– Familjeägande är väldigt vanligt i Asien. Det har ofta en positiv effekt på investeringar i företaget men har paradoxalt nog inte någon positiv effekt på företagets värdering. På grund av hur traditioner kring arv i vissa kinesiska kulturer lever kvar är det vanligt att företag bryts upp i mindre enheter när grundaren av ett familjeföretag går bort. Detta gör att många familjeföretag i Asien är relativt små, säger Andreas Högberg.

En av de främsta faktorerna för skillnaderna i företagsstyrning i Asien rent formellt är ländernas olika rättsystem. I Taiwan, till exempel, har man formellt sett ett tyskt rättsystem som infördes i början av 1900-talet, medan det mer informella och traditionsenliga beteendet är starkt påverkat av kinesisk kultur.

– Med ett rättsystem som är ”pålagt”, som i exemplet med Taiwan, är det svårt bryta de informella traditionerna. Där handlar det mer om att känna rätt personer och att ta hand om familjen, vilket ofta leder till vad vi i väst benämner korruption, säger Andreas Högberg.

I avhandlingen  visar Andreas Högberg också i en omfattande studie, av 58 länder världen över, att det anglosaxiska rättsystemet, som bygger på prejudikat, över lag fungerar bättre än det tyska systemet i Europa, där man dömer efter en omfattande lagbok. Andreas poängterar dock att man på landnivå inte kan dra samma slutsats och att företagens investeringskvalitet i Asiatiska länder med tyskt rättsystem faktiskt fungerar bättre än de anglosaxiska länderna.

KONTAKT OCH INFORMATION
Andreas Högberg
Mobil: 070 – 308 20 45

Avhandlingens originaltitel: “Corporate Governance, Legal origin and Firm Performance: An Asian Perspective” Fakultetsopponent vid disputationen var professor Trond Randöy, Universitetet i Agder, Norge. Betygsnämnden bestod av lektor Aleksandra Gregoric, Copenhagen Business School, docent Sven-Olof Daunfeldt, Högskolan i Dalarna, Ratio Institute och HUI Research, och professor Ghazi Shukur, JIBS. Ordförande var professor Per-Olof Bjuggren, JIBS, huvudhandledare.

Vad händer när supportrar från hela Europa kommer till Ukraina och Polen? Vad innebär det för arrangörsländernas relationer att tillsammans anordna fotbolls-EM? Hur har samarbetet gått? Vilken betydelse har EM för ekonomin i Polen och Ukraina, och för de berörda städerna? Hur ser de feministiska rörelserna i Östeuropa på prostitution i samband med EM? Det är några av de frågor som kommer att tas upp i en artikelserie om fotbolls-EM som under juni publiceras på tidskriften Baltic Worlds webbsida.

Inom CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) vid Södertörns högskola bedrivs omfattande forskning om Östersjön och Östeuropa inom många ämnen. Centret ger ut tidskriften Baltic Worlds, som inför och under Europamästerskapet publicerar artiklar skrivna av både CBEES-forskare, journalister och forskare vid andra lärosäten.

Artiklar om allt från korruption till idrottsetik
I Europamästerskapet, med start den 8 juni, spelar 16 länder 31 matcher i åtta olika städer i Polen och Ukraina; Gdánsk, Poznan, Wroclaw, Warszawa, Lviv, Kiev, Kharkiv och Donetsk.

Bevakningen inleds med att journalisten Tove Stenquist ger en bakgrund till de historiska relationerna mellan Polen och Ukraina genom ett samtal mellan Volodymir Kulyk (Ukrainian Studies, Stanford University, USA) och Jacek Nowak (Jagellonian University, Kraków, Polen).

Vidare kommer Lars Johannsen, docent i statsvetenskap, Århus Universitet, att skriva om korruption och fotboll-EM:s påverkan på den lokala ekonomin. Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, CBEES, Södertörns högskola, skriver om rasism och xenofobi på fotbollsarenorna och Kutte Jönsson, universitetslektor i praktisk filosofi vid Malmö högskola, skriver ompolitik och sport, har bojkotter någon effekt?

Nicholas Aylott, universitetslektor i statsvetenskap och forskningsledare på CBEES vid Södertörns högskola, skriver om fotbollen och hur ett landslags framgångar kan påverka partipolitik och Yulia Yurchuk, doktorand i historia vid BEEGS och med rötter i Ukraina, skriver om feministiska initiativ för att motverka ökad prostitution i samband med fotbolls-EM.

Ytterligare artiklar är också att vänta, som alla på olika sätt belyser och fördjupar vår bild av evenemanget fotbolls-EM. Som en bonus finns på siden dessutom en interaktiv fotbollskalender med alla matcher, grupper, länder och platser.

KONTAKT
Experter på Ukraina och Polen finns på Södertörns högskola!
Önskar du intervjua en forskare med inblick i situationen i Ukraina och Polen? Eller forskare kunniga på andra Östersjö- eller Östeuropafrågor? 
Kontakta: Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 070-286 13 32 eller eleonor.bjorkman@sh.se

Handelns utveckling och globalisering under de senaste årtiondena har inte bara inneburit välståndsökningar för många, utan den har också gett upphov till ett antal svåra etiska utmaningar: de skenande ojämlikheterna mellan rika och fattiga länder, den globala miljöförstöringen och klimatförändringarna samt vad många upplever som en växande respektlöshet för både människor, djur och natur. Vilket ansvar har vi som konsumenter för att göra något åt detta? Är det till exempel moraliskt fel av oss att inte köpa rättvisemärkt och ekologiskt varje gång vi handlar i livsmedelsaffären? Vilket ansvar har de kommersiella företagen? Och vilket ansvar har våra politiker för att försöka vända den negativa trenden?

I den nyutkomna boken Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt (Thales förlag) tar författarna pulsen på allvaret i och omfattningen av ovanstående världsproblem. Empiriska fakta varvas med filosofiska tankar om vårt moraliska ansvar gentemot medmänniskor, djur och natur. Samtidigt diskuterar de vilka lösningar som är möjliga, till exempel på individnivå.

– Det finns många konsumenter som vill bidra till en bättre värld, säger Joakim Sandberg. Men världen blir ju inte bättre bara för att jag väljer det rättvisemärkta kaffet eller de ekologiska bananerna. Så som handeln är uppbyggd riskerar mycket av vår välvilja faktiskt att gå till spillo.

Boken ger tips på hur enskilda individer kan öka sin påverkan, till exempel genom att välja ut de effektivaste välgörenhetsorganisationerna eller genom att delta i kollektiva aktioner eller rörelser. I slutändan menar författarna dock att problemen måste angripas på högre nivåer: våra företag och politiker måste ta ett större ansvar. Och det räcker kanske inte att Sverige agerar utan andra länder måste också gå med.

– Globala problem kräver globala lösningar, säger Bengt Brülde. Vi behöver fler och mer långtgående internationella överenskommelser, som till exempel Kyotoprotokollet.

Men det ser tyvärr dystert ut på detta plan. Kyotoprotokollet går snart ut, den globala djurindustrin fortsätter att växa och det gör även klyftorna mellan rika och fattiga länder.

– Mycket återstår att göra, säger Bengt Brülde. Och det kan vara till stor hjälp om både enskilda konsumenter, företagsledare och makthavare läser vår bok.

Det är viktigt att fotgängarfrågor kommer in tidigt i den långsiktiga och övergripande planeringen i kommunerna för att gångtrafiken ska gynnas och öka i omfattning. Gång bör behandlas som ett eget trafikslag och bebyggelse behöver planeras så att viktiga samlingspunkter i kommunen kan nås till fots. Detta och mycket annat konstateras i en kunskapsöversikt som gjorts av VTI på uppdrag av Teknik och samhällsbyggnadskontoret i Linköpings kommun.
Intresset för hållbara transporter och förbättrad folkhälsa har ökat de senaste åren och många kommuner har lyft upp cykling och kollektivtrafik som prioriterade områden. Däremot är det inte många som har speciella planer och program för gångtrafik vilket innebär att fotgängarnas behov ofta kommer i skymundan.
– I allmänhet är människors attityder till att gå mycket positiva om förutsättningarna bara är de rätta. Viljan att promenera beror inte bara på om det är möjligt utan även om det upplevs som attraktivt. Om man skapar goda förutsättningar för en angenäm upplevelse för gångtrafikanter kan man öka andelen fotgängare menar Sonja Forward, forskare på VTI.
I rapporten rekommenderas kommuner bland annat följande åtgärder för att förbättra villkoren för fotgängare:
– Förbättra tillgängligheten genom att exempelvis förkorta avstånd och skapa genare gångstråk, bygga gågator och gångfartsområden.
– Planera kollektivtrafik så att fotgängare kan ta sig till hållplatser tryggt och smidigt.
– Sänka hastigheten för motortrafik till max 30 km/h där oskyddade trafikanter rör sig.
– Separera gående och cyklister, särskilt i trafiktäta områden i centrum.
– Öka tryggheten med belysning och aktiviteter längs gångstråken.
– Skapa en varierad och estetiskt tilltalande miljö med sittplatser där man vill att gående ska vistas.
– Prioritera underhållsåtgärder där fotgängare rör sig, särskilt vad gäller vinterväghållning.
– Skapa vägvisning for fotgängare med avståndsinformation för att underlätta vägval samt ta fram reseplanerare för fotgängare.

Fotgängarna i fokus, en kunskapsöversikt, VTI 2012 [Ref 1]
www.vti.se [Ref 2]
Foto: Katja Kircher [Ref 3]
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

– För många människor är friluftsliv så pass viktigt att de väljer bostadsort eller bostadsområde för att kunna vistas i naturen nära där de bor. Friluftsliv har också starkt politiskt stöd, mycket beroende på dess koppling till folkhälsa och det är kommunerna som i sin fysiska planering förväntas kunna främja friluftslivet i frågor som gäller användningen av mark och vatten. Det är dock inte ovanligt att det i planeringsprocessen beslutas att naturområden ska exploateras. Dessa beslut kan då motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv kan ske ”någon annanstans” än där man vill exploatera, menar Lena Petersson Forsberg.

– Blekingebor är förhållandevis nöjda med tillgången på friluftsnatur men cirka en sjättedel av tillfrågade människor från hela landet uppger att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Många anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda naturområden som inte är bullerstörda, skapa tillgänglighet till naturen med kollektivtrafik och visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv. Nuvarande planeringslagstiftning kan inte av egen kraft skydda eller främja friluftslivet utan planbeslutens utfall är beroende av att människor engagerar sig för friluftslivets räkning i planeringsprocesserna, avslutar Lena Petersson Forsberg.

INFORMATION OCH KONTAKT
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Fredagen den 8 juni
Tid: Kl 13:00 – 16:00
Plats: Sal C413A, Hus C, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona

Malmbanans elektrifiering är idag en viktig del för LKABs exportframgångar. Att elektrifieringen för drygt 100 år sedan var ett banbrytande arbete i fjällterräng med subarktiskt klimat, beskrivs i en ny avhandling från Luleå tekniska universitet. Samtidigt som LKAB inom kort ska öppna fler gruvor står det klart hur viktig elektrifieringen var, som inleddes på riksgränsbanan 1910.

– Aldrig tidigare hade en järnväg elektrifierats för så tunga transporter som det då var frågan om och aldrig tidigare hade ett elektrifieringsprojekt genomförts under så svåra förhållanden, säger filosofie doktor Roine Wiklund som nyligen lagt fram sin avhandling i ämnet teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet.

Elektrifieringen innebar också att två stora tekniska system skulle sammankopplas – artonhundratalets mogna järnvägssystem med nittonhundratalets elkraftssystem. Det hela började när staten gick in som hälftenägare i gruvbolaget LKAB 1907.  Bolagsstyrelsen beslutade att brytningen av järnmalm skulle öka från 1,5 miljoner ton 1908 till 3,85 miljoner ton 1918.

– För att klara de nya transportkraven valde SJ att investera i ny teknik i form av elektrisk drift och anlitade svenska ASEA och tyska Siemens vilka påbörjade sitt arbete under sommaren 1910, säger Roine Wiklund.
  
En rad problem uppenbarade sig vid tester som gjordes i ett tidigt skede men samarbetsparterna ASEA och Siemens löste detta tillsammans med SJ.
– Det blev en del förseningar men slutomdömet var positivt och 1919 tog man beslut att elektrifiera resten av Malmbanan till Luleå vilket var klart 1923, säger han.

Det banbrytande arbetet i den norrländska fjällvärlden med att elektrifiera Sveriges nordligaste järnväg var därmed avslutat.

 den 7 juni, visar i sin forskning hur man genom att lära sig förstå de störningar som uppstår i trådlösa kommunikationssystem får möjlighet att konstruera mer effektiva förstärkare.
Per Landin undersöker i sin avhandling ”Digital Baseband Modeling and Correction of Radio Frequency Power Amplifiers” hur störningar som uppkommer då man tvingas använda allt starkare förstärkare kan minska.
Att beskriva störningar. Det finns metoder som förbättrar signalkvaliteten samtidigt som det är möjligt att höja energieffektiviteten. En sådan metod som blivit populär de senaste åren är ”digital predistorsion”. Metoden kräver dock att man matematiskt kan beskriva störningar som förstärkaren introducerar i signalen.
Det är just detta område Per Landins avhandling fokuserar på: Hur man beskriver (modellerar) effektförstärkare för radiofrekvensapplikationer.
Att konceptuellt förstå störningarna. Avhandlingen visar hur man kan motivera användandet av en viss typ av modeller samt hur man förbättrar prestandan hos dessa modeller. Detta gör att korrektionsmetoderna kan förbättras när störningarnas form är kända men det bidrar även till att öka förståelsen för hur störningarna i en effektförstärkare uppträder. Genom att konceptuellt förstå störningarna är det möjligt att konstruera förstärkare med lägre störningsnivåer.
Mycket lovande resultat. Metoder för att förändra signalen så att den bättre passar förstärkarna har testats experimentellt i kombination med ”digital predistorsion”. Resultaten är mycket lovande och visar att verkningsgraden hos effektförstärkarna kan höjas mellan 1,5 och 3 gånger samtidigt som signalkvaliteten är acceptabel. 
–  Detta är ett mycket viktigt resultat för exempelvis telekomindustrin genom att det är går att sänka kostnaderna och reducera de negativa miljöeffekterna av hög elförbrukning i telekommunikationsnäten, säger Per Landin.
Den 7 juni, kl 13.00 försvarar Per Landin sin avhandling i hörsal 33:202, Högskolan i Gävle.
För mer information, v v kontakta:
Per Landin, doktorand i elektronik, Högskolan i Gävle, 026-64 85 78
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.