I det senaste numret av Interactive Journal of Medical Research kan man läsa om en interventionsstudie i ett projekt för att förbättra kvaliteten i e-receptmeddelanden, där Sten-Erik Öhlund, industridoktorand vid Linnéuniversitetet, har medverkat.

– Syftet med projektet var att förbättra samverkan i förskrivningsprocessen – mellan vårdens journalsystem och apoteksvärldens apotekssystem – genom att förbättra kvaliteten på e-receptet som är länken mellan dessa system och verksamheter, säger Sten-Erik. Detta var ett unikt tillfälle att studera effekterna av ett förbättringsprojekt med avseende på kvaliteten på meddelandet.

Resultaten i studien är anmärkningsvärda. Innan förbättringsåtgärderna hade mer än 98 procent av e-recepten minst ett fel, efter åtgärderna hade denna siffra sjunkit till endast 0,009 procent.

– För att genomföra förbättringsåtgärderna krävdes ett starkt engagemang från de olika aktörernas sida, berättar Sten-Erik, och vi kan dra slutsatsen att det är oerhört viktigt att engagera de berörda aktörerna i gemensamma projekt. Det är också viktigt att skapa processer för övervakning, förvaltning och support, avslutar han.

Studien har finansierats av Logica Sverige AB, e-hälsoinstitutet, Linnéuniversitetet samt Apoteket AB.

KONTAKT & INFORMATION
Studien: Öhlund SE, Åstrand B, Petersson G, Improving Interoperability in ePrescribing, Interact J Med Res 2012;1(2):e17

Sten-Erik Öhlund är knuten till eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet samt Linköpings Universitet. Samtidigt arbetar han som konsult på Logica som nu är en del av CGI.

Utrustningen det handlar om är dels en så kallad ”Blueview”, en slags högfrekvent scanner som kan placeras på botten. 

– Genom att ställa sändaren på till exempel ett vrak kan en detaljerad dokumentation ske av skrovet på kort tid och med mycket hög noggrannhet, förklarar Joakim Holmlund, disputerad fysiker, verksam vid MARIS samt projektledare på MMT.

Särskilt användbar blir scannern på djupt liggande vrak där dykning är svår och komplicerad.  Sådana är förhållandena på de nyupptäckta och spektakulära vraken efter Mars (från 1564) och Svärdet (från 1676) utanför Öland.

Ett problem är ofta också att arkeologiska lämningar i Östersjön är täckta av tjocka lager av sediment.  Detta kan vara förklaringen till att så få riktigt gamla förhistoriska arkeologiska lämningar hittills har hittats. En alldeles ny metod finns dock för att råda bot på detta, nämligen en så kallad ”Buried Object Sonar System”(BOSS). Med en BOSS kommer marinarkeologerna på MARIS och deras partner ha en möjlighet att se 3-dimensionella bilder av föremål under bottenytan.  En teknik som kanske rent av gör att såväl brons- som stenålderns östersjöbåtar kan hittas framöver.  

Professor Johan Rönnby, som leder arbetet vid MARIS på Södertörns högskola är mycket glad över det nya anslaget.

– All arkeologi, både på land och under vatten, är en kombination av humanistisk tolkning och konkret källmaterialkännedom. Den nya utrustningen och samarbetet med MMT ger oss spännande nya möjligheter att såväl hitta som rekonstruera såväl fynd som hela miljöer under vatten!

Marinarkeologi vid Södertörns högskola

Svensk marinarkeologisk forskning har internationellt ett mycket gott rykte och Sverige anses vara ett av de ledande länderna i världen inom detta fält. I samband med uppbyggandet av Södertörns högskola var marinarkeologi ett av de ämnen som inrättades på det nya lärosätet 1997. Södertörns högskola är idag det enda lärosätet i landet som bedriver marinarkeologisk forskning och utbildning. Södertörns högskola med sitt marinarkeologiska forskningsinstitut MARIS spelar därför en central roll i den vetenskapliga utvecklingen av fältet.

En viktig del av utvecklingen av ämnet är nya metoder för undervattensarkeologi. Sökning, kartering och utgrävning under vatten kräver särskild teknik och speciella färdigheter. Det är särskilt tydligt om det handlar om att undersöka lämningarna på stora djup. Istället för skärslev, tumstock och måttband handlar det då snarare om undervattensrobotar, multibeamlod och djupdykarteknologi. MARIS har genom ett nära samarbete med företaget Marin Mätteknik inom ramen för tidigare projekt utvecklat och genomfört internationellt uppmärksammade arbeten runt detta.

Kontakt: Joakim Holmlund: 0733-45 14 30 och Johan Rönnby: 070-643 24 61

Den 23 november försvarade Anna Jenkins sin doktorsavhandling i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Jenkins har undersökt hur företagare uppfattar och hanterar en konkurs.

Avhandlingen, som har titeln “After Firm Failure: Emotions, learning and re-entry”, bygger på nästan trehundra intervjuer med företagsledare i både små och stora företag som gått igenom en konkurs.

När ett företag misslyckas kan det leda till lärdomar, som i sin tur kan bli en språngbräda till framtida framgångar. Men det kan också innebära en kris som det är svårt att återhämta sig från. Anna Jenkins fokuserar på hur företagare drar lärdom, reagerar känslomässigt och återhämtar sig från de emotionella och ekonomiska kostnaderna av en konkurs. Hon menar att det kan vara svårt att lära sig av ett misslyckande och få motivation att på nytt starta företag.  Hon föreslår också att det kan vara lättare att handskas med de ekonomiska kostnaderna för ett misslyckande än de psykologiska.

– Det skulle aldrig komma några nya innovationer om inte folk var beredda att ta risker. Små och nya företag skapar arbetstillfällen. Hur en företagare påverkas av en konkurs kan ha betydelse för hur många andra individer som väljer att bli företagare. Om konkurs innebär en skuldbeläggning för individen kan det därför få konsekvenser på makronivå, säger Jenkins.

Fakultetsopponent var professor Holger Patzelt, Technische Universität Munchen. I betygsnämnden satt professor Deniz Ucbasaran, Warwick Business School, professor Joakim Wincent, Luleå University of Technology och professor Leona Achtenhagen, JIBS. Ordförande var huvudhandledare professor Johan Wiklund, JIBS och Syracuse University.

Betygsnämnden slog fast att avhandlingen tar upp ett ämne som har betydelse för akademiker, näringsliv och beslutsfattare, och att den ger ett betydande bidrag till forskningsområdet.

Spelforskaren Jonas Linderoth, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, har under tio månader följt en sammanslutning av spelare i världens största online-rollspel World of Warcraft. Under studiens gång deltog han nästan dagligen i spelarnas fiktiva online-liv, han filmade vissa sekvenser och intervjuade dem.

– De är inte vilka spelare som helst utan rollspelare som verkligen vill få en upplevelse av att vara i en annan värld, säger Jonas Linderoth.

Resultatet visar att spelarnas känsla av att vara någon annan i en fantasivärld är skör och endast uppnås i kortare stunder.

– Det är precis tvärtom mot alla spekulationer om hur detta fungerar. Spelarnas problem är inte att de förlorar kontakten med verkligheten, problemet är att verkligheten hela tiden gör sig påmind och förstör inlevelsen, säger Jonas Linderoth.

En orsak till detta är spelmekaniken som gör det svårt att upprätthålla en trovärdig historia. Spelarna måste vara kreativa och själva bidra till fiktionen genom att skapa förklaringar till varför fiender alltid återuppstår och hur det kan komma sig att deras karaktärer kan kommunicera över distans i en fantasyvärld.

– Detta kräver att spelarna har en god fantasi och kommunikativ förmåga med sig in i spelet, att de med sin egen kreativa och språkliga förmåga levandegör spelvärlden, säger Jonas Linderoth.

Studien ger därigenom en radikalt annorlunda bild än den populära föreställningen att fiktionen i ett online-rollspel kan vara så stark att man inte kan värja sig från den. Inlevelsen bygger på att spelaren har vissa förmågor och det är därför inte något man enkelt kan använda i pedagogiska sammanhang.

INFORMATION & KONTAKT
Studien är publicerad i novembernumret av den vetenskapliga tidskriften Symbolic Interaction

För mer information kontakta:
Docent Jonas Linderoth: telefon: 0709–596 022, e-post: jonas.linderoth@ped.gu.se

Den årliga attitydundersökningen Mångfaldsbarometern kartlägger svenskars aktuella attityder till den etniska mångfalden. Studien baseras på 1000 personer, ett slumpmässigt urval av hela befolkningen.

Studien visar att det i Sverige finns en mycket stabil grupp som har extremt negativa attityder till mångfald. Den utgör 5,6 procent av befolkningen (6,3 % om man bara tar hänsyn till de som är födda i Sverige). Beroende på vad som händer i det svenska samhället, bland annat i relation med den ekonomiska krisen, kan denna grupp öka till 11,4 procent, motsvarande den andel som medger att de har haft dåliga erfarenheter med invandrare.

Extrema händelser, till exempel kombinationen av hög arbetslöshet och en uppfattning om växande hot från främmande religiösa/kulturella uttryck, kan leda till att den extrema gruppen växer ytterligare. 20,3 procent medger till exempel ett mycket stort motstånd mot islamiska symboler. Vid allvarliga kriser där det svenska samhället känns hotat i sina grundläggande värderingar och välfärdssystem bedömer forskarna att gruppen med extremt negativa attityder kan växa ännu mer bland de som anger att de aldrig interagerar med invandrare. År 2012 var det 32,8 procent.

Kvinnor har i större utsträckning än män – liksom personer som bor i storstäderna, högutbildade och personer i medelålder – positivare erfarenheter med invandrare. Däremot män, äldre, personer med endast grundutbildning eller gymnasieutbildning och de som bor i glesbygd, tenderar att medge mindre positiva erfarenheter. En tendens märks att också ungdomar, som tidigare visade mycket positiva attityder, tenderar att bli mindre positiva.

De extremt negativa attityderna har ökat mest hos personer med bara grundutbildning (10,8% jämfört med 7,2% 2011), men också för dem som har högskolestudier (2,2% jämfört med 1,2% 2011).

Attityderna till religiös mångfald är i stort sett negativa. Ett index som mäter attityder i förhållande till religion visar för året 2012 att 47,9 procent av den svenska befolkningen är mycket eller ganska negativa. Männen är negativare (54,4%) än kvinnorna (45,6%). Hos de som bara har grundutbildning är dessa negativa attityder 63,3 procent medan andelen är 34,8 procent hos de som har högskolutbildning.

Motståndet mot muslimska symboler som slöjor är stort med ett visst undantag. Motståndet i Sverige mot burka och niqab är kompakt. 85,4 procent respektive 81,8 procent anser att de är helt eller ganska oacceptabla.  Motståndet mot chador är däremot mindre (37,7%) medan Hyab och Shayla bedöms av en majoritet som acceptabla (65,7% respektive 65,5%).

Ett index som mäter hur folket förhåller sig till samtliga slöjor visar att 20,3 procent av de som besvarade frågeformuläret har ett extremt stort motstånd mot alla typer av muslimska slöjor, något som enligt forskarna kan anses vara en bra indikator för graden av islamofobi i Sverige.

Attityderna till mångfalden i relation till kulturen är ambivalenta, drygt hälften tog avstånd från påståendet ”Invandrarna utgör en fara för vår kultur” åren 2005-2011, men andelen minskar 2012.

Majoriteten av det svenska folket (66%) tycker 2012 att vissa invandrargrupper inte kommer att kunna integreras till det svenska samhället.

På frågan om hur ofta den svarande umgås med personer som invandrat från andra länder visar det sig att 32,8 procent aldrig interagerar med utomeuropeiska invandrare.

– Man kan säga att studien visar att många har en positiv attityd till mångfald, men ändå känner kulturellt avstånd till invandraren och vissa nationaliteter. Det är alltså inte samma sak att ha en positiv attityd som att uppleva kulturell närhet, förklarar Orlando Mella, en av studiens två medförfattare.

INFORMATION & KONTAKT
För mer information om studien, kontakta professor Orlando Mella, tel: 018-471 15 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 51 68.

Rapporten kan laddas ned från sociologiska institutionens hemsida.

– All elektronik och mycket av vår nuvarande teknologi är baserad på transport av elektrisk laddningar. Ja, transport av elektriska laddningar har varit otroligt nyttigt för mänskligheten.
Det säger Patrik Henelius, universitetslektor på institutionen för Teoretisk fysik vid KTH.

Det är han som tillsammans med två forskargrupper från McMaster University och University of Waterloo i Kanada gjort genombrottet som bland annat resulterat i publiceringar i väl ansedda Nature Communications och Nature Physics.

Vad går forskningen då ut på? Jo, som bekant så har en stavmagnet en nordpol och en sydpol. Försöker man isolera de två polerna genom att klyva stavmagneten så uppstår två magneter med varsin nord och sydpol. Det går alltså inte att skapa separata magnetiska nord- och sydpoler på detta sätt.

Fysikern Paul Dirac förutspådde redan 1931 att magnetiska monopoler existerar och forskare har därför förgäves letat efter sådana med mycket sofistikerade mätutrustningar, men inte hittat spår efter dem. Därför har man inte varit säker på om sådana magnetiska motsvarigheter till vanliga elektriska laddningar överhuvudtaget existerar.

Efter en spektakulär teoretisk förutsägelse 2008 lyckades dock forskare 2009 experimentellt se monopoler inuti ett material som kallas spinn-is, en familj magnetiska material baserade på de sällsynta jordartsmetallerna. I detta material lyckas alltså de magnetiska nord- och sydpolerna särskilja sig från varandra och röra sig fritt.

Genombrottet bidrog till att ge forskningen på området en rejäl skjuts framåt.

– Mycket av vår teknologi är som sagt baserad på transport av elektriska laddningar (elektricitet) och därför har flera forskargrupper sedan 2009 börjat studera om det är möjligt att skapa strömmar av magnetisk laddningar i spinn-is. Därmed har ett nytt forskningsområde kallat ”magnetricitet” skapats, säger Patrik Henelius.

Han fortsätter med att berätta att han och kollegornas arbete öppnar upp möjligheter för att konstruera ”magnetrika” komponenter som är baserade på magnetiska laddningar i stället för elektriska laddningar. Magnetiska komponenter som resistorer och kondensatorer är fullt tänkbara.

– Jag talar inte om att ersätta traditionell elektronik, men forskningen och forskningsområdet öppnar helt klart upp för nya möjligheter. Precis som halvledarindustrin en gång i tiden insåg så är renheten kritisk för att kunna kontrollera materialets egenskaper. I detta fall påverkar renheten flödet av monopoler, säger Patrik Henelius.

– Hon ville fortsätta som forskare, men hennes möjligheter till en akademisk karriär begränsades både av formella förordningar och kulturella strukturer. Fast besluten att ägna sig åt vetenskap forskade hon därför istället på egen hand, med varierande framgång, berättar Kristina Espmark, som disputerar i idéhistoria vid Umeå universitet med avhandlingen Utanför gränserna: en vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler.

Kristina Espmark visar hur Cleves forskning utvecklades i relation till hennes liv i övrigt. Gränser spelar en viktig roll i undersökningen eftersom Cleves verksamhet reglerades av olika slags gränser, till exempel mellan professionella och amatörer, mellan män och kvinnor och mellan olika akademiska ämnen.

– Cleve disputerade i botanik och från unga år studerade hon särskilt kiselalger. Hon blev snart en framgångsrik specialist i Sverige på denna mikroskopiska växtgrupp. Efter att hon under 1950-talet publicerade en omfattande flora över dem, belönades hon till exempel med hederstiteln professors namn för sitt arbete, säger Kristina Espmark.

Cleve var också under en period verksam som kemist, bland annat som oavlönad medarbetare till sin make, nobelpristagaren Hans von Euler-Chelpin (1873–1964). Deras äktenskap varade i tio år och efter skilsmässan 1912 sökte Cleve anställning som kemist.

Under några år var hon chef för ett industrilaboratorium i Värmland, men hon försörjde huvudsakligen sig själv och sina fem barn som lärarinna.När hon 1923 lade fram en egen tolkning av den nordiska landmassans nivåförändringar efter inlandsisens tillbakadragande, utlöstes dock en kontrovers med etablerade geologer som följde henne resten av livet.

Kristina Espmarks avhandling visar att forskningen var en viktig konstant i Cleves liv, samtidigt som hennes ämnesval, möjligheter och tolkningar även styrdes av andra faktorer än strävan efter kunskap.

INFORMATION & KONTAKT

Avhandlingen heter Utanför gränserna: en vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler

Disputationen äger rum den 30 november, kl 13.00, i Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent: Anders Lundgren, professor emeritus, institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

Kontaktuppgifter: Kristina Espmark, kristina.espmark@idehist.umu.se,
tfn +46 70 320 21 47

Om inlandsisarna i Antarktis och på Grönland minskar påverkar det vattenståndet i världshaven.
Därför är det ett problem att dagens kunskap om oceancirkulationen nära stora glaciärer i Västantarktis är bristfällig. Det medför att forskarna inte med säkerhet kan förutsäga hur vattenståndet kommer att förändras i framtiden.

— Det finns en tydlig minskning av ismassan på Västantarktis och speciellt runt glaciärerna som mynnar ut i Amundsenhavet, säger forskaren Lars Arneborg, vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.

Han har tillsammans med forskarkollegorna Anna Wåhlin, Göran Björk och Bengt Liljebladh studerat oceancirkulationen i Amundsenhavet.

En orsak till att västra Antarktis är speciellt känsligt är att största delen av isen vilar på områden som befinner sig under havsnivån. Varmt havsvatten tränger under isen och orsakar ökad avsmältning underifrån.

— Det är alltså troligen en förändring i oceancirkulationen i Amundsenhavet som har orsakat den ökade isavsmältningen, säger Lars Arneborg.

Hittills har forskarna varit hänvisade till studier med hjälp av högupplösta datormodeller.

— Men det har funnits väldigt få oceanografiska mätningar från Amundsenhavet som har kunnat bekräfta eller vederlägga resultat från datormodellerna. Det har inte heller tidigare funnits några vinterdata. Havsis och isberg har gjort det omöjligt att komma dit på vintern och det är svårt att ha instrument ute året runt.
Men sedan 2010 har göteborgsforskarna kunnat ha instrument ute i Amundsenhavet och mäta inflödet av varmt havsvatten mot glaciärerna.

Observationerna visar att det varma havsvattnet strömmar in mot glaciärerna i en jämn ström över hela året i motsats till modellresultaten som visar på en kraftig årscykel.

— Detta visar hur viktigt det är med observationer för att undersöka om de modeller vi använder beskriver något som liknar verkligheten. Både i Västantarktis och kring Grönland har varma havsströmmar orsakat mycket mer avsmältning än någon modell har förutsett, säger han.

Forskarna vill ha flera och längre tidsserier av observationer för att kunna förbättra modellerna och uppnå en bättre förståelse.

— Först då kan vi säga något om hur Antarktis och Grönlands ismassor kommer att förändras i framtiden, säger Lars Arneborg.

I takt med att fler lever till en högre ålder blir demenssjukdom ett allt större problem i samhället. För att de som drabbas ska få rätt vård och hjälp är det viktigt att upptäcka sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt.

– Som logoped och språkintresserad har jag forskat för att bidra till att utveckla bättre diagnostiska verktyg för demens. Jag och mina kolleger har undersökt det semantiska minnet hos allt från unga friska till äldre med normal försämring av minnet och till dem som har utvecklat demens. Det har vi gjort genom olika språkliga och neurofysiologiska tester, säger Raffaella Crinelli, doktorand och författare till den aktuella avhandlingen.

I arbetet använde forskarna till att börja med ett par enkla, etablerade språktester som är utformade för demenssjukdom. Dessa språktester mäter den aktiva förmågan att finna ord, substantiv respektive verb. Här gällde det att på en minut dels nämna så många djur som möjligt, dels nämna vad en person kan göra. Forskarna kunde visa att de dementa har skadad ordhämtning – i synnerhet när det gäller verben – och att detta hör ihop med en för låg genomströmning av blod i vissa delar av hjärnan.   

Men forskarna konstruerade även ett helt nytt språktest för att diagnostisera patienter med demenssjukdom. Testet prövar hjärnans förmåga att automatiskt hitta rätt kombinationer av ord. I testet ingår ordpar som semantiskt hör ihop, likaväl som semantiskt orelaterade ord. Det är både konkreta ord, som till exempel ”stol + bord”, och abstrakta ord, som ”ursprung + inledning”. Dessa riktiga ordpar har blandats med ordpar som inte alls matchar varandra.

Resultaten visar att äldre friska var lika bra på så kallad automatisk ordhämtning som yngre människor. Denna automatiska ordhämtning fanns kvar hos personer med mild demenssjukdom, men såg olika ut om patienterna hade Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium eller så kallad semantisk demens, alltså bevarad talförmåga men problem med att förstå ords betydelse. Bland annat såg forskarna skillnader i reaktionstider hos friska äldre och patienter med Alzheimers respektive patienter semantisk demens, där de förstnämnda var snabbast och de sistnämnda tog längst tid på sig. Vid tester som innebar mer krävande ordinhämtning syntes också tydliga skillnader mellan personer med mild demens och friska kontroller. Resultaten av det nya språktestet korrelerades med markörer för hjärnans aktivitet och ett mått på blodgenomströmning i hjärnan för att säkerställa diagnoserna.

I en annan delstudie i avhandlingen använde forskarna magnetkamera för att jämföra hjärnan hos Alzheimerssjuka och personer med semantisk demens. De kunde då se att den vita substansen krympt i ett specifikt område i hjärnan, kallat inferior longitudinal fasciculus, hos personer med semantisk demens, vilket skulle kunna tyda på att detta område är viktigt för det semantiska minnet.

– Vår forskning visar att enkla tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera, säger Raffaella Crinelli.

INFORMATION
Studierna i avhandlingen bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Waldau universitetssjukhus för psykiatri i Schweiz. Arbetet har finansierats genom Nationella forskarsolan i vård och omsorg, Stiftelsen Lions forskningsfond för åldersrelaterade sjukdomar, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Stiftelsen Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, och Alzheimersfonden. Huvudhandledare har varit professor Lars-Olof Wahlund vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Doktorsavhandling: ”When I show the Beatles then you say: ‘Ramones!’ – Imagining semantic memory in Alzheimer’s Disease and Semantic Dementia”, Raffaella M Crinelli, Karolinska Institutet 2012.  ISBN: 978-91-7457-759-4.

Under de senaste två åren har ledande europeiska havsforskare träffats för att väva samman tre separata nätverk till ett nätverk, EuroMarine, som täcker allt från gener till ekosystem.

– Det blir allt viktigare inom havsforskningen att ta helhetsgrepp och undersöka samma problem från så många olika perspektiv som möjligt. Därför måste kunskapsutbytet mellan forskare från olika discipliner bli mer effektivt. Det är till exempel viktigt att information om en fisks gener når fram till forskare som studerar miljön där fisken lever och tvärtom, säger Mike Thorndyke på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, som under snart två år har samordnat planeringsarbetet för EuroMarine.

Samarbete inför framtiden
Det sista mötet inför att förverkliga EU-projektet EuroMarine, som är ett tvärvetenskapligt nätverk om havsforskning, organiseras av Göteborgs universitet i Bryssel med bland annat högprofilerade talare från EU-kommissionen, som Anne Glover, EU:s första vetenskapliga chefsrådgivare och Donald Dingwell, generalsekreterare för European Research Council (ERC).

– Vi förväntar oss minst 100 havsforskare på mötet och de kommer att få veta mer om det senaste inom havsforskning och får dessutom vara med och påverka vägen framåt för EuroMarine-projektet. Detta är otroligt viktigt för ett fortsatt framgångsrikt Europa, säger Mike Thorndyke.

Utvecklar strategier för havsforskning
När EuroMarine är etablerat i början av 2013 kommer nätverket att arbeta med att utveckla strategier och tjänster för att göra prioriteringar för forskningen, underlätta informations-och kunskapsutbyte mellan forskare och att utbilda kommande generationer av multidisciplinära marina forskare.

– Haven längs de europeiska kusterna är en fantastisk resurs för alla européer med fiske och vattenbruk och även havet som en källa för vårt välbefinnande. Men kusterna är utsatta för överutnyttjande, klimatförändringar och ett ökat befolkningstryck. Vi behöver mer kunskap, det är faktiskt så att vi vet mer om månen än vad vi gör om våra hav, säger Mike Thorndyke.

För ytterligare information: www.euromarineconsortium.eu

I Sverige drabbas ungefär 1-2 procent i befolkningen av celiaki (även kallat glutenintolerans), men de flesta får aldrig vetskap om sin sjukdom. Röster har därför höjts för en allmän testning för celiaki. För att motivera en allmän screening krävs en del förutsättningar: bland annat att sjukdomen är ett viktigt hälsoproblem, att det finns en effektiv behandling och att det finns lämpliga metoder för att hitta sjukdomen. Celiaki är en vanlig sjukdom som om den förblir obehandlad kan ge negativa hälsoeffekter såsom mag-tarmbesvär, trötthet, blodbrist, benskörhet, och sämre livskvalitet. En effektiv behandling finns i form av glutenfri kost, vilket innebär att man utesluter allt vete, råg och korn i födan. Via ett blodprov kan man få reda på om en person har förhöjd risk för celiaki, men för en slutgiltig diagnos krävs ett vävnadsprov från tunntarmen. Således är flertalet av förutsättningarna för allmän screening uppfyllda.

– En allmän screening för celiaki är dock fortfarande kontroversiell eftersom de flesta studier om sjukdomen och dess komplikationer har genomförts på patienter med så pass märkbara symtom att de till slut fått diagnosen via sjukvården. Vi är inte helt säkra på att alla de personer man kan hitta med en screening löper lika stora långsiktiga risker av att förbli obehandlade, kommenterar Anna Rosén. Innan vi genomförde vår studie fanns det dessutom ingen kunskap om hur de som fick kännedom om sin sjukdom via en allmän screening upplevde det.

Genom en skolbaserad screening-studie av 7208 tolvåringar i Sverige identifierades 153 barn med sedan tidigare oupptäckt celiaki. I avhandlingen beskrivs hur dessa barn och deras föräldrar upplevde att få en celiakidiagnos upptäckt via en allmän screening. De som deltog i studien var inte alls förberedda på beskedet att de faktiskt hade celiaki. Drygt ett år efter diagnosen följde 72 % strikt den rekommenderade behandlingen och 54 % upplevde att de mådde bättre än tidigare. Hur hälsan och välbefinnandet förändrades efter diagnos och behandling varierade dock mycket, men det var tydligt att de sociala konsekvenserna av att plötsligt behöva följa en strikt diet påverkade en del barn negativt. I avhandlingen diskuteras huruvida en allmän screening för celiaki bör införas i Sverige och slutsatsen är att det behövs mer kunskap innan det kan rekommenderas.

INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Rosén, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och läkare vid avdelningen för klinisk genetik, Norrlands universitetssjukhus. Hon kan nås på:
Tel: 070-2275279
E-post: anna.rosen@epiph.umu.se

Torsdagen den 6 december försvarar Anna Rosén, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Screening för celiaki hos 12-åringar. Metoder för att hittas och vad hände sen? (engelsk titel: Mass screening for celiac disease in 12-year-olds. Finding them and then what?).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är docent Claes Hallert, Hälsouniversitetet i Linköping.
Läs hela eller delar av avhandlingen på

Magåkomman IBS, som yttrar sig i form av smärta och obehag i magen, stört avföringsmönster samt svullnad och uppblåsthet i magen, har utvecklats till en folksjukdom. Senare studier visar att cirka 15 procent av alla svenskar lider av IBS i olika grad – samtidigt vet forskarna fortfarande inte vad som orsakar åkomman, och effektiv behandling för de värst drabbade saknas.  

Studier vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att psykologisk behandling med hypnos kan ge en effektiv lindring som dessutom är bestående över tid: i en studie där 138 patienter med IBS behandlades med hypnoterapi upplevde 40 procent en tillfredställande minskning av symtomen, och 85 procent av de som varit hjälpta hade effekt av behandlingen även sju år senare.

Studierna ingår i en avhandling som nu drar slutsatsen att hypnoterapi bör införas som del den kliniska vården av patienter med svår IBS.

– Vi kan i fyra olika studier visa att hypnoterapi hjälper mot IBS även när behandlingen ges utanför högspecialiserade hypnoterapicenter. Behandlingen ökar livskvaliteten och patientnöjdheten är mycket hög, dessutom har metoden potential att spara sjukvårdsresurser, säger Perjohan Lindfors, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Behandling med hypnoterapi går ut på att patienten genom djup avslappning och individuellt anpassade hypnotiska suggestioner lär sig kontrollera sina symtom, antingen genom att avleda eller fokusera på symtomen.
   

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Implementation of gut-directed hypnotherapy for irritable bowel syndrome in clinical practice försvaras vid en disputation den 5 december.

Perjohan Lindfors, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare i gastroenterolog vid Sabbatsbergs sjukhus 070 4969814 perjohan-lindfors@tele2.se

Huvudhandledare: Professor Magnus Simrén, magnus.simren@medicine.gu.se, 031 3428068

Rädslan för negativa konsekvenser i samband med rörelse gör att många som drabbats av hjärtsjukdom undviker fysisk aktivitet och träning. Rörelserädslan, som är en normal psykologisk reaktion i det akuta skedet, gör att patienter i många fall inte vågar engagera sig i hjärtrehabiliteringen.

Forskare vid Sahlgrenska akademin visar i en avhandling att rörelserädsla är betydligt vanligare än vad man trott. Doktoranden Maria Bäck har studerat 332 patienter med kranskärlssjukdom, sex månader efter den akuta hjärthändelsen. Studien visar att var femte patient är rörelserädd.

– Det är allvarligt. Rörelserädda patienter deltog i lägre utsträckning i hjärtrehabilitering, presterade sämre på muskeltester och hade en lägre nivå av fysisk aktivitet, främst aktiviteter med en medelhög eller hög intensitetsnivå. De upplevde dessutom en sämre livskvalitet, en högre grad av oro och ångest, och hade ett större midjemått jämfört med patienterna som inte var rörelserädda, säger Maria Bäck, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Studien är den första som undersöker rörelserädsla hos patienter med kranskärlssjukdom. Fenomenet är dock välkänt inom vården, och har i studier på andra patientgrupper, främst patienter med långvarig smärta, visat sig vara ett hinder för en lyckad rehabilitering.

Maria Bäcks avhandling visar att rörelserädslan minskade hos de som medverkade i fysisk träning och hjärtrehabilitering. Forskarnas slutsats är att patienter med rörelserädsla måste identifieras så tidigt som möjligt i rehabiliteringsförloppet, för att kunna få hjälp med träningsbaserad hjärtrehabilitering.

– Vi vet att träningsbaserad hjärtehabilitering både minskar dödligheten och har en positiv psykologisk påverkan. Att utveckla riktade åtgärder för rehabilitering av patienter med en överdriven rörelserädsla är därför oerhört viktigt, säger Maria Bäck.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Exercise and physical activity in relation to kinesiophobia and cardiac risk markers in coronary artery disease försvaras vid en disputation den 16 november.

Kontakt: Maria Bäck, doktorand vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 0736-534963 maria.m.back@vgregion.se

Huvudhandledare Johan Herlitz, professor, leg läkare, 0734-612002, Johan.herlitz@gu.se

Helena Jahncke, doktorand vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning att prestationen i koncentrationskrävande arbetsuppgifter försämras av normala ljudnivåer och bakgrundsprat i kontorslandskap. I sin avhandling ”Cognitive Performance and Restoration in Open-Plan Office Noise” undersöker hon hur bakgrundsljud påverkar kognitivt arbete, trötthet och stress.

Det är en vanlig uppfattning att kontorslandskap förbättrar kommunikationen bland de anställda och att företag och organisationer kan spara pengar genom att minska lokalkostnaderna när fler kan arbeta på en mindre yta.

Sämre prestationer. Tidigare forskning har dock inte gett några entydiga belägg för att kommunikationen verkligen förbättras. Dessutom har det varit svårt att bedöma vilka kostnader en försämrad akustisk miljö kan medföra, t.ex. i form av försämrad arbetsprestation, när man bygger om från enskilda kontor till kontorslandskap.

– Vi har sett att prestationen försämras 2-10 procent om det går att uppfatta vad kollegor i bakgrunden säger jämfört med om talet inte går att urskilja, säger Helena Jahncke. Hur mycket prestationen försämras är beroende av vilken uppgift som utförs, det vill säga vilka kognitiva processer som krävs för uppgiften. Det är framför allt uppgifter som kräver koncentration och som involverar uppsökning, repetition och memorering av information som påverkas mest av bakgrundsljud.

Om man gör en enkel kostnadskalkyl för 110 anställda med en medellön på 25 500 kronor, ger en prestationssänkning på 2 procent ett tapp på cirka 1 miljon kronor om året (förlust i arbetstimmar x lön/timme x sociala kostnader).

Tröttheten ökar och motivationen sjunker. Resultaten visar också att normala ljudnivåer i kontorslandskap (50-60 dB i genomsnittlig ljudnivå) ger ökad trötthet och mindre motivation jämfört med om man kan reducera ljudnivån med 12-30 dB, vilket kan vara svårt att uppnå utan att sätta upp väggar. Resultaten visade även att ljudnivåeffekterna var mer försämrande för personer med hörselnedsättning.

– Om personalen tröttas ut kan det på sikt leda till ohälsa och sjukskrivningar och då ökar företagens kostnader ytterligare. Vi har även kunnat påvisa att fortsatt bullerexponering under en rast kan minska motivationen och försämra den efterföljande prestationen ännu mer.

Vilka arbetsuppgifter som ska genomföras och vilka individuella förutsättningar som finns är något som bör beaktas när man utformar kontorslokaler framöver. Man behöver även börja fundera över hur ljudförhållandena ser ut i de miljöer som uppsöks för olika former av återhämtning, som till exempel personalrestauranger och fikarum säger Helena Jahncke.

INFORMATION OCH KONTAKT
Den 23 november försvarar Helena Jahncke sin avhandling vid Luleå Tekniska universitet.
 
För mer informatio kontakta:
Helena Jahncke, doktorand miljöpsykologi, Akademin för teknik och miljö, 026-64 81 24

Många dag- och nattaktiva fjärilar sprider sig snabbt norrut i Sverige. Men vissa arter sprider sig snabbare än andra. Ny forskning som analyserat de senaste 37 årens expansionsmönster i Sverige visar nu att födan kan vara av avgörande betydelse för hur snabbt arter sprider sig.

– Arter vars larver är specialiserade på kvävegynnade växter sprider sig norrut snabbare än andra, berättar Per-Eric. Vårt forskningsprojekt visar att fjärilarnas spridning norrut går att förutsäga baserat på deras egenskaper, till exempel beroende på vilken föda eller livsmiljö som de föredrar.

Kvävenedfall från atmosfären innebär en ständigt pågående gödsling och leder till att kvävegynnade växter ökar och detta visar sig nu vara en viktig orsak till fjärilsarters expansion norrut i Sverige.

– Ökningen av de kvävegynnade växterna kan även förväntas ha liknande effekter på en rad andra organismer, avslutar Per-Eric.

Vetenskaplig artikel: With that diet, you will go far: trait-based analysis reveals a link between rapid range expansion and a nitrogen-favoured diet, Proceedings of the Royal Society B.

Ytterligare upplysningar fås från:
Per-Eric Betzholtz, lektor vid Lnu
Telefon: 070-316 44 34
E-post: per-eric.betzholtz@lnu.se

Lars B Pettersson, docent vid Lu
Telefon: 070-611 63 45
E-post: lars.pettersson@biol.lu.se

Nils Ryrholm, professor vid Hig
Telefon: 070-546 06 66
E-post: nils.ryrholm@hig.se

Christina Dahlgren, pressansvarig Lnu
Telefon 070-572 26 56

Den långa ungdomstiden (juvenil period) hos träd gör att arbetet med att förädla träd tar betydligt längre tid än till exempel spannmålsförädling. Maria Klintenäs har med sin avhandling från institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU ökat kunskapen om längden på den juvenila perioden och om blomning hos träd.

Den lilla ettåriga örten backtrav, Arabidopsis, har länge varit modellväxt i växtforskningen. En annan modellorganism är hybridasp. Eftersom Arabidopsis är betydligt lättare att arbeta med än hybridasp, mest beroende på storlek och kort generationstid, görs vanligen de grundläggande undersökningarna av en ny gens funktion i Arabidopsis. Om genen därefter verkar intressant, letar man reda på motsvarande gen hos hybridasp och undersöker om den har samma funktion där.

För några år sedan upptäcktes att ett så kallat mikro-RNA, miR156, som fungerar som en övergripande regulator för den juvenila perioden i Arabidopsis. Maria Klintenäs har nu undersökt om miR156 har samma funktion i hybridasp.

– Jag kan verifiera att miR156 i stort sett fungerar på samma sätt i den fleråriga hybridaspen, som i den ettåriga örten Arabidopsis, och därmed påverkar den längden på ungdomstiden även hos trädet, säger hon. Jag har också visat att miR156 påverkar en mängd andra egenskaper hos hybridasp, som förgrening, dagslängdsstyrd knoppsättning och temperaturreglerad knoppsprickning.

I både hybridasp, Arabidopsis och en mängd andra blommande växter finns en gen kallad FT, som sätter igång blomningen hos vuxna växter då förhållandena är de rätta. FT-genen har ändrats extremt lite under evolutionens gång, eftersom plantor, vars FT-gen muterat, löper risk att inte blomma och därmed inte kunna föröka sig. Att FT har bevarat sin ursprungliga funktion, även då nya arter bildats, kan visas genom att det går utmärkt att starta blomning hos Arabidopsis med hjälp av FT från helt andra arter, t.ex. ris, äpple eller potatis.

– FT-genen, med sin funktion att starta blomning, finns till och med hos de evolutionärt sett allra äldsta blommande växterna, såsom näckrosor, vars släkte delades av från övriga vanliga blommande växter för cirka 120 miljoner år sedan. Däremot verkar FT saknas i våra barrträd, som särskiljdes från de blommande växterna för ca 250 miljoner år sedan.

Maria Klintenäs har också studerat funktionen av TEMPRANILLO-genen som påverkar blomningen och längden på ungdomsperioden i Arabidopsis. Hon kunde inte säkerställa att motsvarande hybridaspgen reglerar längden på ungdomsperioden i hybridasp. Däremot kunde hon visa att den påverkar både förgrening och knoppsättning hos hybridasp.

Även blomningsgenen FT har tidigare visat sig påverka knoppsättning hos hybridasp. Det verkar därmed finnas ett relativt starkt samband mellan regleringen av åldrande, blomning och knoppsättning i träd.

INFORMATION OCH KONTAKT
FM i biologi Maria Klintenäs vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Regulation of Phenology and the Juvenility-to-Maturity Transition in Trees”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
– Tid: fredagen den 23 november 2012 klockan 10.00
– Plats: P-O Bäckströms sal, SLU, Umeå
– Opponent: Professor Isabel Allona, Centre for Plant Biotechnology and Genomics, Madrid, Spanien.

Mer information
Maria Klintenäs, 090-786 85 90, 073-739 02 69, Maria.Klintenas@slu.se