Vad är bra narkomanvård? Svaret på den frågan har varierat kraftigt genom tiderna. I boken Vård och ideologi  [Ref 1]undersöker Johan Edman [Ref 2], historiker vid Stockholms universitet, den svenska narkomanvårdens historia från 1960 till 2000.

– Sedan mitten av 1960-talet har narkotikaproblemet varit ständigt närvarande i politiken i Sverige. Utredning har följt på utredning, lagar har stiftats, straff har höjts, informationskampanjer sjösatts och nya vårdmetoder har lanserats. I min bok tecknar jag en bild av vårdens roll som lösning på narkotikaproblemet, säger Johan Edman.

I Vård och ideologi studeras den svenska narkomanvården under åren 1960–2000. Den handlar om statens försök att få till stånd en verksam narkomanvård, om de politiska diskussionerna och den byråkratiska organiseringen av ett problem som visat sig vara svårt att lösa. Jakten på den verksamma missbrukarvården tycks vara ett evighetsprojekt: från det tidiga 1900-talets aversionskurer, vitamin- och insulinbehandlingar, via Antabus och psykoterapi, till fostransmodeller, tolvstegsmetoder och substitutionsbehandlingar. Trots 100 år av missbrukarvård efterfrågas fortfarande en verksam kunskap. I den här boken undersöks varför denna jakt tagit sig dessa uttryck, varför den ständiga ambitionen att nå säker kunskap ter sig som ökenvandringar mot en hägring.

– Narkotikabruket har beskrivits bland annat som kapitalistiskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning samtidigt som svenskhet, solidaritet och arbetsamhet varit värden som präglat behandlingshemmens arbete. Problemet har visat sig vara både politiskt och terapeutiskt, och debatten om narkotikakonsumtionen har ofta haft vitt skilda politiska syften, säger Johan Edman.

De politiska problembeskrivningarna och kampen om de ideologiska lösningarna har också varit intensiv utanför politiken. Enligt Johan Edman har det på behandlingshemmen och inom den styrande byråkratin tydliggjorts att narkotikaproblemet är ett ideologiskt problem. Den verksamma behandlingsmetoden och den attraktiva ideologin har konkurrerat om utrymmet, många gånger har de betraktats som samma sak. Behandlingshem har motarbetats från byråkratiskt håll när de intagit ideologiskt tveksamma positioner. Värden som landsbygdsromantik, svenskhet, solidaritet och arbetsamhet har premierats.

– Narkotikaproblemet är i grunden är ett ideologiskt problem. Frågan om vad som är problematiskt med narkotikakonsumtion kan varken ställas eller besvaras utan att man samtidigt berör frågan om den goda medborgarens eller det goda samhällets kvaliteter. Detta ideologiska perspektiv är nödvändigt om man vill förstå narkotikaproblemets komplexa natur och varför det inte låter sig lösas med aldrig så kunskapsbaserad metodutveckling, säger Johan Edman.

KONTAKT
Johan Edman: tel. 08-163659 alt johan.edman@sorad.su.se
 

I en ny doktorsavhandling i biologi visar Örebroforskaren Mattias Karlsson att mjölksyrabakterier, laktobaciller, kan förändra immunförsvarets reaktioner hos urinvägsceller.

– Med tanke på det ökande antalet resistenta bakterier, är det viktigt att vi börjar undersöka mekanismerna hos probiotiska bakterier för att se hur de kan bidra till att förhindra infektioner, säger Mattias Karlsson.

Han har särskilt studerat hur celler från urinvägarna reagerar när man tillför laktobaciller, en grupp bakterier som i dag ofta används för att lindra tarmbesvär och stärka immunförsvaret.

– Forskning har visat att en extra tillförsel av vissa laktobaciller kan minska risken för kvinnor att drabbas av besvär i vaginan och urinvägarna, bland annat återkommande urinvägsinfektioner. Men hur bakterierna påverkar slemhinnan är i dag relativt okänt.

Stora skillnader mellan bakterier
Mattias Karlssons undersökning visar att det finns stora skillnader i hur olika typer av laktobaciller påverkar produktionen av cytokiner, små proteiner som spelar en viktig roll för kroppens immunförsvar. Vissa av de studerade bakterierna minskade mängden cytokiner, medan andra tvärtom ökade dem.

– Men vad de olika förändringarna i produktionen av cytokiner innebär i praktiken för en enskild individ är fortfarande okänt, säger han.

Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna, och cirka hälften av alla kvinnor drabbas minst en gång under sin livstid. Många av dessa får upprepade infektioner, som återkommer flera gånger per år och är svåra att förebygga.

– Låga doser av antibiotika under en längre tid kan användas i förebyggande syfte, men en ökad antibiotikaresistens hos de bakterier som orsakar urinvägsinfektion och många biverkningar av medicineringen gör det angeläget att hitta alternativa behandlingar.

FAKTA
Laktobaciller är små, stavformade bakterier som producerar mjölksyra, vilket sänker pH-värdet och skapar en ogynnsam miljö för andra, mer skadliga, bakterier. Dessutom kan många laktobaciller tillverka ämnen som är giftiga för andra bakterier. Laktobacillernas effekt på människokroppen beror framför allt på att de påverkar cellerna i de slemhinnor som de kommer i kontakt med, bland annat genom att förändra dessa cellers försvarsmekanismer mot skadliga bakterier. Laktobaciller är vanliga i kvinnans slida och urinvägar, men finns också i tarmsystemet.

KONTAKT
För mer information, kontakta Mattias Karlsson, 070-358 79 92.

Inflytande och självbestämmande för personer med stora funktionsnedsättningar är temat för en ny avhandling från Linnéuniversitetet. I avhandlingen söker Lottie Giertz svar på frågor om hur inflytande och självbestämmande hanteras i vardagen då individen är beroende av LSS-insatser. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS kom 1994. Det är en lag som tillför gruppen stöd utöver annan lagstiftning. Lagen är därmed ett officiellt erkännande av att gruppen har speciella behov av stöd för att kunna leva som andra.

Personlig assistans var en ny form av stöd när lagen kom och är ett av de områden som speciellt undersöks i avhandlingen. Ett annat område i avhandlingen är hur inflytande och självbestämmande ser ut för personer som förutom LSS-insatser också har god man som stöd.

– Livet med en omfattande funktionsnedsättning medför en ständig omprövning av kroppens begränsningar. Graden och arten av funktionsnedsättningen är i sig en väsentlig faktor som påverkar gränser och möjligheter till inflytande och självbestämmande säger Lottie Giertz. Min undersökning visar att personlig assistans på många sätt gör det möjligt att styra stödet så att det blir personligt anpassat. Möjligheten att kunna välja personal och lägga schema upplevs ge ett stort inflytande över vardagen.

Avhandlingen visar att det som komplicerar det dagliga livet är att alltid ha en person i det egna hemmet och att vara arbetsledare för en person man har ett starkt beroende av. De beslut en enskild LSS-anställd eller god man tar i arbetet påverkar villkoren för brukarens stöd och service. Det arbete en personlig assistent och en god man utför är mycket svårkontrollerat och deras insatser kan svårligen mätas. Den enskilde gode mannens och LSS-anställdes syn på sitt uppdrag kommer att påverka vilket innehåll stödet ges.

Undersökningen visar vidare att godmanskap är ett område som saknar övergripande och systematisk dokumentation. Detta är den första studie i Sverige av hur godmanskapet utövas i praktiken. De intervjuade gode männen är alla engagerade i sitt uppdrag men studien visar också på bristande kunskap om lagstiftning och funktionsnedsättningar i gruppen gode män. En anhörig kan ha uppdraget som god man och samtidigt arbeta som personlig assistent åt personen. Anhöriga som ställföreträdare visar sig upplevas som en stark form av stöd av många intervjupersoner. De har stor betydelse för att få tillgång till insatser och stöd och är kunniga på handikappområdet. Att samla alla uppdrag hos en familjemedlem upplevs av andra intervjuade i studien som oroande. Personens vardag blir då stängd för insyn och rättskyddet för den enskilde ifrågasätts.

Lottie Giertz är verksam vid Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitet i Växjö. Hon har en fil. mag i pedagogik och en fil.lic. i socialt arbete. Detta är en avhandling i socialt arbete.

INFORMATION OCH KONTAKT
Lottie Giertz, telefon 0470- 76 74 03, e-post lottie.giertz@lnu.se.

Avhandlingen ”Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS.” försvaras torsdagen den 14 juni 2012, kl. 10.15 i sal Myrdal på Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Magnus Tideman, Halmstad Högskola. Avhandlingen kan beställas från lupress@lnu.se

Tisdagen den 12 juni försvarar Martin Svensson, BTH, sin avhandling i ämnet industriell ekonomi och management. Han disputerar på avhandlingen ”Routes, Routines and Emotions in Decision”.

En larmoperatör ska prioritera de telefonsamtal som kommer in till larmcentralen – allvarliga händelser ska skiljas från mer världsliga ärenden. Prioriteringarna måste göras snabbt för att inringaren ska få berättigad hjälp. Situationen försvåras dock av att larmoperatören inte ser patienten utan ska göra bedömningen baserat enbart på den verbala informationen – som kan vara antingen bristfällig eller överflödig.

Larmoperatörernas beslut kan inte heller skjutas upp utan måste fattas på plats och balansera både rådande regelverk och inringarens uttryckta hjälpbehov. En av de viktigaste slutsatserna i Martin Svenssons avhandling är att tolkning av de emotionella uttrycken i uppringarnas röster kan utlösa modifieringar av den prioriteringsrutin som används. Känslouttrycken och intensiteten i nödsamtalen är en del av det totala beslutsunderlaget som operatören använder för att bedöma uppringarens hjälpbehov. Larmoperatörerna utvecklar också emotionella strategier för att hantera både uppringarnas och sina egna känslor. Martin Svensson arbetar inom forskningsområdena beslutsfattande, organisationsteori och kommunikationsteori, och menar att kunskapen om hantering av nödsamtal skulle ha nytta av den vetenskap som finns utanför det rent medicinska fältet.

Martin Svensson bygger sin avhandling på fyra studier. I den första bedömde larmoperatören uppringarnas emotionella uttryck, graden av intensitet och behovet av hjälp. Den andra studien undersökte i vilken grad uttryckt rädsla och intensitet i autentiska nödsamtal bidrog till upplevt hjälpbehov i en icke-operatörs stickprov. Den tredje studien fokuserar på de strategier som larmoperatören har för att hantera den dubbla uppsättningen av känslor, både sina egna känslor i anslutning till larmsamtalen och uppringarens uttryck i larmsamtalen. I den fjärde studien undersöks hur larmoperatörerna fattar sina beslut, hur de använder intuitiva och känslomässiga förmågor för att komplettera eller utmana de stödsystem de har till sitt förfogande.

– Min forskning belyser den komplexitet som råder när ett beslut skall fattas i ett larmsamtal. Både uppringare och operatör ställs inför en svår situation. Forskningen kan hjälpa till att utveckla utbildning och rutiner kring bemötande i denna typ av krissituation, menar Martin Svensson.

KONTAKT
Martin Svensson på telefon 0455-38 53 54 eller via e-post: martin.svensson@bth.se

Vibrationsmönstren i en maskin för skärande bearbetning kan säga mycket om hur bra denna process fungerar. Men då krävs att man kan tolka mönstren. Jari Repo, som annars också forskar på Högskolan Väst i Trollhättan, har visat att en metod för analys av hjärtfrekvens är användbar när skärande bearbetning ska övervakas.

I Jari Repos modell utnyttjar man de befintliga positionsgivarna i en fleroperationsmaskin för övervakningen. Då slipper man installera extra mätutrustning, vilket knappast är praktiskt möjligt inom industrin. Positionsgivarna kan ge mängder med information som inte utnyttjas idag. De är egentligen till för att noggrant positionera verktyget så att arbetsstycket får den geometri det ska ha. Men signalerna från dem avspeglar också vibrationerna i maskinen.

Den automatiska övervakning som Jari Repo ser framför sig skulle kunna få betydelse på flera sätt. Den skulle göra driften av maskinerna mindre beroende av att operatörers övervakning. Den skulle öka robustheten i processerna och göra dem självkorrigerande. Man skulle få automatiska stopp och automatisk justering av processparametrar.

– Man kanske kan korrigera processen automatiskt på mindre än en sekund, jämfört med idag när operatören kanske måste ha minuter på sig för att rätta till något, säger Jari Repo.
Detta skulle leda till färre maskinhaverier och färre kasserade produkter och alltså avsevärda kostnadsbesparingar. Dessutom skulle man våga utnyttja verktyg längre om systemet varnar när verktyget börjar bli slitet.

– Idag byter man innan verktyget kan väntas vara slitet för att inte riskera verktygsbrott, förstörd spindel i maskinen eller defekta produkter, säger Jari Repo.

Mer i detalj har Jari Repo i experiment undersökt hur signalerna från positionsgivarna uppför sig under olika förhållanden. Bland annat har han kört med ett fräsverktyg där en tand varit sliten. Det rör sig om en väldigt liten förändring, men vibrationsmönstret förändrades ändå tydligt. Jari Repo prövade många olika metoder för att analysera mönstren han fick fram i experimenten. Han fann att en metod som används för att analysera hjärtfrekvens fungerade mycket bra.

– Med den kunde jag kvantifiera förslitningen genom att mäta oordningen i vibrationsmönstren, säger Jari Repo.

När det gäller människors hjärtfrekvens är det så att mer ordning tyder på att något är fel, medan oordning finns hos friska hjärtan. För fräsverktyget var det tvärtom. Oordning i vibrationsmönstret visade att verktyget var slitet. Regelbundenhet visade att det var oskadat. Men det är inte bara slitna verktyg som kan upptäckas på det här viset. Sannolikt kan man också få information om andra störningar som defekter på enskilda maskinelement eller begynnande självsvängningar.
För att automatiska övervakningssystem som bygger på information från positionsgivarna ska bli verklighet krävs ytterligare utvecklingsarbete. Man måste kunna utföra analysen av vibrationsmönster i realtid under pågående process.

KONTAKT
Jari Repos avhandling heter ”Condition Monitoring in Machining Using Internal Sensor Signals”.
För mer information, kontakta Jari Repo på 070 – 070 40 48.

Carl Perssons avhandling i arkeologi bygger på ett arkeologiskt material som påträffades vid undersökningar inför bygget av den nya E4:an förbi Markaryd. Fynden bestod av få och mycket små flintbitar som efterlämnats vid besöken på vad som då var en liten ö i utloppet från en numera försvunnen sjö. Genom analyser av slitspåren på de små flintfragmenten har en mängd olika sorters arbete kunnat spåras. Bland annat har kött, ben, trä och horn bearbetats med flintredskap. Kombinationen av slitspårsanalyser av fynden, datorstödda analyser av fosfathalten i marken och fyndens spridning har skapat en detaljerad bild av människors besök på platsen för cirka 9 000 år sedan.

– Den är en vanlig föreställning att det krävs stora mängder arkeologiska fynd för att säga något intressant om stenålderns människor. I min avhandling motsägs den föreställningen tydligt av mina resultat, säger Carl Persson.

För att sätta boplatsen i ett större sammanhang har han konstruerat dåtidens landskap genom datorstödda analyser. Och mycket har förändrats i landskapet. För 9 000 år sedan var de idag bruna insjöarna klara, näringsrika och hade ett högt pH-värde. Medeltemperaturen var betydligt högre än idag och skogarna var täta av ädla lövträd.

– Men trots att det var så goda ekologiska förhållanden var inlandet inte ett område som attraherade människor under de första årtusendena efter istidens slut. Analyser av undersökta boplatser och spridda fynd visar att inlandet sannolikt inte beboddes permanent under jägarstenåldern (10 000 – 4 000 f.Kr), men att människor ändå besökte inlandet, säger Carl Persson.

Spåren efter inlandsbesöken återfinns nästan alltid i anknytning till vattenvägar och sjöar, och analyser av fyndmaterial tyder på att olika grupper färdats till inlandet med olika ambitioner. Besöken i inlandet beror troligtvis på att människor för 9 000 år sedan rörde sig över mycket stora ytor. Delvis kan de långa resorna förklaras av den låga befolkningsdensiteten; kanske bodde så få som några hundra i ett område som Skåne. För att möta andra människor var man tvungen att resa långt och ha breda sociala kontaktnät.

– I samhälle som kännetecknades av en strävan mot jämlikhet var också kunskapen om främmande platser och andra människor ett sätt att skilja sig från andra och vinna status. Ur detta perspektiv kan resorna till inlandet för 9 000 år sedan sägas vara en naturlig följd av människors kreativitet och vilja att uttrycka sin individualitet, säger Carl Persson.

KONTAKT OCH INFORMATION
Carl Persson,
telefon: 0709-465806, e-post: carlfornforskaren@gmail.com

Avhandlingens titel: Den hemliga sjön — en resa till det småländska inlandet för 9 000 år sen.  Länk till avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/29036

– Familjeägande är väldigt vanligt i Asien. Det har ofta en positiv effekt på investeringar i företaget men har paradoxalt nog inte någon positiv effekt på företagets värdering. På grund av hur traditioner kring arv i vissa kinesiska kulturer lever kvar är det vanligt att företag bryts upp i mindre enheter när grundaren av ett familjeföretag går bort. Detta gör att många familjeföretag i Asien är relativt små, säger Andreas Högberg.

En av de främsta faktorerna för skillnaderna i företagsstyrning i Asien rent formellt är ländernas olika rättsystem. I Taiwan, till exempel, har man formellt sett ett tyskt rättsystem som infördes i början av 1900-talet, medan det mer informella och traditionsenliga beteendet är starkt påverkat av kinesisk kultur.

– Med ett rättsystem som är ”pålagt”, som i exemplet med Taiwan, är det svårt bryta de informella traditionerna. Där handlar det mer om att känna rätt personer och att ta hand om familjen, vilket ofta leder till vad vi i väst benämner korruption, säger Andreas Högberg.

I avhandlingen  visar Andreas Högberg också i en omfattande studie, av 58 länder världen över, att det anglosaxiska rättsystemet, som bygger på prejudikat, över lag fungerar bättre än det tyska systemet i Europa, där man dömer efter en omfattande lagbok. Andreas poängterar dock att man på landnivå inte kan dra samma slutsats och att företagens investeringskvalitet i Asiatiska länder med tyskt rättsystem faktiskt fungerar bättre än de anglosaxiska länderna.

KONTAKT OCH INFORMATION
Andreas Högberg
Mobil: 070 – 308 20 45

Avhandlingens originaltitel: “Corporate Governance, Legal origin and Firm Performance: An Asian Perspective” Fakultetsopponent vid disputationen var professor Trond Randöy, Universitetet i Agder, Norge. Betygsnämnden bestod av lektor Aleksandra Gregoric, Copenhagen Business School, docent Sven-Olof Daunfeldt, Högskolan i Dalarna, Ratio Institute och HUI Research, och professor Ghazi Shukur, JIBS. Ordförande var professor Per-Olof Bjuggren, JIBS, huvudhandledare.

Allmän nedkylning (accidentell hypotermi; en oplanerad sänkning av kroppens kärntemperatur till under 35 grader C) är ett hot mot både hälsan och livet. Förfrysning, framförallt av händer och fötter, kan leda till amputationer och livslånga men. En bra beskrivning av ett dödsfall i hypotermi, som nämns i avhandlingen, finns i H.C. Andersens saga ”Den lilla flickan med svavelstickorna”. I Sverige har man tidigare räknat med att 30–45 dödsfall av den här orsaken inträffar varje år, vilket innebär 0,3–0,6 per 100 000 invånare och år. Troligen är den siffran en underskattning eftersom högre tal har angetts för betydligt varmare områden, t.ex. Montana och New Mexico i USA. Det är möjligt att svenska dödsfall som klassificerats som hjärtinfarkt/stroke eller drunkning i själva verket orsakats av hypotermi.

I avhandlingen närstuderas omfattningen av hypotermi och förfrysningsskador i norra Sverige under 2000-talet, både personer som har frusit ihjäl och de som överlevt och fått vård på sjukhus. Resultaten visar att både nedkylning och förfrysning har en väsentlig omfattning, större än man tidigare trott. Avhandlingen identifierar totalt 379 fall vid 12 sjukhus i Norrland under perioden 2000–2007. Det betyder att förekomsten av hypotermi som kräver sjukhusvård ligger omkring 3,4 fall per 100 000 invånare och av dito förfrysningsskador 1,5 per 100 000 invånare. Detta kan jämföras med motsvarande tal för drunkning, som i området liggerpå 1,0 per 100 000 invånare. Alkoholintag, demens och psykiska sjukdomar är tydliga riskfaktorer för köldskador i Norrland.

Studierna i avhandlingen visar att det finns ett samband mellan förmågan att själv värma upp händerna efter en köldprovokation (när en frivillig försöksperson utsätts för nedkylning, t.ex. i iskallt vatten) och lägre risk för förfrysning. En lång tids vistelse i kyla kan förbättra hjärt- och kärlreflexerna samt blodcirkulationen hos friska frivilliga. Det finns därför anledning att tro att man kan anpassa sig till ett kallt klimat, men om detta också innebär att risken för förfrysningsskador när man utsätts för kraftig kyla skulle minska är fortfarande oklart.

KONTAKT OCH INFORMATION
Helge Brändström, som kommer från Åmsele i Västerbottens län, är, överläkare i anestesi- och intensivvård vid Norrlands universitetssjukhus och ansvarig för flygambulansverksamheten där samt doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Han kan nås på
mobil 0703-19 07 95
e-post helge.brandstrom@vll.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55602

Vad händer när supportrar från hela Europa kommer till Ukraina och Polen? Vad innebär det för arrangörsländernas relationer att tillsammans anordna fotbolls-EM? Hur har samarbetet gått? Vilken betydelse har EM för ekonomin i Polen och Ukraina, och för de berörda städerna? Hur ser de feministiska rörelserna i Östeuropa på prostitution i samband med EM? Det är några av de frågor som kommer att tas upp i en artikelserie om fotbolls-EM som under juni publiceras på tidskriften Baltic Worlds webbsida.

Inom CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) vid Södertörns högskola bedrivs omfattande forskning om Östersjön och Östeuropa inom många ämnen. Centret ger ut tidskriften Baltic Worlds, som inför och under Europamästerskapet publicerar artiklar skrivna av både CBEES-forskare, journalister och forskare vid andra lärosäten.

Artiklar om allt från korruption till idrottsetik
I Europamästerskapet, med start den 8 juni, spelar 16 länder 31 matcher i åtta olika städer i Polen och Ukraina; Gdánsk, Poznan, Wroclaw, Warszawa, Lviv, Kiev, Kharkiv och Donetsk.

Bevakningen inleds med att journalisten Tove Stenquist ger en bakgrund till de historiska relationerna mellan Polen och Ukraina genom ett samtal mellan Volodymir Kulyk (Ukrainian Studies, Stanford University, USA) och Jacek Nowak (Jagellonian University, Kraków, Polen).

Vidare kommer Lars Johannsen, docent i statsvetenskap, Århus Universitet, att skriva om korruption och fotboll-EM:s påverkan på den lokala ekonomin. Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, CBEES, Södertörns högskola, skriver om rasism och xenofobi på fotbollsarenorna och Kutte Jönsson, universitetslektor i praktisk filosofi vid Malmö högskola, skriver ompolitik och sport, har bojkotter någon effekt?

Nicholas Aylott, universitetslektor i statsvetenskap och forskningsledare på CBEES vid Södertörns högskola, skriver om fotbollen och hur ett landslags framgångar kan påverka partipolitik och Yulia Yurchuk, doktorand i historia vid BEEGS och med rötter i Ukraina, skriver om feministiska initiativ för att motverka ökad prostitution i samband med fotbolls-EM.

Ytterligare artiklar är också att vänta, som alla på olika sätt belyser och fördjupar vår bild av evenemanget fotbolls-EM. Som en bonus finns på siden dessutom en interaktiv fotbollskalender med alla matcher, grupper, länder och platser.

KONTAKT
Experter på Ukraina och Polen finns på Södertörns högskola!
Önskar du intervjua en forskare med inblick i situationen i Ukraina och Polen? Eller forskare kunniga på andra Östersjö- eller Östeuropafrågor? 
Kontakta: Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 070-286 13 32 eller eleonor.bjorkman@sh.se

Den första röntgenlasern i världen, som finns i Stanford i USA, gör det möjligt för forskarna att producera ultrasnabba blixtar; extremt starka och korta pulser. Styrkan i en del av varje röntgenpuls motsvarar intensiteten av allt solljus som träffar jorden, fokuserat på en kvadratmillimeter.

– Vi har använt tekniken för att bestämma positionen för enskilda atomer och aminosyror i ett protein, det välkända proteinet Lysozym, säger Richard Neutze, professor i biokemi vid Göteborgs universitet och deltagare i det internationella forskningsprojektet.

Genom att forskarna kan ta exceptionellt många bilder på extremt kort tidsintervall ger det en möjlighet att både skärskåda proteinets atomer och se den molekylära dynamiken på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt.

– I framtiden kan man tänka sig att det kan bli möjligt att filma hur proteinernas atomer rör sig och interagerar, säger Richard Neutze.

Öppnar dörren till analys av nya biomolekyler
Den ultrasnabba tekniken innebär att forskarna kan analysera nya typer av biomolekyler. Till exempel membranproteiner, för vilka det är svårt att bilda tillräckligt stora kristaller för att studera med konventionella röntgenkällor.

Med den nya röntgenlasern kan nu kristallerna vara mikrometerstora (tusendels millimeter) eller ännu mindre, och de avbildas en och en.

– Laserpulserna är så starka att proverna förstörs efter strålningen, men pulserna är så korta att atompositionerna inte hinner ändras, säger Richard Neutze.

På sikt kan kartläggningen av hur proteiner är uppbyggda och hur de fungerar i cellen vara nyckeln till att hitta nya läkemedel för att bota olika sjukdomar. Likaså kan tekniken användas för att studera fotosyntesen och att på konstgjord väg i framtiden eventuellt skapa en liknande process som alstrar energi med hjälp av ljus.

KONTAKT
Richard Neutze, Professor,Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet Tel: +46 (0)31 786 3974, Mobile: 0738 536622 E-post: Richard.Neutze@chem.gu.se

Efter några toppår mellan 1930 och 1950 har den kommersiella fångsten av storröding (Salvelinus umbla) i Vättern stadigt minskat, från cirka 60 ton till runt fem ton per år. Även om antalet fiskare också minskat och fokus flyttats till signalkräfta, antas mängden fångad fisk i stort spegla stammens storlek i sjön.

Flera tänkbara orsaker till raset har lanserats: överfiske, predation från signalkräftor, konkurrens med lax och klimatförändringar. För att vetenskapligt undersöka sammanhangen startades 2007 ett forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde i samarbete med Linköpings universitet.

– Fisket har haft sin betydelse för den stora minskningen av rödingbeståndet, men det har begränsats av restriktioner på senare år. I stället är det ett varmare klimat som kan få störst betydelse framöver. Orsaken är troligen en mismatch för de nykläckta rödingynglen, säger Malin Setzer, doktorand i teoretisk biologi som 1 juni disputerade vid LiU.

”Mismatchen” innebär att rommen kläcks så tidigt att det inte finns tillräckligt med föda för ynglen när gulesäcken, som försörjer dem under de första dagarna, tagit slut.

Av de större laxfiskarna i Vättern är två naturliga, röding och öring. Dessutom finns ett bestånd av inplanterad lax. Rödingen är den av de tre som är mest känslig för höga vattentemperaturer.
Forskarteamet under ledning av Tomas Jonsson, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet, har jämfört fångst- och klimatdata sedan början av 1900-talet. Resultaten visar att en mild vinter med för tidig kläckning ger sämre fångster sex år senare, samtidigt som de bästa fångstsäsongerna har inträffat fyra år efter en rejäl isvinter.

Signalkräftan planterades in i Vättern med början 1969. Tjugo år senare exploderade beståndet. Kräftorna är allätare och de aptitliga rödingromkornen ligger högt på menyn. Genom ett omfattande fältexperiment vid en känd leklokal för röding kunde forskarna visa att en större andel av romkornen åts upp av kräftor än av fiskar.
Konkurrens av inplanterad lax är också en faktor som kan påverka rödingbeståndet, visar Malin Setzers analys av maginnehållet på 777 fiskar från Vättern. För 40 år sedan åt rödingen mest nors medan laxen föredrog siklöja, men enligt de nya analyserna har båda arterna gått över till en diet dominerad av storspigg.

– Laxen är en starkare konkurrent, den växer fortare och är mer tolerant mot höga vattentemperaturer än rödingen, säger Malin Setzer.

I en matematisk modell av Vätterns näringsväv, byggd på verkliga data, har forskarna undersökt effekterna av olika åtgärder. En minskad utsättning av lax skulle ge en positiv effekt på beståndet av stora rödingar. Ett minskat fisketryck skulle vara bra för de mindre rödingarna, under 30 centimeter. Signalkräftorna har inte varit drivande för rödingbeståndets nedgång, men en begränsning av kräftorna skulle förbättra möjligheten till återhämtning.

– En slutsats är att det inte finns en enkel förklaring till utvecklingen i Vättern. Men vår studie visar att det är än viktigare att jobba med de här åtgärderna för att därmed underlätta för rödingen att klara klimatproblemen, säger Tomas Jonsson.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandling: The decline of great Arctic charr i Lake Vättern: empirical and theoretical analyses of suggested causes ]av Malin Setzer. Avhandlingen lades fram 1 juni 2012 med professor Mark C. Emmerson, University of Belfast, UK, som opponent.
Kontakt:
Malin Setzer 076-3192621, malin.setzer@jordbruksverket.se
Tomas Jonsson 018-673401, tomas.jonsson@slu.se

Handelns utveckling och globalisering under de senaste årtiondena har inte bara inneburit välståndsökningar för många, utan den har också gett upphov till ett antal svåra etiska utmaningar: de skenande ojämlikheterna mellan rika och fattiga länder, den globala miljöförstöringen och klimatförändringarna samt vad många upplever som en växande respektlöshet för både människor, djur och natur. Vilket ansvar har vi som konsumenter för att göra något åt detta? Är det till exempel moraliskt fel av oss att inte köpa rättvisemärkt och ekologiskt varje gång vi handlar i livsmedelsaffären? Vilket ansvar har de kommersiella företagen? Och vilket ansvar har våra politiker för att försöka vända den negativa trenden?

I den nyutkomna boken Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt (Thales förlag) tar författarna pulsen på allvaret i och omfattningen av ovanstående världsproblem. Empiriska fakta varvas med filosofiska tankar om vårt moraliska ansvar gentemot medmänniskor, djur och natur. Samtidigt diskuterar de vilka lösningar som är möjliga, till exempel på individnivå.

– Det finns många konsumenter som vill bidra till en bättre värld, säger Joakim Sandberg. Men världen blir ju inte bättre bara för att jag väljer det rättvisemärkta kaffet eller de ekologiska bananerna. Så som handeln är uppbyggd riskerar mycket av vår välvilja faktiskt att gå till spillo.

Boken ger tips på hur enskilda individer kan öka sin påverkan, till exempel genom att välja ut de effektivaste välgörenhetsorganisationerna eller genom att delta i kollektiva aktioner eller rörelser. I slutändan menar författarna dock att problemen måste angripas på högre nivåer: våra företag och politiker måste ta ett större ansvar. Och det räcker kanske inte att Sverige agerar utan andra länder måste också gå med.

– Globala problem kräver globala lösningar, säger Bengt Brülde. Vi behöver fler och mer långtgående internationella överenskommelser, som till exempel Kyotoprotokollet.

Men det ser tyvärr dystert ut på detta plan. Kyotoprotokollet går snart ut, den globala djurindustrin fortsätter att växa och det gör även klyftorna mellan rika och fattiga länder.

– Mycket återstår att göra, säger Bengt Brülde. Och det kan vara till stor hjälp om både enskilda konsumenter, företagsledare och makthavare läser vår bok.

Det är viktigt att fotgängarfrågor kommer in tidigt i den långsiktiga och övergripande planeringen i kommunerna för att gångtrafiken ska gynnas och öka i omfattning. Gång bör behandlas som ett eget trafikslag och bebyggelse behöver planeras så att viktiga samlingspunkter i kommunen kan nås till fots. Detta och mycket annat konstateras i en kunskapsöversikt som gjorts av VTI på uppdrag av Teknik och samhällsbyggnadskontoret i Linköpings kommun.
Intresset för hållbara transporter och förbättrad folkhälsa har ökat de senaste åren och många kommuner har lyft upp cykling och kollektivtrafik som prioriterade områden. Däremot är det inte många som har speciella planer och program för gångtrafik vilket innebär att fotgängarnas behov ofta kommer i skymundan.
– I allmänhet är människors attityder till att gå mycket positiva om förutsättningarna bara är de rätta. Viljan att promenera beror inte bara på om det är möjligt utan även om det upplevs som attraktivt. Om man skapar goda förutsättningar för en angenäm upplevelse för gångtrafikanter kan man öka andelen fotgängare menar Sonja Forward, forskare på VTI.
I rapporten rekommenderas kommuner bland annat följande åtgärder för att förbättra villkoren för fotgängare:
– Förbättra tillgängligheten genom att exempelvis förkorta avstånd och skapa genare gångstråk, bygga gågator och gångfartsområden.
– Planera kollektivtrafik så att fotgängare kan ta sig till hållplatser tryggt och smidigt.
– Sänka hastigheten för motortrafik till max 30 km/h där oskyddade trafikanter rör sig.
– Separera gående och cyklister, särskilt i trafiktäta områden i centrum.
– Öka tryggheten med belysning och aktiviteter längs gångstråken.
– Skapa en varierad och estetiskt tilltalande miljö med sittplatser där man vill att gående ska vistas.
– Prioritera underhållsåtgärder där fotgängare rör sig, särskilt vad gäller vinterväghållning.
– Skapa vägvisning for fotgängare med avståndsinformation för att underlätta vägval samt ta fram reseplanerare för fotgängare.

Fotgängarna i fokus, en kunskapsöversikt, VTI 2012 [Ref 1]
www.vti.se [Ref 2]
Foto: Katja Kircher [Ref 3]
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

2002 gjordes en enkätundersökning med 820 nyblivna Göteborgsföräldrar om hur de upplevde parrelationen sex månader efter förlossningen. Studien följdes upp 2006, när första barnet var fyra år.

Nu har forskarna sammanställt ytterligare en uppföljning där föräldrarna intervjuats åtta år efter första barnets födelse.

Studierna visar att föräldraparen generellt sett upplevde en försämrad kvalitet på relationen när första barnet var fyra år. Relationen var något bättre när barnet fyllt åtta – men fortfarande inte lika bra som den var ett halvår efter förlossningen.

Kvaliteten på den sensuella dimensionen i förhållandet, uttryckt som utbyte av kramar och smek, visade en stadigt nedåtgående kurva, medan den sexuella dimensionen låg på en konstant låg nivå både när första barnet var sex månader, fyra år och åtta år.

Intressant nog var de par som fått ett barn lika missnöjda med sexlivet som de som fått flera barn: de hade sex sällan (1-2 gånger i månaden) och uppgav att de kände sig trötta.

– Detta är resultat som ger anledning till oro. För att orka med föräldraskapet och inte riskera att behöva separera måste småbarnsföräldrar må bra med varandra och kunna njuta av sitt samliv. Men det verkar som om samlivet nedprioriteras till förmån för barnen, jobbet, hushållsarbete och andra aktiviteter, säger Tone Ahlborg, forskare vid Sahlgrenska akademins institution för vårdvetenskap och hälsa.

Den mångåriga studien, som hittills resulterat i sex vetenskapliga artiklar, visar att en av de mest påfrestande faktorerna för förhållandet är brist på egentid – både för sig själv samt tid tillsammans utan barnen. Många föräldrapar nämner också bristen på avlastning och stöd, såväl i föräldraskapet som i parrelationen.

– Det finns förstås föräldrar som säger att de upplever en fin gemenskap, även som kärlekspartners, när de gör saker tillsammans med barnen, säger Tone Ahlborg.

– Vad vi som möter småbarnsföräldrar kan göra är att stödja dem med avlastning, så att de orkar och kan få möjlighet att vara ifred på tu man hand. Men det viktigaste är nog att hjälpa dem att inse att småbarnstiden är en kort period i livet, och att gemenskapen och glädjen kring barnet eller barnen under en period kan överskugga brist på egentid och tid med varandra.

Med hjälp av de mångåriga studierna har Göteborgsforskarna utvecklat ett helt nytt frågeformulär som på ett vetenskapligt sätt mäter den upplevda kvaliteten i en parrelation.

Formuläret, som kallas Quality of Dyadic Relationship, består av 36 frågor om hur paret kommer överens, deras samhörighet, tillfredsställelse, sensualitet och sexualitet. Testet används vid till exempel familjerådgivningar.

Studien Quality of the intimate and sexual relationship in first-time parents – A longitudinal study publicerades i tidskriften Sexual and Reproductive Healthcare.

För att klara av att skapa programvara i en sådan miljö så använder utvecklare en utvecklingsmetodik som heter ”Agile”. Denna arbetsmetod främjar samarbete mellan utvecklare/användare och tillåter snabba ändringar av kraven så att nya behov snabbt kan implementeras. Metodiken löser detta genom att ha korta utvecklingsperioder där man fokuserar på ett behov och snabbt demonstrerar detta till användaren för att bekräfta att det uppfyller behoven och att inga nya behov har uppstått.

Problem uppstår när utvecklare måste göra programvara säker. Idag är de flesta programvaror nätverksbaserade och använder internet på något sätt. Detta är riskabelt för användaren då felaktigheter i programvara kan utnyttjats av utomstående för att stjäla, förstöra eller spionera på användaren. För att förhindra detta måste utvecklaren skapa säker programvara som inte har några fel och som enbart gör exakt det den ska göra. Detta är inget enkelt problem. För att hjälpa utvecklaren finns säkra arbetsmetoder som fokuserar på att skapa säker programvara. Dessa metoder använder förstudier eller några planering för att garantera att slutprodukten är säker. För att kunna göra det så måste utvecklaren veta alla behov innan programmeringen börjar och det krävs en plan hur varje krav kan implementeras utan att det påverkar säkerheten av ett annat krav. Dessa två utvecklingsmetoder har fundamentala skillnader som gör det svårt att integrera dem. I dagens snabba samhälle behöver företag få ut sina produkter i tid på en snabb marknad. Därför går flera företag över till en Agile-utveckling där snabba resultat och anpassning till kraven ger dem en fördel över sina konkurrenter.

– I min forskning så har jag försökt att integrera delar av dessa två arbetsmetoder så att Agile-utvecklare fortfarande kan ha kvar en stor del flexibiliteten men samtidigt klara av att skapa säker programvara. För att lösa detta så har jag studerat olika säkerhetsutvecklingsaktiviteter och anpassat dem så de passar i en flexibel utvecklingsmiljö, berättar Dejan Baca.

INFORMATION OCH KONTAKT
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Fredag 8 juni
Tid: Kl 13:15
Plats: Sal J1630, Hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
 
För mer information, kontakta Dejan Baca på via e-post: dejan.baca@bth.se Se även www.bth.se

– För många människor är friluftsliv så pass viktigt att de väljer bostadsort eller bostadsområde för att kunna vistas i naturen nära där de bor. Friluftsliv har också starkt politiskt stöd, mycket beroende på dess koppling till folkhälsa och det är kommunerna som i sin fysiska planering förväntas kunna främja friluftslivet i frågor som gäller användningen av mark och vatten. Det är dock inte ovanligt att det i planeringsprocessen beslutas att naturområden ska exploateras. Dessa beslut kan då motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv kan ske ”någon annanstans” än där man vill exploatera, menar Lena Petersson Forsberg.

– Blekingebor är förhållandevis nöjda med tillgången på friluftsnatur men cirka en sjättedel av tillfrågade människor från hela landet uppger att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Många anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda naturområden som inte är bullerstörda, skapa tillgänglighet till naturen med kollektivtrafik och visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv. Nuvarande planeringslagstiftning kan inte av egen kraft skydda eller främja friluftslivet utan planbeslutens utfall är beroende av att människor engagerar sig för friluftslivets räkning i planeringsprocesserna, avslutar Lena Petersson Forsberg.

INFORMATION OCH KONTAKT
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Fredagen den 8 juni
Tid: Kl 13:00 – 16:00
Plats: Sal C413A, Hus C, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona