Under 2003 startade implementeringen av en nationell sjukvårdsrådgivning, 1177, i Sverige. Idag har alla landsting anslutit sig och under 2011 besvarade cirka 1 100 sjuksköterskor ungefär 5,5 miljoner samtal. Detta gör 1177 till en av Sveriges största vårdgivare, och därmed ett viktigt område för forskning.

Annica Ernesäter har i sin avhandling undersökt patientsäkerhet och kommunikation inom 1177. Bland annat har hon lyssnat på och analyserat de samtal under perioden 2003-2010 som Lex Maria-anmäldes. Det rörde sig om 33 anmälningar, totalt 45 samtal eftersom en del ringde flera gånger. 13 av patienterna samtalen rörde avled och 12 av dem blev inlagda på intensivvårdsavdelning. Socialstyrelsens utredningar visade att brister i kommunikationen var den vanligaste orsaken till Lex Maria-anmälan.

Det finns idag inte uttalat hur ett bra samtal till 1177 ska se ut och för att komma närmare en sådan kunskap har Annica Ernesäter tillsammans med sina kollegor analyserat samtal som resulterat i en Lex Maria anmälan samt analyserat samtal där uppringaren fick råd om en lägre vårdnivå än de förväntat. De har i sin analys inte värderat samtalet i termer som ”bra” och ”dåligt” utan i detta stadium lyft upp faktorer som skulle kunna vara betydelsefulla för samtalets kvalitet.  

– Vad som gör våra studier unika är att vi har faktiskt kunnat lyssna på de autentiska telefonsamtalen. I de flesta studier av anmälningsfall är man hänvisad till vad de inblandade minns från händelsen. Ord står mot ord. Här har vi kunnat lyssna på de faktiska samtalen, förklarar Annica Ernesäter.

I sin avhandling har Annica Ernesäter sett att flera av samtalen som resulterade i en anmälan var korta. Det kortaste samtalet var 1 minut och 50 sekunder och medelsamtalstiden var 5 minuter och 50 sekunder. Hon noterade också att sjuksköterskorna främst använde slutna frågor som, besvaras med ”ja” eller ”nej”. I flera av de anmälda samtalen utryckte uppringaren oro.

– Vi tror att det är viktigt att sjuksköterskorna i större grad litar till sin sjuksköterskekompetens. Till exempel undersöka närmare vad en oro grundar sig i. Det gör man lämpligen genom att ställa öppna frågor som får uppringaren att själv berätta, säger Annica Ernesäter.

Hon noterade också att vid 10 av 45 samtal gällande vuxna patienter, var det någon annan än den som var sjuk som pratade med 1177. Sjuksköterskan fick samtala med en tredje person. Tidigare studier har visat att många sjuksköterskor upplever det som svårt att bedöma vårdbehov utifrån samtal med en tredje person.

– Sjuksköterskan går då miste om den icke-verbala kommunikation som kan finnas med i samtalet med en patient, såsom andningsmönster och tonläge. I samtal med en tredje person kan det också vara så att denne bagatelliserar sådant som känns angeläget för patienten och som kan vara viktigt för sjuksköterskans bedömning, säger Annica Ernesäter.  

Avhandlingen har även studerat hur telefonsjuksköterskor upplever hur arbetet med datoriserade beslutstöd påverkar patientsäkerhet och deras yrkesutövning, vilka avvikelser som rapporteras till och från 1177 samt hur telefonsjuksköterskorna vid 1177 kommunicerar med uppringare.

KONTAKT
För mer information, kontakta Annica Ernesäter, tel: 070-2663286, e-post: Annica.Ernesater@hig.se

Bättre flyt för folk och fä i slakten
För att få kött måste man slakta djur. I Sverige slaktas cirka 450 000 nötkreatur per år. Förra året slaktades 93 procent av dessa på de 16 största nötslakterierna i landet. För att hålla en god välfärdsnivå för djuren ställs det stora krav på slakteriet.

En licentiatavhandling som presenteras vid SLU i Skara handlar om djurvälfärd vid slakt av nötkreatur. Veterinär Sofia Wiberg har studerat hantering av nötkreatur i samband med slakt med fokus på både djurens och slakteripersonalens välbefinnande.

Bland annat gjordes beteendestudier av djur och deras skötare där man tittade efter beteenden som indikerar stress eller obehag hos djuren. Eller som, med syfte att få djuren att röra sig framåt i anläggningen, kan vara negativa för djurens välfärd. Studierna visar att ett antal djur drivs in och bedövas utan att de eller skötarna utför något av dessa beteenden.

– Några djur utförde eller fick ta emot ett stort antal oönskade beteenden, men de beteenden som bedömdes vara mest negativa för djurens välfärd observerades endast ett fåtal gånger, säger Sofia Wiberg, veterinär och forskarstuderande på SLU i Skara.

Olämplig hantering
Många av de oönskade skötarbeteendena utfördes endast av ett fåtal skötare, och en del olämpliga beteenden såsom upprepad användning av elpåfösare observerades. Tidigare forskning visar att djur kan bli stressade av hantering och att det finns ett samband mellan skötarnas attityd och beteenden gentemot djuren.

I vissa fall kan inredningens utformning påverka skötarnas möjligheter att hantera djuren på ett korrekt sätt; höga väggar i drivgångar kan försvåra drivning framåt och skarpa svängar som gör att djuren stannar upp kan göra att skötarna driver djuren hårdare för att alls få dem att gå.
Arbetsflyt

Resultaten tyder på att ”arbetsflyt” är centralt för både folk och fä.

– För ledningen var ”flyt” viktigt för effektivitet i produktionen. För slaktarna var det, som i de flesta jobb, viktigt med ”flyt” i arbetet för att de skulle vara nöjda med arbetsdagen, säger Sofia Wiberg.

Något som i hög grad påverkar flytet i arbetet är själva djurflödet, vilket också kan ha stor påverkan på djurvälfärden. Ett ojämnt djurflöde observerades vid flera tillfällen, och många av de då observerade beteendena hos skötarna tolkades som otålighet.

– Hantering av levande djur under verklig eller upplevd tidspress är ingen enkel ekvation, och det finns en risk att det är djuren som får ta smällen, fortsätter Wiberg.

Slakttransporter och bra inredning
Slutsatsen är att god planering av inkommande slakttransporter samt inredning anpassad till både djur och människor är viktiga faktorer för en god djurvälfärd. En ändamålsenlig inredning kan förenkla drivningen av djuren samt främja ett jämnt djurflöde och därmed bra arbetsförhållanden och en god djurvälfärd. Rutiner och metoder för att driva djur till slakt behöver ses över och diskuteras för att minimera onödig eller hård pådrivning av djuren.

ÖVRIG INFORMATION
Avhandlingens titel är ”Slaughter – not only about animals. An interdisciplinary study of handling of cattle at slaughter”.  

Avhandlingen är en del av ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet.
Tid: den 27 september 2012
Plats: klockan 13.15 i Hernquistaulan, SLU Skara.

– De flesta deltagarna gick ner väldigt bra under de första tre månaderna och hade därefter mycket god viktstabilitet under ett års tid. Däremot vet vi ännu inte hur det går på längre sikt. Att behålla viktminskningen är tveklöst den största utmaningen, säger Erik Hemmingsson, forskare vid Karolinska Institutet och Överviktscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

Itrim bygger på tillgänglig forskning om långvarig viktminskning genom förändrade mat- och motionsvanor. Varje deltagare väljer en av tre dieter vid starten av det minst ettåriga programmet: very low calorie diet (VLCD, 500 kcal/dag bestående av enbart måltidsersättning i 6-10 veckor), low calorie diet (LCD, 1200-1500 kcal/dag bestående av en blandning av vanlig mat och måltidsersättning) eller kalorisnål vanlig mat (1500-1800 kcal/dag). Programmet består även av gruppträffar, individuella samtal och motion. De deltagare som vill gå det striktaste VLCD-programmet måste få klartecken av läkare inom tre veckor från start för att utesluta hälsofarliga biverkningar.

Programmets effekt utvärderades genom att mäta och sammanställa viktminskningen för samtliga 9037 studiedeltagare efter ett år. Medelåldern på deltagarna var 48 år och en majoritet av dem var kvinnor. Fyrtiotvå procent valde att gå ner i vikt genom att äta enbart måltidsersättning (VLCD), drygt hälften genom en kombination av kalorisnål mat och måltidsersättning (LCD) och sju procent genom att enbart äta kalorisnål vanlig mat.

Resultatet av studien, som publiceras i vetenskapstidskriften American Journal of Clinical Nutrition, visar att den genomsnittliga viktminskningen bland deltagarna var 10,9 kg (motsvarande 12 procent av startvikten) efter ett år. De som valde VLCD gick ner mest: 13,8 kg (14 procent av startvikten). LCD-deltagarna respektive vanlig mat-grupperna gick ner 8,9 kg (10 procent) respektive 7 kilo (8 procent).

Sammantaget i de tre grupperna avbröt cirka 21 procent programmet i förväg. Avhoppet var lägst i VLCD-gruppen (18 procent), följt av LCD- och vanlig mat-grupperna (23 respektive 26 procent). Faktorer som var förenade med en ökad risk för avhopp var låg ålder, lågt inledande BMI, samt låg inledande viktminskning.

Kostnaden för att delta i ett Itrim-program är cirka 9 000 kronor på ett år. Erik Hemmingsson konstaterar att det är ett problem att sjukvården till stor del saknar resurser för att hjälpa individer med fetma och övervikt att gå ner i vikt.

– Många överviktiga söker sig då till kommersiella aktörer, där effekten ofta är oklar. Det finns därför ett stort behov av att utvärdera kommersiella viktminskningsprogram, säger han.

ÖVRIG INFORMATION
Studien har finansierats genom ett anslag från Itrim International AB. Erik Hemmingsson har tidigare också varit verksam inom företaget. Andra viktminskningsprogram på marknaden ingick inte i studien, som alltså inte utesluter att det kan finnas bra alternativ till Itrim.

Publikation: ”Weight loss and dropout during a commercial weight loss program using VLCD, LCD and restricted normal food: observational cohort study”, Erik Hemmingsson, Kari Johansson, Jonas Eriksson,  Johan Sundström, Martin Neovius och Claude Marcus, American Journal of Clinical Nutrition, online ahead of print 19 September 2012.

Vi har alla ett intresse av medicinska framsteg. Dagens och morgondagens patienter behöver resultaten som biobanksforskningen kan ge för sin vård och behandling. Därför är det viktigt att fråga sig om förutsättningarna för att forska kan förbättras. Den 6 oktober försvarar Joanna Stjernschantz Forsberg från Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) sin avhandling ”Biobank Research – Individual Rights and Public Benefit”. I avhandlingen föreslår hon att forskning som använder sig av sparade prover och data skall ses som en naturlig del av sjukvården, istället för något farligt som människor måste skyddas från:

– Ofta utgår man från att reglering är nödvändig för att skydda personerna som deltar. Men det är viktigt att komma ihåg att människor också utsätts för risker om forskningen hindras, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.

I sin avhandling argumenterar hon för att det skall vara lättare att bedriva medicinsk forskning som bara medför minimala risker. Det gäller till exempel när sparade prover och data används.

– Vi har alla ett intresse av forskning eftersom vi inte vet vilken sjukvård vi eller de som står oss nära kommer att behöva i framtiden, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.

En central slutsats i avhandlingen är att vi har en moralisk plikt att acceptera att våra sparade prover och data används i forskning. Enligt Joanna Stjernchantz Forsberg kan den här plikten ses som ett socialt kontrakt som är grundat i egenintresse.

– Eftersom plikten inte är baserad på en idé om solidaritet och andras välfärd kan den inte avfärdas med invändningen att individens rättigheter väger tyngre än samhällsnyttan, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.

INFORMATION OCH KONTAKT
Joanna Stjernschantz Forsberg, leg läkare och doktorand, e-post: joanna.forsberg@crb.uu.se, telefon: 018-471 61 96.

Joanna Stjernschantz Forsberg försvarar sin avhandling 6 oktober kl. 13.15 i Auditorium Minus, Gustavianum, Uppsala.  

Stjernschantz Forsberg, J, Biobank Research: Individual Rights and Public Benefit, doctoral thesis, Acta Universitatis Upsaliensis, 2012

Christine Persson Osowski har bland annat studerat vuxnas uppfattning av skolmåltiden. Skolmåltiden sågs som en del av den svenska välfärdsstaten, men samtidigt som en andra klassens måltid avseende miljön, personalen, i viss mån maten och som en måltid med en bristande social betydelse. Ofta användes en jargong som visade på förutfattade meningar om skolmåltiden. Detta innebar bland annat att personalen beskrevs som ”mattanter” med attribut som ”arga” och ”sura” medan måltidsmiljön beskrevs som ”stimmig” och ”stökig”. När det gäller maten så var det speciellt potatisen som nämndes i negativa ordalag som exempelvis ”grön”, ”äcklig”, ”överkokt” och ”med en hinna på”.

Denna jargong kunde även ses bland de barn som deltog i fokusgrupper om skolmåltiden. Bland annat liknade eleverna maten vid ”kartong”, ”lera”, ”papper” och ”grus”.

I avhandlingen framkom att en måltid som serveras hemma ses som idealet, både bland barn och vuxna. Samtidigt så är förväntningarna idag högre på skolmåltiden än på en måltid som serveras hemma. De krav som ställs på skolmåltiden inkluderar inte bara maten, den fysiska och sociala miljön, utan skolmåltiden ses även som ett lärtillfälle, ett sätt att medverka till en god hälsa bland barn och ungdomar och som ett sätt att bidra med social-politiska insatser. Samtidigt förutsätts det att skolmåltiden ska vara helt gratis.

Ett annat område som studerats i avhandlingen är den pedagogiska måltiden. Det fanns lärare som handlade på ett sätt som inte kan förknippas med myndigheternas definition av en pedagogisk måltid, till exempel genom att äta med varandra istället för tillsammans med eleverna. Vanligare var dock att lärarna fokuserade på att antingen föra konversationer med eleverna eller att utbilda dem i måltidssituationen. Barnen i sin tur, visade att de uppfattade mat i termer av hälsosam och ohälsosam mat.  

– Det finns förbättringsområden att arbeta vidare med inom skolmåltiden, exempelvis måltidsmiljön. Lika viktigt är emellertid att synliggöra den stereotypa bild som vi har inom vår kultur gentemot måltider som serveras inom offentlig sektor, eftersom detta påverkar hur vi uppfattar dessa måltider, säger Christine Persson Osowski.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Christine Persson Osowski, institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, e-post: christine.persson-osowski@ikv.uu.se Telefon: 018-471 23 40, 0766-517 221

Avhandlingen försvaras den 28 september.
Persson Osowski, C (2012). The Swedish School Meal as a Public Meal – Collective Thinking, Actions and Meal Patterns. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.