För att fatta bra beslut i frågor som rör vår miljö i framtiden, måste vi kunna dra slutsatser om vilka följderna kan bli av ett visst beslut. Och för att kunna göra det, måste vi förstå hur vår värld fungerar och hur saker hänger ihop. Dessa samband kan vara oerhört komplexa, men tack vare digital teknik får vi helt nya möjligheter att samla in, bearbeta, presentera och simulera data om vår värld.
Ett steg i arbetet med att bättre förstå vår miljö togs under den sista helgen i september, då nio forskare och lärare från Linnéuniversitetet och skolor i regionen samt ett dussin personer från Stanford University och National Geographic Society (NGS) möttes i Washington, DC. Tillsammans anpassade och testade man det system för mobil datainsamling som har utvecklats vid Linnéuniversitetet i Växjö av ämnet medieteknik. Gruppen genomförde en fältstudie vid Potomacfloden, där de sensorer, mobiltelefoner och den mobila applikation som har tagits fram användes för att mäta, analysera och bedöma vattenkvaliteten.
– Vårt system integrerades med lyckat resultat med NGS GIS-plattform FieldScope. FieldScope har utvecklats för att stödja geografiska undersökningar och uppmuntra ”vardagsforskare” att undersöka världen vi lever i, med hjälp av sensorer, mobila enheter och visualisering. Aktiviteterna som vi genomförde bekräftar den flexibilitet vad gäller datautbyte och integrering som vårt system erbjuder, säger Bahtijar Vogel, doktorand i datavetenskap.
De mobila lösningar som nu har integrerats utvecklades i projektet LETS GO, Learning Ecology with Technologies from Science for Global Outcomes. Detta projekt, som precis har avslutats, har varit inriktat just på möjligheten att utnyttja webb- och mobila tekniker för att undersöka och interagera med den fysiska världen med fokus på miljöfrågor.
– Under fyra år har vi samarbetat med flera skolor i regionen och i Kalifornien samt industriella partners som Intel, Pasco Scientific och NGS, med mycket lyckat resultat. Vi kommer nu att vidareutveckla våra tekniska lösningar samt sprida våra resultat till skolor och andra aktörer i hela Sverige, säger Marcelo Milrad, professor i medieteknik och tillsammans med professor Roy Pea från Stanford vetenskaplig ledare för LETS GO.
INFORMATION OCH KONTAKT
Om National Geographic Societys FieldScope
Om LETS GO
En kort introduktion till geo-literacy (”the ability to use geographic understanding and geographic reasoning to make decisions”) med dr Daniel Edelson, Vice President och kontaktperson för projektet på NGS Education
För vidare upplysningar:
Marcelo Milrad, professor i medieteknik och projektledare för LETS GO, e-post marcelo.milrad@lnu.se, mobil 0733-96 95 74
Bahtijar Vogel, doktorand i datavetenskap, e-post bahtijar.vogel@lnu.se, mobil 0736-95 69 92
Christina Dahlgren, pressansvarig, 070-572 26 56
Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, baseras på det så kallade BAMSE-projektet. Den inkluderade mer än 1900 barn i Stockholms län som följts från födelsen till 8 års ålder med upprepade enkäter, lungfunktionsundersökningar och blodprover. Utomhuskoncentrationer av inandningsbara partiklar från vägtrafiken (PM10) beräknades för samtliga adresser till bostäder, daghem och skolor hos barnen med hjälp av spridningsmodeller. Sambanden studerades mellan exponering för luftföroreningar under olika åldrar och lungfunktion vid 8 års ålder.
Resultaten visar att de barn som under spädbarnstiden varit mest utsatta för partiklar från vägtrafiken hade en lägre lungfunktion vid 8 års ålder, motsvarande en genomsnittlig sänkning av utandningsvolymen under en sekund (FEV1) på ca 60 ml. Sänkningen var särskilt uttalad hos barn som var allergiska mot vanliga luftburna allergen och födoämnesallergen, liksom hos pojkar och barn med astma. För de högst exponerade förelåg även en ökad risk att drabbas av en kraftigt nedsatt lungfunktion (mer än 20 procentig sänkning). Exponering för trafikrelaterade luftföroreningar efter det första levnadsåret tycktes dock inte ha någon påtaglig effekt på lungfunktionen.
– Tidigare forskning har visat att barn är särskilt känsliga för de negativa effekterna av luftföroreningar och vår studie tyder på att exponering tidigt i livet kan vara särskilt skadlig, säger professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin. Vi följer nu upp barnen vid 16 års ålder för att se om den negativa påverkan på lungfunktionen kvarstår. Redan nu kan dock konstateras att våra resultat talar för att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att sänka halterna av luftföroreningar i våra tätorter.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien har finansierats från forskningsrådet FORMAS, Naturvårdsverket och Hjärt-Lungfonden.
Publikation: “Traffic-related air pollution and lung function in children at 8 years of age – A Birth Cohort Study”, Schultz E, Gruzieva O, Bellander T, Kull I, Svartengren M, Bottai M, Hallberg J, Melén E, Pershagen G. , American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, online 12 October 2012.
För frågor, kontakta:
Göran Pershagen, läkare, professor Tel 08-52487460 eller 070-6594479 E-post: Goran.Pershagen@ki.se
Erica Schultz, läkare, doktorand Tel: 073-9156139 E-post: Erica.Schultz@ki.se
Erik Melén, läkare, forskare Tel: 070-6689194 E-post: Erik.Melen@ki.se
Dennis Jonason har i sitt doktorsarbete vid SLU jämfört art- och individrikedom på ekologiska gårdar med data från konventionellt drivna gårdar. Ett allt intensivare jordbruk är en av de största bidragande orsakerna till hotet mot många djur och växter. Ekologisk odling anses kunna motverka detta, bl.a. genom att man där inte använder konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel. Man vet dock väldigt lite om hur lång tid det tar att få en förbättrad biologisk mångfald efter en omställning från konventionell till ekologisk odling.
Dennis Jonason undersöker hur snabbt effekten av ekologisk odling visar sig på dagfjärilar, nattfjärilar, växter samt jordlöpare och deras ogräsfröpredation. Han har samlat data från gårdar som har varit omställda till ekologisk drift under 1–25 år, vilket har fått utgöra en tidsgradient. Dessa data har sedan jämförts med data från konventionella gårdar.
– Det fanns ingen entydig effekt av ekologisk odling som sådan, oberoende av tid från omställning; endast dagfjärilarna och växterna ökade jämfört med konventionell odling, i övrigt var effekten snarast neutral, säger Dennis Jonason.
När han däremot tittade närmare på hur effekten av ekologisk odling såg ut över tid fick han intressanta och uppseendeväckande resultat.
– Antalet dagfjärilsindivider ökade gradvis efter omställning, för att efter 25 år vara dubbelt så stort jämfört med år 1, medan artrikedomen bland dagfjärilar och växter ökade i direkt anslutning till omställningen med 20 procent, för att sedan ligga på en jämn nivå.
Nattfjärilarna, som tycktes vara oberoende av ekologisk odling i sig, reagerade tydligt positivt på nyomställda gårdar (=6 år efter omställning), medan konventionella och äldre ekologiska gårdar (=15 år) uppvisade en likartad art- och individrikedom.
– Även bland växterna hittades tidseffekter, där åkertistel och våtarv var mer frekventa på nya ekologiska gårdar, medan ängsfräken och ängsgröe var vanligare på äldre ekologiska gårdar.
Dennis Jonasons avhandling visar att det finns en viktig och tidigare outforskad tidsaspekt på effekten av ekologisk odling. I framtida utvärderingar kan denna nya kunskap leda till högre tillförlitlighet och en ökad förståelse av samspelet mellan ekologisk odling, biologisk mångfald och ekosystemtjänster över tid. Det kan i förlängningen effektivisera miljöersättningarna och därmed minska kostnaderna för dessa.
INFORMATION OCH KONTAKT
MSc i biologi Dennis Jonason vid institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Temporal Effects of Organic Farming on Biodiversity and Ecosystem Services”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 19 oktober 2012, klockan 09.00
Plats: sal L, undervisningshuset, SLU, Ultuna (Uppsala)
Opponent: Dr. Doreen Gabriel, Institute For Crop and Soil Science, Julius Kühn-Institut, Federal Research Centre for Cultivated Plants, Braunschweig, Germany.
Dennis Jonason, 018-67 22 57, 073-702 71 81, Dennis.Jonason@slu.se
Gummiplantageodlingar i nordvästra Laos har de senaste åren expanderat i enorm omfattning till följd av Kinas ekonomiska utveckling och ökade efterfrågan på gummi inom framförallt bilindustrin. Detta har dock skapat både vinnare och förlorare i området. I sin avhandling behandlar Anna-Klara Lindeborg dessa frågor på lokal nivå i byn HatNyao på gränsen mot Kina.
Lindeborg har studerat vardagslivets förändringar i relation till gummiproduktionen med ett tydligt fokus på relationen mellan män och kvinnor. Förändringarna i genusrelationen i och med gummiodlingen varierar i HatNyao mellan olika områden i vardagen och i förhållande till den etniska gruppen Hmong, ålder och socioekonomisk tillhörighet.
Avhandlingen visar att förändringarna mellan män och kvinnor är komplexa i och med övergången. Kvinnor är dock aktiva aktörer i gummiproduktionen, där deras status tenderar att höjas. Samtidigt ersätts vissa arbetsuppgifter av avlönade män, då arbetet på plantagen intensifieras, arbete som tidigare utförts av män och kvinnor tillsammans. Gummiproduktionen har dessutom skapat ökade socio-ekonomiska klyftor i HatNyao.
Avhandlingen visar också på olika sätt som gummiproduktionen i gränsregionen Luang Namtha har skapat nya förutsättningar för försörjning, där transnationella nätverk och etnicitet är av särskild betydelse. Hur arbetet fördelar sig mellan män och kvinnor inom gränsområdet och i byn HatNyao är en viktig lärdom för kommande brist på arbetskraft med troliga migrationsströmmar som följd.
KONTAKT
För mer information kontakta Anna-Klara Lindeborg, tel: 018-471 2510 e-post: Anna-Klara.Lindeborg@kultgeog.uu.se
Läs mer om och ladda ner avhandlingen Where Gendered Spaces Bend – The Rubber Phenomenon in Northern Laos
Ylva Svensson har i sin doktorsavhandling i psykologi vid Örebro universitet undersökt hur skolan, hemmet, vänner och bostadsområdet påverkar hur ungdomar mår, deras framtid och om de utvecklas till ansvarstagande vuxna eller hamnar snett i samhället.
– Generellt kan man säga att min forskning visar att invandrarungdomar inte är sämre anpassade än svenska ungdomar. Det är intressant att se att det inte finns några skillnader i nivå av brottslighet eller i de sociala processer som ligger bakom brottslighet mellan invandrarungdomar och svenska ungdomar.
– Jag tycker att många av mina resultat går emot den bild som förmedlas av media i dag när det gäller invandrarungdomar och utsatta bostadsområden. Min forskning visar att familjens ekonomi och bostadsområdet spelar en större roll än om man har invandrarbakgrund eller inte, säger Ylva Svensson.
Ungdomar längtar till skolan
Hon har undersökt vilken roll de olika miljöerna – hemmet, skolan och bostadsområdet – spelar. Det handlar till exempel om hur bostadsområdet påverkar hur ungdomar trivs i skolan. När hon jämförde hur ungdomar i olika områden upplever skolan blev det tydligt att ungdomar i utsatta områden är mer positiva till skolan än sina jämnåriga, som bor i privilegierade områden. Ungdomar i utsatta områden känner sig mer tillfreds och har bättre relationer till sina lärare. De längtar oftare till skolan under helger och lov.
– Elever i utsatta områden längtar efter att få gå till skolan, eftersom de känner sig trygga och respekterade där. Skolan blir en trygg plats i en annars orolig tillvaro. Utanför skolan känner de sig otrygga och utan inflytande medan de i skolan upplever att det finns vuxna som lyssnar på dem och värderar deras åsikter.
– Skolan har alltså en oerhört viktig roll i utsatta områden och jag vill verkligen betona vilket viktigt och bra jobb personalen gör på dessa skolor, där ungdomarna berättar om sin skola som en trygg hamn.
– Det är viktigt att vi håller oss till fakta och undersöker hur skillnader i samhället ser ut och vad de beror på. Att hålla isär om skillnader i anpassning till samhället beror på att ungdomar har växt upp i ett fattigt och utsatt område eller för att de har invandrarbakgrund.
KONTAKT
För mer information kontakta Ylva Svensson: 070-400 89 75, ylva.svensson@oru.se
Nyckelidéer som ligger till grund för diagnostikmetoden har tidigare patenterats och dessutom resulterat i ett Innovationsstipendium från Innovationsbron Syd AB till Alf Månsson och Sven Tågerud, professor i farmakologi vid Linnéuniversitetet. Den föreslagna metoden bygger på att sjukdomsmarkörer, till exempel prostataspecifikt antigen; PSA, fångas upp från ett enkelt blodprov genom att igenkänningsmolekyler i form av antikroppar fästs på proteintrådar (aktinfilament) från muskel. Viktiga idéer har sedan varit att dessa proteintrådar ska aggregera och/eller transporteras av muskelns molekylmotorer på ett nanomönstrat chip så att trådarna, med exempelvis PSA, ackumuleras på en detektoryta för mycket känslig detektion.
Den aktuella artikeln i PLOS ONE har skapat förutsättningar för detta genom att för första gången experimentellt visa på fastsättning av antikroppar längs muskelns aktinfilament, bindning av antigen till dessa antikroppar och transport av antigen genom verkan av muskelns molekylmotorer. Dessa är viktiga fynd som kan komma regionen till del genom utveckling av det diagnostikföretag som uppkommit som spinn-off från forskningen kring muskelproteiner och som nu ägs av Alf Månsson och Sven Tågerud. Forskningen har stötts från Carl Tryggers Stiftelse, Vetenskapsrådet och EU-FP7.
INFORMATION OCH KONTAKT
Alf Månsson, telefon 0480-44 62 43, 0708-86 62 43,e-post: alf.mansson@lnu.se
Christina Dahlgren, pressansvarig, telefon 070-572 26 56
Läs artikeln i PLOS ONE
De som bidragit till artikeln är förutom Professor Alf Månsson är hans forskargrupp (framför allt Saroj Kumar, Lasse ten Siethoff och Malin Persson) forskare vid Lunds Universitet (Heiner Linke och Mercy Lard) och Universitetet i Padova (Geertruy te Kronnie).
Bakom fyndet ligger ett forskarteam där flera astronomer från Chalmers och Onsala rymdobservatorium ingår. Forskarteamet gjorde upptäckten med teleskopet Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array), världens mest kraftfulla teleskop för ljus med våglängd kring en millimeter.
Spiralstrukturen i gasen som de hittade runt den röda jätten R Sculptoris är unik. Det är första gången som en sådan struktur, tillsammans med ett sfäriskt yttre skal, har hittats runt en röd jättestjärna. Det är också första gången som astronomer har kunnat samla information om hur en sådan spiral ser ut i tre dimensioner.
Upptäckten av spiralen tyder på att stjärnan egentligen är en dubbelstjärna: runt den kretsar en hittills okänd kompanjon.
Matthias Maercker, som är studiens försteförfattare, är astronom vid ESO och Argelander-institutet för astronomi vid Bonns universitet i Tyskland.
– Vi har sett runda skal av materia runt sådana här stjärnor förut. Men det här är första gången någonsin som vi sett både ett yttre skal och en spiral som utgår från stjärnan, säger han.
Röda jättestjärnor som R Sculptoris blåser ut stora mängder av material i rymden. De gör viktiga bidrag till de mängder av stoft, damm och gas som utgör råmaterialet för nya generationer av stjärnor, planetsystem – och så småningom även liv.
Wouter Vlemmings, astronom på Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, är medförfattare till studien.
– När vi observerade stjärnan med Alma fanns inte ens hälften av teleskopets antenner på plats. Det är riktigt spännande att föreställa sig vad Alma kommer att kunna göra när hela antennuppställningen är klar år 2013, säger han.
När stjärnor med massa upp till 8 gånger solens blir gamla, blir de röda jättar och tappar en stor del av sin massa i täta stjärnvindar.
De nya observationerna av R Sculptoris visar att stjärnan drabbades av en så kallad termisk puls för 1800 år sedan, som varade i cirka 200 år. En termisk puls är en kortlivad fas då stjärnan bränner helium på ett våldsamt sätt i ett skal djupt inne i stjärnans kärna. Pulsen leder till att materia kastas ut från stjärnans yta i allt högre takt, och ett stort skal av stoft och gas bildas runt stjärnan.
Sådana termiska pulser återkommer med 10 000 till 50 000 års mellanrum, och varje puls varar i bara ett par hundra år. Det var då som kompanjonstjärnan formade vinden från R Sculptoris och skapade spiralstrukturen.
– Kraften i Alma gör att vi kan se fina detaljer. Genom att studera spiralstrukturen kan vi få en bättre förståelse för vad som händer med stjärnan före, under och efter den termiska pulsen. Att vi upptäcker nya saker redan med några av de första observationerna med Alma är väldigt roligt, säger Matthias Maercker.
– Inom den närmaste framtiden kommer observationer av stjärnor som R Sculptoris att hjälpa oss att förstå hur de grundämnen som vi är uppbyggda av en gång nådde ställen som just jorden. De ger oss dessutom en aning om hur vår egen stjärnas avlägsna framtid kan se ut.
Fakta om AGB-stjärnor, röda jättar och teleskopet Alma
R Sculptoris är ett exempel på en särskild sorts röda jättar som kallas AGB-stjärnor. Dessa är gamla stjärnor som började med en massa på mellan 0,8 och 8 gånger solens. De är relativt svala, röda jättestjärnor vars kraftiga stjärnvindar gör att de tappar massa i hög takt. På stjärnhimlen framträder de som variabla stjärnor vars ljusstyrka varierar långsamt men regelbundet. I mitten av en sådan stjärna finns en mycket liten kärna av kol och syre, som är omgiven av ett tjockare skal där väte och helium bränns i kärnreaktioner. Skalet omges i sin tur av ett utsträckt hölje där konvektion transporterar energi utåt. Solen kommer så småningom att utvecklas till en AGB-stjärna.
Skalen som AGB-stjärnor kastar ut består av gas och stoftkorn. Stoftkornen kan upptäckas tack vare deras värmestrålning som ger sig till känna som ljus med våglängder mellan långvågigt infrarött och millimetervågor. Med teleskop som är känsliga för millimetervågor kan astronomer fånga upp strålning från molekyler av kolmonoxid (CO) runt stjärnorna. Det gör det möjligt för dem att skapa kartor i hög upplösning av gasen i stjärnornas kraftfulla vindar. Med sådana observationer kan man spåra hur gasen runt stjärnorna ligger utspridd i rymden. Almas höga känslighet gör dessutom att man direkt kan avbilda områden runt stjärnan där stoft kondenserar, och på så sätt avslöja vad materian runt stjärnan har för struktur. Med Alma kan man se detaljer så fina som 0,1 bågsekund.
Trots att Alma ännu inte var färdigbyggt då observationerna gjordes lyckades teleskopet ändå prestera långt bättre än andra observatorier för submillimeterljus. Tidigare observationer hade tydligt visat ett sfäriskt skal runt R Sculptoris. Men vare sig spiralstrukturen eller någon kompanjonstjärna har skymtats tidigare.
För att kunna förstå strukturen som de sett runt R Sculptoris har astronomerna genomfört datorsimuleringar som följer hur dubbelstjärnan utvecklas med tiden. Datamodellerna stämmer väl överens med de nya Alma-observationerna. I forskarnas modell ingår en AGB-stjärna som genomgår en termisk puls. Runt den kretsar en annan, mindre stjärna på ett avstånd på 60 au (60 gånger avståndet mellan jorden och solen) och med en period på 350 år. Tillsammans väger stjärnorna två gånger solens massa.
Fakta om studien och forskarlaget
Forskningsresultaten presenterades artikeln “Unexpectedly large mass loss during the thermal pulse cycle of the red giant star R Sculptoris”, av Maercker m. fl. som publiceras i tidskriften Nature.
Teamet består av M. Maercker (ESO; Argelander-institutet för astronomi, Bonns universitet, Tyskland), S. Mohamed (Argelander-institutet för astronomi; South African Astronomical Observatory, Sydafrika), W. H. T. Vlemmings (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola, Sverige), S. Ramstedt (Argelander-institutet och Uppsala universitet), M. A. T. Groenewegen (Belgiens kungliga observatorium, Bryssel, Belgien), E. Humphreys (ESO), F. Kerschbaum (Institutionen för astronomi, Wiens universitet, Österrike), M. Lindqvist (Onsala rymdobservatorium), H. Olofsson (Onsala rymdobservatorium), C. Paladini (Institutionen för astronomi, Wiens universitet, Österrike), M. Wittkowski (ESO), I. de Gregorio-Monsalvo (Joint ALMA Observatory, Chile) samt L.-Å. Nyman (Joint ALMA Observatory).
Ytterligare fakta om Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array)
Alma är en internationell anläggning för astronomi, ett samarbete mellan Europa, Nordamerika och Ostasien i samverkan med Chile. Bygget och driften av Alma leds för Europas del av Europeiska sydobservatoriet (ESO), för Nordamerikas del av National Radio Astronomy Observatory (NRAO) och för Ostasiens del av Nationella astronomiska observatoriet i Japan (NAOJ). Joint Alma Observatory (JAO) leder organisationen av bygget, samt igångsättningen och driften av Alma.
Alma observerar universum i radiovågor: ljus som är osynligt för våra ögon. Extremt svaga signaler från rymden samlas in av Almas antenner och fokuseras på mottagarna, som i sin tur omvandlar strålningen till elektriska signaler.
Fakta om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop och en station i teleskopnätverket Lofar. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
KONTAKT
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, 031-772 55 00, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
Wouter Vlemmings, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, 031-772 55 09, 073-354 46 67, wouter.vlemmings@chalmers.se
Röda jättestjärnor har kraftiga vindar och tillsammans producerar de mängder av stoft och gas som senare utgör råmaterialet till nya generationer av stjärnor, planetsystem – och så småningom även nytt liv. Den underliga formen runt R Sculptoris skapades troligen av en hittills okänd stjärna som kretsar runt den röda jätten och plöjer upp spår i gasen.
Trots att teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) ännu inte var färdigbyggt då observationerna gjordes, lyckades teleskopet prestera långt bättre än andra, tidigare observationer. Varken spiralstrukturen eller någon ytterligare stjärna har skymtats tidigare. Ytterligare en överraskning för astronomerna var att den röda jätten har kastat ut långt mycket mer materia i rymden än vad man tidigare trott. Studien som nu publiceras i Nature beskriver en av de första upptäckterna som gjorts med ALMA.
Matthias Maercker, astronom vid ESO och vid Argelanderinstitutet för astronomi vid Bonns universitet i Tyskland, är förstaförfattare till artikeln.
– Styrkan med ALMA är att vi kan se så fina detaljer. Vi har hela tiden trott att ALMA skulle ge oss nya perspektiv på universum, men att vi gör nya, oväntade upptäckter redan med några av de första observationerna är väldigt roligt, säger han.
Vid Uppsala universitet pågår sedan många år studier för att försöka förstå hur röda jättars vindar uppstår. Medförfattaren Sofia Ramstedt arbetade tillsammans med Matthias Maercker på Bonns universitet då studien genomfördes, men är nu verksam på Uppsala universitet.
– Bilderna visar vinden runt en röd jätte i fantastisk detalj. Skalet och spiralen har byggts upp under lång tid, och med hjälp av de nya observationerna kan vi följa hur det gick till när de skapades, säger hon.
Enligt forskarna kommer denna typ av observationer av stjärnor inom en snar framtid att hjälpa oss att förstå hur de grundämnen vi själva är byggda av har nått jorden och andra planeter. Liksom att ge ledtrådar om vår egen sols avlägsna framtid.
Bildtext
Det är första gången som en sådan struktur har setts. Den underliga formen skapades troligen av en hittills okänd stjärna som kretsar kring den röda jätten. I denna bild syns det runda skalet runt stjärnan som den yttre ringen i bilden. I mitten av bilden framträder en mycket tydlig spiralstruktur i materian som ligger närmast stjärnan.
KONTAKT
Sofia Ramstedt, mobil: 072-366 33 56, sofia.ramstedt@physics.uu.se
Inom konst och design ses kläder traditionellt som ett kulturellt uttryck och uttrycksmedel. Nu ska ett nytt grepp tas på forskningen om plagg.
– Vi kommer att utforska kläder ur ett interaktivt arkitektoniskt perspektiv för att undersöka kläders fundamentala relation mellan kropp och rum, säger Clemens Thornquist.
– Konkret innebär det att vi kommer att göra experiment där vi sätter människor i olika situationer, påklädda olika slags textilier och icke-material och på så sätt kan vi utforska förhållandet mellan kropp och rum.
I regeringens budgetproposition som presenterades den 20 september fick Högskolan i Borås 1 miljon kronor för konstnärlig forskning [Ref 1] och nu förstärks området ytterligare genom Vetenskapsrådets finansiering.
– Det känns riktigt bra att kunna bidra till att stärka den konstnärliga forskningen på Textilhögskolan, säger Clemens Thornquist.
Forskningsprojektet genomförs i samarbete med Department of Architecture and Design vid Royal Melbourne Institute of Technology, Australien. Från Textilhögskolan kommer, förutom Clemens Thornquist, även professor Lars Hallnäs samt ett antal av Textilhögskolans doktorander arbeta i projektet. Även en post-doc tjänst kommer att utlysas.
Mer information: Clemens Thornquist, professor i modedesign, Textilhögskolan. Mobil: 0730-49 00 23
Materialet är fritt för publicering.
———————————–
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 695 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom tre områden: biblioteks- och informationsvetenskap, resursåtervinning samt textil och mode.
En stor utmaning för dagens mjölkproducenter är att få korna att äta tillräckligt mycket foder, med tillräckliga mängder energi, för att klara av att mjölka upp till 50 kg mjölk per dag. Högavkastande kor kan inte täcka energibehovet med enbart grovfoder utan detta behöver kompletteras med ett stärkelserikt kraftfoder.
Muhammad Naeem Tahir, från SLU:s institution för norrländsk jordbruksvetenskap, har i en serie utfodringsförsök undersökt hur kornas foderkonsumtion och mjölkavkastning påverkas av valet av stärkelsekälla (korn, vete, havre och majs) i kraftfodret. Det han framförallt har undersökt är om det är en fördel att använda stärkelse som inte bryts ned så snabbt i vommen, så att en del av nedbrytningen förskjuts till tunntarmen. Enligt teorin skulle detta bland annat minska belastningen på vommen, och leda till ett bättre utnyttjade av energin i fodret.
En övergripande slutsats är att det är mängden spannmål som har störst betydelse för foderkonsumtion och mjölkavkastning. Om ensilaget har hög smältbarhet är nyttan med en ökad spannmålsgiva dock begränsad. Huruvida stärkelsen gavs i form av korn, havre, vete eller majs hade mindre betydelse än väntat, vilket antyder att valet kan göras utifrån tillgång och kostnad.
Muhammad Naeem Tahir har också utvärderat utfodring med hela vetekärnor som behandlats med lut (NaOH) som bryter ned kärnans ytskikt. Tanken är att hela kärnor inte ska hinna brytas ned så mycket i vommen. Enligt försöken hade detta foder inga fördelar jämfört med krossat, olutat vete, och metoden rekommenderas därför inte.
I avhandlingen testades även en teknik som gör det möjligt att beskriva olika stärkelsekällors nedbrytning i vommen utan att använda djurförsök. Fodret placeras i en ”artificiell vom” med vomvätska, och nedbrytningen bestäms genom mätning av de gaser som produceras av mikroberna. Tekniken visade sig fungera bra, och bekräftade att skillnaderna mellan olika typer av spannmål är mindre än vad som ofta framkommit i tidigare studier med annan teknik. Dessutom visade det sig att gasproduktionstekniken gav resultat som stämde mycket bra överens med smältbarhet som uppmätts i utfodringsförsök.
INFORMATION OCH KONTAKT
BSc Muhammad Naeem Tahir, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarade sin avhandling Effects of the level, type and processing of cereal grains in diets for dairy cows – Feed intake and performance den 13 september 2012, vid SLU i Umeå. Opponent var Professor Karl-Heinz Südekum, Institute of Animal Science, University of Bonn, Tyskland.
Muhammad Naeem Tahir, 090-786 87 42, muhammad.naeem-tahir@slu.se, m_naeem.tahir@yahoo.se
För frågor på svenska, kontakta Mårten Hetta marten.hetta@slu.se, 090-786 87 47.
Länk till avhandlingen här
Resultaten presenteras i en studie från Lunds universitet som publiceras i tidskriften JAMA, The Journal of the American Medical Association.
– Det var överraskande med en så tydlig koppling till risk för såväl typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom som till bröstcancer. Fetma är en gemensam riskfaktor för de tre sjukdomarna men sambandet med neurotensin förklaras inte av fetma eller andra kända riskfaktorer, säger Olle Melander, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
– Det är första gången ett mättnadshormon kopplas till dessa tre vanliga sjukdomar hos kvinnor, och därmed öppnas också ett nytt fält för fortsatt forskning gällande riskbedömning och förebyggande behandling, säger Marju Orho-Melander, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, som också står bakom studien.
Att fyndet gäller specifikt kvinnor kan anses intressant. I fallet med bröstcancer är det självklart, men bortsett från det finns ett stort behov att förbättra förståelsen för uppkomst av hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor.
Sambandet mellan neurotensin och sjukdomarna hos kvinnorna visade sig vara så starkt att det tydligt ger avtryck i hur länge kvinnan lever. Det starka sambandet gör det också lämpligt att använda neurotensin som klinisk riskmarkör för sjukdomarna, anser forskarna. Det ger nya möjligheter att tidigt identifiera kvinnor som troligtvis kommer att få hjärt-kärlsjukdom, vilket inte kan förutspås med dagens kända riskfaktorer. Därmed går det att sätta in förebyggande behandling i ett tidigt skede.
– Eftersom hormonet cirkulerar i hela blodomloppet kan halten mätas genom ett vanligt blodprov, vilket är en fördel, förklarar Olle Melander.
Det var genom att analysera blodprover från drygt 4 600 Malmöbor som deltagit i befolknings-studien Malmö Kost Cancer som resultaten framkom. Deltagarna lämnade blodprover under flera års tid och forskarna såg en koppling mellan nivån av neurotensin och de kvinnor som senare i livet drabbades av någon av de tre sjukdomarna.
En fettsnål diet sänker neurotensinproduktionen och kan därför vara ett sätt att reglera neurotensinnivån i gynnsam riktning, tror Olle Melander och Marju Orho-Melander. De framhåller dock samtidigt att om neurosentin ska fungera som mål för behandling krävs först att ett orsakssamband påvisas. Genom redan påbörjade genetiska studier hoppas de kunna ta reda på det.
INFORMATION OCH KONTAKT
Vetenskaplig publicering:
JAMA, JAMA. 2012;308(14):1469-1475. doi:10.1001/jama.2012.12998.
Artikel: Plasma Proneurotensin and Incidence of Diabetes, Cardiovascular Disease, Breast Cancer, and Mortality
Olle Melander, professor i internmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid internmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, 070-454 68 20, 040-39 12 09, Olle.Melander@med.lu.se
Marju Orho-Melander, professor i diabetes och kardiovaskulär sjukdom – genetisk epidemiologi, vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 070-73 98 289, 040-39 12 10, , Marju.Orho-Melander@med.lu.se
Fakta/ Neurosentin
Hormonet neurotensin produceras dels tarmen, dels i hjärnan och cirkulerar i hela blodomloppet.
Sedan tidigare har hormonet kända funktioner för smärta samt matsmältningen i mag-tarmkanalen. Kopplingen till mättnad upptäcktes först för några år sedan. Tidigare studier har visat att neurotensininjektioner på djur påverkar hur mycket de äter.
Magnus H. Berntsen, Bastian M. Wojek och Oscar Tjernberg på KTH är tre av forskarna bakom upptäckten av topologiska kristallina isolatorer.
– Vid en jämförelse med geografin skulle jag inte säga att vi upptäckt en okänd värld, men definitivt en helt ny kontinent, säger professor Oscar Tjernberg som arbetar vid avdelningen för materialfysik vid ICT-skolan på KTH.
Han leder den forskningsgrupp som gjorde upptäckten av det material som nu benämns topologiska kristallina isolatorer. Det är ett material som liknar topologiska isolatorer, vilka varit kända i cirka 5 år. Dessa har den unika förmågan att de inte leder ström inuti materialet men däremot på ytan. Elektronerna på ytan är dessutom heliska, det vill säga spinnpolariserade.
– Topologiska kristallina isolatorer är dock en helt ny familj av topologiska isolatorer. Att få vara med om en upptäckt på den här nivån är inte alla forskare förunnat, säger Oscar Tjernberg.
Men vad ska man då ha materialet topologiska kristallina isolatorer till?
– Ska jag vara ärligt är det ju lite tidigt att uttala sig om det. Men om jag spekulerar så skulle materialet kunna användas till att tillverka spinntroniktillämpningar som exempelvis kvantdatorer, säger Oscar Tjernberg.
Han fortsätter med att berätta att topologiska kristallina isolatorer uppstår tack vare kristallsymmetrin. Det vill säga att atomerna sitter på ett rätt speciellt sätt i materialet. Den symmertrin kan brytas, om man töjer eller klämmer på materialet. Det öppnar för vissa möjligheter, till exempel att öppna och stänga ledningskanaler vilket kan leda till att man skapa komponenter ur materialet.
– Således kan man tänka sig att det gåra att skapa nya typer av komponenter. Komponenter som också skulle kunna sitta i så kallad omprogrammeringsbar hårdvara. Då går det att anpassa datorn till den mjukvara som körs, och datorn innehåller inte statisk hårdvara som är situationen idag, säger Oscar Tjernberg.
Forskargruppen från KTH upptäckte inledningsvis ett specifikt yttillstånd som påminde om topologiska isolatorer men som definitivt var något annat. I kombination med teoretiska arbeten kring material motsvarande topologiska kristallina isolatorer kunde forskarna definiera vad de hade funnit.
Upptäckten av topologiska kristallina isolatorer har beskrivits som en milstolpe inom sitt område. Det bevisas inte minst genom att upptäckten lett till en publicering i den prestigefulla vetenskapstidskriften Nature Materials. Nature Materials är nämligen en av de tidsskrifter som har bäst genomslag inom det naturvetenskapliga forskningsområdet.
– För den enskilde forskaren eller forskargruppen är det oerhört sporrande att få sitt resultat publicerat i en tidskrift som Nature Materials. Att synas på det här sättet förbättrar förhoppningsvis möjligheten till ytterligare forskningsfinansiering och i förlängningen också våra förutsättningar att locka nya unga kvalificerade forskare, säger Oscar Tjernberg.
Publiceringar i tidskrifter som Nature Materials innebär också viktiga bidrag till forskningen som sådan. Ett forskningsfält utvecklas genom att hela forskarsamhället bidrar med sin gemensamma kunskap.
– Det kan handla om att fylla mindre luckor eller att ta större kliv framåt inom ett område. Den artikel vi nu har fått publicerad är definitivt ett exempel på det senare, säger Oscar Tjernberg.
Upptäckten av materialet topologiska kristallina isolatorer har skett i samarbete med forskare från MAX IV-laboratoriet i Lund och ett antal forskarkollegor vid den polska vetenskapsakademien i Warszawa.
KONTAKT
För mer information, kontakta Oscar Tjernberg på 08 – 790 41 58 eller oscar@kth.se.
– Män kör ofta mer utmanande och tar fler risker än kvinnor, säger Dag Balkmar. Särskilt unga mäns risktagande i trafiken är ett trafikproblem.
Han har följt 65 bilbyggare/bilentusiaster under en säsong för att se vad som driver dem. Resultatet är en nyligen framlagd doktorsavhandling vid Tema Genus, Linköpings universitet. En trend bland bilentusiaster är trimmade och kraftfulla bilar, bilar som framställs som ”bestar, vilda djur, extremt potenta”, för att citera Dag Balkmar. Deras ägare kan ägna sig åt streetracing och spontanracing, att exempelvis utmana varandra vid ett stoppljus.
Men det är inte hela sanningen. Stylade bilar hanteras ofta mycket försiktigt av sina ägare, som lagt ner mycket tid och möda på dem. De vill se sig som respektabla bilbyggare, de följer trafikreglerna och kör säkert, de är rädda om sin bil.
– De manifesterar sin maskulinitet på ett annat sätt. De är hjältefigurer genom allt de offrat av tid, möda och pengar, på att bygga om sin bil. Bilar som får Svensson att tappa hakan när de ser dem.
Det är mestadels unga män som bygger om sina bilar så att de ska se just snabba och farliga ut. Bilstyling är en växande trend som fick ny fart i början på 2000-talet med filmserien ”The Fast and the Furious”.
Trenden bilstyling ifrågasätter vad en bil är, hävdar Dag Balkmar. För många bilentusiaster står bilen för en livsstil och ett sätt att umgås. Ibland kan den se ut som ett rullande vardagsrum snarare än ett fortskaffningsmedel. Bilen blir ett sätt att skapa samhörighet, och en särskild identitet som utgår från föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet.
INFORMATION OCH KONTAKT
Dag Balkmar disputerade den 5 oktober. Avhandlingen heter “On Men and Cars: An Ethnographic Study on Gendered, Risky and Dangerous Relations”.
Kontakt: Dag Balkmar 013 28 66 32, e-post: dag.balkmar@liu.se.
De observationsmetoder som idag används för att bedöma risker för belastningsskador kan ge skiftande resultat och kan vara lite trubbiga för att bedöma exempelvis handintensivt, repetitivt arbete. Handintensivt arbete kan vara löpande band-arbete, packning, sortering o s v och riskerna i den här typen av arbete är besvär i skuldror, nacke och armar.
Syftet med den här tvååriga studien är att utvärdera tillförlitligheten hos sex olika metoder som används vid bedömning av handintensivt repetitivt arbete och hur användbara dessa är när företagshälsovårdens ergonomer ska göra belastningsergonomiska riskbedömningar på arbetsplatser.
I studien kommer 8-10 ergonomer att använda de olika metoderna vid bedömning av 10-12 olika arbetsmoment. Dessa bedömningar ska sedan jämföras med en gyllene standard som inom studien ska tas fram dels genom tekniska mätningar, dels gemensamt av tre ergonomer.
I gruppen forskare ingår förutom Per Lindberg, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, även Mikael Forsman (huvudsökande), Teresia Nyman, Katarina Kjellberg, samtliga vid Karolinska Institutet.
INFORMATION OCH KONTAKT
Titeln på studien är ”Utvärdering av sex observationsmetoder för ergonomisk riskbedömning av handintensivt repetitivt arbete – validitet, reliabilitet och användbarhet”.
För mer information kontakta:
Mikael Forsman, forskare vid Arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet, 0704-910 196, Per Lindberg, forskare, universitetslektor och med dr vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, 026-64 87 59 och 070-968 96 86
På torsdag delas året Nobelpris i litteratur ut. Vadslagningen är redan igång, liksom diskussionerna om den dödskyss som priset har sagts innebära. Men Nobelpriset behöver inte alls innebära en kreativ stagnation. Nu har litteraturvetaren Anna Gunder visat att idén om priset som en dödskyss är just en myt. De allra flesta författare som får Nobelpriset fortsätter att skriva också efter det att hen fått priset.
Anna Gunder har undersökt vilka effekter Nobelpriset har och kan – förutom om att vederlägga myten om dödskyssen – visa att priset faktiskt har en inverkan på spridningen av pristagarnas verk runt om på jorden. Antalet översättningar av nobelprisförfattares verk till nya språk ökar. Den följden av priset är kraftig, men kortvarig. Bara efter fem år har syns få spår av Nobelpriset vad det gäller översättningar och spridningen av verken till nya språk.
Dessutom har Anna Gunders projekt lett till ett ifrågasättande av de databaser som i dag ligger till grund för en del studier av världslitteraturen. Databaserna är helt enkelt inte tillräckligt tillförlitliga. I framtiden blir därför en viktig fråga hur man ska göra för att bygga bättre och mer användbara databaser. Forskare måste själva medverka till att bygga databaserna och frågan är hur man gör det på bästa sätt.
KONTAKT
Presskontakt: Jenny Björkman
Telefon: 08-50626433
Mobil: 0709-509139
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2012 till Serge Haroche Collège de France och Ecole Normale Supérieure, Paris, Frankrike och David J. Wineland National Institute of Standards and Technology (NIST) och University of Colorado Boulder, CO, USA ”för banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem”.
Haroche och Winelands experiment har öppnat dörren till direkt observation och manipulation av enskilda kvantpartiklar utan att förstöra dem. När det kommer till enstaka ljus- eller materiepartiklar börjar kvantfysikens lagar att gälla istället för den klassiska fysikens. Men enstaka partiklar låter sig sällan isoleras, och de förlorar sina säregna kvantegenskaper så snart de växelverkar med sin omgivning. Många kvantfysikaliska fenomen har därför aldrig kunnat observeras direkt, försöken fick genomföras bara i tanken.
Årets Nobelpristagare och deras forskningsgrupper har med hjälp av sinnrikt utformad apparatur lyckats med att i laboratoriet mäta ytterst ömtåliga kvanttillstånd som tidigare var oåtkomliga för direkta observationer. Då kan de undersöka partiklarna, kontrollera dem och räkna. Dressera men inte röra. För då brister mikrovärldens förtrollning.
Deras metoder har mycket gemensamt. David Wineland håller elektriskt laddade atomer, joner, i en fälla och mäter och styr dem med ljus, alltså fotoner. Serge Haroche gör tvärtom — fångar fotoner och mäter och styr dem med hjälp av atomer som sänds genom fällan.
Båda pristagarna är företrädare för forskningsfältet kvantoptik, där man studerar växelverkan mellan ljus och materia och som utvecklats intensivt sedan mitten av 1980-talet. Forskningen har nu tagit de allra första stegen på vägen mot en ny typ av supersnabba datorer baserade på kvantfysik. Kanske kommer kvantdatorn att förändra vår tillvaro under detta sekel på samma radikala sätt som den klassiska datorn gjorde under det förra seklet. Experimenten har även lett till extremt noggranna optiska klockor som så småningom kan bli den nya tidsstandarden, mer än hundrafalt exaktare jämfört med dagens cesiumur.
Serge Haroche, fransk medborgare. Född 1944 (68 år) i Casablanca, Marocko. Fil.dr 1971 vid Université Pierre et Marie Curie, Paris, Frankrike. Professor vid Collège de France och Ecole Normale Supérieure, Paris, Frankrike.
David J. Wineland, amerikansk medborgare. Född 1944 (68 år) i Milwaukee, WI, USA. Fil.dr 1970 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. Group Leader och NIST Fellow vid National Institute of Standards and Technology (NIST) och University of Colorado Boulder, CO, USA.
Prissumma: 8 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
KONTAKT
Erik Huss, pressansvarig, tel. 08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se”>erik.huss@kva.se
Annika Moberg, redaktör, tel. 08-673 95 22, 070-673 96 90, annika.moberg@kva.se%20″>annika.moberg@kva.se
Nobelpriset® är av Nobelstiftelsen registrerat varumärke.
