tog dessutom beslut om att finansiera 41 mindre projekt. Årets projekt sträcker sig över ett brett ämnesfält: välfärdsbegreppens historia, hur litterärt värde skapas och tecknade serier i andra världskrigets Sverige. De tar sig även an frågor såsom värdemönster bland kommunala tjänstemän, hur kultur, etnicitet, kön och ålder förhandlas under rättegångar, hur en publik värderas och skapas, FN:s strategier i fredsbevarande operationer, utvärdering av miljöekonomiska styrmedel samt suveränitet och sjöröveri.

Dessutom ges fortsatt anslag till fortsatt utgivningen av Tage Erlanders dagböcker, en satsning som RJ har finansierat sedan 2002 och hittills har resulterat i 13 band.

– RJ arbetar för att öka forskarnas handlingsfrihet och befria dem från arbetet med att söka tilläggsanslag. Därför ökar vi årets bidrag till drift och publicering med open access med 20 procent – kostnader som är nödvändiga för forskningen, säger Göran Blomqvist.

För att underlätta framtida forskning finansierar RJ ett antal infrastrukturella projekt. I år godkändes 12 ansökningar. Bland dessa kan nämnas vidareutveckling av filmarkivet.se, tillgängliggörande av EWK-museets (Ewert Karlsson) bildsamling av politiska satirteckningar samt utgivningen av fullständiga textversioner av Linnés brev, The Linnaean Correspondence.

– RJ är en av de viktigaste finansiärerna för svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. I den nya forskningspropositionen ser vi att regeringen inser vikten av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, men de nödvändiga resurserna för att utveckla potentialen uteblir. Den forskning som RJ finansierar tillför kunskap som stödjer samhällsutvecklingen både på kort och på lång sikt, avslutar Göran Blomqvist.

Dessutom beviljade styrelsen ytterligare 20 miljoner kronor till satsningen på spetsforskningsprogrammet Pro Futura, samt 40 miljoner kronor till 8 projekt i den särskilda satsningen på forskning om förmodernitet. 
 
INFORMATION & KONTAKT
För mer information, kontakta vd Göran Blomqvist, mobil 070-35 27 130.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.