Vidare har forskarna gjort ett försök att analysera effekterna av cyklisters hälsomedvetenhet på restidsvärderingen och om möjligt föreslå en dekomponering av restidsvärdet i hälsoeffekt respektive övrigt tidsvärde/bekvämlighetsvärde.
I rapporten redovisas en teoretisk modell samt inledande analyser och skattningar av restidsvärden som gjorts utifrån materialet. Resultaten visar att det finns en skillnad i storlek på restidsvärdet beroende på om respondenterna har bil eller kollektivtrafik som alternativt färdmedel till cykel. Ett annat resultat är att restidsvärdet tenderar att minska ju mindre riskfylld och obekväm cykelvägen är, främst vid förflyttning från blandtrafik/cykelfält till cykelbana (invid väg eller ej i anslutning till väg).
Studien indikerar även att personer som inte tar med hälsoaspekter i sina val att cykla har högre restidsvärden än personer som anser att hälsoaspekter är av betydelse. Störst effekt verkar hälsoaspekten ha vid cykling på cykelbana. En slående aspekt av de skattningar som gjorts är att respondenterna (som är cyklister) uppgav svar som resulterade i restidsvärden för cykel som vida överskrider motsvarande värden för det alternativa färdmedlet. Även om värdena är höga så ligger de någorlunda i linje med tidigare studier, i varje fall när det gäller personer med kollektivtrafik som alternativt färdmedel till cykel.
Rapport: Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor: tre sammanfattningar, VTI.
Annika Jägerbrand, forskare på VTI, har gjort en kunskapssammanställning över hur vägområdet och i viss mån även angränsande områden kan göras mindre attraktiva för vilt genom förändringar av vägmiljö och vegetation. Rapporten går igenom samband mellan viltförekomst/viltolyckor och omgivande miljö samt samband mellan viltförekomst och drift och underhåll. Studier av viltkollisioner och omgivande miljö visar att det finns komplexa samband med exempelvis områdets och landskapets egenskaper samt art- och/eller habitatdiversitet.
Slåtter och röjning av vägkanter har som huvudsyfte att förbättra synbarheten för fordonsförare men kan påverka attraktiviteten hos vegetationen i vägkanten för vilt. Exempelvis har röjning av träd och buskar vintertid en negativ trafiksäkerhetseffekt eftersom den typen av åtgärder lockar älg till vägområdet, såvida inte grenarna forslas bort direkt. Slåtter av vägkanterna gynnar troligtvis förekomsten av attraktiv växtlighet under höst och vinter om slåttern har utförts tidigt under växtsäsongen och likaså under nästkommande vår och sommar om den utförts sent under växtsäsongen.
En genomgång har gjorts av val av vegetation i vägens närmiljö och olika djurs val av föda för att ta fram kunskap som kan användas för att minska attraktiviteten hos vegetation i vägkanten. Rapporten presenterar även en svensk växtartslista med växtarter och växtgrupper som rapporterats vara resistenta mot bete av rådjur och/eller vitsvanshjort.
Även markanvändningen i vägens närområde kan inverka på viltolycksrisken. I områden med hög risk för viltolyckor bör därför vegetation som är attraktiv för vilt stängslas in eller helt undvikas i en viss buffertzon ut från vägen. Detta gäller exempelvis vissa odlade grödor men även energiskog. Vad gäller just energiskogsplanteringar menar författaren att det är olyckligt att länsstyrelserna subventionerar dessa utan att ställa krav på att de inte ska ge negativa effekter på trafiksäkerheten.
VTI publikation R753: Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor.
Symboler i vägbanan används på liknande sätt i sju studerade länder – Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Forskarna visar i sin studie på att främst följande symboler skulle kunna vara av intresse att standardisera vad gäller användning, utformning och mått:
– körfältspilar
– pilar för körfältsbyte
– väjningsplikt
– stopplikt
– hastighetsbegränsning
– vägnummer.
Rapport: Symboler i vägbanan: en sammanställning av gällande regelverk i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland, VTI
För mer information, kontakta
Carina Fors, forskningsingenjör, VTI: +46 13 20 41 41, carina.fors@vti.se
Många bakterier har små kromosomer som man tror har utvecklats från bakterier med stora kromosomer på grund av att gener förlorats genom deletioner. En deletion är en mutation (förändring i arvsmassan) som leder till att en bit av kromosomen förloras. Till exempel så har många endosymbionter och intracellulära sjukdomsframkallande bakterier (till exempel Rickettsia och Mycoplasma) små kromosomer men även vissa frilevande havsbakterier (till exempel Vibrio) har tappat delar av sin kromosom.
Eftersom de flesta gendeletioner har negativa effekter på bakteriens överlevnadsförmåga så har man tidigare trott att många gener tappas på grund av chanshändelser – så kallad genetisk drift. De nya resultaten som nu publiceras tyder dock på att förlust av vissa gener kan ha en positiv effekt på Salmonellabakteriens tillväxtförmåga och att de därför är positivt selekterade.
– Genom att konstruera en speciell transposon, en kort DNA-sekvens som kan flytta sig från ett ställe till annat i kromosomen, så kunde vi mäta hur ofta deletioner sker på olika platser i kromosomen, hur stora deletionerna är och vilken effekt de har på bakteriernas tillväxt, berättar Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.
Mycket överraskande såg forskarna att många deletioner ökade bakteriernas tillväxt med upp till 5-6 procent under både fattiga och rika tillväxtbetingelser.
– De här resultaten visar att kromosomer mycket snabbt kan krympa i storlek på grund av att genförlust ökar bakteriernas konkurrenskraft. Matematisk modellering av förlustprocessen visar att det krävs endast några 1000 generationers tillväxt för att en bakterie som tappat vissa gener ska kunna konkurrera ut en bakterie med ett komplett genset, säger Dan Andersson.
Resultaten ger nya ledtrådar om vilka grundläggande evolutionära drivkrafter och processer som bestämmer hur stor en bakteries kromosom är och vilka gener den innehåller.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.
INFORMATION OCH KONTAKT
För information om denna forskning vid Uppsala universitet kontakta Dan Andersson, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se, telefon: 070-1679077.
Koskiniemi S, Sun S, Berg OG, Andersson DI (2012) Selection-Driven Gene Loss in Bacteria. PLoS Genet 8(6): e1002787. doi:10.1371/journal.pgen.1002787
– Vi vill nå största möjliga transportnytta med så liten miljöpåverkan som möjligt, säger Claes Löfroth vid Skogforsk som är projektledare för ETTdemo – ett projekt som ska genomföra landsomfattande tester av stora lastbilar på upp till 90 tons bruttovikt.
Totalt deltar ca 40 olika tillverkare och organisationer i testerna. Förutom skogsbruket och skogsindustrin är Trafikverket, Transportstyrelsen, Scania, Volvo och Sveriges Åkeriföretag med. Först ut med att testa 90 tons- och 74-tonsfordon är skogsföretagen SCA, Stora Enso, Södra, Holmen och Sveaskog.
Tre stora lastbilar rullar redan på vägarna och under hösten startar de praktiska testerna på flera ställen i landet.
Projektet presenteras i Almedalen idag kl 16:00. Seminariet ”Mer lastbil. Mindre utsläpp” genomförs på Högskolan Gotland, sal B25.
KONTAKT
Claes Löfroth, tel: 018-18 85 07, claes.lofroth@skogforsk.se
Erik Viklund, tel: 018-18 85 40, erik.viklund@skogforsk.se
För första gången har människor i alla nio länder runt Östersjön samtidigt tillfrågats vad de skulle vara villiga att betala för minskad övergödning i havet. Studien visar att en majoritet är villiga att betala för en förbättring.
Svenskarna är villiga att betala i genomsnitt 1 000 kronor per person och år för ett friskare marint ekosystem med förbättrat siktdjup, mindre algblomningar och mindre utbredning av syrefria bottnar. Den genomsnittliga betalningsviljan varierar mycket mellan länderna, från ca 4 till 110 Euro per person årligen. Intervallet blir dock mindre om hänsyn tas till inkomstskillnader mellan länderna.
Uppräknat till hela den vuxna svenska befolkningen är värdet av en friskare Östersjö ca 7,5 miljarder kronor per år.
Varannan person i Östersjöregionen har upplevt effekterna av övergödning, främst i form av grumligare vatten och algblomningar. Många är även oroade över miljösituationen i havet. Genomgående i alla länder är att folk värderar att hela Östersjön mår bättre, inte bara den del av havet som ligger närmast det egna landet.
Östersjön är ett välbesökt hav som ger oss många ekosystemtjänster, till exempel rekreationsmöjligheter. I Sverige har 98 procent av befolkningen någon gång varit vid havet på sin fritid för att t.ex. promenera på stranden, bada och göra båtturer. De flesta svenskar ser problemen i havet som ett av de största miljöproblemen i Sverige.
Totalt har 10 500 människor i de nio länderna deltagit i studien, antingen genom en webbenkät eller genom personliga intervjuer.
Undersökningen beskriver miljösituationen i Östersjön år 2050 om inga nya åtgärder för att minska övergödningen genomförs jämfört med hur tillståndet skulle vara om utsläppen av näringsämnen minskar i enlighet med Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan). Det är den skillnaden som de svarande i studien tagit ställning till.
Aktionsplanen är en överenskommelse mellan alla nio Östersjöländer, där varje land har åtagit sig att minska sina utsläpp av näringsämnen med en angiven mängd i syfte att uppnå en god miljö i havet.
– Våra resultat visar att befolkningen i Östersjöländerna sätter ett högt värde på att uppnå de politiska målen för minskade utsläpp av näringsämnen i Aktionsplanen för Östersjön. Det är ett tydligt budskap till beslutsfattare om att det finns ett starkt stöd bland allmänheten för ytterligare och skyndsamma åtgärder för att förbättra havsmiljön. Att göra för lite kommer att bli kostsamt säger Linus Hasselström, analytiker vid Enveco Miljöekonomi AB och vetenskapligt ansvarig för studien i Sverige.
BalticSTERN är ett forskarnätverk med partners i alla länder runt Östersjön. Forskarna utvecklar och kombinerar ekologiska och ekonomiska modeller för att beräkna nyttor och identifiera kostnadseffektiva åtgärder. Resultaten från den nya studien kommer att ingå i en kostnadsnyttoanalys som publiceras under hösten 2012.
KONTAKT
Linus Hasselström, Enveco Miljöekonomi AB, tel: +46 70 498 78 20, email: linus@enveco.se
Heini Ahtiainen, MTT Agrifood Research Finland, tel: +358 40 8610 976, email: heini.ahtiainen@mtt.fi
Janne Artell, MTT Agrifood Research Finland tel: +358 40 1726 426, email: janne.artell@mtt.fi
Kerstin Blyh, BalticSTERN Sekretariatet, Stockholm Resilience Centre, tel: +46 10 698 1569, email: kerstin.blyh@stockholmresilience.su.se
Den vetenskapliga rapporten om studien “Benefits of meeting the Baltic Sea Nutrient reduction targets – Combining ecological modeling and Contingent Valuation in the nine littoral states” finns att ladda ner här: www.mtt.fi/dp/DP2012_1.pdf
För ett par år sedan kunde Skogforsk visa att hårt älgbete i vinterbeteslandet runt Furudal i Dalarna orsakade stora tillväxtförluster hos skogen. Men det finns ganska liten kunskap om hur skogen påverkas i områden med mer normal älgtäthet.
Nu ska Skogforsk jämföra produktion och kvalitet hos tallar och granar i skyddade, inhägnade ytor med områden som betas av älg och andra klövvilt. I sommar byggs de första inhägnaderna.
– Det här är försök som kommer att ge data i decennier med start redan i plantstadiet, säger viltekologen Märtha Wallgren vid Skogforsk som leder projektet.
KONTAKT
Märtha Wallgren, forskare, tel: 018-18 85 83
Erik Viklund, kommunikationschef, tel: 018-18 85 40
Ett internationellt forskarteam lett av astronomer vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium har letat efter föränderliga radiosignaler från galaxen Arp 220, som ligger 250 miljoner ljusår från jorden. De har tidigare hittat ett antal supernovor (se relaterat pressmeddelande), men även andra källor som har varit svåra att förstå.
Fabien Batejat, astronom vid Chalmers, har lett studien.
– Vi hittade tre märkliga källor som var olika ljusstarka varje gång vi tittade på dem. I början hade vi ingen aning om vad de skulle kunna vara, säger han.
Forskarna följde de tre märkliga radiokällorna under flera års tid. Nu tror de att de vet vad som lyser: jetstrålar skapade av svarta hål.
– Vi tror att det vi ser är radiostrålning från dubbelstjärnor där den ena stjärnan tidigare har exploderat och lämnat kvar ett svart hål. Hålet ”äter” gas som dras in från stjärnan intill och alstrar kraftiga jetstrålar som i sin tur sänder ut radiovågor, säger Fabien Batejat.
De nyupptäckta svarta hålen i galaxen Arp 220 är enligt forskarna bara tre av många liknande. John Conway, professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och vice föreståndare för Onsala rymdobservatorium, förklarar:
– Jetstrålar från de svarta hålen syns på detta avstånd bara om de är riktade rakt emot oss. Troligen finns det väldigt många fler sådana system i galaxen, men där strålarna är riktade åt andra håll, säger han.
Galaxen Arp 220 är redan känd för att skapa nya stjärnor i rasande takt. Tidigare forskning av samma team har även visat att det förekommer många supernova-explosioner i galaxen, uppemot 250 gånger fler än i vår galax. Supernovor och svarta hål hänger ihop: astronomer tror att svarta hål skapas när de tyngsta stjärnorna, med massa mer än cirka 20 gånger solens, exploderar.
Detta hoppas astronomerna snart kunna sätta på prov tack vare upptäckten i Arp 220. Bara ett dussintal svarta hål av denna typ är kända i Vintergatan, samt enstaka i andra galaxer.
– Genom att studera många av dessa små svarta hål som småäter på stjärnor får vi ett nytt sätt att lära oss om hur de skapas. Statistik över svarta hål har vi hittills kunnat studera bara för avlägsna, supertunga svarta hål, säger Anthony Rushton, som också ingår i teamet i Onsala.
Upptäckten gjordes med ett världsomspännande nätverk av radioteleskop som kopplas ihop för att med hjälp av tekniken långbasinterferometri (VLBI) skapa mycket skarpa bilder. Det gör det möjligt att följa skeenden i galaxers tätpackade centrum, som är dolda för vanliga teleskop bakom tjocka lager av stoft och damm. För att kunna upptäcka vad dessa radiokällor är gjorde forskarna mätningar i olika radiovåglängder under hela 17 år.
Philip Diamond är chef för astronomi och rymdvetenskap vid CSIRO Astronomy and Space Science i Australien, och medlem i teamet.
– Det här resultatet har kunnat komma fram först efter många år av mödosamt arbete och tack vare förbättringar i tekniken långbasinterferometri, säger han.
Objekten, som astronomer kallar mikroblazarer, förutspåddes redan för mer än ett decennium sedan. Astronomer tror att de liknar de kosmiska fyrar som kallas blazarer, fast i mindre skala. I en blazar frossar ett supertungt svart hål på tät gas i mitten av en galax och skapar kraftfulla jetstrålar som kan ses från jorden om de är riktade rakt emot oss.
– Våra nya mätningar från Arp 220 är det hittills bästa beviset för mikroblazarer. Galaxer som den här verkar dessutom härbärgera dem i mycket stora mängder, säger Fabien Batejat.
Bildtext: Forskare har sett tecken på radiovågor från mängder av svarta hål i galaxen Arp 220. Jetstrålarna skapas i märkliga dubbelstjärnor som den på bilden. Gas som dras från en röd superjättestjärna (till vänster i bilden) samlas i en ljus skiva av het gas som sakta matar det svarta hålet i mitten. Därifrån skickas också strålarna ut i rymden.
Fakta om teleskopen
Observationerna gjordes med teleskop som tillhör det Europeiska nätverket för långbasinterferometri (EVN) samt VLBA (Very Long Baseline Array). VLBA består av tio radioteleskop som ligger mellan Hawaii och St. Croix på Amerikanska Jungfruöarna, och som drivs av National Radio Astronomy Observatory (NRAO). EVN stöds av JIVE, Joint Institute for VLBI in Europe.
Fakta om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop och en station i teleskopnätverket LOFAR. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
Fakta om forskarteamet
Forskarteamet består av Fabien Batejat (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola), John Conway (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola), Anthony Rushton (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola, samt ESO), Rodrigo Parra (Europeiska sydobservatoriet, ESO, Chile), Philip Diamond (CSIRO, Australien), Colin J. Lonsdale (MIT Haystack Observatory, USA) och Carol J. Lonsdale (North American ALMA Science Center, NRAO, USA).
KONTAKT OCH INFORMATION
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, 031-772 55 00 eller 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
Fabien Batejat, astronom, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 55 00 eller 076-583 89 96, fabien.batejat@chalmers.se
Forskningsresultaten har publicerats i juninumret av tidskriften Astronomy & Astrophysics.
Läs den vetenskapliga artikeln
Övergödningen av haven är ett av våra största miljöproblem, och orsakar bl.a. algblomning under sommaren. I Västerhavet är det främst kväve som är problemet, men i Östersjön har även fosfor betydelse. I bägge fallen är läckaget från jordbruksmarken den största antropogena källan. Omfattande åtgärder har därför genomförts under de senaste decennierna för att minska belastningen på havet i form av övergödande ämnen. Åtgärderna omfattar både ekonomiska styrmedel och kompetensutveckling av lantbrukare för att minska påverkan från odlingen.
Modellberäkningar har tidigare visat på ett minskat läckage från jordbruket och i vintras presenterade SLU en rapport som kunde bekräfta det minskade läckaget genom en analys av faktiska miljöövervakningsdata i 65 jordbruksåar. Nu har SLU kunnat visa att även tillförseln av näringsämnen till havet har minskat. Till Öresund, Kattegatt och Skagerack har transporten av växttillgängligt oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) minskat med över 20 procent sedan 1995.
Resultatet bygger på en statistisk analys av miljöövervakningsdata, där den naturliga variation som beror på vattenflödenas storlek har normerats bort. Samma metodik visar att belastningen i form av totalfosfor har minskat med 11 procent.
Resultaten förhandsvisas på ett seminarium under Almedalsveckan och kommer att publiceras i höst i rapporten ”HAVET 2012”.
– Resultaten visar att vi verkligen har kommit en bit på vägen med att förbättra havsmiljön, säger forskningsledare Jens Fölster.
KONTAKT OCH INFORMATION
Jens Fölster, institutionen för vatten och miljö, SLU, 070-227 17 21, jens.folster@slu.se
Om seminariet: Resultaten presenteras vid seminariet ”Recept på lyckat miljöarbete”, som börjar kl 15.30 den 2 juli på fartyget Sigyn i Visby hamn.
– Generellt ser det bättre ut för fisken i Nordsjön och Skagerrak. Det visar att både havsmiljön och fisket gynnas när vi hanterar fiskbestånden på ett hållbart och långsiktigt sätt, säger Joakim Hjelm, enhetschef vid Havs- och vattenmyndigheten.
Internationella havsforskningsrådets, ICES rapporterar i dag att torskbestånden långsamt växer sig starkare i Skagerrak och Nordsjön.
Institutionen för akvatiska resurser vid SLU deltar i ICES på Havs- och vattenmyndighetens uppdrag. Forskaren Max Cardinale är svensk representant i ICES rådgivande kommitté.
– Arter som havskräfta, rödspotta, kolja, sej och äkta tunga fiskas på hållbar nivå och precis som förra året går siffrorna för antalet lekmogna torskar långsamt uppåt, men beståndet är ännu inte inom biologiskt säkra gränser säger Max Cardinale.
Samtidigt som beståndet ökar fiskas det alltså enligt havsforskarna för mycket torsk i dessa vatten för att man ska nå upp till det långsiktigt fastlagda målet för hur många fiskar som dör. Rådet till beslutsfattarna är därför att minska torskkvoten något nästa år.
I Kattegatt består de historiskt låga nivåerna för torsken. En utvärdering som nyligen tagits fram vid SLU visade dock att områdena som är stängda för fiske haft goda effekter för det mycket svaga torskbeståndet. Även rödtunga uppvisar en negativ beståndsutveckling under de senaste åren.
KONTAKT
Max Cardinale, Forskare vid Havsfiskelaboratoriet, institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 0730-34 22 09, mattias.skold@slu.se
Daniel Valentinsson, chef vid Havsfiskelaboratoriet, institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 010-478 40 49, 070- 284 21 91, mattias.skold@slu.se
Joakim Hjelm, chef vid internationella enheten, Havs- och vattenmyndigheten, tfn: 010-698 60 16, mobil: 070-369 30 04. E-post: joakim.hjelm@havochvatten.se
”Friska-företag-modellen” kopplar samman strategier för bättre arbetsmiljö med både de anställdas välbefinnande och med organisatoriska förbättringar, som ska leda till ökad lönsamhet. Modellen har tagits fram av en grupp amerikanska arbetspsykologer och bygger på forskningsresultat från de senaste 20 åren om vad som får människor att må bra i en arbetskontext.
– Konceptet innebär att genom att systematiskt arbeta med olika arbetsmiljö- och medarbetarstrategier uppnås direkt bättre hälsa hos de anställda men också direkta organisatoriska förbättringar, till exempel högre produktion, kvalitetsförbättringar och nöjdare kunder. När medarbetarna mår bättre och utvecklas i företaget bidrar detta i sin tur också till de organisatoriska förbättringarna. För att det hela ska lyckas måste kommunikationen inom företaget fungera obehindrat, uppifrån och ned och tvärtom, säger Per Lindberg.
Projektet har redan inletts i form av ett förprojekt. Med fokusgrupper och individintervjuer undersöks vad svenska arbetstagare – tjänstemän, arbetare och chefer inom vatten- och energibranschen – anser vara en god arbetsmiljö och vad som ger välbefinnande i arbetet. Resultatet utgör grund för delar av en omfattande medarbetarenkät som samtliga anställda i de tre företagen kommer att besvara vid två tillfällen, 2013 och 2015. Däremellan ska företagen arbeta med resultatet från den första enkätomgången.
De tre företagen som ingår i projektet är de kommunala bolagen Gästrike Vatten, Gävle Energi och Sandviken Energi.
– Ett av företagen kommer att arbeta efter Friska-företag-modellen. De andra två företagen följer upp enkätresultatet på traditionellt vis. Arbetsmiljöarbetet på de tre företagen följs systematiskt under de två åren. Vi kommer också att samla in olika företagsekonomiska nyckeltal från företagen, därför att begreppet ”Friska företag” innebär att både medarbetare och företag ska må bra.
KONTAKT
Per Lindberg, universitetslektor och med dr, Akademin för hälsa och arbetsliv, 070-968 96 86
I små populationer av en art får slumpmässigheten i enskilda individers öde ett större genomslag på populationsdynamiken än i stora populationer. Detta förhållande påverkar populationens risk att dö ut.
Frågan är om denna effekt är lika stark för alla arter. Tidigare forskning antyder att effekten påverkas av arters livshistoria, som t.ex. tajmingen i överlevnad och reproduktion eller om arten är lång- eller kortlivad. Kunskapen om detta är dock långt ifrån heltäckande, vilket gör det svårt att förutse hur enskilda arter påverkas av denna så kallade demografiska slumpmässighet (demographic stochasticity).
Tobias Jeppsson och Pär Forslund vid SLU i Uppsala angripit frågan genom att modellera ett brett spektrum av livshistorier som representerar olika typer av arter med olika överlevnad hos adulta (vuxna) och juvenila (unga) individer, samt med olika antal avkommor och mognadsålder.
Resultaten visar att utdöenderisken hos de olika livshistorierna skiljer sig starkt åt. Generellt sett så ökade utdöenderisken för livshistorier som karakteriseras av ett större antal avkommor eller lägre mognadsålder, vilket innebär att ”snabba” livshistorier påverkas mer negativt än mer långlivade arter som får färre avkommor.
– Resultaten kan t.ex. överföras till hotade arter, där man genom att känna till grundläggande artegenskaper och därmed artens livshistoriestruktur, kan förutse dessa arters inneboende känslighet för små populationsstorlekar, säger Tobias Jeppsson.
Effekten av slumpmässighet i små populationer används ofta i diskussioner om hur stora delpopulationer behöver vara för att en art ska anses livskraftig. Indirekt ingår denna effekt även i kriterierna som används vid rödlistning av hotade arter.
– Eftersom dessa resultat visar hur effekten av demografisk slumpmässighet kan skilja sig åt mellan arter, öppnar detta för möjligheten till mer specifika artanalyser, baserad på grundläggande och allmänt tillgänglig artinformation, säger Tobias Jeppsson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln “Can Life History Predict the Effect of Demographic Stochasticity on Extinction Risk?” kan läsas i The American Naturalist volym 176(6)
Tobias Jeppsson, nu vid Oslo universitet, Centre for Ecological and Evolutionary Synthesis, (+47) 46501636, tobias.jeppsson@slu.se,
Pär Forslund, 018-67 22 81, 070-218 24 50, Par.Forslund@slu.se
Projektet, som ska effektivisera arbetet inom patologi genom digitalisering av bilder på vävnadssnitt och distansgranskning av bilderna, får stöd från Vinnova med 10 miljoner kronor.
Patologer arbetar traditionellt med att granska glasmonterade vävnadssnitt i mikroskop, vilket medför en obekväm och ergonomiskt dålig arbetsställning. Många patologer lider därför av problem med rygg och nacke. Samtidigt finns det geografiska begränsningar eftersom det är fysiska provglas som ska granskas. Det gör att det är svårt att nå experter inom olika diagnostikområden. Det råder också stor brist på patologer i dag och med stora pensionsavgångar att vänta inom de närmsta åren ser situationen inte ut att förbättras för landets patologiverksamheter. Därför blir bilddiagnostiken ofta en flaskhals i vården som leder till ökade kostnader, längre ledtider och sämre vård.
Forsknings- och utvecklingsprojektet ska utifrån detta hitta nya arbetssätt med digitaliserade bilder på vävnadssnitt som kan granskas på en bildskärm på distans. Med hjälp av teknik som i dag används inom radiologi kan granskningen ske från en bildskärm var som helst i världen.
Förutom att förbättra arbetsmiljön för patologerna medför detta även att patologiexpertis kan nås regionalt, nationellt och internationellt på ett enkelt sätt utan att provglas eller patienter behöver förflyttas.
– Ett litet laboratorium som vårt i Blekinge kommer genom detta inte att bli lika sårbart för störningar i svarstider och kvalitet, säger Lennart Mellblom, överläkare och medicinskt ansvarig på patologen i Landstinget Blekinge.
Forsknings- och utvecklingsprojektet kan på sikt minska kostnaderna för Landstinget Blekinge och ge patologerna en bättre arbetsmiljö genom en flexiblare organisation, samtidigt som patienter ges bättre vård, säkrare diagnostik och kortare ledtider. BTH bidrar till arbetet genom expertis inom interaktionsdesign och innovationsprocesser. Arbetsflöden, interaktion, samarbete och innovation är faktorer som står i fokus. Tekniken har utvecklats av företaget RxEye och har tidigare använts för att utveckla radiologin i andra landsting.
Anslagen går bland annat till forskare verksamma vid universiteten i Lund, Linköping, Stockholm och Göteborg, Karolinska Institutet, Högskolorna i Gävle och Dalarna och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Läkares arbetsvillkor på akutkliniker
Arbetssituationen för läkare och annan personal inom akutsjukvården har blivit allt mer ohållbar. Kerstin Ekberg vid Linköpings universitet, får 3 023 000 kronor för att studera hur akutläkarnas hälsa påverkas av organisationsförändringar, arbetsvillkor och ledarskap vid 17 olika akutmottagningar.Kerstin Ekberg, professor, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa (IMH) Tel: 010-103 14 55, mobil: 070-662 14 58, E-post: kerstin.ekberg@liu.se
En modell för god arbetsmiljö och friska arbetsplatser.
Hur ska företag arbeta för att skapa arbetsplatser som både främjar de anställdas hälsa och företagets lönsamhet? AFA Försäkring anslår 3 000 000 kronor till Per Lindberg vid Högskolan i Gävle, som ska testa och jämföra ett utvecklingsarbete enligt en modell för ”friska företag” med mer traditionellt utvecklingsarbete inom tre kommunala bolag. ”Friska företag-modellen” sammankopplar strategier för bättre arbetsmiljö med både de anställdas välbefinnande och med organisatoriska förbättringar, vilket anses leda till ökad lönsamhet.
Per Lindberg, Med dr, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. Tel: 026-64 87 59, mobil: 070-968 96 86, E-post: per.lindberg@hig.se
Skapa gränser mellan arbete och privatliv
Gränsdragningen mellan arbete och övrigt liv blir allt viktigare i dagens samhälle, när tekniken gör det möjligt att arbeta nästan var och när som helst. Christin Mellner vid Stockholms universitet, beviljas 2 000 000 kronor för att studera hur man skapar balans i livet för att undvika stress och annan ohälsa.
Christin Mellner, Fil dr, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Tel: 08-16 20 00, mobil: 076-396 97 00, E-post: cmr@psychology.su.se
Ett längre arbetsliv
Pensionsåldern i Sverige har förändrats, men det är tveksamt om alla vinner på att arbetslivet förlängs. AFA Försäkring anslår 3 782 000 kronor till Maria Albin vid Lunds universitet för att studera hur bland annat arbetslivslängden utvecklas i olika yrken och hur hälsan påverkas vid utträde från arbetsmarknaden.
Maria Albin, docent, Lunds universitet, Institutionen för Laboratoriemedicin, Tel: 046-17 31 59, mobil: 070-337 31 59, E-post: maria.albin@med.lu.se
Verktyg för hållbara arbetsprocesser inom vården
Processförändringsverktyget Ergonova används för att skapa hållbara arbetsprocesser när vården ska effektiviseras. Jan Johansson Hanse vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) och Göteborgs universitet beviljas 1 288 000 kronor för att identifiera kritiska faktorer och omständigheter som bör beaktas både innan förändringsverktyget tas i bruk och under själva förändringsprocessen. Projektet genomförs i samarbete med Swerea IVF AB i Mölndal.
Jan Johansson Hanse, professor, Göteborgs Universitet, Psykologiska institutionen, Tel: 031-786 16 52. E-post: jan.johansson.hanse@psy.gu.se
Öppna jämförelser av arbetsmiljö på Internet Öppna jämförelser av arbetsmiljö på Internet AFA Försäkring anslår 2 444 000 kronor till Eva Bejerot vid Stockholms universitet, för att vidareutveckla visualiseringsverktyg som nu används på http://data.pifokus.se. Verktyget gör det möjligt att presentera forskningsdata så som enkätdata genom olika sorters diagramtyper, både konventionella och ovanligare som kartogram och tidsserier. Verktyget utvecklas som open source.
Eva Bejerot, docent, Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen. Tel: 08-16 38 03, mobil: 073-628 72 72, E-post: eva.bejerot@psychology.su.se
Etikronder – ett sätt att hantera etiska problem inom akutsjukvården?
Etikronder används för att hjälpa vårdpersonal att hantera etiska problem i arbetet. Mia Svantesson vid Universitetssjukhuset Örebro, får 748 000 kronor för att ta fram ett instrument som kan mäta effekterna av etikronder.
Mia Svantesson, Med dr, sjuksköterska, Universitetssjukhuset Örebro, Vårdvetenskapligt forskningscentrum. Tel: 019-602 58 44, mobil: 070-532 81 61, E-post: mia.svantesson@orebroll.se
Etikdiskussioner i barncancervården
I barncancervården ställs vårdpersonalen ofta inför svåra etiska överväganden. Etikdiskussioner är en metod att hantera konkreta etiska problem i svåra situationer. Pernilla Pergert vid Karolinska Institutet får 2 741 000 kronor för att införa och följa upp etikdiskussioner på barnonkologen på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Pernilla Pergert, Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Mobil: 070-664 48 07, E-post: pernilla.pergert@ki.se
E-behandling för alkoholmissbruk
Det finns en stor grupp människor som behöver förändra sina alkoholvanor men som inte kommer i kontakt med beroendevården. En lösning är ett internetbaserat terapeutstöd, som kan bli mer tillgängligt än behandling inom vården. Anne H Berman vid Karolinska Institutet, får 2 000 000 kronor för att jämföra internetbaserad behandling för alkoholmissbruk med behandlingssamtal.
Anne H Berman, docent, Karolinska Institutet, Centrum för psykiatriforskning. Mobil: 070-424 53 60, E-post: anne.h.berman@ki.se
Farliga kemiska ämnen i containrar
Över 1 miljon containrar importeras och öppnas i Sverige varje år. Det kan vara förenat med risker, godset kan vara behandlat med bekämpningsmedel. AFA Försäkring anslår 2 056 000 kronor till Gunnar Johanson vid Karolinska Institutet, för att undersöka exponeringen vid lossning och hur utvädring av containrar ska ske.
Gunnar Johanson, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet,. Tel: 08-524 87 752, mobil: 070-777 55 04. E-post: gunnar.johanson@ki.se
Att introducera unga i arbetslivet.
AFA Försäkring anslår 3 000 000 kronor till Ing-Marie Andersson vid Högskolan Dalarna, som ska följa en årskull elever vid gymnasieskolans yrkesutbildning om hur introduktionen i arbetslivet fungerar arbetsplatser. Syftet är att kartlägga vilken arbetsmiljöintroduktion eleverna får i skolan och på arbetsplatsen.
Ing-Marie Andersson, professor, Högskolan Dalarna, Arbetsvetenskap. Tel: 023-77 86 73, mobil: 070-656 70 20. E-post: ima@du.se
God innemiljö på svenska fartyg
Sarka Langer vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB får 2 775 000 kronor för att undersöka innemiljön på isbrytaren Oden. Studien ska resultera i ett kontroll kit som kan användas för att kontrollera innemiljön både på befintliga fartyg och vid byggandet av nya.
Sarka Langer, adj professor, docent, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Klimat och Hållbara samhällssystem. Tel: 031-725 62 97. E-post: sarka.langer@ivl.se
Från ord till handling – Skadefria cargo- och flygplanslastare
AFA Försäkring anslår ytterligare 1 000 000 kronor till Erik Alphonse vid Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) för att sprida resultaten från det avslutade projektet som studerat arbetsmiljön kring den manuella hanteringen av bagage och gods på olika flygplatser.
Erik Alphonse, projektledare, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA). Tel: 097-34 52 87, mobil: 070-536 52 87. E-post: erik.alphonse@tya.se”
Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö i städbranschen
AFA Försäkring anslår 3 120 000 kronor till Ann-Beth Antonsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet för att vidareutveckla webbplatsen ”Allt om städ”. Webbplatsen ska bl. a omfatta arbetsmiljöfrågor vid maskinstädning, fönsterputsning, fallolyckor, hot och våld, ensamarbete samt hem-städning.
Ann-Beth Antonsson, adj. professor, Tekn dr, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-59 85 63 47. E-post: ann-beth.antonsson@ivl.se
Koloxid vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser
Ett flertal allvarliga olycksfall har inträffat i samband med gassvetsning och avluftning av fjärrvärmerör på grund av att höga halter koloxid ansamlats i rören. AFA Försäkring anslår 1 050 000 kronor till Ann-Beth Antonsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet, för att undersöka risken för exponering för koloxid vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser.
Ann-Beth Antonsson, adj. professor, Tekn dr, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-59 85 63 47. E-post: ann-beth.antonsson@ivl.se
Hälsa, produktivitet och kvalitet vid arbete med kniv
I ett av AFA Försäkring finansierat projekt om styckarnas arbetssituation, har det bl. a konstaterats att knivskärpan har stor betydelse vid arbete med styckning och slakt. Jörgen Eklund, KTH, får ytterligare 1 500 000 kr för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial för knivanvändare i styckning och slakt.
Jörgen Eklund, professor, KTH, Skolan för teknik och hälsa, Avdelningen för ergonomi. Tel: 08-790 48 66, mobil: 070-828 44 32. E-post: jorgen.eklund@sth.kth.se
Hälsa och framgång!
Det finns tre övergripande mål som en konkurrensutsatt verksamhet måste uppnå för långsiktig framgång; effektivitet, innovationsförmåga, och goda arbetsförhållanden. Marianne Törner vid Göteborgs universitet beviljas 1 265 000 kronor för att studera hur olika aspekter av organisationsklimatet inverkar på organisationers förmåga att uppnå dessa mål.
Marianne Törner, professor. Göteborgs universitet, Institutionen för medicin, samt Högskolan Väst. Tel: 031-786 36 13, mobil: 076-339 77 58. E-post: marianne.torner@amm.gu.se
Från välfärdsstat till välfärdssamhälle
Välfärdstjänster har konkurrensutsatts och privata aktörer kompletterar nu den offentliga sektorn som utförare av olika tjänster. Men vilka konsekvenser har detta medfört? AFA Försäkring anslår 1 600 000 kronor till Henrik Jordahl vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som ska studera hur den svenska modellen för produktion av välfärdstjänster kan förbättras.
Henrik Jordahl, docent, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Tel: 08-665 45 33, mobil: 070-938 38 58, E-post: Henrik.Jordahl@sns.se
INFORMATION OCH KONTAKT:
Läs om samtliga anslag på www.afaforsakring.se/press
Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se
Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
Årligen satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. AFA Försäkring stöder FoU-projekt som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom den privata och offentliga sektorn. Vi ger också stöd för medicinsk forskning samt utveckling av behandlings- och rehabiliteringsmetoder.
Inom sjöfarten befinner sig de anställda ombord under långa tider utan möjlighet att byta miljö. AFA Försäkring anslår 2 775 000 kronor till Sarka Langer vid IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg för att leda ett projekt där forskarna ska undersöka vilka risker de ombordanställda löper för att bli utsatta för kemiska substanser och partiklar. De ska också utveckla teknik för att övervaka innemiljön på fartyg och förslag till hur man kan förbättra miljön, som man kan användas både på befintliga fartyg och som underlag när man bygger nya.
Anställda i Sverige öppnar varje år cirka en miljon importerade containrar, som innehåller gods, emballage och lastpallar som kan vara behandlade med gasformiga bekämpningsmedel (fumiganter). Det finns inga studier om hur vanligt det är med farliga ämnen i containrarna, vilka nivåer det rör sig om och hur snabbt ämnena vädras ut.
Gunnar Johanson vid Karolinska Institutet undersöker tillsammans med Urban Svedberg vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Sundsvall hur de som arbetar med containrar utsätts för farliga kemiska ämnen. Studien ska ge råd om hur man vädrar ut containrar mer effektivt och hur de kan utformas bättre, både när det gäller att mäta farliga ämnen och att vädra ut dessa. AFA Försäkring har beviljat 2 056 000 kronor till projektet.
Detta är två av 18 nya forskningsprojekt som fått sammanlagt 38 392 000 kronor från AFA Försäkring.
INFORMATION OCH KONTAKT:
Läs om samtliga anslag på www.afaforsakring.se/press
Sarka Langer, professor, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 031-725 62 97, sarka.langer@ivl.se”>sarka.langer@ivl.se Gunnar Johanson, professor i yrkestoxologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 08- 52 48 77 52, gunnar.johanson@ki.se”>gunnar.johanson@ki.se
Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se”>hans.augustson@afaforsakring.se
Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se”>rolf.eriksson@afaforsakring.se
Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
Årligen satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. AFA Försäkring stöder FoU-projekt som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom den privata och offentliga sektorn. Vi ger också stöd för medicinsk forskning samt utveckling av behandlings- och rehabiliteringsmetoder.
Många människor talar idag om att de har svårt att orka med sitt ”livspussel” och hitta balansen mellan arbets- och privatliv. Christin Mellner vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, leder ett projekt där forskarna ska studera frågor om gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress, hälsa och prestation.
Med hjälp av ett antal parintervjuer och en enkätundersökning i de ingående organisationerna ska man ta reda ta reda på hur stort problemet är och vilka fungerande strategier det finns för att sätta gränser, för att få den återhämtning som är avgörande för hälsan.
Detta är ett av 18 nya forskningsprojekt som fått sammanlagt 38 392 000 kronor från AFA
Försäkring.
INFORMATION OCH KONTAKT:
Christin Mellner, fil dr, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 08-16 38 37, cmr@psychology.su.se”>cmr@psychology.su.se Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se”>hans.augustson@afaforsakring.se Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se”>rolf.eriksson@afaforsakring.se
Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
Årligen satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. AFA Försäkring stöder FoU-projekt som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom den privata och offentliga sektorn. Vi ger också stöd för medicinsk forskning samt utveckling av behandlings- och rehabiliteringsmetoder.
