Arbetet belyser förekomsten av milda fågelinfluensavirus hos gräsänder och hur viruset nyttjar dessa änder som värdar.
Under nio år har gräsänder fångats för provtagning vid Ottenby fågelstation på Öland och forskarna har sammanlagt undersökt 26586 prover från 8529 gräsänder för förekomst av influensavirus. Andelen infekterade änder varierar med årstiderna och de flesta fall inträffar under hösten, då så många som var fjärde and kan vara bärare av virus. Mångfalden av virusvarianter är väldigt stor och man hittade 74 av totalt 144 möjliga varianter. De flesta varianter av influensavirus finns bara hos gräsänder, men en del kan även infektera höns och andra tamfjäderfä. En av dessa varianter upptäcktes vara vanligt förekommande hos änderna vid Ottenby.
En viktig fråga att ställa sig är hur fåglar påverkas av att vara infekterade med influensavirus. Latorre Margalef konstaterade att infekterade gräsänder vägde mindre än icke infekterade individer, vilket kan ses som som en kostnad av att vara infekterad. Tillsammans med sina kollegor fann hon också att en första influensainfektion kan ge immunitet mot framtida infektioner av samma virus, liknande en form av naturlig vaccination.
Genom studier av änder som fångats och provtagits vid mer än ett tillfälle kunde Latorre Magalef visa att infektioner med en viss virusvariant även kan ge immunitet mot andra virusvarianter. Immunförsvaret reagerar främst på virusets ytproteiner hemagglutinin och neuraminidas, eller H och N som de förkortas. Latorre Margalef kunde visa att närbesläktade, H-varianter gav korsimmunitet. Ur ett evolutionärt perspektiv betyder detta att ändringar i ändernas immunförsvar, som i sin tur leder till förändringar hos viruset, kan vara en viktig drivande faktor som leder till en ökad mångfald av virusvarianter.
Latorre Magalefs studier visar att immunitet mot olika virusvarianter orsakad av en första infektion är av stor betydelse för evolutionen av den biologiska mångfalden hos influensa A virus som infekterar gräsänder.
Neus Latorre Margalef är född i Barcelona, Katalonien och uppvuxen i Puigcerdà, en by i Pyrenéerna. Hon tog sin magisterexamen i biologi vid Universitetet i Barcelona och sedan 2006 har hon varit doktorand i mikrobiologi vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.
KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen ”Influensa A virusets ekologi och epidemiologi hos gräsand Anas platyrhynchos” försvarades den 8 juni, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var Professor David E. Stallknecht från University of Georgia.
För mer information kontakta Neus Latorre Margalef
telefon: 0480-44 73 94 eller e-post: neus.latorre@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
Avhandlingen Fra avmakt til makt i eget liv. Anmeldelse av seksuelle overgrep og helse undersöker varför sexuella övergrepp anmäls eller inte anmäls samt vilka erfarenheter utsatta har från att anmäla övergrepp.
– Sexuella övergrepp anmäls för att de utsatta önskar öka sin självrespekt, säger gestaltterapeuten Hildur Vea.
Hon förklarar att de som anmäler gör det för att de inser att det är det rätta att göra. Även om det kan innebära nya belastningar så säger deltagarna i studien att de är glada att de anmält de övergrepp de utsatts för.
– Att anmäla har gett dem ökad frihet och glädje i vardagen, säger Hildur Vea vidare.
Från att de utsatta upplever övergreppet tills att de är redo att anmäla går de igenom en process som består av tre steg som kallas undvikande, insikt och erkännande.
Det kan ta upp till trettio år innan de utsatta förstår att de blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp. Under denna period förhåller de sig inte till övergreppshändelsen, de berättar inte för någon om vad som skedde. Hälften av dem som upplevt sexuella övergrepp, glömmer att det skett.
– Sexuella övergrepp anmäls inte när de utsatta går in i en period av undvikande efter övergreppet, eftersom de inte ser någon mening med den handlingen, eller att de tänker att en anmälan ska ge fler negativa än positiva följder, säger Vea.
Myndigheterna kan ge stöd till utsatta som upplever övergrepp så de kan få bearbeta sitt trauma. De kan därvid förebygga att perioden av undvikande blir långvarig och på så sätt stärka utsatta som ska överväga om de ska anmäla övergreppet eller inte.
– Kunskap som finns hos familjen, vårdpersonal och andra stödpersoner bör tas tillvara när man utvecklar service för personer med demens och deras familjer, säger Aud Johannessen som försvarar sin avhandling den 20 juni.
Aud Johannessens har i sin avhandling Dementia and Public Health – with focus on access to society gjort en översikt av kunskapen om hur man kan förbättra vardagen för personer med demens och deras anhöriga, samt hur man kan bidra till ökade möjligheter för dessa att delta i samhällslivet. Faktorer som inverkar på den service som personer med demen och deras anhöriga kan erbjudas kan vara sådant som administratörers kunskapsnivå, erfarenheter, tillgänglighet, samt förstår hur servicen utförs. Det finns också faktorer som ligger till grund för tillgängligheten av olika typer av service och/eller att de inte finns att få.
Johannessen har intervjuat 20 personer med diagnosen demens samt 19 stödpersoner men även 35 personer i ledande ställning från 32 kommuner. Att ha rätt till assistans är en viktig del av en demensdiagnostiserad person och dens familjs strävan i att upprätthålla vardagskvaliteten.
– Ledarnas kunskaper, hur kommunen organiserat vården och tillgänglighet av tjänster påverkar tilldelningen av stödpersoner, säger Aud Johannessen.
¨
Avhandlingen visar också att anhöriga hade stor nytta av den inlärnings- och hanteringsintervention de erbjöds och att den effekten kvarstod över tid samt att en ny insats för anhöriga till yngre personer med demens, de som är under 65 år, var effektiv men också att dessa hade värdefulla förslag till utveckling av insatserna.
– Avhandlingen visar att dessa familjer, stödkontakter och annan vårdpersonals uppfattningar inte bör negligeras när man ska utveckla ett tjänstetillbud och anpassa tjänster så att det är möjligt för familjer att delta i samhällslivet och därmed upprätthålla livskvalitet.
Aud Johannessen arbetar vid Nasjonalt kompetansesenter för aldring og helse vid Sykehuset i Vestfold.
KONTAKT
aud.johannessen@nhv.se
Hennes avhandling visar att sju- till tioåriga barn tekniskt sett kan ta sin medicin men glömmer att göra det när de leker och utövar andra fysiska aktiviteter.
– De känner sig utestängda från aktiviteter och ensamma om sin astma i skolvardagen. De upplever ett dilemma kring ifall de ska berätta om sin sjukdom eller hålla det hemligt, säger Anne Trollvik.
Hon introducerar en ny gruppbaserad abetssätt som stimulerar barnen att uttrycka sina erfarenheter. Berättelser, bilder och barnens egna erfarenheter var utgångspunkten i den nya pedagogisk metoden som är utprovad i forskningsprojektet.
KONTAKT
Presskontakt: monica.bengtson@nhv.se
De visar att synligt ljus kan användas för rumsupplöst bestämning av vätekoncentration i material. Genom att upprepa mätningarna vid olika tidsintervall kan diffusion av atomärt väte följas. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Diffusion är ett av de mest förbryllande och studerade fenomenen inom fysiken. Adolf Fick formulerade matematisk beskrivning av diffusion redan 1855, men det var först 1905 som Albert Einstein rationaliserade beskrivningen i atomistiska termer. Väte diffunderar mycket snabbt i material och vid rumstemperatur är diffusionshastigheten jämförbar med diffusion av vattenmolekyler i vatten.
Tekniken som forskarna vid avdelningen för materialfysik vid Uppsala universitet utvecklat tillåter bestämning av vätets fördelning med en noggrannhet som motsvarar ett enda atomlager. Vätets rörelse kan därmed bestämmas i ytterst tunna skikt och tillåter studier av vätets rörelse vid olika koncentrationer och kristallografiska riktningar. Tekniken förväntas ge unik insikt i vätets rörelse i nanomaterial.
De nya rönen möjliggör nya sätt att jämföra experimentella resultat med teoretiska modeller och öppnar därmed nya angreppsätt för att studera vätets diffusion i material.
KONTAKT
Björgvin Hjörvarsson, institutionen för fysik och astronomi, tel 018-471 3837, 070-425 0715, e-post: bjorgvin.hjorvarsson@physics.uu.se
G. Pálsson, A. Bliersbach, and M. Wolff, A. Zamani, B. Hjörvarsson, Nature Communications, DOI: 10.1038/ncomms1897
Om bland annat detta handlar de sju projekt som beviljades medel av Formas forskarråd idag. 66 miljoner går till forskning om hållbar renovering av byggnader från 1950-1975.
– Det finns många aktörer och delintressen inom det här stora området. Inför utlysningen bjöds forskarsamhället, näringsliv och offentlig förvaltning in till ett match-makingmöte för att hitta lämpliga konstellationer och för att dessa gemensamt skulle formulera forsknings- och innovationsbehov. Det visade sig vara mycket lyckat och vi kan nu tillsammans med branschen satsa på flera intressanta projekt, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas
Formas står för 33 miljoner kronor och branschen bidrar med lika mycket i form av arbetstid och ekonomiska medel. Våren 2012 gjorde Formas tillsammans med IQ Samhällsbyggnad (Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet) en strategisk satsning på området byggd miljö med fokus på större tvärvetenskapliga och transdisciplinära projekt med systemtänkande. Utlysningen avsåg projekt inriktade på en hållbar ombyggnad, renovering och förnyelse av bostäder och lokaler från perioden 1950-1975. Hela bygg- och förvaltningsprocessen omfattas och syftet med satsningen är att generera ny kunskap som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
KONTAKT
Anna Ledin, huvudsekreterare Formas, 0703-23 4015, anna.ledin@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 0733-50 31 61, eve@formas.se
45 miljoner kronor till forskning om kombinationseffekter hos kemiska ämnen. Vilka kemikalier och blandningar av kemikalier i våra hem påverkar och kan störa vår hormonbalans och i synnerhet hormonbalansen i sköldkörteln? Och vilka kemikalier och komplexa blandningar av kemikalier kan leda till ökad spridning av antibiotikaresistens? Idag beslutade Formas forskningsråd att bevilja 45 miljoner kronor till två starka forskningsmiljöer som ska studera detta närmare.
– Det finns ett stort behov av kunskap inom dessa områden och det är glädjande att två starka forskargrupper nu kan ta sig an några av de stora utmaningar som kemikaliesamhället ställer oss inför, säger Anna Ledin, Formas huvudsekreterare.
Utlysningen har genomförts i samarbete med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen för att underlätta att forskningsresultaten får genomslag i samhället. Totalt 30 ansökningar kom in och två stycken beviljas medel. Formas satsar totalt 45 miljoner kronor på dessa två starka forskningsmiljöer fördelat på fem år, 2012-2016.
Starka forskningsmiljöer som beviljats medel:
Bedömning av hormonstörande ämnen i blandningar med inriktning på sköldkörtelpåverkan- med katter som modell för människors inomhusexponering för kemikalier Åke Bergman Stockholms universitet, ake.bergman@mmk.su.se Beviljats 20 300 000 kronor för åren 2012-2016
INTERACT – Interaktionen med biocider och metaller i utvecklingen av antibiotikaresistens Joakim Larsson, Göteborgs universitet, joakim.larsson@fysiologi.gu.se Beviljats 25 000 000 kronor för åren 2012-2016
KONATKT
Lena Strålsjö, forskningssekreterare Forskningsrådet Formas, 0761 184032, lena.stralsjo@formas.se Emilie von Essen, presschef Forskningsrådet Formas, 0733 503161, eve@formas.se
Hur har samer från olika miljöer förmedlat kunskap och uttryckt sin identitet och hur har detta förändrats och anpassats när samhället moderniserats? Hur ser arbetsmiljön, hälsan och säkerheten ut hos renskötare och deras familjer? Hur påverkas rennäringen av sommarbetenas respektive vinterbetenas utveckling? Om detta handlar några av de projekt som Formas forskarråd beviljat medel idag.
56 miljoner kronor fördelas till tio forskningsprojekt över fyraårsperioden, 2012-2016. Formas står för 28 miljoner kronor, Vetenskapsrådet för 20 och Fas för 8. Totalt kom det in 54 ansökningar om forskningsprojekt och 2 ansökningar om starka forskningsmiljöer.
– Det kom in många bra ansökningar och det är glädjande att så många projekt har samarbete med sina kollegor i Finland, Norge och Ryssland, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas. Det gör att vi kan få en intressant belysning av skillnader och likheter i de olika delarna av samelandet.
Forskningsråden anordnade en hearing inför den här utlysningen där de flesta som är berörda av samerelaterad verksamhet kunde komma till tals. Det var mycket lyckat och ledde till att utlysningen blev bred i sin ansats och att det finns en stor bredd i de ansökningar som beviljats medel.
Formas tog 2006 fram en kunskapsöversikt över forskning om hållbar rennäring [Ref 1] och övrig samerelaterad forskning som ett resultat av ett regeringsuppdrag. Kunskapsöversikten visade att den samerelaterade forskningen behövde samordnas bättre, mellan såväl berörda forskningsfinansiärer som forskningsutförare och att det fanns ett behov för ett nationellt program för samerelaterad forskning. Detta behov identifierade också Sametinget i en kunskapsstrategi från 2008 [Ref 2]. Regeringen gav med anledningen av detta Formas i uppdrag att i samverkan med Vetenskapsrådet och FAS utlysa medel inom ramen för ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som omfattade den samiska ursprungsbefolkningen, samerelaterad verksamhet samt samebefolkningens hälsa, arbets- och livsvillkor.
KONTAKT
Johan Eellend, forskningssekreterare Formas, 0706 98 40 22, johan.eellend@formas.se
Emilie von Essen, presschef, Formas, 0733 50 31 61, eve@formas.se
Forskningscentret CeFEO, som bedriver familjeföretagsforskning i världsklass, får en donation på drygt 11 miljoner kronor från Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse för att finansiera fyra nya forskartjänster.
Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse har sedan 1995 givit omfattande medel till Internationella Handelshögskolan i Jönköping, vilket haft mycket stor betydelse särskilt för etablerandet av två internationellt ledande forskningscentra, MMTC (Media Management and Transformation Centre) och CeFEO (Centre for Family Enterprise and Ownership).
– Jag är mycket glad över denna fortsatta satsning som gör det möjligt för CeFEO att driva utvecklingen framåt inom familjeföretagsforskningen och nå resultat som är betydelsefulla både i Sverige och internationellt, säger professor Leif Melin, ledare för CeFEO, vid Internationella Handelshögskolan.
11 miljoner kronor ska delas ut löpande under fem år och finansiera tre doktorandtjänster och en postdoc-tjänst. CeFEO forskar inom familjeföretagande och ägande med huvudinriktningarna ägar- och ledarskiften, entreprenörskap, strategiutveckling samt ägande och bolagsstyrning.
Just nu är 30 forskare aktiva i CeFEO, en av de största forskargrupperna i världen inom det växande området Family Business. Man rankas som den mest publicerade forskargruppen i Europa inom området och som nummer fyra i världen.
Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse finansierar för närvarande också andra viktiga delar av verksamheten inom CeFEO, två professurer inom Family Business respektive Family Business Strategy samt en Visiting Professor som delas med MMTC.
– Det är viktigt för oss att trygga återväxten inom vår verksamhet och säkerställa att vår forskning fortsätter hålla högsta kvalitet. Därför är denna satsning på forskarutbildningen från Hamrinstiftelsen oerhört viktig för vår verksamhet, säger Leif Melin.
KONTAKT
Christina Hamrin, ordförande Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse
Telefon: 0708-42 04 73
Professor Leif Melin, ledare för CeFEO
Telefon: 0708-85 64 46
Antalet industrisysselsatta har under senare år stadigt minskat i Sverige liksom i hela västvärlden. Företag har gått i konkurs och produktion har flyttat till låglöneländer i Östeuropa och Asien. Fabriker har stängts och gamla industriregioner har tappat invånare och skatteintäkter. Tomma sönderslagna och nedklottrade industrilokaler, bostäder och samlingslokaler lockar snarare ”urban explorers” än människor som vill flytta in.
De övergivna industristäderna ger dock bara en bild av de senaste årtiondenas omställning. Mer eller mindre djärva återanvändningsprojekt har igångsatts, varav flera framgångsrika.
I boken ”Industrial Heritage Around the Baltic Sea” tas ett större grepp på industriomvandlingen och nybruket av nedlagda industriområden i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Från början av 2000-talet har doktorander och forskare från båda sidor om Östersjön samlats två gånger per år för seminarier och fältstudier. Femton forskare har besökt industriorter i varierande grad av tillbakagång. Frågan som väglett arbetet är om, och i så fall hur, fysiska lämningar och minnen har använts i förnyelsen av forna industriorter. Situationen i Sverige med en lång och framgångsrik industrihistoria har jämförts med bruket av industriarvet i de forna sovjetiska staterna. Från 1945 till början av 1990-talet producerade industriföretagen på andra sidan Östersjön efter 5-årsplaner och ofta med företagsledare som tillsats i Moskva, med råvaror och arbetskraft från andra delar av Sovjetunionen.
I Sverige och i andra nordiska länderna är synen på industriarvet idag positiv. Arvet används på många orter som en bas för en lokal förnyelse. Särskilt gäller detta om de tömda fabrikerna är av god standard och ligger i anslutning till städer med en efterfrågan på lokaler för tjänsteföretag, skolor, konsthallar och museer. Sådana exempel är Koppardalen i Avesta, Mitthögskolan i Eskilstuna och Industrilandskapet i Norrköping.
I de baltiska staterna har det varit svårare att få stöd för en nyanvändning av industriområden. Lokalerna är mer nedslitna och minnena alltför negativa. Men även här finns exempel på intressanta lokala nysatsningar. Förklaringen är delvis en större grad av självständighet från den sovjetiska ledningen under kommuniståren, som Kohtla Mine i nordöstra Estland, det gigantiska industriområdet VEF i Riga och restaurang Memel i ett hamnmagasin i Klaipeda i Litauen.
Marie Nisser, Maths Isacson, Anders Lundgren & Andis Cinis (eds.), Industrial Heritage Around the Baltic Sea. Uppsala Studies in Economic History 92 (2012).
KONTAKT
Maths Isacson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet, e-post: maths.isacson@ekhist.uu.se, tel: 018-4711217
Blodkärlen har till uppgift att transportera syre och näring till vävnader runt om i kroppen. Det kräver att vätska och molekyler kan passera genom blodkärlsväggen på ett kontrollerat sätt. Vid inflammation och infektion behöver dessutom olika typer av celler ta sig ut från blodkärlet till den omkringliggande vävnaden.
Vissa sjukdomstillstånd är förknippade med kärlläckage och åtföljande svullnad som kan ge svår funktionsnedsättning. Svullnaden kan också försvåra behandlingen av till exempel cancer genom att den förhindrar cellgifter att nå den sjuka vävnaden. Det är därför både intressant och viktigt att förstå de mekanismer som kontrollerar kärlläckage.
Tillväxtfaktorn VEGF är känd för sin förmåga att starta läckage. I den aktuella studien som nu publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskarna hur kärlläckaget uppstår genom en reaktion där VEGF och en rad andra proteiner i blodkärlscellen samverkar så att cellen släpper taget om sina omgivande grannar. Detta skapar ett hål för passage genom kärlväggen som snart sluts igen.
– Ett viktigt protein, TSAd, har en nyckelroll i den här processen. TSAd samordnar reaktionen i blodkärlscellernas kontakt med omgivningen. Vi tror därför att TSAd kan användas som måltavla i framtida behandlingar, för att förhindra uppkomsten av kärlläckage och åtföljande svullnad, säger Lena Claesson-Welsh vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.
KONTAKT OCH INFORMATION
Lena Claesson-Welsh, institutionen för immunolog, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel 018-471 4363, e-post: lena.welsh@igp.uu.se
Kerstin Henriksson, projektkoordinator vid institutionen för immunologi, genetik och patologi,
Forskargrupp Claesson-Welsh, tel: 018-471 4432, 070-167 93 98, e-post: Kerstin.Henriksson@igp.uu.se
Studien är ett samarbete med forskare i Oslo och USA. Resultaten har publicerats on-line i tidskriften Journal of Experimental Medicine.
Tisdag 12 juni kl. 13 presenteras boken i Södertörns högskolebibliotek.
Artur Granstedt, docent vid Södertörns högskola och projektkoordinator för forskningsprojektet BERAS Implementation, skriver i sin nya bok ”Morgondagens jordbruk – med fokus på Östersjön” om hur avgörande jordbruket är för vår planets ekologiska framtid.
På 1960-talet började billig fossil energi i allt större utsträckning användas i Sverige för framställning av konstgödsel till jordbruket. Det blev allt vanligare med specialiserade gårdar.
– Vi fick ett linjärt flöde, i stället för ett kretslopp. De specialiserade spannmålsgårdarna som inte längre har några djur måste tillföra inköpt konstgödsel. Näringsämnen från djurgårdarna utsöndras sedan till största delen från djuren i form av gödsel – men i större mängd än vad som kan utnyttjas av grödorna. Kväve och fosfor läcker ut i mark och vatten, säger Artur Granstedt.
Hälften av det kväve och fosfor som läcker ut i Östersjön och bidrar till övergödningen kommer från jordbruket. En del av kvävet från åkrarna går även upp i luften som dikväveoxid – en potent växthusgas.
Kretsloppsjordbruk minskar näringsläckage
Resultaten en visar att det är möjligt att kraftfullt minska växtnäringsförlusterna genom skapandet ekologiska kretsloppsjordbruk. Den bärande principen är att integrera växtodling och djurhållning så att växtnäringen i djurens gödsel återanvändas mer effektivt till de egna åkrarna i spannmåls- och djurfoderproduktionen istället för att bli till näringsöverskott.
Jordbruket kan härigenom bli helt klimatneutralt jämfört med dagens konventionella jordbruk som stark bidrar till den globala uppvärmningen. Mångfalden i odlingen utesluter dessutom användning av kemiska bekämpningsmedel. Omställningen kan stöta på hinder särskilt om man genomfört stora investeringar i sina anläggningar, bundna till exempelvis stora djurbesättningar. Därför är denna nya bok också ett upprop till politikerna att reagera – och agera.
– Omställningen från specialisering till blandjordbruk kan vara kostsam, men det är viktigt att man kan bibehålla lönsamheten i jordbruket samtidigt som man gör det mer hållbart. I min bok beskriver jag hur vi i projektet arbetar med både praktisk omställning och ekonomisk uppföljning, säger Artur Granstedt.
Artur Granstedt är agronom som doktorerat i ämnet växtnäringslära. Han är projektkoordinator för EU-projektet BERAS Implementation och har i sin nya publikation redogjort för bakgrunden för projektets vetenskapliga och teoretiska bas och för dess praktiska implikationer. Projektet arbetar med en implementeringen av resultatet från många års forskning om växtnäringsflödena i jordbruk och samhälle med studier av praktiska gårdsexempel runt om i Östersjöregionen.
KONTAKT:
Artur Granstedt: 070-867 67 63
Eleonor Björkman, presskontakt Södertörns högskola: 070-286 13 32
I början av 1990-talet startade en skandinavisk litteraturboom i Tyskland. Till stor del var det de tyska översättningarna av Sofies värld (Jostein Gaarder, 1993) och Fröken Smillas känsla för snö (Peter Høeg, 1994) som bidrog till den. I deras fotspår kom en stor mängd svensk litteratur att översättas, läsas och diskuteras på tyska kultursidor – en trend som har hållit i sig fram till i dag.
Lina Larsson har undersökt recensioner i tysk press av romaner av Henning Mankell, Kerstin Ekman och Torgny Lindgren, införda mellan 1990 och 2000. Hennes slutsats är att de bilder av Sverige som finns sedan tidigare i Tyskland hade stort inflytande på recensionerna – oavsett hur Sverige skildrades i de recenserade romanerna förmedlades en på många sätt annorlunda bild av Sverige.
– Ett exempel är Mankells romaner som ofta innehåller starka negativa samhällskritiska skildringar av Sverige, men i recensionerna framhölls samhällskritiken i romanerna som något positivt, eftersom den sågs som hoppfull. Om man ser problemen i det egna landet och kritiserar dem så finns det fortfarande hopp om en förbättring, säger Lina Larsson.
Hon drar paralleller till den bild som kom till uttryck när Sjöwall-Wahlöös deckare översattes till tyska på 1970-talet. Sjöwall-Wahlöös deckare var mycket populära i Tyskland vid den här tiden, eftersom de ”avslöjade välfärdsstatens baksida” och Sjöwall-Wahlöö tillsammans med flera andra svenska författare uppfattades på 70-talet som ”kritiker av det egna landet”.
Andra tendenser som blev synliga i recensionerna var att mer positiva allmänt kända bilder av Sverige som en idyll kom till uttryck, och då som ett alternativ till romanernas negativa skildringar. Även romanernas naturskildringar framhölls positivt och fick stort utrymme.
– Min undersökning visar alltså att positiva existerande bilder av Sverige har ett stort inflytande när svensk litteratur förmedlas och diskuteras i Tyskland, även om inte lika positiva skildringar återfinns i romanerna.
KONTAKT OCH INFORMATION
Lina Larsson, telefon: 031-191798, mobil: 0736-223669, e-post: lina.larsson@tyska.gu.se
Avhandlingens titel: Zwischen „Mittsommerreigen“ und „Höllenspektakel“: Bilder von Schweden und ihr Einfluss auf Rezensionen im deutschen Feuilleton der 1990er Jahre
Avhandlingens abstract finns också digitalt publicerat: http://hdl.handle.net/2077/29059
– Naturhänsyn tillämpas också i ett antal andra länder, säger naturvårdsprofessorn Lena Gustafsson, SLU, som tillsammans med 16 andra internationella forskare står bakom rapporten. Det är en ny skogsbruksmodell som har fått snabb spridning de senaste decennierna.
Tankarna bakom naturhänsynen är densamma världen över. Men eftersom förutsättningarna skiljer sig markant mellan olika länder, är det också stora skillnader i hur naturhänsynen utförs. De nivåer som man lämnar i Sverige – tre till fem procent av den avverkade arealen – är förhållandevis låga.
I norra Europa har skogarna brukats under mycket lång tid, medan man i flera andra länder fortfarande avverkar i tidigare orörda naturskogar.
I dessa länder är andelen naturhänsyn ofta högre än i länder med lång skogsbrukshistoria. En ytterligare förklaring är att det i länder med stor andel statligt ägd skog kan vara enklare att styra mot högre nivåer jämfört med länder där en stor del av skogen är privatägd – som i bland annat Sverige.
– Med stöd av omfattande forskning slår vi i rapporten fast att skoglig naturhänsyn gör nytta. Vi är också överens om att den positiva effekten står i relation till hur mycket naturhänsyn som lämnas.
Även om forskarna uttrycker tveksamhet till nyttan av de lägsta nivåer som noterats, så är man samtidigt övertygade om att någon form av naturhänsyn alltid bättre än ingen alls. Naturhänsyn enligt denna modell bidrar till att långsiktigt öka de biologiska kvaliteterna brukade skogar.
– Ett resultat av den naturhänsyn som infördes i skogsbruket för 20 år sedan är bland annat att andelarna gamla träd och döda träd nu ökar i de unga skogarna, vilket är positivt för många arter, säger Lena Gustafsson.
Hon konstaterar också att Sveriges skogslandskap är på väg att förändras. Merparten av det kommer om att ett antal år att bestå av brukade skogar i åldern noll till 60, 70 år medan den resterande delen utgörs av riktigt gamla, skyddade skogar.
– Ett sådant skogslandskap har aldrig tidigare funnits i Sverige. I de brukade skogarna är därför naturhänsyn mycket viktig genom att den skapar livlinor för vissa djur- och växtarter och kan bidra till livskraftiga populationer.
KONTAKT OCH INFORMATION
Forskningsrapporten om naturhänsyn har gjorts av 16 forskare från 9 länder och publiceras i den vetenskapliga tidningen BioSciences juninummer.
http://www.aibs.org/bioscience-press-releases/resources/current-press-release.pdf
Studien omfattar 11 länder och endast den naturhänsyn som utförs i samband med avverkning. Reservat, skyddade områden eller andra typer av skoglig miljöhänsyn ingår inte i studien.
Naturhänsyn är ett gängse begrepp för naturvårdsåtgärder som utförs i samband med skogsavverkning. Genom att bland annat lämna gamla träd, döda träd och grupper av träd när skogen avverkas kommer det på sikt att utvecklas en viss andel naturskogskvaliteter även i de brukade skogarna.
Kontakta: Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, 018-67 27 47, 070-302 27 47
En ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet har tittat på detta, med Hammarby sjöstad i Stockholm som utgångspunkt.
– Jag fokuserar på fenomenet öppen planlösning. Som exempel har jag valt Hammarby sjöstad. Hammarby sjöstad är intressant i det här sammanhanget eftersom det är en relativt ny stadsdel och de flesta lägenheterna där har öppen planlösning, säger Maja Willén som är konstvetare vid Stockholms universitet och författare till avhandlingen Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur. En studie av bostäder, boende och livsstil i det tidiga 2000-talets Sverige.
Den öppna planlösningen har blivit både vanligare och mer populär under 2000-talet. De som gillar öppenheten mellan vardagsrum och kök menar att det skapar förutsättningar för umgänge och flera olika sätt att bland annat möblera sitt hem. Maja Willén har intervjuat arkitekter och byggherrar som varit med och byggt Hammarby sjöstad. Hon har även intervjuat de som bor där och kompletterat med studier av reportage om bostäder med öppen planlösning ur svenska inredningsmagasin.
– Genom att undersöka de här berättelserna om den öppna planlösningen ges en bild av hur boendet speglar samhällets förändring. Jag hoppas med min studie kunna bidra till förståelsen av hur livsstil uppstår kring bostaden. Frågor om klass, genus och identitet utgör en röd tråd i min studie och belyser nya perspektiv på bostadens betydelse, säger Maja Willén.
KONTAKT
Maja Willén maja.willen@arthistory.su.se alt 0738-326557
Traditionella rullskidor med backspärr har ett fäste som är flera gånger bättre än vanliga längdskidor på snö, utan att det drabbar glidet. Experiment visar att det har stor påverkan på energiomsättning och åkteknik hos skidåkarna. Längdåkarens verkliga förmåga att prestera på snö överskattas i en testmiljö med rullskidor.
– Modern forskning på elitskidåkare genomförs med rullskidor som har ett fäste som mer liknar uråldriga träskidor än de plastskidor som man tränar och tävlar med på snö, säger Mats Ainegren, som disputerat i Sportteknologi vid Mittuniversitetet.
Skidor vallas med fästvalla för att ge friktion mellan skida och snö för framåtdrivande kraft från benfrånskjut vid diagonal åkning och stakning med frånskjut. För rullskidor så har det lösts med en fast backspärr som ger maximalt fäste oavsett skidåkarens teknik.
– Det här har stor betydelse för forskning och tester som genomförs på längdskidåkare och för åkare på alla nivåer i deras barmarksträning. Forskning bör genomföras när längdåkarna åker med rätt teknik och de behöver också träna med rätt teknik på barmark, säger Mats Ainegren.
I sin avhandling har Mats Ainegren också undersökt skillnader i energiomsättning mellan motionärer och elitskidåkare. Resultaten visar att motionärer har högre energiomsättning vid en given arbetsbelastning, det vill säga sämre arbetsekonomi, än elitåkare. Och seniorelit har lägre energiomsättning, bättre arbetsekonomi , än juniorer, medan inga skillnader sågs mellan könen.
– Stora skillnader finns mellan olika åkare i alla kategorier. Slutsatsen är att arbetsekonomi vid längdskidåkning är precis lika viktig att mäta som den maximala syreupptagningsförmågan. För elitskidåkare som tränat i många år ökar inte längre den maximala syreupptagningsförmågan. För dessa är det ännu viktigare att mätningar omfattar arbetsekonomi. Där finns stora möjligheter till utveckling, säger Mats Ainegren.
KONTAKT
Mats Ainegren, doktorand, 070-605 01 82, e-post: mats.ainegren@miun.se
