Ungefär 30 000 av de mer än 100 000 kemiska ämnen registrerade i EU uppskattas vara kemikalier som samhället använder varje dag. I detta kemikaliesamhälle utgör kommunala avloppsreningsverk en central länk mellan samhället och den yttre miljön.
Ulrika Olofsson har i sin avhandling kartlagt den svenska slamkvaliteten och undersökt hur reningseffektiviteten påverkas av kemikaliernas inneboende egenskaper. Hon har också genomfört en utvärdering angående sambanden mellan socioekonomisk användning av kemikalier och slamkvalitet samt om reglerande åtgärder vad gäller kemikalieanvändning kan bidra till en förbättrad slamkvalitet.
Kartläggningen av slamkvaliteten indikerar att ämnena kommer från bred användning och diffus spridning snarare än från industriella punktkällor. Statistiska undersökningar visar att halterna av många ämnen har en nedåtgående trend, vilket i sin tur stämmer väl överens med den mängd som används i samhället. Motsvarande resultat kan även ses hos de ämnen som visar en ökande tidstrend.
– Min kartläggning ökar både kunskapen och förståelsen för vilka ämnen som återfinns i avloppsslam. Denna information kan användas för att undersöka förändringar i tidstrender och vid revideringar av gränsvärden för avloppsslam, säger Ulrika Olofsson.
Hennes studier visar vidare att halterna av de undersökta ämnena i avloppsslam, dvs. slamkvaliteten, inte i någon större utsträckning påverkas av avloppsreningsverkets geografiska läge, storlek och behandlingsteknik.
Genom att studera vilka kemikalier som fanns kvar i det renade vattnet kan hon konstatera att vissa ämnen är svårare än andra att rena. Dagens avloppsreningsverk har problem att avlägsna många ämnen som på ett eller annat sätt sprids från fordon samt läkemedel och ämnen inkluderade i hygienprodukter.
– Min slutsats är att avloppsreningsverken måste bli bättre på att avskilja svårnedbrytbara vattenlösliga ämnen för att inte negativt belasta hälsa och miljö via direktutsläpp eller slam, säger Ulrika Olofsson.
Ulrika Olofsson är född och uppvuxen i Umeå. Hon tog sin civilingenjörsexamen i teknisk naturvetenskaplig kemi 2005 och påbörjade därefter sina doktorandstudier inom miljökemi vid kemiska institutionen, Umeå universitet.
Om disputationen:
Fredagen den 10 februari försvarar Ulrika Olofsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Removal processes in sewage treatment plants – Sludge quality and treatment efficiency of structurally diverse organic compounds. Svensk titel: Reningsprocesser i avloppsreningsverk – Slamkvalitet och reningseffektivitet av strukturellt varierande organiska föreningar.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal N320, Naturvetarhuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Prof. Juliane Hollender, Eawag, Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology, Schweiz.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
Länk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51315
För ytterligare information, kontakta gärna:
Ulrika Olofsson, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 93 22, 070-273 15 56
E-post: ulrika.olofsson@chem.umu.se
Det är ett av de kommande bostadshusen i Norra Djurgårdsstaden som forskarna ska jobba med. Forskningen och själva konstruerandet är uppdelat i flera nivåer där så väl hela huset ingår med styrning av ventilation och laddning av elbilar, men också en specifik lägenhet. I denna toppmoderna lya ska morgondagens smarta hus och boende kunna demonstreras i detalj.
Exempelvis ska huset automatiskt se till att eldrivna apparater körs när elen är som billigast och mest miljövänlig, samtidigt se till att bilen trots detta är färdigladdad när den ska användas och tvättmaskinen är klar när behovet av rena kläder finns. Tajming blir ett ledord.
– För oss KTH-forskare handlar arbetet bland annat om att räkna fram den bästa lösningen. Ibland när el är billig kanske den inte alltid är miljövänligt. En tvättmaskin går igenom många faser när den jobbar där alla faser drar olika mycket ström. Det blir en hel del parametrar att hålla reda på, säger Henrik Sandberg, biträdande lektor vid avdelningen Reglerteknik på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH.
Han är en av de KTH-forskare som är involverad i projektet, och han poängterar att trots all intelligens så är det den boende själv som alltid har sista ordet. Hon eller han ska själv kunna bestämma om de vill köra en elapparat fast strömmen kanske inte alltid är billigast eller mest miljövänligt vid det aktuella tillfället. Det smarta hemmet ska inte bli ett fängelse.
Förutom att elförbrukning vid rätt tillfälle och att ha ett fysisk hus där allt kan visas upp och där testning kan göras, ingår en rad andra delar i forskningen runt det smarta huset (eller aktivt hus som de involverade också har valt att kalla det).
En sådan del är eleffektivisering. Att till exempel automatisk sänka värmen när ingen är hemma, och dra ner luftkonditioneringen.
– Vidare är det stort fokus på användbarhet och användarvänlighet. Om de boende inte använder de smarta funktionerna så faller idéen med ett smart hus, säger Henrik Sandberg.
En hel del forskning kommer också att läggas på visualisera elkonsumtionen så att nya innovativa sätt att spara el kan uppstå. Det kan inbegripa användandet av tillgänglig prylar som Ipad, att de boende mycket lätt kan se hur mycket de sparar, och så vidare. Stort möda kommer också att läggas på att se till att elmarknaden fungerar ihop med smarta hus, att utveckla marknadskoncept och elavtal som matchar.
Slutligen kommer en utvärderning av det smarta huset att ske, så att det verkligen fungerar enligt plan.
Alla involverade parter är överens om att det är mycket viktigt attt kunna implementera det de teoretiskt studerat i en verklig miljö. Denna typ av projekt är nödvändiga för att kunna uppnå de högt uppsatta miljömålen för 2020.
– Helt klart är det så att detta är ett viktigt steg i utvecklingen av smarta elnät, säger Henrik Sandberg.
I forskningsprojektet ingår KTH, Interactive Institute, Fortum, ABB, Electrolux, JM, NCC, HSB och ByggVesta, och den sammanlagda summan pengar som läggs på projektet är 21,8 miljoner kronor.
För mer information, kontakta Henrik Sandberg på 08 – 790 72 94 / hsan@kth.se, Nils Brandt (utvärdering av det smarta huset) på 08 – 790 80 59 / nilsb@kth.se eller Lennart Söder (elavtal, marknadskoncept) på 08 – 790 89 06 / lennart.soder@ee.kth.se.
Små tillsatser av metallerna kobolt och nickel krävs för att produktion av biogas från råvaran drank ska fungera bra. Båda metallerna behövs också samtidigt, med bara en av dem försämras processen. Det visar kemisten Jenny Gustavsson i sin avhandling Vid Tema Vatten, Linköpings universitet.
– Det är väl känt att produktionen av biogas blir sämre vid brist på näringsämnen, till exempel spårmetaller, säger hon. Då bildas fettsyror och pH sjunker så att man i värsta fall tvingas stänga hela reaktorn.
Hon ville se vilka metaller som påverkar biogasproduktion av drank och i vilken form de kan tillgodogöras av mikroorganismerna i processen. Drank är en restprodukt vid tillverkning av etanol, som innehåller förhållandevis höga halter av sulfat, vilket omvandlas till sulfid i biogasreaktorn. Jenny Gustavsson visar att både kobolt och nickel behövs för att produktionen av biogas ska gå bra. Med enbart nickel eller kobolt försämras processen. Hon har också undersökt tillsats av selen och wolfram men fann ingen effekt hos dem.
Hon har också analyserat den kemiska formen av kobolt och nickel i relation till hur de tas upp av mikroorganismerna i biogasprocessen. Hon fann att kobolt i huvudsak binds in till sulfider/organiskt material, men att metallen även återfinns i lösligare former. Nickel binds enbart till sulfider/organiskt material, men tas trots detta upp av mikroorganismerna. Ett något överraskande resultat, säger hon, som ställer frågor kring den s.k. biotillgängligheten.
– Vi brukar tänka att metaller måste finnas i löst form för att kunna tas upp i biologiska processer. Men mina resultat väcker frågan omutfällning av metallsulfider verkligen påverkar biotillgängligheten. Metallerna verkar kunna tas upp trots att de är starkt bundna till sulfider.
Närvaron av metaller i processen väcker också frågan om hur miljövänlig biogasframställning är. Det gäller att hitta en balans, säger Jenny Gustavsson.
– Det gäller att hitta rätt nivå, där produktionen maximeras med så liten miljöpåverkan som möjligt. I detta sammanhang är en ökad kunskap om spårmetallers biotillgänglighet en viktig del i att bättre förstå effekten av metalltillsatser, för att veta hur mycket och vilka metaller som bör tillsättas i olika processer.
Jenny Gustavsson disputerade den 19 januari.
Avhandlingen heter ”Cobalt and Nickel Bioavailability for Biogas Formation”. Jenny Gustavsson nås på telefon 0737-687469 e-post: jenny.gustavsson@liu.se. Avhandlingen i fulltext finns här.
Tidigare forskning har visat att kvinnor som drabbas av en akut stor hjärtinfarkt har ungefär dubbelt så hög risk som män att dö under sjukhusvistelsen. Det beror delvis på att de är betydligt äldre när de insjuknar och har flera sjukdomar och riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck, hjärtsvikt och sviter av stroke. När effekten av sådana faktorer räknas bort blir resultatet ändå en ökad risk på omkring 20 procent.
Men njurfunktionen tas sällan med i sådana beräkningar. Hjärtläkaren Sofia Sederholm Lawesson har därför i två studier undersökt könsskillnader i njurfunktion hos patienter med stor hjärtinfarkt. Resultaten redovisas nu i hennes doktorsavhandling.
Bland de patienter som 2005 behandlats vid Universitetssjukhuset i Linköping var könsskillnaden anmärkningsvärd. Två tredjedelar av kvinnorna hade nedsatt njurfunktion, jämfört med en fjärdedel av männen.
När man granskade registret över alla svenska patienter med stor hjärtinfarkt under åren 2003-2009 bekräftades bilden att nedsatt njurfunktion var minst dubbelt så vanlig hos kvinnor, även om andelen drabbade var mindre.
–Sedan vi justerat våra siffror för nedsatt njurfunktion visade det sig att kvinnor och män hade samma chans att överleva en stor infarkt på kort sikt. På lång sikt var kvinnornas prognos till och med bättre, säger Sofia Sederholm Lawesson.
Flera studier har pekat på att kvinnor vid akut stor hjärtinfarkt mer sällan än män får akut kärlöppnande behandling, som är mycket viktig i dessa fall. Tidigare användes medicin (trombolys) medan man nu gått över till ballongutvidgning som är mer effektiv. För kvinnor är detta troligen extra bra, då de oftare än män drabbades av allvarliga biverkningar av trombolys. För att se om detta skifte påverkat könsskillnaderna undersökte Lawesson och hennes kolleger behandling och prognos för två patientgrupper, den ena inlagd 1998–2000 och den andra 2004–2006.
Kvinnorna var i genomsnitt sex och ett halvt år äldre och sökte vård en halvtimme senare än männen i båda grupperna. Trots stora förbättringar i behandling och prognos kvarstod könsskillnaderna. I båda tidsperioderna hade kvinnorna 15-20 procent lägre chans att få kärlöppnande behandling och 20 procent högre risk att dö på sjukhuset. Kvinnorna fick också i lägre utsträckning än männen annan medicinering med bevisad nytta efter hjärtinfarkt.
–Vi kan inte säkert svara på varför det ser ut på det sättet. Vi kan spekulera att det beror på fler biverkningar – eller rädsla för biverkningar – bland kvinnorna, men kanske också på oregistrerade sjukdomar som bedömts som riskabla i samband med behandling, säger Sofia Sederholm Lawesson.
–Vi behöver studera detta vidare för att gå till botten med varför könsskillnaderna kvarstår, säger hon.
Avhandling:
Management and outcome in ST-elevation myocardial infarction from a gender perspective av Sofia Sederholm Lawesson. Den läggs fram 10 februari 2012 kl 09:00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är professor Mats Eliasson, Umeå universitet.
Kontakt:
Sofia Sederholm Lawesson, 070-5144234, sofia.lawesson@liu.se
Rubriken har mycket god täckning. Ungefär var femte person i västvärlden kommer någon gång under livet att få diagnosen depression. I den svenska sjukförsäkringen är enstaka eller återkommande depressioner sammantaget de mest kostnadskrävande sjukskrivningsorsakerna.
Utöver beskrivningar av psykiatriska sjukdomsmönster och diagnosmetoder vid depressioner innehåller boken bl.a. ett kapitel om psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer, ett kapitel om problemet samvetsstress bland vårdpersonal samt en engagerad beskrivning av hur man kan upptäcka och förebygga självmord, ”vid depressionens yttersta gräns”.
Kapitelrubrikerna
Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson, psykiatri.
Psykiska sjukdomsmönster i Sverige och världen Jayanti Chotai, psykiatri.
Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer Lars Jacobsson, psykiatri.
Kön och depressioner Arja Lehti, allmänmedicin.
Den genetiska och molekylära bakgrunden Rolf Adolfsson, psykiatri.
Att känna sig otillräcklig – om samvetsstress hos vårdpersonal Astrid Norberg, omvårdnad.
Vid depressionens yttersta gräns – om att förebygga självmord Ellinor Salander Renberg, psykiatri.
Forskningens dag anordnas varje år sedan 1998 av Medicinska fakultetens informationskommitté, Umeå universitet. Från 2005 genomförs dagen i Umeå och på ytterligare en plats inom norra sjukvårdsregionen. I år har Forskningens dag rubriken ”Nya insikter om diabetes” och hålls söndag 18 mars i Aulan, Musikhögskolan i Piteå, och söndag 25 mars i Aula Nordica, Umeå universitet.
Mer information om Forskningens dag:
www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/ [Ref 1]
Där kan också böckerna beställas eller läsas i pdf-format.
– I den här rapporten har vi tittat på lagförda och dömda ungdomar mellan 15-20 år under 00-talet. Resultaten visar att vissa brottstyper är vanligare bland de som dömts tidigt och därefter fortsatt att begå brott, säger Olle Westlund, utredare på Brå.
Förutom rån, hot och våld mot tjänsteman samt biltillgrepp är också övergrepp i rättssak ett av de vanligaste debutbrotten bland riskgruppen. Däremot är inte misshandel, sexualbrott och stöld på samma sätt typiska indikatorer på fortsatt brottslighet.
– Vår utredning visar att rån numera är det mest strategiska brottet, säger Sven Granath, utredare på Brå. Av de ungdomar mellan 15-17 år som lagförts för rån under 00-talet, är det över hälften som återfaller i flera nya brott, även om de inte varit dömda tidigare.
Vanligt med sociala problem
Ungdomarna som rapporten handlar om har det ofta tuffare än andra dömda ungdomar i samma ålder, även jämfört med dem som begår andra brott. Därför är de strategiska brotten inte bara en indikator på fortsatt brottslighet, utan även på sociala problem där kriminellt umgänge kan vara en del.
– I gruppen av återfallsbenägna ungdomar har vi konstaterat att de oftare begår brott tillsammans med andra och har det trassligt i skolan. De är också ofta kända hos socialtjänsten sedan tidigare, säger Olle Westlund.
Viktigt med individanpassade insatser
I förebyggande syfte föreslår utredarna att samverkande insatser bör inriktas mot ungdomarnas livsvillkor och behov snarare än mot specifika brottstyper. Kontinuitet och en hög grad av individuell anpassning är också viktiga delar för att minska risken att fler hamnar i kriminella karriärer.
Rapporten som släpps idag är ett regeringsuppdrag och en uppföljning av en tidigare rapport (Brå 2000:3). Då var tillgrepp av fortskaffningsmedel, rån och stöld de vanligaste strategiska brotten. Men nu har övergrepp i rättssak ersatt stöld på listan över vilka brottstyper som leder till ökad risk för en fortsatt kriminell karriär.
Rapporten Strategiska brott under 00-talet kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Ytterligare information: Sven Granath, tel: 08-401 87 67 eller Olle Westlund, tel: 08-401 87 47, båda utredare på Brå.
Läkemedelsindustrin står inför en ekonomisk härdsmälta. Kostnaden för att ta fram läkemedel har fördubblats under de senaste 15 åren och för medicinforskningen uppgick summan under 2010 till svindlande 469 miljarder kronor i USA och Europa. Samtidigt når allt färre läkemedel marknaden. Nu jobbar tre KTH-forskare febrilt med att sänka utvecklingskostnaden för nya mediciner. Det med en sensor som inte är större än en cell.
– På sikt innebär vår forskning förhoppningsvis inte bara att fler nya läkemedel kan bli tillgängliga utan också att det kommer att finnas botemedel för sjukdomar som idag inte kan behandlas.
Det säger Kristinn B. Gylfason, ansvarig för projektet och forskare på avdelningen för Mikrosystemteknik vid KTH. Tillsammans med kollegan och forskaren Tommy Haraldsson samt Hjalmar Brismar, professor på institutionen för tillämpad fysik vid KTH, har han fått 3,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att skapa den cellstora sensorn som ska hjälpa läkemedelsindustrin.
Och hjälp, det behöver medicinföretagen. 1995 kostade läkemedelsforskningen i USA och Europa 23 miljarder euro. År 2010 var samma summa uppe i 53 miljarder euro. Under ungefär samma tidsperiod – från 1993 till 2007 – minskade antalet ansökningar om introduktion av nya läkemedel på marknaden från 70 per år till 30 stycken.
– Det är en kris som läkemedelsindustrin står inför. Kostnaden för att varje läkemedel ökar medan antalet nya mediciner bara blir färre, säger Kristinn Gylfason.
En förklaring till de ökade kostnaderna är att många läkemedelskandidater, som ser lovande ut efter automatiserade tester gjorda på rena proteiner, visar sig ha oönskade biverkningar när de senare testas på levande celler. Man strävar därför numera efter att så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen göra tester på levande celler och även ta fram så mycket information som möjligt om cellens respons. För detta krävs nya metoder för automatiserade läkemedelsexperiment på levande celler.
Det är där som Kristinn B. Gylfason och hans kollegors forskning kommer in i bilden. De ska utveckla en sensor som inte är större än en cell och kan ligga extremt nära den. Där fångar den upp de molekyler som cellen utsöndrar när den utsätts för läkemedel. Närheten mellan cell och sensor är viktig eftersom molekylerna snabbt sprider ut sig i sin omgivning och bli svåra att registrera.
Sensorns storlek och närhet till cellerna är också det som är unikt för tekniken och metoden.
– Drogar man en massa celler i ett provrör ser man bara en medelrespons. Genom att istället testa enstaka celler blir provsvaren mer rättvisande. Då kan vi förse läkemedelsutvecklare med ny och cellbiologiskt relevant information för att välja ut läkemedelskandidater i ett tidigt stadie, och vår nya teknik och metod snabbar upp framtagningen av nya läkemedel, säger Kristinn B. Gylfason.
Ett exempel på medicin som sensorn avser underlätta utvecklandet av är den som adresserar njursjukdomar. Då med njurceller i fokus.
– Men tekniken och metoden är såpass generell att den kan tillämpas på läkemedel för många olika sjukdomar, säger Kristinn B. Gylfason.
Undersökningen har genomförts av läkaren och forskaren Inger Nordin Olsson, numera tillsynsläkare vid Socialstyrelsen.
– Trots att riskerna för negativa effekter ökar dramatiskt efter fem mediciner, görs det mycket litet för att minska antalet läkemedel. Läkemedelsbehandlingen har tvärtom ökat markant under de senaste decennierna, säger Inger Nordin Olsson, som presenterar resultatet av sina studier i en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.
– Medicineringen ökar risken för exempelvis dödsfall, sjuklighet, fall och frakturer, samt förvirring. Beräkningar visar att upp till 15 procent av de patienter som vårdas på sjukhus har problem som beror på medicinering, och i nio fall av tio skulle dessa problem ha kunnat förebyggas.
Utan rimlig anledning
Inger Nordin Olsson har undersökt effekten av läkemedelsbehandling på äldre ur olika perspektiv. En av studierna omfattade 150 patienter i ordinärt boende, 75 år eller äldre, som regelbundet använder fem eller fler mediciner. Genomgången visade förvånansvärt många fall av olämplig medicinering, och att det finns ett samband mellan dåligt anpassad behandling och sämre livskvalitet för den här gruppen, oberoende av alla andra faktorer.
– Det är anmärkningsvärt hur många läkemedel som sätts in utan rimlig anledning, det vill säga utan indikation och behandlingsmål. För vissa typer av mediciner kan det verka harmlöst. Men bland de onödiga medicinerna fann vi också värktabletter, sömnmedel, urindrivande medel, antidepressiva och i värsta fall blodförtunnande läkemedel. Undersökningen visade också brister som underförskrivning av andra viktiga läkemedel, felaktig dosering eller otydliga anvisningar till patienterna om hur läkemedlet skulle användas.
Väg risker mot nytta
Inger Nordin Olsson understryker att de moderna läkemedlen har ökat livskvaliteten för många människor. Men när det gäller äldre människor med flera sjukdomar har de nya möjligheterna lett till en alltför omfattande behandling, och därmed ökade risker för negativa bieffekter.
– Det gäller att väga risker mot nytta och prioritera i samråd med patienten.
Det stora problemet är bristen på uppföljning och utvärdering. I vårdkedjan skriver olika specialister ut mediciner utifrån sina kompetensområden, utan att någon ser eller ifrågasätter den sammantagna behandlingen. Och när ett läkemedel väl lagts till listan, blir det oftast kvar där permanent och omprövas inte över tid. I förlängningen kan det leda till att nya mediciner tillkommer för att behandla symtom som egentligen är biverkningar av andra läkemedel, en så kallad förskrivningskaskad.
Ingen tar ansvar för helheten
– När de multisjuka patienterna bollas mellan äldreomsorg, primärvård och sjukhus är det ingen som tar ansvar för helheten och ingen har överblick över den totala läkemedelsbehandlingen.
– Medicinsk behandling har alltför mycket kommit att handla om att skriva ut medicin, fast det lika väl kan handla om att ta bort medicin eller helt enkelt avstå från viss medicinering.
Ytterst handlar det om patientsäkerhet, där var och en som arbetar inom hälso- och sjukvården tar sitt ansvar, men där också vårdgivarna har ett ansvar för organisation, kompetens och informationsöverföring. Enligt Inger Nordin Olsson behövs det attitydförändringar i hela vårdkedjan med tydligare riktlinjer och engagemang.
– All behandling måste omprövas och utvärderas fortlöpande för att anpassas till den enskilde och de förändringar i hälsa och funktion som är en del av åldrandet. Målet kan inte bara vara att patienterna ska leva längre, det måste också vara att de ska må bättre.
För mer information, kontakta Inger Nordin Olsson, 075-247 45 26 eller inger.nordin-olsson@socialstyrelsen.se
I genomsnitt har utrikes födda från de nya EU-länderna något lägre månadsinkomst än infödda svenskar, men detta gäller framför allt dem på de lägre inkomstnivåerna. För de som har högavlönat jobb gäller det motsatta.
Studien visar dock också att utrikes födda från de nya EU-länderna generellt sett klarar sig sämre när det gäller inkomster och yrkesposition än utrikes födda från de övriga EU-länderna. De klarar sig dock bättre än utrikes födda med utomeuropeiskt ursprung.
– Vår studie visar på en komplex bild, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi. Resultaten pekar mot att det finns hinder på den svenska arbetsmarknaden, som gör det svårt för utrikes födda från de nya EU-länderna att nå högre positioner i arbetslivet. Det som är spännande är att se att de utrikes födda som lyckas forcera dessa hinder faktiskt klarar sig mycket bra och att de då ofta har höga inkomster, avslutar han.
Mer information
Mats Hammarstedt: http://lnu.se/lnuc/linnaeus-university-centre-for-labor-market-and-discrimination-studies/personal/mats-hammarstedt
Lina Andersson: http://lnu.se/lnuc/linnaeus-university-centre-for-labor-market-and-discrimination-studies/personal/lina-andersson
Linnaeus University Centre for Labour Market Studies
Docent Gun Lidestav, SLU Umeå, är huvudkoordinator för Baltic Landscape-projektet:
– Vi har ett starkt konsortium och vi ser alla fram emot det spännande samarbete som vi har framför oss.
Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU Umeå har beviljats ca 30 miljoner kr i EU-stöd från Östersjöprogrammet för projektet “The Baltic Landscape in change – innovative approaches towards sustainable forested landscapes” som löper från årsskiftet fram till slutet av juni 2014.
Den 7 februari är det start för projektet med ett kick-off möte under fyra dagar i Kristianstad. Där deltar representanter från sju länder samt för International Model Forest Network.
Skogsstyrelsen är mötesarrangör och en av de svenska partnerna i projektet med koordinatorsansvar för två delar. Tre områden/landskap i Sverige berörs av projektet: Vilhelmina, Bergslagen och Helge Å.
– Jag är otroligt glad för att vi nu kommer igång. Vi har ett starkt konsortium och vi ser alla fram emot det spännande samarbete som vi har framför oss, säger Gun Lidestav, projektets huvudkoordinator.
– När anspråken och förväntningarna på varor och tjänster från skogen och landskapet ökar, finns en uppenbar risk för en icke hållbar utveckling av hur naturresurserna används. Därför behövs innovativa lösningar på hur anspråk och markanvändningskonflikter kan hanteras på landskapsnivå. Genom Baltic Landscape-projektet vill vi visa på goda konkreta exempel på hur det kan göras. Samarbete med andra aktörer i Östersjöområdet är därför en del av arbetssättet. Men vi behöver också utveckla en djupare förståelse för befintliga förutsättningar och framtida utmaningar.
Det långsiktiga målet med projektet är att utveckla former för styrning och nyttjande av skogliga landskap med hänsyn till både lokala, nationella och globala intressen. Ett nätverk av Baltic Landscapes (med 10 områden) i Östersjöområdet kommer att byggas upp, baserat på nära partnerskap och aktiviteter som tacklar de utmaningar som en hållbar utveckling kräver.
För mer information:
Docent Gun Lidestav, gun.lidestav@slu.se, mobil 070- 264 21 01
Allt större resurser läggs ner på läkemedelsforskning i världen, men det kommer fram allt färre läkemedel. Produktiviteten i branschen sjunker samtidigt som influensapandemierna och ”gamla” infektionssjukdomar som exempelvis tbc och malaria blir ett allt större hot mot mänskligheten. Områden där läkemedelsbolagen idag knappt lägger ner någon kraft alls. Diabetes är ännu en sjukdom som blir allt vanligare och där det behövs mycket mera forskning.
Thomas Hedner är professor i klinisk farmakologi, han har byggt upp centrum för medicinskt entreprenörskap vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och nu också på djupet studerat hur innovationsprocesserna ser ut i de stora läkemedelsbolagen. Nyligen försvarade han en doktorsavhandling i ämnet innovation och entreprenörskap på Linköpings universitet.
– Det är behoven som måste få styra. Med öppen innovation får vi lägre kostnader och också större möjligheter till lönsamhet, men för det behövs nya finansieringssystem och nya sätt att tänka, säger han.
Han vill se ett större inslag av entreprenörskap, större öppenhet och nya affärsmodeller inom läkemedelsindustrin.
Ett scenario kan vara att små innovativa forskningsbolag växer fram, som snabbt kan haka på nya upptäckter och trender, och som sedan gör en så kallad exit genom att lämna över till något av de stora bolagen för att snabbare få ut medicinen på marknaden.
Lägg också större tyngd på innovation och entreprenörskap i utbildningen på de medicinska fakulteterna för att öka intresset bland de unga, är ett av hans råd.
Det som kallas Big Pharma står nu under ett stort förändringstryck och Thomas Hedner är optimist – öppenheten kommer att öka i den annars så slutna och patentfixerade läkemedelsindustrin.
Läs mer om Thomas Hedners avhandling
Läkemedelsindustrin behöver öppen innovation
Kontakt: Professor Thomas Hedner, thomas.hedner@gu.se, +46 705 205 199
NetPort.Karlshamn har under fem år drivit projekt som syftar till att utveckla och utreda olika aspekter av vägavgifter på uppdrag av Trafikverket och andra myndigheter.
Idag tecknas ett samarbetsavtal mellan NetPort.Karlshamn och Blekinge Tekniska Högskola (BTH) om 4 miljoner kronor under åren 2012-2014. Dessa pengar ska investeras i utveckling av transportrelaterade mobila IT-lösningar.
NetPort.Karlshamn har under fem år drivit projekt som syftar till att utveckla och utreda olika aspekter av vägavgifter på uppdrag av Trafikverket och andra myndigheter.
Tanken med detta samarbetsavtal är att pengarna ska utveckla forskningen som har sin bas i Karlshamn, vilket bidrar till ett av NetPorts mål, som handlar om att etablera en innovationsmiljö inom Intelligenta transportsysytem (ITS) på NetPort Science Park i Karlshamn.
Detta enligt ny forskning från Karolinska Institutet som publiceras i vetenskapstidskriften International Journal of Cardiology.
– Vår förhoppning är att anti-PC ska kunna användas vid behandling efter en hjärtinfarkt i form av injektioner av dessa antikroppar, säger professor Johan Frostegård, som lett studien vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Hjärtinfarkt orsakas huvudsakligen av något som i dagligt tal kallas åderförkalkning, då så kallade plack bildas i blodkärlens väggar, och som visat sig vara en inflammatorisk sjukdom. I åderförkalkningsplacken finns rikligt med modifierat och oxiderat så kallat dåligt kolesterol, LDL (low-density lipoprotein), som man även skulle kunna beskriva som härsket fett. Dessutom finns det rikligt med döda celler. Problem uppstår när kroppen inte klarar av att rensa bort dessa skadliga ämnen i åderförkalkningsplacken. Om placken sedan brister kan man få en blodpropp eller hjärtinfarkt.
Antikroppar bildas som försvar mot sådant som kroppen uppfattar som farligt. Det kan vara bakterier, men även döda celler som behöver tas om hand. Forskargruppen bakom den nu publicerade studien har i tidigare arbeten visat att det finns naturligt förekommande antikroppar – anti-PC – mot fettämnet fosforylkolin (PC), som bland annat förekommer i det dåliga LDL-kolesterolet samt på döda celler. Forskarnas hypotes är att för låga nivåer av anti-PC kan vara en bidragande orsak till åderförkalkning och andra inflammatoriska sjukdomar.
I sin studie i International Journal of Cardiology visar de nu att patienter som har låga nivåer av anti-PC i samband med akut hjärtinfarkt och svårkontrollerad, instabil kärlkramp löper ökad risk att drabbas av komplikationer och förtidig död. Risken att dö var mer än fördubblad hos hjärtpatienter med låga nivåer av anti-PC. Även risken att få nya hjärtinfarkter eller andra komplikationer var klart förhöjd.
I studien ingick 1185 patienter som sökte sjukhusvård för akut hjärtkärlsjukdom vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg under perioden september 1995 till mars 2001. De blodprov som låg till grund för analyserna i studien togs inom 24 timmar efter att patienterna anlänt till sjukhuset.
Resultaten talar enligt Johan Frostegård för att anti-PC kan ha skyddande effekt mot hjärtkärlsjukdom, genom att hämma inflammation och celldöd. Sedan tidigare arbetar hans forskargrupp med att utveckla immunologisk behandling mot åderförkalkningsplack, som siktar in sig på fettämnet fosforylkolin genom att utnyttja anti-PC. Arbetet sker delvis genom ett företag inom ramen för Karolinska Institutets innovationssystem och patent för modellen finns.
– Detta med immunologisk behandling vid hjärtkärlsjukdom är helt klart en svensk specialitet. Andra svenska forskare driver linjen att det är apolipoprotein B, ett äggviteämne och en viktig beståndsdel i LDL, som man bör vaccinera mot. Men det ena behöver inte utesluta det andra utan man skulle kunna tänka sig en kombination, något som vi nu också ska testa, säger Johan Frostegård.
I den aktuella studien har även bland andra professor Kenneth Caidahl och professor Ulf de Faire vid Karolinska Institutet samt forskare från Sahlgrenska Akademin haft en viktig del i arbetet. Projektet är en del av EU-konsortiet CVDIMMUNE, som leds av Johan Frostegård.
Publikation: “IgM-phosphorylcholine autoantibodies and outcome in acute coronary syndromes”, Kenneth Caidahl, Marianne Hartford, Thomas Karlsson, Johan Herlitz, Knut Petersson,
Ulf de Faire & Johan Frostegård, International Journal of Cardiology, online 3 February 2012, doi: doi.org/10.1016/j.ijcard.2012.01.018.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Professor Johan Frostegård
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-524 871 41 eller 070-735 23 82
E-post: Johan.Frostegard@ki.se
”Kvantmikrofonen” är en detektor som baseras på en enelektrontransistor – alltså en transistor där strömmen leds med en elektron i taget. De ljudvågor som forskarna har studerat löper över ytan på ett kristallchip, och påminner till utseendet om de vågor som bildas på en slät vattenyta när man kastar i en liten sten. Våglängden på ljudet är bara tre mikrometer, men detektorn är ännu mindre, och kan snabbt mäta ljudvågorna som passerar på ytan.
På kristallen har forskarna tillverkat en tre millimeter lång ekokammare, och trots att ljudhastigheten är tio gånger högre på kristallytan än i luft kan man med detektorn se hur akustiska pulser reflekteras fram och tillbaka mellan ekokammarens väggar – och därmed belägga att det är ljudsignalen som detekteras.
Detektorn kan mäta vågor vars höjd är några få procent av radien hos en proton, nivåer så låga att ljud kan uppföra sig enligt kvantmekanikens lagar snarare än den klassiska mekanikens, ungefär på samma sätt som ljus.
– Experimentet är gjort på klassiska akustiska vågor, men det visar att vi har de förutsättningar som krävs för att börja studera riktig kvant-akustik, och det har ingen tidigare gett sig på, berättar Martin Gustafsson, doktorand och artikelns huvudförfattare.
Förutom att ljudnivån är extremt låg har vågorna för hög tonhöjd för att kunna höras: Frekvensen är nästan 1 gigahertz, alltså 21 oktaver högre än ettstrukna A. Den nya detektorn är världens hittills känsligaste för så höga ljudfrekvenser.
Läs artikeln i Nature Physics
Författare till artikeln är Martin Gustafsson, Göran Johansson och Per Delsing från Chalmers Tekniska Högskola, och Paulo Santos från Paul Drude-institutet i Berlin, Tyskland. Martin Gustafsson kommer att försvara sin doktorsavhandling i april.
För mer information, kontakta
Martin Gustafsson, 070-745 9955, martin.gustafsson@chalmers.se
Göran Johansson, 073-060 7338, goran.l.johansson@chalmers.se
Per Delsing, 070-308 8317, per.delsing@chalmers.se
– Det känns idag mer angeläget än någonsin att lyfta fram den kompetens som finns när det gäller att vårda äldre, säger Helle Wijk, universitetslektor och docent i vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin och Högskolan Väst.
Fördjupad kunskap om äldres upplevelser av att vara bärare av sjukhussjuka. Problematiken kring äldre och undernäring. Säkrare metoder för korrekt smärtbehandling av äldre. Det är några exempel på studier som genomförts vid Sahlgrenska akademin inom ramen för den nätbaserade specialistutbildningen för sjuksköterskor inom äldrevården.
Trettioen sjuksköterskor från södra Sverige tar nu som första kull examen från specialistutbildningen, och kan återgå till nya och tidigare arbeten med nya kunskaper och idéer till förändringar. Två av dem är Therese Haggren och Carina Gårdshage, som studerat hur äldre patienter upplever att drabbas av sjukhussjuka (MRSA).
–Vår studie visade att många äldre upplever ett stort lidande i samband med MRSA smitta, inte först och främst på grund av infektionen i sig, utan på grund av omgivningens attityder och bemötande. Det finns ett stort informationsbehov inom äldrevården, och där specialistsjuksköterskor ha en viktig roll i kunskapsspridningen om hur bakterien sprids och kan stoppas vilket kan bidra till ett ökat välbefinnande och en värdig vård för äldre patienter.
Utbildningsprojektet Vård av äldre ger en magisterexamen i omvårdnad på avancerad nivå och en specialistexamen inom vård av äldre och har arrangerats i samverkan mellan Göteborgs universitet, Högskolan Väst, Hälsohögskolan i Jönköping, Högskolan Kristianstad, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.
Kontaktinformation
För frågor om utbildningsprojektet:
Helle Wijk, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Högskolan Väst
0733 70 34 62
helle.wijk@fhs.gu.se
Förändringsprojekt och kontaktuppgifter
Äldres upplevelser av att vara bärare av sjukhussjuka
Kontakt: Carina Gårdshage, zinna.gardshage@hotmail.com, 0708 88 21 34
Therese Haggren, therersehaggren@hotmail.com , 0735 397733
När människan är i fokus och inte diagnosen
Kontakt: Marie-Louise Lövgren, anettelov@live.se , 0707 72 03 09
Smärta hos äldre
Kontakt: Annika Jogbäck, olsson.annika@yahoo.se
Hur man förebygger fall, trycksår och undernäring
Kontakt: Christina Eriksson, thompajan@swipnet.se, 0768 121192
Ny modell förbättrar vårdrelationen
Kontakt: Bahman Panahi, panahibahman@hotmail.com, 0762 68 43 34
En forskare från Göteborgs universitet ska delta i en forskningsexpedition med den nya koreanska isbrytaren ARAON till Antarktis. Under sju veckor ska forskaren undersöka hur havsvattnet påverkar smältningen av Antarktis inlandsis. Expeditionen ingår i det svenska Antarktisforskningsprogrammet SWEDARP 2011/12.
I mitten av januari går Christian Stranne, doktorand vid Göteborgs universitet, ombord på den koreanska isbrytaren ARAON för att delta i en forskningsexpedition till Antarktis. Expeditionen är ett unikt svenskt-koreanskt samarbete, där forskarna delar på datan de samlar in om hur havsvattnet runt den frusna kontinenten påverkar smältningen av Antarktis inlandsis.
Inlandsisarna på Antarktis byggs varje år på av nederbörd, men is exporteras också bort av glaciärer som långsamt rör sig ner mot havet. Där bildas flytande glaciärtungor, så kallade is-shelfer, som kan vara uppemot 1 000 meter tjocka. Senare års observationer har visat att is-shelferna i Västantarktis blir ca 5 meter tunnare per år. Dessutom har man upptäckt att glaciärerna rör sig snabbare än tidigare, och som ett resultat blir även inlandsisen tunnare närmast kusten.
I detta projekt skall forskarna studera cirkulationen av varmare vattenmassa in i Amundsenhavet, ett ganska grunt område beläget utanför några av de Västantarktiska is-shelferna.
– Avsmältningen beror sannolikt på inströmning av varmt vatten på havsbotten. Eftersom den största delen av den västantarktiska ismassan har en botten som ligger under havsytan finns en risk att hela kontinenten kollapsar om ismassorna fortsätter att smälta. Om glaciärerna kollapsar skulle havsvattennivån stiga med 5–6 meter, konstaterar Anna Wåhlin, projektets svenska forskningsledare.
Forskarna planerar att sätta ut tre instrument som kontinuerligt mäter salt, temperatur och ström. Dessa lämnas kvar i vattnet under två år för att ge en bild av hur årstidscykeln ser ut, speciellt under vintersäsongen då inga fartyg kan nå området. Dessutom ska man plocka upp och samla in data från svenska mätbojar som redan finns på plats. Dessa placerades i Amundsenhavet för ett år sedan med hjälp av den svenska isbrytaren Oden, vars planerade Antarktisexpedition ställdes in denna säsong då fartyget istället ska bryta is i Bottenviken. Tack vare samarbete mellan Polarforskningssekretariatet, koreanska KOPRI (Korea Polar Research Institute) och Göteborgs universitet kom det svenska forskningsprojektet med på denna expedition.
Vi är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som har till uppgift att främja förutsättningarna för och samordna svensk forskning och utveckling i polarområdena. Sedan december 2010 ingår även Abisko naturvetenskapliga station i vår organisation.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet:
Docent Anna Wåhlin
Telefon: 031-786 28 66
E-post: anna.wahlin@gvc.gu.se
Doktorand Christian Stranne
Telefon: 031-786 28 74
Mobil: 070-647 61 54
E-post: christian.stranne@gvc.gu.se
Professor Göran Björk
Telefon: 031-786 28 58
E-post: gobj@gvc.gu.se
Docent Lars Arneborg
Telefon: 031-786 28 86
E-post: laar@gvc.gu.se
Polarforskningssekretariatet:Informatör Jan-Ola Olofsson, Telefon: 08-673 97 31, Mobil: 070-570 18 88, E-post: jan-ola.olofsson@polar.se
