I södra Sverige står privata enskilda skogsägare för ägandet av ca 80 procent av skogsmarken. I en studie intervjuade forskare vid Linnéuniversitetet 23 skogsägare, med fokus på skogens miljövärden och skogsägarnas betydelse för att utveckla dessa på privatägd mark i södra Sverige.
Skogen spelar många roller
Forskarna fann att skogen har många funktioner för ägarna. De viktigaste funktionerna för skogsägarna är sociala och känslomässiga, till exempel skogens betydelse för sådant som bärplockning, jakt, friluftsliv, livsstil, identitet och familjeband.
I intervjuerna framkom att skogsägare också har en mängd önskemål om vad de skulle vilja göra i sitt skogsbruk. De kan exempelvis vilja producera skogar med mer variation i trädåldrar och trädslag, skapa blandbestånd, lövskogar och öppna livsmiljöer.
– Skogsägarna talade om att de i praktiken genomför många konventionella produktionsfrämjande skogsskötselåtgärder, men faktiskt ännu fler åtgärder för miljömässiga, sociala, kulturella och emotionella syften som, avsiktligt eller oavsiktligt, gynnar miljövärdena i skogen, säger Rikard Jakobsson, lektor i skogsskötsel på institutionen för skog och träteknik.
Skogsägare upplever hinder
Studien visar vidare att skogsägare upplever hinder på flera plan. Det kan röra sig om enkla saker som att skogsägaren inte får tag i plantor av alla trädslag. Incitament som ekonomisk ersättning för vissa åtgärder, politik som uppmuntrar skogsägares egna initiativ, resurser till exempel i form av plantmaterial av tall och lövträdslag, samt relevanta skogsskötselråd skulle, enligt studien, kunna minska skogsägarnas upplevda hinder och främja utvecklingen av miljövärden.
– Genom att utforma policyprocesser där skogsägarnas egna idéer om skogsskötsel inkluderas kan vi skapa en gynnsam miljö för samarbete och hållbar förvaltning av skogens resurser, säger Erika Olofsson, lektor i skogsskötsel på institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet.
Erika Olofsson, lektor i skogsskötsel vid institutionen för skog och träteknik, Linnéuniversitetet erika.olofsson@lnu.se
Med ”soft power”, eller ”mjuka maktmedel”, menas strategier där till exempel kulturell påverkan används istället för tvång eller ekonomiska påtryckningsmedel. Det är strategier som Ryssland och Kina i allt högre grad använder sig av för att stärka och bibehålla sin maktposition och underminera människors förtroende för västvärlden.
De unga är nyckeln
Mycket handlar om att påverka unga människor. I Centralasien, till exempel, är uppemot två tredjedelar av befolkningen under 30 år.
– Det är dem som auktoritära stater som Ryssland och Kina vill forma till en lojal generation. En generation som stöttar regimernas mål och vänder sig bort från de demokratiska värden som ofta associeras med västvärlden, säger Olena Podolian, doktor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Ryssland och Kina är på hugget
I det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds, som ges ut av Södertörns högskola, berörs bland annat hur Ryssland och Kina genom olika aktiviteter försöker att sprida sina auktoritära värderingar. Det sker i framför allt Centralasien men också i Central- och Östeuropa, inte minst i länder som tidigare varit sovjetrepubliker.
För Kinas del kan det till exempel handla om att starta konfucianska center, vars uppgift är att sprida kinesisk kultur.
Ryssland verkar genom universitet som har filialer i tidigare sovjetrepubliker, språkgrupper, ungdomsgrupper och stiftelser som verkar inom ramarna för den politiska doktrinen ”Russkiy Mir”, ”ryska världen”. Det handlar också om påverkan via media, säger Oleg Antonov, doktor i historia.
Engagerade unga – en risk
Bara för att de styrande i länder som Tadzjikistan och Uzbekistan vill ha starka band till Kina och Ryssland betyder det inte att befolkningen som helhet tror på auktoritära värderingar. Det är också en av anledningarna till att de styrande i Moskva och Beijing lägger så mycket fokus på yngre generationer.
– Man riktar in sig på de unga eftersom det är en grupp som engagerar sig, de kan vara en kraft för demokratisering. Det har vi sett många gånger tidigare som under Rosenrevolutionen i Georgien 2003, orangea revolutionen i Ukraina 2004 och den arabiska våren, säger Olena Podolian.
Regimer skaffar sig ansiktslyft
Mjuka maktmedel används för att sprida auktoritära normer och värderingar utanför det egna landets gränser, men även inom landet. Azerbajdzjan är ett exempel.
Där har de styrande drivit igenom reformer som har förändrat och förnyat institutioner och strukturer och till viss del politiken. Med detta vill den auktoritära regimen i Azerbajdzjan signalera att även om landet saknar demokrati är det öppet för ”modernisering” och ”förändring”.
– Reformerna involverar ofta just den yngre generationen, i syfte att ge regimen ett ”ansiktslyft” – visa att systemet inte längre bara representeras av bakåtsträvande gamla gubbar, säger Sofie Bedford, docent i statsvetenskap vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.
Hon fortsätter:
– Om Azerbajdzjan framstår som mer attraktivt för unga kan både kompetensflykt och regimkritik förhindras. Det resulterar också i en normalisering av det icke-demokratiska styret bland befolkningen i allmänhet, eftersom auktoritära normer och värderingar framstår som mer attraktiva, acceptabla och slutligen oundvikliga.
Ryssland ”inte attraktivt”
Harvardprofessorn Joseph Nye som utvecklat begreppet ”soft power”, ”mjuk makt”, har själv pekat ut USA som den globala ledaren på området. Detta utifrån landets dominans inom till exempel populärkulturen och högre utbildning.
Olena Podolian pekar på en skillnad vad gäller Ryssland och Kina. De har egentligen inte så mycket att erbjuda, säger hon.
– Ryssland vill rättfärdiga sin rätt till makt, men det är inte attraktivt för någon annan än regimen, än mindre utanför landet. Traditionella och auktoritära värderingar är det som erbjuds, attraktionskraften är begränsad och de jobbar bakåt. EU och USA använder sig också av mjuka maktmedel, men där finns attraktiva fördelar som saknas i Ryssland och Kina.
”Soft power” är i allra högsta grad relevant och aktuellt, menar Oleg Antonov.
– Hur de här länderna använder soft power påverkar inte bara deras internationella relationer utan hela världen. De stärker banden mellan sig för att öka stabiliteten i den egna regionen.
Här hittar du tidskriften Baltic Worlds, som ges ut av Centre for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola.
Postcovid kan uppstå efter den akuta fasen av en covid-19-infektion och hålla i sig under lång tid. Tillståndet omfattar olika kombinationer av trötthet, apati och svårigheter med minne och koncentration.
I en ny studie har forskare vid Göteborgs universitet tittat närmare på orsakerna till postcovid.
I studien deltog 25 personer med konstaterad postcovid och sex personer som inte hade kvarvarande symtom efter en covidinfektion. I studien ingick också en kontrollgrupp med 17 personer som inte haft sjukdomen.
Analyser av blod och ryggvätska
Enligt forskarna ligger studiens styrka inte i antalet deltagare, som är förhållandevis få. Däremot har alla deltagare, förutom att lämna blodprov, även genomgått ett betydligt mer krävande ryggvätskeprov.
När proverna togs hade minst tre månader gått sedan första symtomen på covid hos deltagarna som haft sjukdomen.
Proverna togs under perioden februari till november 2021. De analyserades för totalt 37 olika biologiska markörer. När forskarna analyserade blod och ryggvätska upptäcktes inga sars-cov-2-antigener i proverna. Dessutom fanns inga tecken på onormal ökning av vita blodkroppar i ryggvätskeproverna.
Forskarna fann inte heller några betydande skillnader mellan grupperna vid analys av blod och ryggvätska vad gäller immunaktivering eller hjärnskademarkörer.
Postcovid kopplas inte till pågående infektion
Fynden tyder alltså på att postcovid inte är resultat av pågående infektion, immunaktivering eller hjärnskada.
– Fynden ökar vår förståelse av postcovid. Resultaten tyder på att tillståndet mer sannolikt är en konsekvens av händelser som uppstår under den akuta fasen av covid-19, snarare än en pågående virusinfektion eller ihållande inflammation i centrala nervsystemet, säger Nelly Kanberg som forskare om infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Mer forskning behövs
I vilken mån postcovid kan kopplas till det inflammatoriska pådrag som kroppen utsätts för under själva infektionen är oklart. Många studier pågår i världen, även om riskfaktorer för postcovid.
Nelly Kanberg understryker vikten av fortsatt forskning om långsiktig påverkan av covid-19 på den neuropsykiatriska hälsan.
Hon får medhåll av Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– För att förbättra vården och livskvaliteten för dem som upplever långvariga neurologiska symtom efter covid-19, måste vi förstå de underliggande orsakerna till postcovid, säger han. Denna studie ger nya insikter om postcovid och kan därmed bli en värdefull bidragsgivare till pågående diskussioner och forskning.
Nelly Kanberg, doktorand inom infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, nelly.kanberg@gu.se
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, magnus.gisslen@gu.se
Pliosaurierna var en typ av svanödlor med korta halsar och kraftiga huvuden. De dök upp för drygt 200 miljoner Är sedan och hade lÀnge en ganska blygsam plats i ekosystemet. Men plötsligt utvecklades de till enorma rovdjur. Hur det hÀr gick till har lÀnge varit oklart.
Nu kan ett internationellt forskarlag ha kommit ett steg nÀrmare förstÄelsen av pliosauriernas förvandling.
Gammalt fossil gav nya ledtrÄdar
Forskarna har analyserat fossil som hittats i Lorraine i Frankrike för 40 Är, och kommit fram till att skelettdelarna hör till ett tidigare okÀnt slÀkte bland pliosaurierna.
Lorrainosaurus, som forskarna döpt slÀktet till, Àr den hittills Àldsta stora pliosauren som pÄtrÀffats. Den har kÀkar som var över 1,3 meter lÄnga. Den hade Àven stora och konformade tÀnder. Kroppen Àr kraftig och torpedformad med fyra fenformade lemmar.
â Lorrainosaurus var en av de första riktigt stora pliosaurierna. Den gav upphov till en mĂ€ngd jĂ€ttelika rovreptiler som regerade haven i omkring 80 miljoner Ă„r, sĂ€ger Sven Sachs som Ă€r forskare vid Naturkunde-Museum Bielefeld i Tyskland.
Av fynden att döma var den hÀr reptilen troligen över sex meter frÄn nos till svanstipp och levde i början av den geologiska epoken mellersta jura. Ytterst lite Àr kÀnt om svanödlor frÄn den hÀr tiden.
Att forskarna kunnat identifierat Lorrainosaurus som en av de tidigaste riktigt stora rov-pliosauruserna, visar att de hÀr djuren uppstod direkt efter en stor omvÀlvning i de marina rovdjurens ekosystem. Den intrÀffade i övergÄngen mellan Àldre och yngre juraperioden för 171 till 175 miljoner Är sedan.
â Den hĂ€r hĂ€ndelsen pĂ„verkade mĂ„nga grupper av marina reptiler i grunden och de jĂ€ttelika rovsvanödlorna kom att dominera över fisködlor, urĂ„ldriga marina krokodilslĂ€ktingar och andra stora rovplesiosarier, sĂ€ger paleontologen Daniel Madzia, vid den polska vetenskapsakademien.
Pliosaurierna hörde till sin tids mest framgÄngsrika marina rovdjur.
â Berömda exempel, som Pliosaurus och Kronosaurus â ett par av vĂ€rldens största pliosaurier â var enormt stora med kroppslĂ€ngder över tio meter. Ekologiskt motsvarade de dagens spĂ€ckhuggare och Ă„t alla slags byten dĂ€ribland blĂ€ckfiskar, stora fiskar och marina reptiler. Det Ă€r byten som pĂ„trĂ€ffats i bevarat maginnehĂ„ll frĂ„n pliosaurier, sĂ€ger Benjamin Kear som Ă€r paleontolog vid Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet.
Bidrar till kunskap om marina reptiler
Bara ett fÄtal ben och tÀnder ÄterstÄr av vad som en gÄng var ett komplett Lorrainosaurus-skelett. Det mesta har ruttnat bort och spridits ut över havsbottnen av strömmar och asÀtare.
Bortsett frÄn en kort rapport som publicerades 1994 har fossilen av Lorrainosaurus aldrig undersökts ordentligt förrÀn nu.
Forskarnas nya studie tyder alltsÄ pÄ att de gigantiska rovpliosauriernas herravÀlde mÄste ha inletts tidigare Àn vad man hittills har trott. De var ett svar pÄ de stora ekologiska förÀndringar under mellersta jura som pÄverkade de marina miljöerna i vad som idag Àr VÀsteuropa.
â Lorrainosaurus Ă€r dĂ€rför ett viktigt bidrag till vĂ„r kunskap om marina reptiler frĂ„n tid i dinosauriernas era som inte vi inte vetat sĂ„ mycket om, sĂ€ger Benjamin Kear.
Benjamin Kear, paleontolog vid Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet, benjamin.kear@em.uu.se
I en avhandling vid Göteborgs universitet har munhÀlsan studerats hos personer före och efter behandling mot grav obesitas. Med behandling menas antingen fetmakirurgi eller medicinsk behandling.
Vid medicinsk behandling ingÄr livsstilsrÄd, kostbehandling, eventuell lÀkemedelsbehandling och stöd till ökad fysisk aktivitet.
Kirurgi har dock visat sig mer effektivt för viktnedgÄng, och med en tilltagande fetmaepidemi pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden opereras allt fler.
â Bara i Sverige görs cirka 5 000 obesitasoperationer varje Ă„r, och trenden Ă€r ökande. Vi var dĂ€rför intresserade av att se om det sker nĂ„gon förĂ€ndring i munhĂ€lsan hos dessa patienter efter operationen, sĂ€ger tandlĂ€karen och forskaren Negin Taghat vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Ăkad kariesrisk efter kirurgi
Deltagarna i studien hade ett kroppsmasseindex, BMI, pÄ 40 eller mer. De kunde ocksÄ ha ett kroppsmasseindex pÄ 35 eller mer ihop med annan sjuklighet, till exempel diabetes.
De 118 personerna med obesitas som följs i avhandlingen uppvisar ett mönster dÀr högre BMI Àr kopplat till högre kariesrisk enligt en stigande skala. Vid de högsta BMI-vÀrdena sÄgs en dubblerad risk för karies.
TvÄ Är efter behandling, kirurgisk eller medicinsk, framtrÀder en tydlig uppdelning mellan grupperna. Personerna som hade genomgÄtt en fetmaoperation hade dÄ gÄtt frÄn genomsnittet 15,0 kariesskador pÄ tandemaljens yta till drygt 19. I medicingruppen hade emaljskadorna tvÀrtom minskat.
Varannan upplevde sÀmre munhÀlsa
Studien visar Àven att personerna i kirurgigruppen hade fler djupare kariesskador i tandbenet.
â Individer som genomgĂ„tt kirurgisk obesitasbehandling kan Ă€ven uppleva en rad symtom frĂ„n munnen och pĂ„verkan pĂ„ den orala livskvaliteten. Vi sĂ„g att nĂ€stan varannan individ upplevde sĂ€mre munhĂ€lsa, sĂ€ger Negin Taghat.
Exempel pÄ symtom kan vara överkÀnsliga tÀnder och tuggproblem. Situationen som helhet kan ocksÄ ge socialt obehag.
â HĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal och tandvĂ„rdspersonal möter dessa patientgrupper i det dagliga arbetet. Det Ă€r av stor vikt att personalen Ă€r medveten om att munhĂ€lsan kan pĂ„verkas av bĂ„de obesitas och obesitasbehandling sĂ„ att förebyggande insatser kan planeras, sĂ€ger Negin Taghat.
2019 uppdaterade Livsmedelsverket sina rÄd vad gÀller mat till smÄ barn, se faktaruta nedan. Det handlar om mat som Àr kÀnd för att kunna ge allergiska reaktioner och eksem hos en del mÀnniskor.
Bebisar, mat och allergier â hĂ€r Ă€r svenska rĂ„den
Sedan 2019 skriver Livsmedelsverket pÄ sin webbsida att det Àr bra om bebisar redan under sitt första levnadsÄr fÄr mat som jordnötter och tillagat Àgg:
”Ăven om du sjĂ€lv har celiaki eller Ă€r allergisk, eller om barnet har eksem, Ă€r det bra att introducera alla livsmedelsgrupper under barnets första levnadsĂ„r â Ă€ven mat med gluten, fisk, Ă€gg och jordnötter.”
Vad gĂ€ller nötter handlar det inte om hela nötter utan âfinfördeladeâ sĂ„dana, exempelvis i form av jordnötssmör.
I en rapport frÄn 2019 skriver Livsmedelsverket mer detaljerat om varför verket pÄ detta vis har uppdaterat sina kostrÄd. I rapporten stÄr det nya generella rÄdet uttryckt sÄ hÀr:
”Introducera alla livsmedelsgrupper inklusive fisk, tillagat Ă€gg, mjölk samt finfördelade nötter och baljvĂ€xter inklusive jordnötter under det första levnadsĂ„ret. RĂ„det gĂ€ller alla barn, Ă€ven barn med eksem, misstĂ€nkt allergi mot ett annat livsmedel eller Ă€rftlighet för allergi.”
Livsmedelsverket skriver att de nÀmnda livsmedlen rekommenderas för att de Àr hÀlsosamma och nÀringsrika och för att tidig introduktion av dem inte ger nÄgon ökad risk för allergier. DÀremot, skriver verket, saknas fortfarande tillrÀcklig evidens för att rekommendera dessa livsmedel i syfte att minska allergier hos barn. Det finns studier som tyder pÄ fördelar med tidig introduktion ur allergisynpunkt, men mer forskning behövs, enligt Livsmedelsverket. RÄden om nötter och Àgg med mera till smÄ barn har med andra ord inte lanserats i syfte att minska matallergierna.
Vad gÀller tidpunkter Àr den svenska rekommendationen fortfarande helamning eller bröstmjölksersÀttning, eller bÄde och, under barnets första sex mÄnader och gÀrna fortsatt amning under hela första Äret, eller sÄ lÀnge barn och förÀlder vill. Om barnet Àr nyfiket kan det erbjudas pyttesmÄ smakprov frÄn fyra mÄnaders Älder, enligt Livsmedelsverket samt Rikshandboken, barnhÀlsovÄrdens riktlinjer (BVC).
KĂ€llor: Livsmedelsverket och Rikshandboken.
Teori om tidig exponering
Det finns forskning frÄn en rad lÀnder som har pekat pÄ att barn som tidigt Àter exempelvis jordnötter senare i livet fÄr fÀrre allergier och mindre eksem. Inte alltid pÄ individbasis, men pÄ befolkningsnivÄ, om man ser till en stor mÀngd barn.
â Teorin Ă€r att tidig och upprepad exponering för livsmedel gynnar toleransutveckling, det vill sĂ€ga att immunsystemet lĂ€r sig tĂ„la livsmedlet, sĂ€ger Christina West, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, UmeĂ„ universitet.
3 500 familjer i forskningsprojekt
I ett pÄgÄende forskningsprojekt frÄn UmeÄ universitet och Region VÀsterbotten har Christina West och kollegor stÀllt frÄgor till familjer om allergena livsmedel till smÄ barn. Forskningsprojektet inkluderar drygt 3 500 familjer.
Forskarna har funnit att fler förÀldrar i Sverige efter 2019 ger spÀdbarn allergena livsmedel som nötter, Àgg och baljvÀxter, inklusive jordnötter, under det första levnadsÄret. De uppdaterade rÄden frÄn myndighetshÄll verkar alltsÄ ha hörsammats.
Ingen minskning av allergier
DÀremot kan forskarna, vid uppföljning runt 1,5 Är, inte se nÄgon förÀndring hos samma barn vad gÀller allergier. 1,5-Äringarna i forskningsprojektet Àr varken mer eller mindre allergiska som helhet, trots att fler Àtit allergena livsmedel.
Resultat frÄn tidigare randomiserade kontrollerade studier, bland annat frÄn Sverige och Norge, har visat att tidig introduktion av fram för allt Àgg och jordnöt har kunnat minska risken för allergi mot de livsmedlen.
â MĂ„nga har dĂ€rför hoppats att en generellt tidigare introduktion av sĂ„dan mat i befolkningen skulle kunna minska förekomsten av matallergi. Men vi ser alltsĂ„ ingen skillnad i förekomsten av matallergier, sĂ€ger Jonas Ăsterlund, lĂ€kare och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, UmeĂ„ universitet.
Ăr du förvĂ„nad?
â Jag Ă€r inte förvĂ„nad över att fler smĂ„ barn har introducerats för allergena livsmedel. Men det hade ju varit spĂ€nnande om man hade kunnat se tydliga skillnader i allergier.
Olika upplÀgg i studier
Att det blir sĂ„ olika resultat i forskningen â en del studier visar minskade allergier, andra ingen skillnad â kan möjligen ha med forskningsmetoden att göra, fortsĂ€tter Jonas Ăsterlund.
Den svenska studien Àr en sÄ kallad observationsstudie. FörÀldrar har inte fÄtt instruktioner utan har enbart fÄtt frÄgor om matvanor, vid fyra och nio mÄnaders Älder.
I randomiserade och kontrollerade studier, dÀremot, dÀr man sett en minskning av allergier, har vissa förÀldrar fÄtt mycket tydliga instruktioner om exakt hur mycket de ska ge sina barn och hur mÄnga gÄnger i veckan. Det kan exempelvis handla om exakta doser jordnötssmör till smÄ spÀdbarn.
â I de studierna har bebisar som varit tre-fyra mĂ„nader fĂ„tt bland annat jordnötssmör flera gĂ„nger i veckan och i ganska stora mĂ€ngder, sĂ€ger Jonas Ăsterlund.
Tidpunkten kan vara viktig
Skillnaderna i resultat mellan studier skulle kunna bero pĂ„ att svenska barn i allmĂ€nhet inte fĂ„r allergena livsmedel sĂ„ tidigt, och heller inte i sĂ€rskilt stora mĂ€ngder â jĂ€mfört med hur det sett ut i en del studier. Livsmedelsverkets rekommendationer om matintroduktion Ă€r ocksĂ„ ”pyttesmĂ„ smakprov”, tidigast frĂ„n fyra mĂ„naders Ă„lder.
Med andra ord, hade de svenska barnen fÄtt till exempel jordnötter tidigare i livet Àr det möjligt att resultatet frÄn UmeÄ hade sett annorlunda ut. Men det Àr det ingen som vet.
Ny kunskap om bebisars matvanor
– Det debatteras vid vilken Ă„lder livsmedel ska introduceras för att ha störst förebyggande effekt pĂ„ allergier. Resultaten frĂ„n denna studie kommer att vara viktig inför beslut om framtida rekommendationer. Det har saknats aktuell information frĂ„n Sverige om hur konsumtionen av livsmedel ser ut under det första levnadsĂ„ret. VĂ„r studie ger mer kunskap om det, sĂ€ger Jonas Ăsterlund.
Forskarna vid UmeÄ universitet vill inom ramen för det pÄgÄende forskningsprojektet NorthPop följa de undersökta barnen till sju Ärs Älder, vilket ger möjlighet att följa upp resultaten vad gÀller allergi och eksem.
Christina West, lÀkare samt professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, UmeÄ universitet christina.west@umu.se
En tredjedel av det landbundna kolförrÄdet finns i grÀsmarker. Det innebÀr att koldioxid inte hamnar i atmosfÀren och spÀr pÄ vÀxthuseffekten. Den hÀr kolinlagringen sker till exempel i naturbetesmarker, stÀpper och savanner.
Ett 30-tal forskare, bland annat frÄn Sveriges lantbruksuniversitet, har nu undersökt data frÄn drygt 80 grÀsmarker pÄ sex kontinenter. MÄlet var att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur kolinlagringen fungerar. I studien ingÄr stÀpper i Nordamerika, Serengetis savann, Svalbards tundra och naturbetesmarker i Alperna.
Forskare bedömer vÀxternas mÄngfald pÄ en grÀsmark i nordvÀstra USA. Bild: Mary Ellyn DuPre
Fler vÀxtarter gynnar lagring
Resultaten visar att markens kolförrÄd, eller mullhalt, ökar om det finns en större mÄngfald av vÀxtarter. Sambandet Àr sÀrskilt tydligt i varma och torra klimat.
Det hÀr berodde dock inte pÄ att det finns mer vÀxter ovan jord pÄ artrika grÀsmarker, vilket forskarna hade förvÀntat sig. IstÀllet fanns ett samband mellan artrikedom och vÀxtlighetens kemiska sammansÀttning.
PĂ„ artrika marker innehöll vĂ€xtbiomassan mindre kvĂ€ve i förhĂ„llande till mĂ€ngden kol. Det hĂ€r Ă€r ett tecken pĂ„ att vĂ€xterna innehĂ„ller mindre protein i förhĂ„llande till mĂ€ngden vĂ€xtfibrer â och sĂ„dant material bryts ned lĂ„ngsammare i marken. Att vĂ€xtdelar bryts ner lĂ„ngsammare i artrika grĂ€smarker tycks vara en förklaring till att mer kol lagras i marken.
Kvalitet pÄ organiskt materialet
Tidigare trodde man alltsÄ att kolinlagringen i marken frÀmst Àr kopplad till hur mycket vÀxtbiomassa som tillförs marken, men forskarnas nya studie visar att kvaliteten pÄ det organiska materialet har betydelse.
â Studien kan fĂ„ lĂ„ngtgĂ„ende följder, eftersom den antyder att en ekosystemförvaltning som Ă„terstĂ€ller vĂ€xternas mĂ„ngfald i grĂ€smarker sannolikt förbĂ€ttrar markens kolbindning, sĂ€rskilt i varma och torra klimat, sĂ€ger forskaren Marie Spohn vid SLU.
Marie Spohn, professor vid institutionen för mark och miljö,
Sveriges lantbruksuniversitet, marie.spohn@slu.se
Samverkan mellan exempelvis skola, polis och socialtjÀnst ses som ett viktigt verktyg i arbetet med att hjÀlpa ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet.
â Drivkraften Ă€r att man sĂ„ gĂ€rna vill hjĂ€lpa till att vĂ€nda utvecklingen för de hĂ€r ungdomarna och deras familjer. Och dĂ„ tĂ€nker man att det trots allt mĂ„ste göras genom samverkan, sĂ€ger Christina Söderberg.
Hon arbetar pÄ Brottsförebyggande rÄdet och har Àven skrivit en doktorsavhandling vid Institutionen för kultur och samhÀlle vid Linköpings universitet. I avhandlingen har Christina Söderberg följt samverkansarbete i fyra kommuner och bland annat gjort intervjuer med representanter för polis, socialtjÀnst, skola och fritids.
Börjar bra, slutar med besvikelse
Avhandlingen visar bland annat att samverkansarbete i regel börjar bra och positivt men inte sĂ€llan mynnar ut i besvikelse. Efter nĂ„gra Ă„r kan parterna vara besvikna pĂ„ att arbetet inte har gett resultat â och vara irriterade pĂ„ att alla i samarbetet inte Ă€r lika engagerade.
â De flesta pratade om att man inte hade tillrĂ€ckligt med Ă„tgĂ€rder i verktygslĂ„dan för den hĂ€r gruppen av unga. SĂ„ det leder inte till mycket mer Ă€n att man sitter dĂ€r och pratar, sĂ€ger Christina Söderberg.
Det finns heller ingen forskning, sÀger hon, som visar att samverkan i sig bidrar till att hjÀlpa ungdomar. De inblandade partnerna hinner ocksÄ sÀllan göra uppföljningar av sitt arbete.
Ofta bortkastat â men mĂ„ste inte vara det
Det innebÀr, sÀger Christina Söderberg, att samverkansarbete ofta Àr bortkastat jobb, sÄ som det bedrivs. Men det gÄr att Àndra pÄ. I sÄ fall krÀvs att alla parter engagerar sig fullt ut, att syfte och mÄlgrupp Àr klart och tydligt beskrivna och att det finns ÄtgÀrder som man Àr beredd att jobba intensivt och kraftfullt med. Samverkansparterna mÄste ocksÄ följa upp ÄtgÀrderna för att se hur det gÄr.
â UtifrĂ„n vilken risk den unge befinner sig i ska den fĂ„ rĂ€tt insats. Det finns ju modeller för att göra bedömningar. En mĂ„nad Ă€r lĂ„ng tid för en ungdom. Man mĂ„ste passa pĂ„ nĂ€r den Ă€r mottaglig. Det finns stora utvecklingsmöjligheter kvar, sĂ€ger Christina Söderberg.
Delar pÄ ansvaret
Trots att besvikelser Àr vanliga sÀger ingen av de intervjuade i avhandlingen att de vill att samverkansarbetet lÀggs ner. Alla, oavsett hur negativa och arga de har varit, uppger i intervjuer att de tror pÄ arbetsformen.
En anledning, sÀger Christina Söderberg, Àr deltagarnas behov av att skapa mening för sig sjÀlva, eftersom samverkan ÀndÄ ger en kÀnsla av att nÄgot görs. En annan förklaring, menar hon, Àr att organisationerna genom att ingÄ samarbete delar pÄ ansvaret om resultaten uteblir eller inte kan pÄvisas.
Raka bud
Som projektledare pÄ Brottsförebyggande förelÀser Christina Söderberg ofta om samverkan. Hon sÀger att hon brukar lyfta fram de goda exempel som finns bland Sveriges 290 kommuner, men att hon ocksÄ talar klarsprÄk:
â Det Ă€r viktigt att inte bara sitta och byta information med varandra, utan se till att det blir verkstad. Annars kan ni lika gĂ€rna lĂ€gga ner arbetet. Det brukar jag sĂ€ga rakt ut.
Christina Söderberg, fil. doktor i socialt arbete, Linköpings universitet kickiesoderberg@gmail.com
Ăver en halv miljon personer i Sverige har diabetes. De allra flesta, 85-90 procent, har typ 2-varianten. Diabetes Ă€r vĂ€rldens snabbast vĂ€xande folksjukdom och 425 miljoner mĂ€nniskor Ă€r drabbade, enligt Svenska diabetesförbundet.
Det hĂ€r medför ett vĂ€xande behov av bra medicinsk behandling. Forskare vid Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan har nu utvecklat en medicinsk mikroenhet â ett chip med insulinproducerande celler i ögat för att hĂ„lla diabetessjukdomen i schack.
HÄller miniorgan pÄ plats
Tekniken öppnar alltsÄ för cellbaserad terapi, av till exempel diabetes, med ögat som bas.
Mikroenheten möjliggör, utan att anvÀnda stygn, exakt positionering av sÄ kallade miniorgan i ögat. De Langerhanska öarna, den insulinproducerande delen i bukspottskörteln, Àr exempel pÄ ett miniorgan.
â Vi har konstruerat den medicinska enheten sĂ„ att den kan hĂ„lla levande miniorgan i en mikrobur med en ny klaffdörrsteknik, detta för att undvika behovet av ytterligare fixering, sĂ€ger Wouter van der Wijngaart som Ă€r professor inom mikro- och nanosystem vid KTH.
Implantatet fungerar pÄ möss
Forskarna har utformat hela enheten som en kil. Det gör det möjligt att mekaniskt fixera strukturen i vinkeln mellan regnbÄgshinnan och hornhinnan i den frÀmre ögonkammaren.
â NĂ€r vi testade tekniken i möss observerade vi att enheten behöll sin position i den levande organismen i flera mĂ„nader och att miniorganen snabbt integrerades med vĂ€rddjurets blodkĂ€rl och fungerade normalt, sĂ€ger Anna Herland, forskare inom bionanoteknologi vid KTH och Scilife-lab.
Per-Olof Berggren, professor vid Karolinska institutet, har lÄng erfarenhet av transplantation av Langerhanska öar till den frÀmre ögonkammaren hos möss.
â Den aktuella enheten Ă€r unik och kommer bland annat att utgöra basen för vĂ„rt fortsatta arbete att utveckla ett integrerat mikrosystem för studier av de Langerhanska öarnas funktion och överlevnad i den frĂ€mre ögonkammaren. Detta Ă€r ocksĂ„ av stor translationell betydelse dĂ„ transplantation av Langerhanska öar till frĂ€mre ögonkammaren hos mĂ€nniska Ă€r föremĂ„l för kliniska prövningar i patienter med diabetes, sĂ€ger Per-Olof Berggren.
Ett första steg
Förutom diabetes har olika behandlingar med celltransplantationer Àven pÄbörjats inom andra sjukdomsomrÄden. Ett hinder för utvecklingen av cellterapier Àr dock bristen pÄ icke-invasiva metoder som kan övervaka att transplantaten fungerar bra över tid.
Forskarna menar att deras uppfinning Àr ett första steg mot mer avancerade medicinska mikroenheter, som bÄde kan lokalisera och kontrollera funktionen hos celltransplantat.
âVĂ„r design kommer att möjliggöra framtida integrering och anvĂ€ndning av mer avancerade enhetsfunktioner som integrerad elektronik eller lĂ€kemedelsfrisĂ€ttning, sĂ€ger Anna Herland.
DÀrför anvÀnds ögat
Ăgat Ă€r ett sĂ„ kallat immunpriviligierat organ. Det innebĂ€r att nĂ€r kroppen inledningsvis reagerar pĂ„ ett implantat har ögat i stort sett inga immunceller som kan ge negativa reaktioner.
Ăgat Ă€r forskarnas enda fönster in i kroppen. De kan i detalj studera vad som hĂ€nder med implantatet över tid genom observationer och mikroskopi. NĂ€r forskarna kontrollerat att allt fungerar kan de övervĂ€ga andra placeringar av implantatet.
Tekniken kan anvĂ€ndas pĂ„ bĂ„de diabetes typ 1 och 2 eftersom det handlar om transplantation av öar â det vill sĂ€ga botande behandling. I första hand Ă€r tekniken tĂ€nkt för typ 1-diabetes.
Anna Herland, universitetslektor vid avdelningen för bionanoteknologi pÄ KTH, Scilifelab samt forskningscentret AIMES vid KTH och KI, aherland@kth.se
Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi, Karolinska institutet, per-olof.berggren@ki.se
Myrar Àr effektiva miljöer för att lagra kol och andra Àmnen i marken. Globalt har tillvÀxten av torv efter den senaste istiden haft en avkylande effekt pÄ klimatet. Det beror pÄ att torv binder kol som annars skulle finnas i atmosfÀren som koldioxid.
Myrarnas ekologiska funktion har studerats i över hundra Är i Sverige, men man vet mindre om hur geografin pÄverkar processer som styr uppkomst och tillvÀxt av myrar.
En avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har nu kartlagt utvecklingen av myrar som breder ut sig lÀngs den norrlÀndska kusten. De har bildats i takt med att inlandsisen smÀlt och landhöjningen successivt skapat nya landomrÄden. Det gör att forskare med sÀkerhet kan ÄldersbestÀmma dem.
â Det handlar i första hand om myrar pĂ„ platser dĂ€r det aldrig vare sig har varit en sjö eller en skog. Direkt som landet stiger ur havet bildas en myr dĂ€r och det Ă€r det som möjliggör att vi kan se hur myrarna utvecklas över tid. Vid kusten hittar man vĂ€ldigt unga myrar och mot inlandet blir de Ă€ldre. SĂ„ utan en kol-14-datering kan vi anta deras Ă„lder sett till hur högt över havsytan de ligger, sĂ€ger forskaren Betty Ehnvall som skrivit avhandlingen.
SÄ gjordes undersökningen
Myrlandskapet har kartlagts genom en kombination av höjd- och markinformation frÄn LantmÀteriet med ny markfuktighetsdata som tagits fram av SLU.
FrÄn blöta till torra omrÄden
Hon har sett att myrbildning i första hand sker i blötare omrÄden, men över tusentals Är breder myrarna ut sig Àven i torrare omrÄden. Resultaten visar ett liknande mönster frÄn Haparanda i norr till Nordmaling i söder.
â MĂ„let var att skala upp olika myregenskaper till hela skogslandskapet. Vi kan visa pĂ„ tydliga förĂ€ndringar över tid beroende pĂ„ hur myrarna ligger i landskapet och pĂ„ deras tillrinningsomrĂ„den runt omkring, sĂ€ger Betty Ehnvall.
â Det finns mĂ„nga antaganden kring hur nordliga myrar utvecklas och med vĂ„ra resultat kan vi visa pĂ„ komplexiteten. De kan dĂ€rför anvĂ€ndas för att förbĂ€ttra modeller som beskriver utvecklingen av den typen av myrar, fortsĂ€tter hon.
Myrar hittar sin kolbindande kraft
Fukt, Älder, vegetation, vattentillrinning och landskapets form pÄverkar hur myrarna till sist ser ut och fungerar. Med hjÀlp av torvprover frÄn cirka 60 myrar i ett omrÄde runt SÀvar norr om UmeÄ har Betty Ehnvall kunnat se hur alla dessa faktorer gör avtryck i myrarnas ekologiska och kolbindande funktion.
Myrarna Àndrar skepnad i takt med tiden. HÀr Àr ett exempel pÄ Àldre torrare vÄtmarksmiljö. Bild: Betty Ehnvall
Studien visar ocksÄ att myrar fortsÀtter att samla pÄ sig mer torv och kol ju Àldre de blir. Det gÄr ocksÄ att se att de mer nÀringsrika myrarna, med hög takt av torvbildning, inte fÄr ett större torvdjup Àn andra.
Snarare kan forskarna se hur myrar i gynnsamma, blöta omrÄden, nÄr sin maximala utbredning inom ett par tusen Är. PÄ torrare platser fortsÀtter dÀremot myromrÄden att vÀxa i tusentals Är till.
Betty Ehnvall samlade in hundratals prover under tvÄ mÄnader. Hon vittnar om en mycket komplex och förÀnderlig vegetation. PÄ en och samma myr kan den ena kvadratmetern vara helt olik nÀsta.
â Jag har provtagit myrar frĂ„n kant till kant för att tĂ€cka variationen i vegetation, hydrologi och torvkemi inom myrarna. PĂ„ ett stĂ€lle kommer typiska skogsarter in, sedan Ă€r det mest vitmossa och nĂ„gra köttĂ€tande sileshĂ„r. Och sĂ„ plötsligt stĂ„r man pĂ„ ett gungfly och kĂ€nner vattenrörelserna under sig, sĂ€ger Betty Ehnvall.
Betty Ehnvall, forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU, betty.ehnvall@slu.se
MĂ„nga har nog hört om ”fria radikaler” och att de skulle vara dĂ„liga för kroppen och att man kan motverka dem genom att Ă€ta antioxidanter. Och, ja, fria radikaler Ă€r molekyler som lĂ€tt reagerar med andra Ă€mnen i kroppen, vilket kan skada celler och dĂ€rmed pĂ„verka hĂ€lsan negativt. Men â radikaler Ă€r ocksĂ„ helt nödvĂ€ndiga, sĂ„vĂ€l för kroppen som för livet pĂ„ jorden i stort.
Radikaler
En radikal Àr en kemisk förening med en oparad elektron, vilket gör den mycket reaktiv, alltsÄ att den lÀtt reagerar med andra Àmnen. Fria, okontrollerade, radikaler kan orsaka skador pÄ kroppens celler men naturen har ocksÄ hittat sÀtt att tÀmja radikalerna och utnyttja deras egenskaper för att utföra sÀrskilt svÄra kemiska reaktioner.
KĂ€lla: Stockholms universitet
I den aktuella studien har forskare vid bland annat Stockholms universitet studerat proteinet ribonukleotidreduktas. Detta protein tillverkar byggstenarna till dna. Proteinet anvÀnder en radikal för att utföra denna reaktion, som Àr helt nödvÀndig för i princip alla organismer.
Radikaler mÄste kontrolleras
â För att göra detta behövs en vĂ€ldigt reaktiv molekyl, men precis som för en vass kniv sĂ„ mĂ„ste radikalen skyddas och kontrolleras sĂ„ att den kan anvĂ€ndas utan att samtidigt orsaka skador i cellen, sĂ€ger Martin Högbom, professor i biokemi vid Stockholms universitet.
Det faktum att radikalen Àr sÄ reaktiv gör den ocksÄ mycket svÄr att avbilda. Den förstörs nÀmligen omedelbart i processen. Men genom att anvÀnda extremt korta röntgenlaserpulser har forskarna i studien kunnat avbilda en radikal och beskriva dess struktur.
Med eller utan radikal
Genom att jĂ€mföra proteinets struktur med och utan radikal kan forskarna nu utreda hur proteinet bĂ„de kan skydda radikalen â och mobilisera den nĂ€r den skall anvĂ€ndas.
Förutom vÀrdet i att förstÄ naturens kemi bÀttre Àr resultaten intressanta pÄ flera sÀtt, bland annat inom medicinomrÄdet, enligt forskarna.
â Ribonukleotidreduktas Ă€r helt nödvĂ€ndigt för celldelning och kan man stoppa det stoppas ocksĂ„ celltillvĂ€xt, nĂ„got som Ă€r anvĂ€ndbart bĂ„de vid behandling av cancer och i nya antibiotika, sĂ€ger Martin Högbom.
Martin Högbom, professor i biokemi och forskningsledare vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet martin.hogbom@dbb.su.se
Kombinerade p-piller har tidigare kopplats till en ökad risk för blodpropp. VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen, WHO, har till exempel varnat för att p-piller medför en stor hĂ€lsorisk hos kvinnor som bĂ€r pĂ„ kĂ€nda mutationer kopplade till Ă€rftlig trombofili â ett tillstĂ„nd dĂ€r blodet koagulerar, eller levrar sig, för lĂ€tt.
Forskarna vet nu att risken för blodpropp pĂ„verkas av ett stort antal gener â utöver de kĂ€nda mutationerna â som tillsammans bidrar till att öka den totala risken.
Sex gÄnger högre risk att drabbas
Idag gÄr det att med enkla metoder mÀta den genetiska risken pÄ individnivÄ och sammanfatta den som ett genetiskt riskvÀrde*.
För att studera kopplingen mellan genetisk risk för blodpropp och p-piller har forskare undersökt data frÄn ungefÀr 245 000 kvinnor i Storbritannien.
â Vi sĂ„g att kvinnor med högt genetiskt riskvĂ€rde hade mer Ă€n sex gĂ„nger högre risk för blodpropp under de första tvĂ„ Ă„ren de anvĂ€nde p-piller jĂ€mfört kvinnor med ett lĂ„gt genetiskt riskvĂ€rde, sĂ€ger forskaren Valeria Lo Faro vid Uppsala universitet.
*Ett högre genetiskt riskvÀrde tyder pÄ fler genetiska riskfaktorer. Ett lÀgre vÀrde innebÀr en minskad genetisk risk.
Alternativa preventivmedel
Kunskapen skulle kunna anvÀndas för att identifiera kvinnor med en hög risk för blodpropp. De kan dÄ fÄ rÄdgivning om alternativa preventivmedel som inte medför en fara för deras hÀlsa.
â Den hĂ€r kunskapen Ă€r viktig för kvinnors hĂ€lsa och kan komma att fĂ„ betydelse inom preventivmedelsrĂ„dgivningen, sĂ€ger Valeria Lo Faro.
Genetisk profil kan fÄ viktig roll
Genetiska riskprofiler kan idag bestÀmmas för mÄnga vanliga sjukdomar, till exempel frÄn blodprov som kan tas redan vid födseln.
â Vi förutser att denna typ av genetisk riskskattning kommer att spela en viktig roll för rĂ„dgivning och riskprognoser i framtiden, sĂ€ger forskaren Ă sa Johansson vid Uppsala universitet.
Valeria Lo Faro, postdoktor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, valeria.lo.faro@igp.uu.se
Forskare vid LuleÄ tekniska universitet har i en studie frÄgat 39 universitetsstudenter i Sverige och pÄ Island om dessas erfarenheter av distansundervisning under pandemin.
Ett tema som tydligt framtrÀdde i svaren var en kÀnsla av frihet och egen makt. Studenterna hade möjlighet att sjÀlva bestÀmma var, nÀr och hur de ville studera. Men den digitala tekniken skapade ocksÄ ett avstÄnd mellan studenter och mellan studenter och lÀrare.
â Tekniken Ă€ter upp all tid, det finns inga mellanrum dĂ€r man umgĂ„s. Tekniken Ă€r effektiv och utesluter glappen för det spontana och sociala, sĂ€ger Eva Alerby, professor i pedagogik vid LuleĂ„ tekniska universitet.
Risk för grÀnslöshet och dubbeljobb
Av svaren framgick ocksÄ att studenter upplevde att privatliv och undervisning gled ihop. Vissa uppskattade det och sÄg det som ett sÀtt att fÄ ihop livspusslet. Andra kÀnde sig bortkopplade frÄn undervisningen, eller kunde tappa kÀnslan för sitt eget hem.
â Att samtidigt jobba och studera, ta hand om barn och studera. Ăr mĂ€nniskan och tiden verkligen sĂ„ tĂ€njbar? Det finns en uppenbar risk för dubbelarbete och för att sĂ€tta grĂ€nser ur spel.
Dessa och fler frÄgor som distansundervisningen vÀcker behöver undersökas mer, enligt forskarna.
Nya krav pÄ undervisningen
Undervisningen pÄ distans, visar studien vidare, stÀllde nya krav pÄ lÀrare att inte gömma sig bakom ett bildspel och hÄlla en monolog.
Enligt studenterna lyckades vissa lÀrare vÀl med sitt uppdrag i den digitala sfÀren och andra inte. En lyckad pedagogik var, enligt studenterna, nÀr lÀrare skapade variation och anvÀnde sig av teknikens möjligheter för att skapa dialog.
Hissar en varningens flagg
Studenterna uppger ocksÄ att de anvÀnde sig av tekniska möjligheter för att sjÀlva forma undervisningen, till exempel genom att snabba pÄ eller dra ner hastigheten pÄ inspelade förelÀsningar. LÀraren blev pÄ sÄ sÀtt en formbar resurs, ett objekt, sÀger Niclas Ekberg, universitetslektor i pedagogik vid LuleÄ tekniska universitet.
Eva Alerby, professor i pedagogik vid LuleÄ tekniska universitet eva.alerby@ltu.se
En studie, dÀr bland annat forskare frÄn Kungliga tekniska högskolan deltagit, visar hur stÀder kan skapa och samordna ett brett utbud av gröna lösningar som parker, gatuplanering och taktrÀdgÄrdar för att bÄde fÄnga upp och minska koldioxidutslÀpp.
Studien har genomförts av forskare frÄn Sverige, USA och Kina och rekommenderar de mest effektiva metoderna för naturlig kolbindning i 54 stÀder i EU.
Gröna miljöer kompenserar och minskar utslÀpp
Studien visar hur en blandning av gröna lösningar tillsammans med andra klimatĂ„tgĂ€rder kan göra det möjligt för stĂ€der att nĂ„ netto noll koldioxid â och Ă€ven minska utslĂ€ppen med i genomsnitt 17,4 procent.
Forskarna fokuserade pÄ de indirekta sÀtt som sÄ kallade naturbaserade lösningar kan bidra till koldioxidneutralitet.
â Naturbaserade lösningar kompenserar inte bara en del av stadens utslĂ€pp, utan kan ocksĂ„ bidra till att minska utslĂ€ppen och resursförbrukningen, sĂ€ger Zahra Kalantari som Ă€r forskare pĂ„ avdelningen för vatten- och miljöteknik vid Kungliga tekniska högskolan.
Parker, odlingar och promenadstrÄk
Resultaten bygger pÄ att integrera data frÄn tidigare studier om effekter av naturbaserade lösningar. HÀr ingÄr till exempel stadsodling, trottoarer som möjliggör att regnvatten absorberas i marken och smalare vÀgar med mer grönska och trÀd. Andra lösningar Àr att bevara vilda livsmiljöer samt skapa trevligare miljöer för promenader och cykling.
Till exempel frÀmjar stadsparker, grönomrÄden och trÀd mer promenader, cykling och andra miljömÀssigt positiva vanor som ersÀtter bilkörning.
EnergianvÀndning kan minska
I kombination med andra lösningar som grön infrastruktur kan dessa ÄtgÀrder ytterligare förbÀttra stÀdernas mikroklimat genom att absorbera vÀrme och kyla, och som ett resultat minska energianvÀndningen i byggnader.
â Forskningsarbetet ger ocksĂ„ vĂ€gledning om vilka Ă„tgĂ€rder som bör prioriteras och var de ska placeras för bĂ€sta effekt. Till exempel i Berlin rekommenderar studien att man prioriterar gröna byggnader och urbana grönomrĂ„den, vilket kan resultera i en utslĂ€ppsminskning pĂ„ 6 procent för bostĂ€der, 13 procent inom industrin och 14 procent för transporter, sĂ€ger Zahra Kalantari.
Det finns mÄnga studier som undersökt effekterna av individuella naturbaserade lösningar. Men den aktuella studien slÄr samman alla lösningar och analyserar den möjliga systemiska effekten, enligt Zahra Kalantari.
Studien Àr ett samarbete mellan forskare frÄn KTH, Stockholms universitet, Högskolan i GÀvle, Linköpings universitet, Kungliga Vetenskapsakademien, MIT och Shanghai Jiao Tong University.
Unga idag ser idag nÀtet som en sjÀlvklar plattform för romantiska och sexuella möten. Samtidigt vÀger de stÀndigt fördelarna mot olika risker och faror som mÄste vÀrderas och undvikas. Det visar en studie dÀr cirka 50 ungdomar mellan 16 och 19 Är deltagit i gruppsamtal och intervjuats.
TonÄringarna i studien har bland annat fÄtt diskutera och svara pÄ frÄgor om hur de resonerar kring samtycke i olika sexuella situationer pÄ nÀtet.
â VĂ„ra intervjuer visar att de flesta unga börjar intressera sig för olika sexuella praktiker pĂ„ nĂ€tet nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ mellanstadiet, sĂ€ger forskaren Kim Ringmar Sylwander vid Malmö universitet.
SvÄrt att navigera kring nÀrmanden
Hon konstaterar att ungas förhandling av sexuellt samtycke pÄ digitala plattformar formas av heterosexuella normer och förvÀntningar. Liksom i sammanhang utanför nÀtet handlar samtycke sÀllan om en förhandling av ja eller nej, utan snarare om att kÀnna in varandra.
â Killar kĂ€nner pressen att frĂ„ga men ocksĂ„ att fĂ„ samtycke pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. Att det ska kĂ€nns bra för tjejen. Medan tjejer upplever att de har svĂ„rt att navigera i situationer dĂ€r de fĂ„r oönskade inviter frĂ„n killar de inte vill ha en sexuell relation med. Och att detta hela tiden mĂ„ste förhandlas för att undvika skambelĂ€ggning, sĂ€ger Kim Ringmar Sylwander och fortsĂ€tter:
âTjejerna beskriver det som âlet them down easyâ, alltsĂ„ göra det pĂ„ ett mjukt sĂ€tt. Att de mĂ„ste kalkylera vad konsekvensen blir om de avfĂ€rdar argt eller blockerar nĂ„gon pĂ„ skolan. Till exempel risken att killen Ă€ndĂ„ börjar sprida rykten om en.
Unga överskattar sin mognad
TonÄringarna beskrev ocksÄ att de i yngre Älder gjorde saker pÄ nÀtet som de idag betraktar som omoget. Till exempel kunde tjejer surfa runt pÄ sajter dÀr det dök upp nakna mÀn som satt och onanerade. Killarna kunde jaga nakenbilder pÄ tjejer och tÀnkte inte pÄ att det var en riktig person bakom bilden.
â Det intressanta Ă€r att de uppfattade sig sjĂ€lva som mogna nĂ€r de var tolv Ă„r. Att de tyckte att de hade koll och visst förstod vilka risker som fanns och visst kunde hantera plattformarna de anvĂ€nde pĂ„ ett ansvarsfullt sĂ€tt. Men att de nu istĂ€llet ser sina tidigare val som ett resultat av att de saknat ett konsekvenstĂ€nk, sĂ€ger Kim Ringmar Sylwander.
Kim Ringmar Sylwander, postdoktor vid Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet, kim.ringmar-sylwander@mau.se
â NĂ€r jag jobbade som Ă€mneslĂ€rare i svenska för gymnasiet upplevde jag att grammatiken hanteras som ett separat moment, isolerad frĂ„n faktisk sprĂ„kanvĂ€ndning, sĂ€ger Agnes Strandberg, nybliven doktor i svenska med didaktisk inriktning vid LuleĂ„ tekniska universitet.
Undervisningen, sÀger hon, utgÄr ofta frÄn tillrÀttalagda exempelmeningar dÀr elever tragglar grammatiska begrepp som de har svÄrt att förstÄ syftet med.
SprÄket i en roman synas
I sin avhandling har Agnes Strandberg, i samarbete med gymnasielÀrare i svenska, testat ett annat sÀtt att undervisa. Det innebar bland annat att lÀrare vÀxlade mellan lektioner dÀr de lÀste och diskuterade en roman och lektioner dÀr klassen satte sprÄket i romanen under lupp.
MÄlet var att eleverna skulle fÄ syn pÄ grammatiska strukturer och koppla samman dem med funktion och retorisk effekt i texten.
Gav engagemang i klassrummet
â Det blev aktiva och engagerade diskussioner i klassrummet om hur man kan och inte kan sĂ€ga. Det vĂ€ckte engagemang och motivation och gjorde grammatiken mer meningsfull, sĂ€ger Agnes Strandberg.
Det hÀr greppet ökade möjligheten för eleverna att lÀra sig om sprÄk pÄ djupet, sÀger hon. Samtidigt var de autentiska texterna ibland sÄ komplexa att de kunde göra det svÄrt att tydligt visa olika grammatiska fenomen. Att ett facit saknades kunde ocksÄ skapa osÀkerhet. Men sammantaget menar Agnes Strandberg att det Àr motiverat att bedriva undervisning i grammatik pÄ det hÀr sÀttet, med en blandning av tillrÀttalagda exempel och autentiskt material.
â Det traditionella sĂ€ttet att undervisa i grammatik ger en grundlĂ€ggande struktur och trygghet, medan grammatikundervisning utifrĂ„n autentiska texter skapar engagemang och mening.
FÀrgkoder i undervisning om grammatik. Bild: LuleÄ tekniska universitet.
FÀrgkoder hjÀlpte
Att anvÀnda fÀrgkoder och spalta upp grammatiska strukturer grafiskt var ocksÄ till nytta i undervisningen, enligt forskningen. Visualiseringar gjorde grammatiken mer konkret och hjÀlpte eleverna kÀnna igen sprÄkets struktur.
â Det har varit oerhört vĂ€rdefullt att forska i nĂ€ra samverkan med verksamma lĂ€rare. Tillsammans har vi kunnat öka kunskapen om grammatikundervisning och hur praktisk undervisning kan utvecklas pĂ„ vetenskaplig grund, sĂ€ger Agnes Strandberg.
