Tänk dig en stor trekantig behållare i ett tätt textilt material. I den läggs komposterbart hushållsavfall som får jäsa och bilda biogas. Reaktorn kopplas sedan till en gasspis i ett vanligt kök. Denna slags biogasreaktor finns redan som prototyp på Institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås och ska nu utvecklas för att kunna släppas på marknaden. Tanken med forsknings- och utvecklingsprojektet som tar fram denna modell är att den kan användas i samhällsprojekt i t.ex. slumområdena i Brasilien, de så kallade favelas.
Högskolan i Borås samarbetar med flera företag samt med brasilianska lärosäten och med svenska företag, där ibland Fodervävnader (FOV) i Borås, för att ta fram en biogasreaktor som kan anpassas för småskalig hushållsnära biogasproduktion.

Reaktor för produktion av el
Projektet går också ut på att ta fram och utveckla en medelstor reaktor på upp till 60 kubikmeters volym, ungefär i storlek som en container. Med en sådan skulle man kunna framställa biogas för produktion av elektricitet. Om försöken med dessa två reaktorer slår väl ut avser man att gå vidare ytterligare ett steg, med att utveckla en reaktor för biogasproduktion från avfallsvatten.

Nationell policy om avfallshantering
Brasilien har sedan 2010 antagit sin första nationella policy för hur man ska ta han om fast avfall. Målet är att avveckla de enorma avfallsberg som finns i landet, framförallt i anslutning till storstadsområdena.  Man har också för avsikt att minska energiförbrukningen med hela tio procent. Detta visar att man ser med allvar på problemen med både avfallsbergen och med hur man hanterar energiresurserna i landet.

KONTAKT OCH INFORMATION
Projektet löper över ett år. Faller det väl ut i detta första steg avser man att ansöka om medel för ytterligare ett steg för vidare utveckling av reaktorn.

Genom samarbetsprojektet Waste Recovery – International Partnership har Högskolan i Borås tillsammans med Borås Stad, SP och Borås energi- och miljö AB initierat projekt i Brasilien med stöd från bland annat Vinnova. Man har genomfört nätverksbildande aktiviteter där deltagare från Brasilien har besökt Borås och vice versa. Idag har nätverket 18 företag och organisationer kopplade till sig. Man har även genomfört en kurs i hållbar avfallshantering i Blumenau i delstaten Santa Catarina. Flera av deltagarna var borgmästare från regionen.
Projektledare för ”Kostnadseffektiv produktion av biogas från avfall i Brasilien”: Hans Björk, projektsamordnare för Waste Recovery – International Partnership i Borås.

Vetenskaplig ledare: Professor Mohammad Taherzadeh, Institutionen Ingenjörshögskolan.

Björn Johnson beviljades nyligen 2,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Anslaget ska användas för att studera den svenska narkotikapolitikens utveckling de senaste 40 åren. Johnson kommer att fokusera på hur problemet – här narkotika – definierats, hur det framträtt, etablerats och förändrats över tid och hur detta i sin tur påverkat policyutvecklingen på området.

– Syftet med min studie är att skapa bättre förståelse och förklara den stabilitet som präglat den svenska narkotikapolitiken, säger han.

Sverige har sedan slutet av 1960-talet, då staten på allvar började intressera sig för narkotikafrågan, fört en restriktiv narkotikapolitik med tyngdpunkt på kontrollpolitik, som bland annat inneburit polisinsatser och stränga straff.

– År 1977 beslutade riksdagen att målet för politiken skulle vara ett narkotikafritt samhälle, något som i stor utsträckning har gällt sedan dess, säger Johnson.

Narkotikadebatten förändrades runt om i Europa under 1980-talet då HIV kom på agendan. Istället för att fokusera på en restriktiv politik började man diskutera vikten av skadereducering, att minska de ekonomiska och hälsomässiga kostnaderna som följde av narkotikamissbruket. Under 1990-talet ökade förskrivningen av metadon till missbrukare snabbt runt om i Europa, på vissa håll införde man även heroinförskrivning, man startade injektionsrum och skapade boende där drogbruk var tillåtet.

– De flesta europeiska länder prioriterade vid denna tid ned kontrollpolitiken till förmån för en skadereducerande politik, något som dock inte gäller Sverige.

Och det är just detta som förundrar Björn Johnson. Varför har Sverige varit så motståndskraftigt mot de nya impulserna när länder som Norge och Finland, som på många sätt liknar Sverige, lyckats förena en restriktiv grundsyn med en skadereducerande politik?

– Sverige sticker helt klart ut i Europa idag. Här riskerar du att kastas ut ur behandling om du inte lyckas hålla dig drogfri och det är bara i Skåne och, sedan några månader, Kalmar som man erbjuder sprutbyte.

Johnson kommer att göra kvantitativa mediestudier för att kartlägga debatten de senaste 20 åren. Till detta kommer han att koppla en kvalitativ analys av en rad sakområden, som kontrollpolitik, vårdpolitik, prevention samt skadereducering.

– Det finns en del forskning som belyser situationen mellan slutet på 1960-talet fram till 1980-talet varför jag framförallt kommer att fördjupa mig i de senaste 20 årens utveckling.

KONTAKT
Björn Johnson, tfn: 040 – 665 7690, epost: bjorn.johnson@mah.se

Satsningen är ett led i införandet av EU:s havsmiljödirektiv, aktionsplanen för Östersjön och andra nationella och regionala miljömål.

– Det här är en väldigt viktig forskningssatsning. Östersjön hotas bland annat av övergödning och miljögifter, det här är ett viktig steg för att skapa livskraftiga fiskebestånd och ett hållbart fiske, säger Mats Svensson, chef för enheten analys och forskning.

– Vi hoppas kunna ta ett stort steg framåt mot bättre kunskap och föer miljövänliga tekniska innovationer, exempelvis inom sjöfarten.

BONUS är ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för länderna i Östersjöregionen som bildades 2010. Det omfattar totalt 100 miljoner euro som ska användas för olika forskningsprojekt under åren 2013 – 2018.

Hälften av pengarna kommer från EU:s ramprogram för forskning. Hälften finansieras via olika institutioner i de åtta medlemsländerna; Sverige, Danmark, Estland, Tyskland, Finland, Lettland, Lituaen och Polen. Havs- och vattenmyndigheten bidrar med 2,5 miljoner euro till forskningssatsningen.

Förslag till projekt för ”livskraftiga ekosystem” ska lämnas före 14 februari 2013 och varje projekt kan få fyra miljoner euro fördelat på fyra år. Projekten måste vara tvärvetenskapliga, det vill säga att de inkluderar både naturvetenskap och socioekonomi, och bestå av deltagare från flera EU-länder.

Förslag till projekt som rör ny miljövänlig teknik ska lämnas in före 12 mars nästa år. De kommer att genomföras i samarbete med BSR Stars, ett av EU:s flaggskeppsprogram. BSR Stars syftar till att stärka konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt i Östersjöregionen. Varje projekt kan få maximalt 0,5 miljoner euro fördelat på tre år.

– Vi inbjuder mindre och medelstora företag att spela en avgörande roll i denna satsning. Det ger dem Det ger dem en unik möjlighet att aktivt utveckla kunskap och produkter som syftar till att uppnå god ekologisk status i Östersjön, förbättra vår förmåga att samla in information om havet och leverera den till användarna, säger Kaisa Kononen, chef för BONUS-programmet, i ett pressmeddelande.

KONTAKT
Mats Svensson, chef, enheten för analys och forskning,
Tel: 010 – 698 63 74
Mobil: 072 – 717 24 31
E-post: mats.svensson@havochvatten.se”>mats.svensson@havochvatten.se

Anna Jöborn, chef, kunskapsavdelningen,
Tel:  010-698 60 06
Mobil: 072-208 31 92
E-post: anna.joborn@havochvatten.se”>anna.joborn@havochvatten.se

Femtio forskare från 27 EU-länder samt Turkiet och Kroatien fick 55 miljoner kronor från EU-kommissionen för fem år sedan för att kartlägga hur de olika länderna arbetar med diskrimineringsfrågor.

Projektet har byggt upp en databas för att kunna analysera Europas lagar, motioner, statliga utredningar och debatter och få en överblick över hur EU arbetar med såväl våld mot kvinnor som jämställdhet på arbetsmarknaden och i hemmet. I dag samlas ledande forskare inom projektet på Örebro universitet för att sammanställa resultat och blicka framåt.

– Vi har bland annat undersökt hur jämställdhetsfrågor har påverkats av sammanslagningen av ombudsmän, säger Sofia Strid.

Samverkar och är beroende av varandra
I Sverige avvecklades myndigheterna Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) i samband med inrättandet av Diskrimineringsombudsmannen i januari 2009.

– Genom att slå samman alla myndigheterna till en hoppades man kunna uppnå ett mer intersektionellt arbetssätt, säger Sofia Strid.

Ett intersektionellt perspektiv väver samman olika identitetskategorier som kön, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet, etnicitet och religion istället för att separera de olika sociala kategorierna. Det upplöser gränserna för att rikta uppmärksamheten mot hur de olika aspekterna samverkar och är beroende av varandra.

– Utifrån detta infördes Diskrimineringsombudsmannen, som skulle se till helheten. Om en kvinna blir diskriminerad är det inte ”bara” för att hon är kvinna. Men vi har tydligt kunnat se att det inte har fungerat eftersom ombudsmännen inte arbetat med att integrera alla aspekter. Sammanslagningen har istället lett till minskade resurser för diskrimineringsfrågor på grund av kön.

– Vår forskning visar att man måste kunna prata om olika grunder för diskriminering separat för att kunna arbeta med problemen i praktiken, säger Sofia Strid.

Forskningen kommer att fortsätta inom ramen för Centre of Gender Excellence, GEXcel och Centrum för feministiska samhällsstudier, CFS.

KONTAKT
Sofia Strid
Telefon: 019-303442
E-post: sofia.strid@oru.se

Klimathotet blev i slutet av 2006 en huvudfråga som i den svenska debatten överordnades alla andra miljöfrågor. Men i synen på hur klimathotet skulle bemötas fanns stora ideologiska skillnader, visar Jonas Anshelm, som är idéhistoriker och professor, i boken Kampen om Klimatet.

Debatten dominerades av det han kallar för den industriella fatalismen med förespråkare i regeringen, näringslivet och en del fackliga organisationer.

– Klimatförändringarna skulle klaras av med smartare tillväxt. För det behövdes mer teknikutveckling och marknadsorientering, konstaterar Jonas Anshelm.

Den industriella fatalismen utmanades i första hand av det han kallar den ekologiska omprövningen som bars upp av bland andra oppositionen, miljöorganisationer, svenska kyrkan och solidaritetsrörelsen.

– De krävde politiska lösningar och förde fram idéer som innebar genomgripande samhällsförändringar. De ville se åtgärder som minskade utsläppen av koldioxid och kritiserade också Sveriges klimatpolitik.

Ytterligare två synsätt fanns i debatten, men med mindre utrymme. Det ena var systemkritikerna som ifrågasatte det ekonomiska synsättet och såg tillväxten som det grundläggande problemet. I den andra fanns klimatskeptikerna.

– De ifrågasatte sambandet mellan mänskliga aktiviteter och klimatförändringar och ville inte ha några klimatåtgärder alls.

Jonas Anshelm konstaterar att intresset för klimatfrågan har minskat drastiskt efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn.

– På sikt kommer klimatfrågan med stor sannolikhet att vara tillbaka i samhällsdebattens centrum eftersom problemet snarare ökar än minskar, säger Jonas Anshelm.

Kampen om klimatet bygger på en genomgång av ett tjugotal debattböcker och 3500 ledare, debattartiklar, politiska kommentarer och större reportage i tidningar och tidskrifter.

KONTAKT
Jonas Anshelm, jonas.anshelm@liu.se, 013-27 42 52.

Isak Svenssons bok Ending Holy Wars: Religion and Conflict Resolution in Civil Wars är den första bok som systematiskt försöker kartlägga de religiösa dimensionerna av interna väpnade konflikter och förklarar på vilket sätt religiösa dimensioner hindrar en fredlig lösning. Materialet i boken bygger på information från Uppsala Conflict Data Program (UCDP). Denna kvantitativa information har sedan kompletterats med flera mindre fallstudier, bland annat konflikterna på Sri Lanka och i Filippinerna och Indonesien.

I boken diskuterar Isak Svensson rad aktuella frågor, bland annat:
 
• Vad är förhållandet mellan religion och konflikt?
• Främjar religion fred eller krig?
• Varför religion hindrar konfliktlösning väpnade konflikter?
• Vilka konflikter runt om i världen kan ses som ”religiösa”?
• Hur ska vi lösa konflikter med religiösa dimensioner?
• Kan kriget i Afghanistan avslutas genom fredsförhandlingar?
• Har ”kriget mot terrorismen” sedan 9/11 ledde till mer eller mindre ”religiösa konflikter?
 
Boken visar hur religiösa identiteter och oförenligheter påverkar sannolikheten av avtal och de mekanismer som partier och utomstående medlare har kunnat dra nytta av för att övervinna religiösa hinder för förhandlingslösningar. Bland annat beskriver Isak Svensson hur autonomilösningar har använts, det vill säga att religiös lagstiftning har anpassats till vissa delar av ett lands territorium men inte andra. Han visar också på exempel där religiösa partier blivit tillåtna, vilket lett till att väpnade grupper valt att ”strida” genom politiska medel istället för med vapen.

Resultaten i Ending Holy Wars banar väg för en diskussion om hur konfliktteori kan integrera religiösa dimensioner på ett bättre sätt samt hur politik kan utformas för att hantera religiösa dimensioner i väpnade konflikter. Boken kommer ut som en del i bokserien ‘New Approaches to Peace and Conflict’ som behandlar nya strategier för freds-och konfliktforskning.

KONTAKT
Isak Svensson, tel: 018-471 57 40, mobil: 0730-398277; e-post: Isak.Svensson@pcr.uu.se

I sin nya bok har Eva Blomberg skrivit om trädgårdens odling i Sverige under 200 år. Syftet med boken är att visa hur man tänkt inom trädgårdsodlingen. Vad man ville göra och sedan gjorde – med hallon som det röda spåret. I berättelsen figurerar trädgårdsmästare, växtförädlare, trädgårdsarkitekter, ekologer och sockerindustri likaväl som myndigheter och institutioner.

– Experterna engagerade sig i olika sfärer och var sällan överens. En del tänkte på trädgårdsodling som avkastning och effektivitet och andra intresserade sig för trädgårdens skönhet. Några grunnade på hur hallon skulle förädlas och en del ville tillvarata smaken lite bättre. Profitintressen stod mot ekologiska intressen, säger Eva Blomberg, professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Genom att följa hur hallonplantan påverkats av idéer, experter och institutioner visar boken hur trädgårdens odling har förändrats under de senaste tvåhundra åren. Hur motiverade man att hallon skulle odlas – när de går att plocka i skogen?

– Hallon har aldrig varit någon storsäljare. Inte heller kan man motivera odlandet med att hallon tillför trädgården väsentlig skönhet – det är ju inte direkt någon vacker växt. Jag vill visa hur de stora samhällsförändringarna påverkar även det minsta och obetydligaste bäret längst bort i trädgårdshörnet, säger Eva Blomberg.

Bär blev ingen storodlare förrän de gick att tillvarata lite bättre. När sockerpriserna sjönk och nya konserveringsmetoder gjorde sitt till kunde husmodern trava upp snygga burkar i skåpet. När livsmedelsindustrin tog över konservering och införde frysteknik kunde barnkullarna efter andra världskriget frossa i sötade krusbärskompotter, pannkakor med hallonsylt, vinbärssaft och hallongrottor. Livsmedelsindustrin firade sina triumfer och tandläkaryrket blev lukrativt.

– Nu däremot ska vi äta bioteknikbär som inte innehåller så mycket socker, men väl salt. Är det bättre? avslutar Eva Blomberg.

KONTAKT
Eva Blomberg, professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, författare till ”Hallonlandet. Trädgårdens odling under 200 år”
Tel: 08-674 71 11
E-post: eva.blomberg@historia.su.se

I stort sett alla celler i en människas kropp innehåller samma gener, det vill säga alla arvsanlag. Vad som gör att cellerna kan bilda olika organ är att cellerna använder olika genuppsättningar, genetiska program, i olika celltyper. När cellerna delar sig måste de nya cellerna minnas vilken celltyp de tillhör och använda rätt genetiska program. Mycket av dagens genetiska forskning inom området epigenetik ligger i att förstå detta minne eftersom identitetskriser som uppkommer om cellen inte minns leder till olika sjukdomstillstånd däribland cancer. Epigenetik handlar också om att förstå hur vissa förvärvade egenskaper kan nedärvas från en generation till nästa utan att vara kodade i arvsmassan.

Det är väl känt att mycket av minnet sker genom att organisera arvsmassan på ett sådant sätt att olika delar paketeras olika hårt. Gener som inte ska användas i en cell paketeras ihop hårt för att finnas kvar men samtidigt för att undvika felaktig användning. Gener som är viktiga för den cellens funktion är mer åtkomliga för användning genom en mindre hård paketering.
Med bananflugan som modellsystem har Jan Larsson tillsammans med kollegor vid institutionen för molekylärbiologi studerat Heterochromatin protein 1, HP1, som är ett av de viktigaste proteinerna inblandade i processen kring cellens minne. Proteinet HP1 hittades först i bananfluga men finns i olika varianter i de flesta eukaryota organismer från jäst till människa. Proteinets funktion är att binda till gener i hårt packade delar av arvsmassan och på så sätt ge dessa gener en epigenetisk märkning för att cellen ska minnas att denna gen ska hållas hårt packad.

– Vi beskriver hur HP1-proteinet rekryteras till olika gener och hur denna minnesmarkör fungerar och hur cellen minns den märkningen när den ska dela sig, säger Jan Larsson, professor vid institutionen för molekylärbiologi.

INFORMATION OCH KONTAKT
Titel: HP1a recruitment to promoters is independent of H3K9 methylation in Drosophila melanogaster
Tidskrift: PLOS Genetics
Författare: Margarida Figueiredo, Philge Philip, Per Stenberg och Jan Larsson vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Artikeln i sin helhet

För mer information, kontakta gärna:
Jan Larsson, professor vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090- 785 67 85
E-post: jan.larsson@molbiol.umu.se

Barnhjärtsjukvården har utvecklats mycket under de senaste årtiondena. För 50 år sedan ledde obehandlade, medfödda hjärtfel till att 60–70 % av barnen avled. Numera når de flesta både tonåren och vuxenlivet. I denna nya patientgrupp ingår bland annat barn med s.k. enkammarhjärtan och de som kan behöva hjärttransplantation. Erfarenhet från vården tyder på att hjärtfelet inte alltid är det största problemet för dessa patienter och deras familjer, utan att de också lever med komplicerade frågor om livskvalitet och den psykosociala situationen. Det finns ett behov av att vidareutveckla och vidareutforska det psykosociala området hos dessa patienter.

I fokus för avhandlingen – som bygger på intervjuer och enkäter med patienter, anhöriga och vårdpersonal – står den komplexitet som dessa parter lever med och måste hantera. Barn med de mest komplexa hjärtsjukdomarna hade de flesta och mest allvarliga psykosociala symtomen. Vanligast var vård och behandlingsrelaterade behov, familjesymtom samt psykiska eller psykosomatiska problem.

Beskedet om barnets sjukdom kan beskrivas som en vändpunkt i familjernas liv som fortfarande påverkar dem efter tio år. Läkarens professionella förhållningssätt när det gäller att ge besked och sättet att kommunicera är centralt. Information, kommunikation samt stöd är viktiga. Det är angeläget för barnkardiologer att ge svåra besked till familjen på rätt sätt. Tillit och förtroende mellan läkaren och barnet/familjen är av stor betydelse. Läkarna pekar också på beroendet av teamet för att fullfölja sitt uppdrag.

Barnhjärtteamen i Sverige har ambitionen att arbeta på ett strukturerat sätt, ofta med en sjuksköterska som samordnare. Utmaningen att hantera den ökande komplexiteten på både familj- och systemnivå kräver insatser av olika professioner. Svårigheterna ligger bland annat i tidsbrist och problem att samla hela teamet. Det finns ett behov av att utveckla ledarskap, samordna resurser, coachning och forum för gemensam reflektion. Det finns också ett lokalt, regionalt och nationellt behov av forum för dialog och gemensam reflektion för patienter, anhöriga och vårdare.

KONTAKT OCH INFORMATION
Anna-Lena Birkeland
Tel: 090-785 71 96
Mobil: 070-397 46 16
E-post: annalena.birkeland@vll.se

Fredagen den 30 november försvarar Anna-Lena Birkeland, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Psykosociala aspekter på att leva med medfött hjärtfel. Ur barnets, familjens och professionens perspektiv (Engelsk titel: Psychosocial aspects of living with congenital heart disease: child, family, and professional perspectives).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, by. 6E, NUS.
Fakultetsopponent är professor Lennart Köhler, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg.

Läs hela eller delar av avhandlingen här.

I projektet studeras utvecklingen av frivillig humanitär hjälpverksamhet från ‘den stora hungern’ under 1840-talet på Irland och svälten i Sovjetunionen efter första världskriget. Projektet fokuserar också hungersnöd i samband med andra världskriget i ett krigshärjat Europa. Slutligen undersöks 1980-talets katastrofala situation på Afrikas Horn.

Exempelvis undersöks hur relationen mellan frivilligsektorn, stater och imperier utvecklades, och hur samverkan mellan givar- och mottagarsidan såg ut samt organisationernas och volontärernas sociala bakgrund och ideella drivkrafter.

Projektet kommer att öka förståelsen av dagens globaliserade värld genom att undersöka hur hjälpverksamhet och nätverk skapades tvärs över gränser under tidigare skeden i historien, samt hur de som var engagerade i livsmedelshjälpen deltog i utformningen av ett delat världssamvete och ett globalt civilsamhälle.

KONTAKT
Norbert Götz
Tel: +46-8-608 4173
E-post: norbert.gotz@sh.se

Många forskare menar att solen är den energikälla som ger störst möjligheter till att utveckla ett hållbart energisystem. En utmaning inom området är att hitta effektiva lagringsmetoder, så att man kan spara den infångade energin och även transportera den till andra platser.

Forskare på Chalmers har gjort framsteg med ett ”allt i ett-system” för infångning, lagring och användning av solenergi. Metoden kallas för termokemisk process. Den fick mycket intresse under 1980-talet, men då lyckades inte forskarna lösa frågan. För två år sedan visade en grupp amerikanska forskare att metoden är teoretiskt möjlig. Nu har Chalmersforskarna Kasper Moth-Poulsen och Karl Börjesson gått från teori till praktisk tillämpning, tillsammans med forskare från bland annat UC Berkeley i Kalifornien.

Forskarlaget har skapat en demonstrationsenhet som består av tre delar: en solfångare, en katalytisk reaktor och en värmeväxlare. De tre delarna förbinds av ett vätskesystem. Den designade molekylen diruteniumfulvalen, som har hög energitäthet, utgör själva kärnan i systemet. I solfångaren ändras molekylens struktur med hjälp av solljuset. Genom katalysatorn kan molekylen återfå sitt ursprungliga tillstånd, och i den processen frigörs värme. Molekylen kan transporteras och lagras i flera år utan förlust, eftersom all värme är bunden i en stabil kemisk förening. Detta gör att systemet kan återanvändas många gånger.

Chalmersforskarna har alltså kunna bevisa att teorin fungerar i praktiken. De fortsatta utmaningarna handlar om att skapa en större effektivitet i systemet, med större temperaturökningar. En annan svårighet med solenergi är att anpassa tekniken för användning i stor skala och att integrera den i befintlig energiproduktion.

– Det vi har gjort nu är alltså att bygga den första demonstrationsenheten, säger Kasper Moth-Poulsen.  Nästa steg blir att förbättra de material och processer som ingår i solenergilagringen, så att den kan bli billigare och mer effektiv.

– Om vi kan utveckla bättre och billigare material finns det i princip inga hinder för att använda konceptet i större skala. Vi hoppas att vi kan bidra till utvecklingen av system som kan passa in i ett energisystem där förnybar energi och behovet av energilagring växer.

En fördel med den nya metoden är att den ger en helhetslösning för solenergi. Många andra system för solenergi kräver att flera olika teknologier kopplas samman för att energin ska nå slutanvändaren.

– I vårt system är energilagringen inbyggd från början, vilket betyder att man enkelt kan lagra solenergin tills man behöver använda den, till exempel på natten eller på vintern.  Man kan på sikt tänka sig vår teknik som ett alternativ till termisk solenergilagring i vatten, säger Kasper Moth-Poulsen.

Forskningsprojektet Molecular solar thermal (MOST) energy storage and release system är ett fyraårigt projekt, med anslag från Vetenskapsrådet och Chalmers styrkeområden Energi och Materialvetenskap.  

KONTAKT
Kasper Moth-Poulsen, 031-772 34 03, kasper.moth-poulsen@chalmers.se
Karl Börjesson, 031-772 82 29, karl.borjesson@chalmers.se

– I vår studie hade gravida kvinnor med höga D-vitaminnivåer en lägre risk för MS. Däremot verkade inte fostret skyddas mot sjukdomen i samma utsträckning, kommenterar Salzer, som är ST-läkare i neurologi och forskarstuderande vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet.

Studien publiceras i online-versionen av Neurology, officiell vetenskaplig tidskrift för neurologsamfundet i USA, American Academy of Neurology.

I studien gick forskarna igenom 291 500 blodprover från 164 000 individer insamlade sedan 1975 i norra Sverige. Bland dem hade 192 insjuknat i MS, och då i medeltal nio år efter att blodprovet samlats in. Forskarna hittade också 37 blodprover tagna under graviditeten från mödrar vilkas barn sedan insjuknat i MS.

En sammanställning visade att kvinnor med höga D-vitaminnivåer hade 61 % lägre risk för att utveckla MS jämfört med dem som hade lägre D-vitaminnivåer. Det var över huvud taget ovanligt med höga D-vitaminnivåer: Endast fyra procent (sju av 192) av de kvinnor som utvecklat MS hade höga nivåer, jämfört med åtta procent (30 av 384) av de kontrollpersoner som inte fått MS. Ingen koppling mellan moderns D-vitaminnivåer och barnets risk för att utveckla MS kunde ses i stuiden.

– Ett annat intressant fynd var att D-vitaminnivåerna har sjunkit gradvis från 1975 och framåt. Det är möjligt att det kan vara orsaken till den ökande förekomst av MS som ses i den industrialiserade delen av världen, säger Salzer.

Vi får i oss D-vitamin genom att vistas i solljus, genom kosten och från vitamintillskott.

KONTAKT
För mer information, kontakta gärna Jonatan Salzer, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, tel. 090-785 34 95, e-post jonatan.salzer@neuro.umu.se

Referens
J. Salzer, G. Hallmans, M. Nyström, H. Stenlund, G. Wadell, P. Sundström. Vitamin D as a protective factor in multiple sclerosis. Neurology, 2012;79.

Varje år inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige och det är framförallt äldre och kvinnor med benskörhet (osteoporos) som drabbas. Motsvarande siffra i hela världen är cirka 1,7 miljoner. För en gammal människa kan en höftfraktur vara en mycket allvarlig åkomma, rehabilitering kan bli långdragen och i många fall kan den drabbade få svårt att leva ett självständigt liv. Mellan 10 och 20 procent avlider dessutom inom ett år i sviterna av sin höftfraktur. Utöver det mänskliga lidandet innebär dessa patienter också miljardkostnader för sjukvården varje år, då de ofta är mycket vårdkrävande.

– Genom att fånga upp personer med benskörhet och behandla dem med läkemedel kan risken för höftfrakturer minskas. Vår forskning visar att digital röntgen radiogrammetri, eller DXR, är en teknik som skulle kunna användas för detta, exempelvis vid allmänna hälsokontroller, så kallad screening, eller då individen söker vård för en misstänkt hand- eller handledsfraktur, säger docent Torkel Brismar, som lett studien vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.  

I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften European Radiology, har forskarna analyserat digitala handröntgenbilder från patienter som röntgats vid tre sjukhus i Stockholm mellan åren 2000 och 2008. I underlaget ingick bilder från drygt 8000 män och kvinnor över 40 år. Forskarna använde DXR-tekniken för att bedöma bentätheten i handen. Genom att söka i Socialstyrelsens register över inträffade frakturer kunde de studera sambandet mellan handens bentäthet och risken för höftfraktur.

Av de patienter som ingick i studien drabbades 122 av en höftfraktur efter röntgentillfället. Analysen visade att denna grupp hade signifikant lägre bentäthet än gruppen som inte fick någon fraktur. Skillnaden kvarstod även efter att resultaten justerats för ålder.

DXR-tekniken använder en vanlig röntgenbild av handen för att analysera tjockleken av mellanhandens ben och deras textur, det vill säga små variationer i tätheten. Analysen görs automatiskt och innefattar cirka 1000 mätpunkter. Standardmetoden för att mäta bentäthet är i dagsläget DXA (dual-energy X-ray absorbtiometry), en teknik där man med genomlysning av röntgenstrålar beräknar bentätheten.

I studien som nyligen publicerats visar forskarna att DXR presterar minst lika väl som DXA, enligt tidigare publicerade resultat. Detta ger skäl att tro att DXR kan komma att spela en betydelsefull roll i framtida osteoporosutredningar, exempelvis som en del av en generell screening. Just nu pågår flera pilotprojekt i landet för att undersöka om screening av benskörhet med DXR är ett bra sätt att förebygga höftfrakturer.
Det aktuella arbetet har finansierats med så kallade ALF-medel från Stockholms läns landsting. Företaget Sectra, som utvecklat datormjukvaran som används vid DXR, har utan kostnad bidragit med analyser av det insamlade bildmaterialet. Två av medförfattarna till studien är anställda inom företaget.

KONTAKT OCH INFORMATION
Publikation: ”Digital X-ray radiogrammetry of hand or wrist radiographs can predict hip fracture risk; a study in 5,420 women and 2,837 men”, Wilczek ML, Kälvesten J, Algulin J, Beiki O, Brismar TB, European Radiology, online 19 November 2012, DOI 10.1007/s00330-012-2706-9.

Torkel Brismar, docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Tel: 0739-81 33 54
E-post: torkel.brismar@ki.se

Michael Wilczek, doktorand, AT-läkare Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Tel: 070-459 54 45
E-post: michael.wilczek@ki.se

Effektkravet för Facebooks nya datacenter i Luleå är 90 MW, och när centret är fullt utbyggt 120 MW. Omvandlat i energiförbrukning motsvarar det elförbrukningen för en medelstor svensk stad, eller drygt 50 000 villor.

Hög effektförbrukning kan alltså härledas till hög elförbrukning, och det är varken miljön, du eller jag intresserade av. Att världens hittills minsta optiska skivresonator kan leda till lägre elförbrukning i datacenter över hela jordklotet är således en glad nyhet.

Hur fungerar då en skivresonator, och hur är den konstruerad? Vetenskapligt förklarad är en skivresonator en tunn cylinder där ljuset leds runt längs med cylinderväggarna och det blir resonans när våglängden är sådan att ljusfältet ”biter sig självt i svansen”. Skivresonatorn är kopplad till en optisk vågledare. Beroende på våglängden hos ljuset skickas ljuset förbi eller absorberas i skivan, det vill säga bildar ett optiskt miniatyrfilter. Ett sådant filter kan bland annat användas till en så kallad modulator som slår av och på en ljussignal och även som en detektor för ljuset.

Resultatet är ett steg på vägen mot fotonikens integrerade kretsar, med dimensioner som närmar sig transistorers dito, en utveckling som är nödvändig med tanke på de redan omskrivna allt mera komplexa och energislukande system som utvecklas. Skivresonatorn är alltså tänkt att ingå som en pytteliten komponent i större datorer i datacenter som en del i de optiska nät som ersätter de elektroniska ledningar som finns där idag. Det är nämligen dessa elektroniska ledningar av koppar som bidrar till den skenande effektförbrukningen.

– Elektroniska förbindningar i datacenter måste ersättas med optiska eftersom elektroniska förbindningars bandbredd och effektförbrukning håller på att bli omöjlig, säger Lars Thylén.
Skivresonatorn har tagits fram av docent Lech Wosinski och forskaren samt doktoranden Fei Lou vid laboratoriet för fotonik och mikrovågsteknik på KTH där också Lars Thylén arbetar som professor.

Förutom att sänka effektförbrukningen kan skivresonatorn också bidra till att öka bandbredden i kretsarna, det vill säga möjliggöra att större datamängder kan skickas fram och tillbaka för samma effektförbrukning som idag.

KONTAKT
Lars Thylén på
tel: 08 – 790 40 50  
e-post: lthylen@kth.se

Lech Wosinski
tel: 08 – 790 40 74
e-post: lech@kth.se

Arbete är en av de mest grundläggande mänskliga aktiviteterna. Genom arbete får människor sin försörjning och genom arbete skapas en stor del av deras identitet. Skillnader och kategoriseringar skapas genom vem som arbetar med vad, och vem som får arbeta med vad. Detta påverkar i sin tur människors tillgång till arbete, och i längden dess möjligheter till överlevnad.

I en ny avhandling från Uppsala universitet studeras arbete i 1500-talets Sverige av historikern Christopher Pihl. Under perioden expanderade den svenska kronan på både lokalt och centralt plan: en ny förvaltning skapades, krigsmaktens storlek ökade och kronan bedrev egen produktion inom jordbruk, hantverk och bergsbruk. Denna expansion innebar nya typer av arbeten och nya möjligheter till försörjning. Det unika med den svenska kronans expansion är att den har efterlämnat ett detaljerat källmaterial. Detta material möjliggör detaljerade studier av vilka faktorer som var verksamma när arbete organiserades och dess effekter på människor.

I avhandlingen kan visas hur kön tillsammans med civilstånd, ålder, social tillhörighet och vilka kunskaper som värderades tillsammans var mycket betydelsefulla för vilka individer som fick vilka arbeten. En delstudie i avhandlingen kan visa hur arbeten som exempelvis bryggning och textilproduktion, som i stads- och bondehushåll till stor del utfördes av kvinnor, inom kronans expansion kom att i högre grad utföras av män. Orsaker till detta kan sökas i en förändrad syn på vilken kunskap som låg bakom arbetet att brygga och väva och en förändring av skalan på produktionen.

– Männen som tog över kvinnornas arbete kom att få starkare yrkesidentiter än de kvinnliga utövarna – männen blev mästare medan kvinnorna ofta enbart benämndes som kvinnfolk, säger Christopher Pihl.

I avhandlingen studeras även löner och där framträder tydligt hur män och kvinnor på lägre befattningar, som till exempel pigor och drängar tjänade ungefärligen lika och det var också ungefär lika många anställda av vardera slaget. Den stora skillnaden mellan könen framträder när de mer välavlönade grupperna undersöks. Inom dessa dominerade männen totalt, endast ett fåtal kvinnor förekom där. För kvinnor fanns få karriärmöjligheter och de slog tidigt i det för modern tid så välbekanta glastaket.

I en jämförelse med modern tid kan studien visa på betydelsefulla skillnader när det gäller exempelvis vilka arbeten som kunde utföras av män respektive kvinnor och att civilstånd hade en avgörande betydelse för tillgång till högre tjänster för kvinnor, de var alla hustrur. Men samtidigt framträder betydelsefulla likheter i form av det ovan nämnda glastaket och att kvinnors löner i genomsnitt låg mellan 60–80 procent av mäns. Detta talar för att arbete och arbetets betydelse dels måste förstås som föränderligt, dels att det bär tydliga drag av kontinuitet. Det sistnämnda är betydelsefullt för förståelsen av hur ett arbetes könskodning eller lönesättning kan förändras.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Christopher Pihl, tel: 018-471 1532, e-post: Christopher.Pihl@hist.uu.se

Läs mer och ladda ner avhandlingen Arbete: Skillnadsskapande och försörjning i 1500-talets Sverige. Avhandlingen försvaras den 23 november.

Syftet med Helene Jacobson Petterssons avhandling är att studera hur erfarenheter av socialt medborgarskap manifesteras i vardagslivet, och hur unga kvinnor och män med etnisk minoritetsbakgrund skapar möjligheter och bemästrar hinder för delaktighet i samhället. Hur blir erfarenheter i vardagen drivkrafter för att konstruera aktivt medborgarskap?

Datamaterialet i den empiriska studien inkluderar kvalitativa intervjuer med sjutton unga personer. Gruppen utgörs av elva kvinnor och sex män med skilda etniska och nationella bakgrunder, i åldersspannet 17-26 år. Forskning inom detta område fokuserar ofta på etniska minoritetsungdomar i storstadsområden och större städer medan individerna i denna studie bor i en medelstor svensk stad.

Resultaten visar att subjektiva erfarenheter av möjligheter och hinder för att nå jämlikhet, social inkludering och social delaktighet i vardagen träder fram som drivkrafter för de ungas motstånd mot etnisk diskriminering och krav på ett inkluderande socialt medborgarskap. Ett av de viktigare resultaten är att det sociala medborgarskapets innehåll och gränser ständigt definieras och omdefinieras av de unga kvinnorna och männen beroende på erfarenheter i det dagliga livet, genus och karaktären av deras sociala nätverk, men också beroende på hur länge de har bott i Sverige. Den övergripande slutsatsen är att de unga personerna inte är passiva offer för strukturell etnisk diskriminering utan är aktiva i processen att skapa sitt sociala medborgarskap.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen “Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a Swedish local context”, försvaras vid en offentlig disputation, den 23 november 2012, kl 13.15. Plats: IKEA-salen, Hus N, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är fil dr Camilla Nordberg, Helsingfors universitet.

För mer information kontakta:
Helene Jacobson Pettersson, helene.jacobson.pettersson@lnu.se eller telefon 070-2366781.