Forskningsstationen i Ar Högskolan på Gotland, Kustlaboratoriet Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelsen Gotland startar ett gemensamt projekt för att i samarbete med det gotländska fisket öka kunskapen om beståndet av flundra runt Gotland. Projektet har erhållit medel från Fiskeområde Gotland finansierat genom den Europeiska fiskerifonden för en satsning på hållbart fiske.
Traditionellt har fisket på flundra (eller skrubbskädda som den också heter) runt Gotland varit omfattande men under de senaste decennierna har fisket varit sparsamt, dvs flundran är i dagsläget en underutnyttjad art med möjlighet för ökat fiske. Inom fisket har man under de senaste åren observerat att det finns gott om flundra men de är magra och förekommer på andra typer av bottnar än tidigare. Orsakerna till dessa förändringar är inte kända.
Projektet syftar till ett ökat nyttjande av flundra och till att en långsiktigt hållbar förvaltning av bestånden runt Gotland erhålls, med frågeställningar som var och när kan flundra av god kvalitet fiskas i tillräcklig omfattning och hur ser beståndet ut (könsmognad, åldersstruktur och genetiska skillnader). Projektet syftar även till att belysa frågan om orsakerna bakom flundrans förändrade kondition och uppträdande.
Fältprovtagningar utmed Gotlands östsida kommer att pågå under 2012 varefter analys av prover och utvärdering sker under 2013. Den första provtagningen har just påbörjats.
På vissa gymnasiala målarutbildningar finns det idag bortåt 40 procent tjejer, men bara några få procent av anställda målare är kvinnor. Många tjejer lämnar yrket redan efter ett par år, men också många killar slutar. Det här är ett allvarligt problem för en bransch som står inför stora pensionsavgångar.
Arbetsgivarorganisationen Målarmästarna tog för ett par år sedan initiativ till en undersökning om rekryteringsproblemen. Detta ledde till att forskarna Marie Hjalmarsson och Carina Kullgren på Högskolan Väst genomförde ett forskningsprojekt under 1,5 år tillsammans med branschen. Det är nu redovisat i rapporten Hur svårt kan det vara? Jämställdhet i måleribranschen. Forskarna slår fast att jämställdhetsutbildning behövs bland företagsledare och anställda. Rapporten är utformad så att den kan ingå i studiematerialet.
Ett stort problem i många företag är att nyanställda målares kompetens ifrågasätts av arbetskamraterna. Och tjejerna har det svårast.
– Tjejerna blir testade utifrån att de är tjejer. Killarna testas utifrån att de är nya, säger Marie Hjalmarsson.
En del målare menar att kvinnor inte är tillräckligt starka för att klara yrket. Dessutom förekommer sexuella trakasserier och allmänt kvinnofientlig jargong. Nya tjejer i yrket tvingas vara ständigt försvarsberedda mot gliringar och sexuella anspelningar och det sliter hårt.
– De har svårt att bli accepterade som riktiga målare, just för att de är unga kvinnor, säger Carina Kullgren.
Men bilden är inte entydig. Forskarna har också fått höra berättelser om män som ingriper till kvinnornas försvar.
– Vi har intervjuat en hel del manliga målare som står på tjejernas sida. Det handlar egentligen om vanlig hederlig respekt mellan arbetskamrater, säger Marie Hjalmarsson.
Forskarna beskriver i sin rapport ett företag där ledningen systematiskt försöker påverka hur de anställda beter sig mot varandra. Varken mot män eller kvinnor är det tillåtet med nedlåtande jargong. En annan sak som underlättar för tjejerna är att flera anställs samtidigt. Då har de stöd av varandra. Respektfullt bemötande och gott samarbete gör att kvinnorna stannar kvar i det här företaget. Forskarna menar att företagsledarna är en nyckelgrupp. De kan påverka ogynnsamma förhållanden för kvinnorna om de vill.
Satsa på bostäder, fabriker eller kollektivtrafik? Det är några av de frågeställningar du måste ta hänsyn till när du bygger staden. I spelet 2021 bestämmer du hur Göteborg ska utvecklas från 1972 fram till 400-årsjubileet 2021.
Grundtanken med spelet är att det ska fungera som ett pedagogiskt verktyg inom skolan. Men vem som helst kan ladda ner spelet till sin Ipad för att prova på att styra utvecklingen av en stad, och få en inblick i hur det är att arbeta med hållbar stadsutveckling. För skoleleverna kan spelet bli den första kontakten med begreppet stadsplanering.
– Det är riktigt kul att få bestämma över hur Göteborg utvecklas, säger Monica Billger, en av projektledarna för projektet Urbana spel som har utvecklat 2021. Men det är inte så lätt att hålla göteborgarna nöjda och samtidigt bygga en hållbar stad. När spelet används i klassrummet så är det en del av en helhet, där man spelar i grupper och sedan håller en timmes diskussion om de val man har gjort.
Över 500 skolelever har redan provat spelet. Det har fungerat väldigt bra, berättar Karl Alfredsson, den andra projektledaren för Urbana spel.
– Eleverna har upplevt spelet och den pedagogiska processen mycket positivt. Många har diskuterat komplexa frågor på en nivå och med ett intresse som är svårt att nå så snabbt med andra typer av verktyg. Med bra speldesign kan man använda avancerade system i den pedagogiska processen.
Anledningarna till att man valde just Ipad som plattform är flera. Dels skapar det nyfikenhet och en känsla av modernitet i ”gamla” strukturer. Dels ville man dra nytta av de fördelar som Ipad ger när det gäller tillgänglighet, mobilitet, visualisering och intuitivt användargränssnitt. Dessutom har det visat sig att en pekskärm ger en stor pedagogisk vinst.
– Alla har ett finger med i spelet, så grupparbetet blir mer demokratiskt än när en person styr en dator, säger Monica Billger. Alltså blir det lättare att samarbeta. Många skolor inför också Ipad nu, men det finns inte så många appar för skolan ännu. En spinoff skulle kunna vara att någon utvecklar spelet vidare för sin egen stad. ”Bygg ditt eget Luleå” till exempel.
2021 har släppts gratis på App Store för att alla skolor som vill använda spelet ska kunna göra det. De parter som Mistra Urban Futures har samarbetat med under utvecklingen av spelet är: Avdelningen för interaktionsdesign och Institutionen för arkitektur på Chalmers, GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum, Göteborgs stadsmuseum], Center of Visualization och konsultbolaget Nindev. Stadsmuseet använder spelet i sitt pedagogiska program.
Fakta om spelet 2021
Spelet börjar med en version av Göteborg som det såg ut 1972, och eleverna – som spelar i lag om 3-4 stycken – får sedan själva bygga vidare på sin version av staden genom att sätta ut olika typer av byggnader i valfria stadsdelar. Spelet spelas i rundor, varje runda är fem år och spelet håller på i 10 rundor. För att göra det mera verklighetstroget har varje lag en viss intresseinriktning att ta hänsyn till, exempelvis miljö, integration eller industri, och laget får poäng om de gynnar sin egen intresseinriktning och samtidigt lyckas hålla göteborgarna nöjda. Om eleverna misslyckas med det sistnämnda får de byta spelplan med ett annat lag som också har retat upp göteborgarna. Detta för att simulera ”maktskifte” i staden. Man måste också hålla budget.
Läs mer om spelet
Fakta om Mistra Urban Futures
Mistra Urban Futures är ett unikt internationellt centrum som arbetar för att skapa rättvisa, gröna och täta städer. Chalmers är värd för centrumet, som har fem lokala plattformar i: Göteborg, Kapstaden, Kisumu, Manchester och Shanghai. Mistra Urban Futures finansieras av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Sida. Centrumet grundades av sju organisationer i Göteborgsregionen: Chalmers, Göteborgsregionens kommunalförbund GR, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen.
För mer information, kontakta
Karl Alfredsson, projektledare, 0709-533186, karl.alfredsson@lineducation.se
Monica Billger, projektledare, 031-772 23 83, monica.billger@chalmers.se
Jenny Sjödin, kommunikatör, 0708-712882, jenny.sjodin@chalmers.se
Varje år dör uppskattningsvis en miljon barn i världen efter att ha drabbats av pneumokockinfektioner. Värst drabbade är barn i fattiga länder, men pneumokocker orsakar sjukdomar och lidande i alla åldersgrupper och i alla länder, även i Sverige.
Det finns i dag två sorters verksamma vaccin: polysackaridvacciner som skyddar mot fler varianter av pneumokocker men som inte kan ges till barn under två års ålder, samt konjugatvacciner som kan ges till små barn men som skyddar mot färre typer.
Erik Backhaus, infektionsläkare på Kärnsjukhuset i Skövde och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling studerat samtliga fall av svåra pneumokockinfektioner hos barn och vuxna i Västra Götaland mellan 1998 och 2001. Studien visar att de senaste konjugatvaccinerna teoretiskt sett kan skydda mot ungefär 70 procent av infektionerna.
-Men omkring 95 procent av alla infektioner orsakades av typer som ingår i polysackaridvaccinet. Det vaccinet kan inte ges till små barn under två år, vilket innebär att det inte kan användas till dem som behöver det mest, säger Erik Backhaus.
Dödrisk relaterad till ålder
I värsta fall orsakar pneumokockerna svår sjukdom där cirka tio procent av patienterna dör inom en månad efter diagnos. Erik Backhaus avhandling visar att dödsrisken beror dels på ålder, dels på bakomliggande sjukdomar – men också att dödsrisken är större för män än för kvinnor. Intressant nog finns också geografiska skillnader: fler svåra pneumokockinfektioner diagnosticeras hos äldre människor över 80 år i övriga delar av Västra Götalandsregionen, än i själva Göteborgsområdet.
–Det kan bero på att man har olika rutiner för i vilken omfattning patienter inom äldrevården remitteras till sjukhus för vård och hur ofta blododling tas, säger Erik Backhaus.
Fler fall, färre dör
Under de senaste 45 åren har antalet diagnosticerade fall av svåra pneumokockinfektioner i Göteborgsområdet tredubblats, från 5 till 15 fall per 100 000 invånare och år. Det beror sannolikt på att man i dag tar betydligt fler blododlingar, vilket gör att fler fall upptäcks. Särskilt bland barn och yngre vuxna har risken att dö i samband med svåra pneumokockinfektioner minskat kraftigt sedan 60-talet, visar avhandlingen.
Förhoppningsvis kommer den nyligen införda pneumokockvaccinationen i allmänna barnvaccinationsprogrammet minska antalet infektioner hos barn men även vuxna.
Avhandlingen Invasive Pneumococcal Infections försvarades vid en disputation vid institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, den 13 januari.
Foto: fotoakuten.se
Forskningsstudien, som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE, utmanar tidigare föreställningar om fattigdom och anpassningsförmåga genom att undersöka anledningen till att fiskare i utvecklingsländerna ogärna överger sitt yrke.
– Hälften av de tillfrågade fiskarna skulle inte söka en ny försörjning – även om deras fångst minskade med 50 procent. Men anledningen till att de håller fast vid sitt yrke handlar om mycket mer än bara pengar, säger studiens huvudförfattare Dr Tim Daw från UEA: s School of International Development och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Den nya studien är den största i sitt slag och har genomförts gemensamt av Wildlife Conservation Society, School of Marine Science and Technology vid universitetet i Newcastle, och ARC Centre of Excellence for Coral Reef Studies vid James Cook University i Australien. Forskargruppen intervjuade nästan 600 fiskare från Kenya, Tanzania, Seychellerna, Mauritius och Madagaskar om hur de skulle reagera på hypotetiska minskningar av fångsten.
Enligt Tim McClanahan från Wildlife Conservation Society, ger studien en annan bild än den gängse, att fattiga samhällen är mindre benägna att anpassa sig än rika. Det kan delvis bero på de snedvridna subventionerna i mer utvecklade länder som uppmuntrar människor att stanna kvar i ett fiske som annars skulle vara olönsamt.
– Överraskande nog var fiskare i de mer välmående ekonomierna mindre benägna att överge fisket – trots att de har andra mer ekonomiskt lukrativa möjligheter, säger en annan av medförfattarna till studien, Dr Joshua Cinner från ARC Centre of Excellence for coral reef Studies i Australien.
Fisket idag påverkas allt mer av överfiske, klimatförändringar, försämrade ekosystem och olika bevarandeåtgärder. Att förstå hur fiskare reagerar på dessa förändringar är avgörande för att förvalta fisket på ett långsiktigt hållbart sätt.
– Det är viktigt att förstå varför och när fiskare kan tänka sig att överge sitt yrke, eftersom bildande av reservat, fiskerestriktioner och ekologiska katastrofer kan tvinga fiskare att ändra sina metoder eller sluta fiska helt, förklarar Tim McClanahan.
Forskargruppens förhoppning är att studien ska bidra till att identifiera nya sätt att minska fisketrycket, och hjälpa samhällen att bli mer anpassningsbara till förändringar.
Källa: ‘To Fish or Not to Fish: Factors at Multiple Scales Affecting Artisanal Fishers’ Readiness to Exit a Declining Fishery’.
För mer information, en kopia av den nya artikeln eller för att ordna en intervju med Dr Tim Daw, vänligen kontakta Lisa Horton på UEA:s presstjänst: 01.603 593.007 eller Sturle Hauge Simonsen, Pressansvarig på Stockholm Resilience Centre: +46 8 674 7428
Intresset har varit stort. Av nittio sökande har femton lärare antagits till utbildningen – fem vid vardera lärosäte. Syftet med utbildningen är att lärarna ska forska om hur man kan få elever att lära sig. De antagna lärarna kommer från skolor i Borlänge, Båstad, Gävle, Göteborg, Jönköping, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Mörbylånga, Stockholm, Uppsala och Vaggeryd.
På måndag den 17 januari 2012 samlas alla för kursstart i Jönköping. Studierna kommer huvudsakligen att ske på distans och våren 2014 ska deltagarna kunna ta ut licentiatexamen.
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping är värdhögskola för forskarskolan, som genomförs i samverkan med Göteborgs universitet och Stockholms universitet.
Om Learning study
”Learning study” handlar om praktikbaserad och praktikutvecklande forskning där lärarna äger och formulerar forskningsproblem, som är direkt relaterat till deras klassrumsarbete. Avhandlingsarbetet genomförs tillsammans med arbetslag i den egna kommunen i form av en eller flera ”learning studies”. På så sätt blir även kollegor och skolledare engagerade i forskningsarbetet och grunden läggs till en inriktning på skolutveckling och kunskapsproduktion som fortgår även efter avslutad utbildning.
Kontaktinformation
Kontakt
Ulla Runesson, professor vid HLK och programkoordinator för forskarskolan. Tfn 0739-655 316 ulla.runesson@hlk.hj.se
Mona Holmqvist, docent vid Göteborgs universitet. Tfn 0708-678 506 mona.holmqvist@gu.se
Ingrid Carlgren, professor, Stockholms universitet. Ingrid.Carlgren@inca.su.se
Inger Eriksson, professor vid Stockholms universitet. Tfn 0702-995 053 inger.eriksson@edu.su.se [Ref 1]
Han har också undersökt om täta mätningar av blodtryck och stresshormoner i blod och urin under operationen kan användas för att utvärdera olika operationstekniker.
I många länder utförs kirurgisk kastrering av tikar rutinmässigt. För att förhindra blödning under och efter en operation när äggstockarna tas bort, knyts en kirurgisk tråd runt vävnadens blodkärl, en ligatur. Men operationen gick snabbare och var enklare när man använde ett buntband, ett böjbart band i nylon med en låsmekanism i änden.
Dessa buntband kunde emellertid inte brytas ned i kroppen, vilket orsakade vävnadsreaktioner hos vissa hundar. De slöt heller inte alltid tätt kring kärlen. För att lösa dessa problem har veterinär Odd Höglund i sitt doktorsarbete vid SLU utnyttjat buntbandets princip, och tillverkat ett nytt band i ett resorberbart material som kroppens vävnader kan ta upp. Han har också förbättrat låsmekanismen så att bandet sluts fullständigt och håller tätt.
– Vi har utvecklat och tillverkat produkten i samverkan med medicinteknisk industri i Uppsala, säger Odd Höglund. Den är tillverkat av formsprutad polydioxanon, ett välkänt resorberbart suturmaterial.
Det kirurgiska buntbandet provades sedan vid kastrering av tikar och nedbrytning av produkten följdes efter operationen. Vävnaden visade sig resorbera bandet efter ca ett halvår. Det nya kirurgiska buntbandet kunde således användas vid ligering av äggstockarna hos tik och det gav ett bra vävnadsgrepp. Materialet gav inte upphov till några komplikationer innan det resorberats.
– Svenskt patent är beviljat för produkten som givits namnet LigaTie®, berättar Odd Höglund. I enlighet med universitetets uppgift att kommersialisera forskningsresultat har gruppen samarbetat med Uppsala Innovation Centre, SLU Holding och Innovationsbron.
Odd Höglund har också i sin avhandling undersökt olika metoder för att utvärdera och jämföra nya kirurgiska tekniker. Blodtryck och puls samt blodplasmans koncentration av hormonet vasopressin steg snabbt, men i varierande grad vid olika ingrepp, och bedömdes vara lovande metoder för att mäta kirurgisk stress.
Tikar som kastrerades med titthålskirurgi och traditionell öppen kirurgi jämfördes. Resultaten tyder på att anledningen till att hundarna återhämtar sig snabbare efter titthålskirurgi är att ingreppet innebär minskad hantering av äggstockarna jämfört med traditionell öppen kirurgi, och sannolikt inte på att operationssåren är mindre. Fler försök behövs för att klart visa om den kirurgiska stressen blir mindre då det kirurgiska buntbandet används för att ”knyta” av vävnaden vid äggstockarna jämfört med då man använder traditionell tråd.
————————————————————–
Leg. veterinär Odd Höglund, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”A Resorbable Device for Ligation of Blood Vessels – Development, Assessment of Surgical Procedures and Clinical Evaluation”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.
– Tid: fredagen den 17 februari klockan 09.15
– Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, SLU
– Opponent: Professor Jolle Kirpensteijn, Utrecht University, The Netherlands
Mer information
Odd Höglund, odd.hoglund@slu.se, 018-67 13 28
Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för kirurgi och medicin – hund, katt och andra smådjur
Minskningarna i vattendragens kväve- och fosforhalter och -transporter är störst i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande.
I närmare 30 år har lantbruket systematiskt arbetat för att minska växtnäringsläckaget. För första gången kan nu resultatet mätas på bred front i vattendragen, visar SLU-forskare i en trendanalys av 65 jordbruksåar i Syd- och Mellansverige.
– Vår analys pekar på att lantbrukarnas åtgärder för att minska läckaget av näringsämnen från jordbruksmark har gett bra effekt. Läckaget av kväve och fosfor från jordbruket har minskat betydligt de senaste tjugo åren, säger Jens Fölster, SLU-forskare och en av författarna till analysen.
Minskningarna i vattendragens kväve- och fosforhalter och -transporter är störst i de regioner där åtgärderna varit mest omfattande. Tydligast var trenderna med minskat näringsläckage i Västerhavets vattendistrikt. Här minskade jordbrukets läckage av kväve till vattendragen med mellan 35 och 60 procent på tjugo år. För fosfor förekom minskningar främst i södra Östersjöns vattendistrikt.
– En orsak till minskat läckage är att jordbruksarealen har minskat på de flesta håll. Fördelningen av grödor har också gått mot ökad andel vall och grönfoder, vilket ger minskningar i läckaget av både kväve och fosfor, berättar Katarina Kyllmar, SLU-forskare och medförfattare till rapporten.
Pekar på de mest effektiva åtgärderna
I rapporten ingår en grov analys av vilka enskilda åtgärder som varit mest effektiva. Här visar det sig att den minskade mängden oorganiskt kväve, som transporteras från land till hav, främst kan kopplas till en ökad andel fånggröda i kombination med vårplöjning.
De minskade halterna av totalfosfor i vattendragen förklarades i sin tur bäst av åtgärden minskad andel vårgröda (vårspannmål och våroljeväxter). Analysen visar också att anslutning till rådgivningsprojektet Greppa näringen sammanfaller med den positiva utvecklingen för både kväve och fosfor.
– Vi vill gå vidare med en fördjupad analys för att kunna se vilka åtgärder som fungerar bra och är kostnadseffektiva för att minska näringsläckaget i större regioner, det vill säga i olika avrinningsområden, säger Katarina Kyllmar.
Unik sammanställning av tidsserier kan ge fler svar
Den databas som möjliggjort analysen bygger på långa tidsserier från miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen (SRK), allt granskat inom SLU:s datavärdskap för sjöar och vattendrag och för jordbruksmark. Databasen som också innehåller tidsserier för jordbruksstatistik kommer relativt enkelt att kunna uppdateras framöver och kunna användas för fortsatta bearbetningar och analyser.
Projektet ingår i verksamheten inom SLU VattenNAV [Ref 1], ett kompetenscentrum för analyser av näringsämnen i avrinningsområden, och anknyter även till program Övergödning [Ref 2] och program Sjöar och vattendrag [Ref 3] inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Projektet har samfinansierats av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och LRF.
Kontaktpersoner:
Kontakt:
Jens Folster, institutionen för vatten och miljö, SLU
jens.folster@slu.se
mobil: 070-227 17 21
Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö, SLU
katarina.kyllmar@slu.se
mobil: 070-396 19 23
Rapporten:
– Jens Fölster, Katarina Kyllmar, Mats Wallin och Stefan Hellgren (2012). Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Rapport 2012:1. Institutionen för vatten och miljö, SLU.
Emil Elgebrant gör i sin avhandling en analys rörande ägande och värde av utsläppsrätter inom de sakrättsliga-, redovisningsrättsliga- och skatterättsliga områdena.
Marknadsbaserade styrsystem, exempelvis utsläppsrätter och elcertifikat, har blivit allt viktigare verktyg för att kostnadseffektivisera miljöpolitiken. År 2010 omsatte handeln med utsläppsrätter, enbart inom EU, 92 miljarder euro. Trots detta är den rättsliga osäkerheten hur dessa nya handelsobjekt skall hanteras stor inom vissa områden. Emil Elgebrant gör i sin avhandling en grundlig analys av frågor rörande ägande och värde av utsläppsrätter inom de sakrättsliga-, redovisningsrättsliga- och skatterättsliga områdena.
– Avhandlingen är ett försök att minska en rättslig osäkerhet som i förlängningen självklart leder till kostnader för lagstiftare, myndigheter och aktörer på marknaden, säger Emil Elgebrant.
Vid införandet av bl.a. elcertifikat och utsläppsrätter återaktualiserades en rad grundläggande rättsliga frågor. Den övergripande frågan var: Vad är det lagstiftaren har skapat? Är de nya handelsobjekten en rättighet, en fordran, ett finansiellt instrument eller utgör de en valuta? Svaret på dessa frågor får, enligt Emil Elgebrant, långtgående konsekvenser inte bara inom ett rättsområde utan även mellan olika rättsområden i ett och samma rättssystem.
– Flera av de studerade handelsobjekten benämns som ”rättigheter” men ett innehav ger aldrig innehavaren någon juridisk rätt att agera på visst sätt, att släppa ut etc. Detta har tyvärr skapat en del förvirring hos lagstiftare och tillämpare i skilda sammanhang.
Att angripa flera rättsliga områden samtidigt är inget nytt enligt Emil Elgebrant. Det är ofta nödvändigt vid införandet av nya rättsfigurer och förekom exempelvis vid införandet av dematerialiserade finansiella instrument på 1980-talet. I avhandlingen berörs bl.a. frågor rörande äganderättsskyddet för utsläppsrätter vid konkurs och dataintrång samt hur olika handelsobjekt kan användas som kreditsäkerhet. Emil Elgebrant menar i sin avhandling även att det ekonomiska värdet av exempelvis utsläppsrätter är beroende av hur de klassificeras inom redovisningsrätten och skatterätten.
– Ett bra exempel är den mervärdesskatterättsliga klassificeringen av utsläppsrätter. I dagsläget klassificeras utsläppsrätter som tjänst vilket innebär att alla transaktioner av utsläppsrätter är mervärdesskattepliktiga. I ett rättssystematiskt perspektiv är detta ett tveksamt ställningstagande.
Emil Elgebrant disputerar den 10 februari 2012 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati, Svante Arrhenius väg 12. Avhandlingens titel Ägande & värde av utsläppsrätter och andra liknande handelsobjekt: En sakrättslig, redovisningsrättslig och skatterättslig studie [Ref 1]
För mer information kontakta gärna:
Emil Elgebrant E-post: emil.elgebrant@juridicum.su.se, Mobil: 070-730 56 68
Staffan Westerlund, presskontakt Juridicum
Tel: 08-16 12 82, Mobil: 073-784 50 31, E-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se
Typ 1-diabetes uppkommer på grund av att kroppens egna celler från immunsystemet förstör de insulinproducerande cellerna. Både genetiska faktorer och miljöfaktorer påverkar risken att utveckla sjukdomen. Den så kallade NOD-musen (Non-Obese Diabetic) används ofta för att studera typ 1-diabetes. Sjukdomsprocessen i NOD-musen samt de kliniska symptom som NOD-musen uppvisar har stora likheter med typ 1-diabetes hos människa.
Immunförsvarets B-lymfocyter tros vara inblandade i sjukdomsprocessen, men de bakomliggande mekanismerna är inte helt kända. Syftet med avhandlingen är att identifiera och analysera avvikelser i NOD-musens immunsystem, med fokus på B-lymfocyter. Syftet är också att identifiera genetiska faktorer som bidrar till dessa avvikelser.
Den cellmembransgenomgående cellytereceptorn TACI uttrycks på B-lymfocyter och är bland annat inblandad i plasmacellsutmognad samt i immunoglobulinproduktion. Mia Sundström har studerat uttrycket av TACI och funnit att NOD-musen uttrycker högre nivå av TACI jämfört med friska möss. Hon har även visat att det ökade uttrycket av TACI kan bidra till att NOD-musens B-lymfocyter är mer benägna att utmogna till plasmaceller, producera immunoglobuliner samt byta immunoglobulinklass. När hon undersökte vilka områden i NOD-musens genom som bidrar till den ökade nivån av TACI upptäckte hon att TACI-uttrycket styrs av områden som tidigare förknippats med typ 1-diabetes, vilket stärker teorin att TACI är inblandad i sjukdomsprocessen.
Det är sedan tidigare känt att NOD-musen har ett förhöjt och förlängt immunsvar mot flera olika antigener. Mia Sundström med medarbetare har funnit att även detta immunsvar påverkas av kromosomdelar som tidigare förknippats med typ 1-diabetes. En gen som finns på en av dessa kromosomer som påverkar immunsvaret är H2-O. De har upptäckt att B-celler från NOD-musen uttrycker fyra gånger lägre nivå av H2-O jämfört med B-celler från friska möss. Eftersom att H2-O-genen kan påverka i vilken utsträckning celler från immunförsvaret aktiveras är den en intressant kandidatgen för det förhöjda och förlängda immunsvaret.
Studierna visar också att B-lymfocyter från NOD-musen i högre utsträckning binder in immunoglobuliner och immunkomplex jämfört med hos friska möss. Även denna egenskap kan påverka det förhöjda och förlängda immunsvaret.
Resultaten visar att NOD-musen har en rad olika B-lymfocytavvikelser som genetiskt kontrolleras av kromosomdelar som tidigare associerats till T1D. Genom att definiera molekylära mekanismer som är ansvariga för utvecklingen av det självreaktiva immunsystemet i NOD-musen kan en ökad förståelse fås om de processer som ligger bakom utvecklingen av T1D.
Mer info:
Mia Sundström kommer ursprungligen från Kalix i Norrbotten. Efter magisterexamen i molekylärbiologi vid Umeå universitet och ett års studier vid den biomedicinska forskarskolan började hon som forskarstuderande vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, immunologi. Vid frågor, kontakta henne gärna på
070-214 71 44
090-785 23 45
mia.sundstrom@climi.umu.se
Fredag 17 februari försvarar Mia Sundström, Institutionen för klinisk mikrobiologi, immunologi, sin avhandling med den svenska titeln B-cellsavvikelser och typ 1-diabetes i NOD-musen (engelsk titel: B cell deviations and type 1 diabetes in the NOD mouse).
Disputationen inleds klockan 9.00 i sal E04, byggnad 6E (biomedicinhuset), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Susanna Cardell, Göteborgs universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51509
Skelettets hållfasthet bestäms tidigt i livet. Ju mer din benmassa utvecklas när du är ung, desto mindre är risken att du drabbas av benbrott när du är äldre. Tidigare forskning har visat att träning som sker före och under puberteten är särskilt viktig för skelettets tillväxt.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu visa att även träning i tjugoårsåldern förbättrar skelettillväxten vilket motverkar risken för framtida benbrott.
Mattias Lorentzon och hans kollegor vid Sahlgrenska akademins Centrum för ben- och artritforskning kan i en studie på 833 svenska män visa att de män som ökade sin fysiska aktivitet mellan 19 och 24 års ålder också ökade sin bentäthet i både höften, ländryggen, armen och underbenet. De män som under samma period minskade sin aktivitet fick ett signifikant skörare skelett.
–De män som bibehöll en hög nivå av fysisk aktivitet eller ökade densamma utvecklade dessutom större och grövre ben i underarmar och benen. Fynden talar för att bibehållen eller helst ökad fysisk aktivitet kan förbättra bentillväxten i unga år, vilket sannolikt minskar risken för benbrott senare i livet, säger Mattias Lorentzon.
Benskörhet, osteoporos, är en folksjukdom som medför ökad risk för benbrott. I ett internationellt perspektiv ligger svenskar i absoluta toppskiktet vad gäller risken att drabbas av benbrott: varannan svensk kvinna och var fjärde man kommer någon gång i livet att få en benskörhetsfraktur.
Artikeln Increased physical activity is associated with enhanced development of peak bone mass in men: A five year longitudinal study publicerades i Journal of Bone and Mineral Research den 13 januari.
– Det krävs fler åtgärder för att minska exponeringen, säger Lena Andersson som arbetar på Arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
Det är ett välkänt problem att kvarts kan orsaka silikos, stendammslunga, som är en allvarlig lungsjukdom. Små kvartspartiklar samlas i lungorna, eftersom kroppen inte kan göra sig av med dem. Det leder till att lungvolymen minskar, så att det blir svårare att andas och belastningen på hjärtat ökar.
I ett samarbete med Swerea SWECAST AB (Svenska Gjuteriföreningen) har Lena Andersson mätt halten kvarts i luften på elva svenska järngjuterier, en bransch där kvarts ingår i flera arbetsmoment. Trots att man har genomfört åtgärder för att minska exponeringen för kvarts, visade undersökningen att halterna fortfarande är höga vid en del av arbetsmomenten.
– Det krävs mer utveckling för att förbättra arbetsmiljön, till exempel effektivare ventilation och en mekanisering av vissa arbetsuppgifter. Det skulle minska behovet av andningsskydd.
Samband mellan kvarts och lungcancer?
Lena Andersson undersökte också om det gick att se ett samband mellan exponering för kvarts och lungcancer.
– Man har sett en förhöjd risk för lungcancer hos arbetare vid järngjuterier, men det är oklart om det är kvartsen i sig som orsakar cancern, och min studie ger inget tydligt svar på den frågan, säger hon.
– Men det betyder inte att man kan avskriva kvartsens betydelse för utveckling av lungcancer. Det behövs mer forskning om det finns andra ämnen i gjuterimiljön som kanske samverkar med kvarts. Till exempel PAH:er, polycykliska aromatiska kolväten.
Kvartsdamm förekommer också på många andra arbetsplatser, som gruvor, byggplatser och vägarbeten.
För mer information, kontakta Lena Andersson, 0706-63 16 50.
Idag lanseras en ny stor studie som har granskat tolv svenska samhällsinstitutioners kapacitet, styrning och förmåga att stå emot korruption. Staffan Andersson, docent i statsvetenskap vid Institutionen för samhällsvetenskaper och forskningsledare för projektet, presenterar projektets bok Motståndskraft, oberoende och integritet: Kan det svenska samhället stå emot korruption?. Transparency International Sverige, en global ideell organisation som verkar för bekämpning av korruption genom förstärkning av öppenhet och integritet, står bakom den stora studien och är också arrangör av dagens lansering.
– Det är den mest djupgående och omfattande studie av detta slag som genomförts i Sverige. Mot bakgrund av bedömningen av dessa institutioner pekar studien på möjligheter att förstärka deras motståndskraft mot korruption, säger Staffan Andersson.
Studien ingår i ett alleuropeiskt projekt där 25 länder deltar. Syftet med projektet är att belysa
korruptionsfrågor och placera kampen mot korruption högre på dagordningen hos Beslutsfattare i de 25 europeiska länderna.
Sverige bedöms ha goda förutsättningar att motverka korruption. Men studien visar att det finns påtagliga risker för korruption i Sverige, att de har förändrats och i vissa fall ökat. Författarna identifierar även ett flertal områden där skydden mot korruption kan och måste förbättras.
– Studiens resultat visar att arbetet mot korruption ständigt måste pågå, även i ett land som är relativt förskonat från korruption, säger Staffan Andersson.
Staffan Andersson är redaktör för boken och har författat flera av bokens kapitel. Medförfattare från Institutionen för samhällsvetenskaper är Martin Nilsson, lektor i statsvetenskap, som har skrivit om det civila samhället och Glenn Sjöstrand, lektor i sociologi, som har skrivit om näringslivet.
Projektet är huvudsakligen finansierat av den Europeiska kommissionen. Medfinansiärer för den svenska studien är Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet och
forskningsprojektet ”Tillit och korruption i lokalpolitiken” (vid Institutionen för samhällsvetenskaper, finansierat av Vetenskapsrådet).
Fler än 500 patienter som vårdats för akut hjärtinfarkt vid hjärtenheten på Östersunds sjukhus har deltagit i en unik studie som bland annat granskat blodplättarnas aktivitet under de första dygnen av en hjärtinfarkt. Disputationen kommer att äga rum i hörsal Snäckan, Östersunds sjukhus.
Aktiviteten hos blodplättar, trombocyter, har länge kopplats samman med risk för komplikationer till en akut hjärtinfarkt. Risken att drabbas av sådana, t.ex. stroke eller en ny hjärtinfarkt, är kraftigt förhöjd under de första dygnen och patienter med hjärtinfarkt har sedan länge behandlats med mediciner som hämmar blodplättarna. Fredrik Björklunds studie visar nu att deras aktivitet ökar kraftigt under de första dygnen efter en akut hjärtinfarkt, trots pågående behandling. Vidare finner man att ökningen är särskilt stor hos patienter med diabetes samt hos dem som drabbas av lunginflammation eller visar tecken på samtidig inflammation av annan orsak.
– Behandling med blodproppshämmande mediciner är en balansgång, där alltför kraftig hämning av blodplättarna kan leda till komplikationer i form av blödningar, inte minst hos äldre som enligt studien dessutom har högre aktivitet hos blodplättarna jämfört med yngre, säger Fredrik Björklund.
Framtida utprovning av blodproppshämmande mediciner kan leda till bättre resultat genom att ge mer intensiv behandling till särskilda riskgrupper, framför allt under de första dygnen. Forskargruppen har också funnit att dålig njurfunktion eller kraftig försämring av funktionen hos de som tidigare är njurfriska, tydligt ökar risken för död efter en akut hjärtinfarkt.
Fredrik Björklund är forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och kliniskt verksam som hjärtspecialist vid Östersunds sjukhus.
Han kan nås på
mobil 073-808 74 02
e-post fredrik.bjorklund@jll.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51096
Varje år tar omkring 1500 svenskar sina liv, och den grupp som har högst självmordstal är män över 80. Doktoranden Stefan Wiktorsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling studerat 103 äldre personer som vårdats för självmordsförsök, och konstaterar att vården måste bli bättre på att tidigt upptäcka riskfaktorer.
–Mer än hälften av de äldre som ingick i studien hade tidigare behandlats för psykiatriska problem. Motsvarande andel i kontrollgruppen var tio procent. Slutsatsen är att äldre som gjort självmordsförsök är en mycket sårbar grupp, säger Stefan Wiktorsson.
Nästan 70 procent av de äldre i studien hade vid tiden för självmordsförsöket en klinisk depression, jämfört med bara sex procent i kontrollgruppen. Men även mildare former av depression medför ökad risk för självmord. En annan stark riskfaktor är tidigare eller pågående alkoholproblematik.
Personligheten spelar också en roll. Ensamhet fördubblar risken för suicidförsök, medan en känsla av sammanhang och mening är viktigt för att bli depressionsfri visar avhandlingen.
–Tidig upptäckt och adekvat behandling av depressions- och alkoholproblematik är viktiga suicidpreventiva åtgärder, både inom primärvård och inom psykiatri. Om äldre kände en större social delaktighet skulle risken för suicidhandlingar sannolikt minska, säger Stefan Wiktorsson.
Avhandlingen Attempted suicide in late life: a prospective study försvarades vid en disputation vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet den 20 januari.
Utsläpp av avloppsvatten i hav, sjöar och floder tillför näringsämnen i form av kväve och fosfor. Detta orsakar stora algblomningar och för att förhindra detta renas avloppsvatten i avloppsreningsverk innan det släpps ut.
Kvävereningen är en biologisk process, där olika grupper av bakterier utnyttjas för att i ett antal steg omvandla kväveföreningar till kvävgas som avgår till atmosfären. Ett av stegen för att rena kvävet är nitrifikation, en viktig men också känslig process. Nitrifikation innebär att ammoniak blir till nitratjoner via oxidation, och den utförs av bakterier.
Robert Almstrand vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi visar i sin avhandling att förmågan hos de bakterier som genomför nitrifikationen förbättras om bakterierna växelvis tillförs låga och höga halter av näring i form av ammoniumkväve istället för en jämn låg halt. På detta sätt kan reningsverk bättre klara av svängningar mellan låga och höga kvävekoncentrationer i avloppsvattnet.
– Eftersom avloppsvatten hela tiden varierar i sammansättning var det viktigt att genomföra studierna i en miljö som är så lik riktiga avloppsreningsverk som möjligt. Därför konstruerade vi en experimentanläggning på Ryaverket i Göteborg, säger Robert Almstrand.
Bakterierna som undersöktes växte i så kallade biofilmer, det vill säga täta samlingar av mikroorganismer på ytor. Med hjälp av mikroskopi och digital bildanalys studerade Robert Almstrand hur bakteriesamhället i biofilmerna förändrades på grund av olika näringshalter.
– Olika arter av bakterier gynnas eller missgynnas i olika utsträckning av förändringar i deras livsmiljö, säger han. Dessa egenskaper avspeglas även i deras position i biofilmen, därför utvecklade vi nya metoder för att analysera detta i detalj. De nya metoderna är väldigt flexibla och kan därför användas för att analysera i stort sett vilka biofilmer som helst.
Dessutom konstaterade Robert att grupper av bakterier som normalt anses tillhöra samma art (Nitrosomonas oligotropha) påverkades olika av förändringarna. Därför är det även viktigt att förstå skillnaderna inom arter av nitrifierande bakterier för att förbättra kväverening.
Avhandlingen “Biofilms in Nitrogen Removal – Bacterial Population Dynamics and Spatial Distribution” försvarades den 3 februari 2012 vid Göteborgs universitet. Handledare: Malte Hermansson
