Snytbaggar kan döda en stor del av nyplanterade träd på ett hygge. Men det går att öka plantornas eget försvar, visar en avhandling från SLU.
Snytbaggen lockas till färska hyggen för att föröka sig och lägga ägg i stubbarna. När larverna utvecklats till vuxna skalbaggar gnager de på nyplanterade granar och tallar. Det här är ett stort problem för skogsbruket eftersom en stor del av plantorna kan dö efter skalbaggens framfart.
Därför söker forskare efter metoder som kan skydda plantorna. Ett lovande sätt är att öka deras eget försvar, visar en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Nya metoder testas
Doktoranden Kristina Berggren Nieto och forskarkollegor har testat två olika metoder för att skydda plantor mot snytbaggarnas angrepp.
De har sprejat granplantor med växthormonet metyljasmonat, som förkortas MeJA. Det fungerar som en nödsignal i växten när den attackeras av en insekt, och då aktiveras det egna försvaret.
Forskarna har också använt granplantor som klonats på labb med en metod som kallas somatisk embryogenes, SE.
– Vi fick väldigt spännande resultat. Kombinationen av SE och MeJA visade sig vara ett kraftfullt verktyg mot snytbaggar. De blev mindre attackerade och läkte dessutom skador snabbare, säger Kristina Berggren Nieto.
Snytbaggen kalasar gärna på nyplanterad skog. Här ses den i förstoring. Bild: Gilles San Martin/Wikimedia commons, CC BY-SA 2.0
Smaken uppskattas inte
Forskarna har även gjort fältförsök utanför Tierp i Uppland. Det visade att efter tre år hade bara drygt 30 procent av SE-plantorna, som även sprejats med växthormonet, dött. Det kan jämföras med att 97 procent av helt obehandlade plantor dog redan första säsongen.
Snytbaggarnas beteende har även studerats på labb. När snytbaggarna fick välja föredrog de plantor som inte hade behandlats med metyljasmonat.
– Framför allt verkade det vara smaken på plantan som avgjorde om snytbaggen valde den eller inte. De tog en smakbit för att se om den smakade bra innan de slutligen bestämde sig för att fortsätta äta, säger Kristina Berggren Nieto.
Studien ger däremot inte några säkra svar på frågan varför snytbaggar inte tycks gilla de klonade plantorna.
– Eftersom snytbaggar äter granbark verkar de faktiskt gilla vissa av de kemiska substanser i kådan som är giftiga för många andra organismer. Om dessa föreningar inte finns där kommer de att tycka mindre om barken. Kanske SE-plantor innehåller mindre av de specifika föreningar som de gillar men det måste undersökas mer.
Lovande försvarsmetod
Enligt Kristina Berggren Nieto är dock det viktigaste resultatet att kombinationen av SE och MeJA är ett lovande sätt att öka plantornas försvar. Hon lyfter samtidigt fram vikten av alternativa skogsbruksmetoder med en mix av arter och träd i olika åldrar.
– För en orsak till att vi får problem med snytbaggarna är att hygget erbjuder väldigt många stubbar där de kan föröka sig och väldigt många plantor av tall eller gran som de kan äta, säger hon.
Utlandsfödda patienter är mindre benägna att delta i hjärtskola, som ingår i rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Men om tolkstöd finns ökar deltagandet, visar en studie vid Linköpings universitet.
I Sverige erbjuds alla som drabbats av en hjärtinfarkt att delta i så kallad hjärtskola. Patientutbildningens syfte är att förhindra återfall i hjärtinfarkt.
Tidigare forskning har visat att hjärtskola har positiva effekter och förknippas med att deltagarna lever längre. I utbildningen får patienterna lära sig om hur livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling kan minska risken för ytterligare hjärt-kärlsjukdom.
– En stor del av att förebygga återfall i hjärtinfarkt handlar om att förändra sin livsstil. Vi vet att livsstilsförändringar är svårt och att kommunikation är en viktig del i den processen, vilket kan göra det svårare för den som inte behärskar språket, säger Joakim Alfredsson, hjärtläkare vid Linköpings universitetssjukhus och biträdande professor vid Linköpings universitet.
Tolken underlättar samtal
I Sverige är drygt var femte person utlandsfödd och många behöver stöd av en tolk för att förstå svenska språket. En tolk kan också fungera som en slags kulturell ambassadör och vara en brygga mellan patienten och vårdpersonalen. Tidigare studier har även visat patienter som inte erbjuds tolk generellt har längre vårdtider och fler återinläggningar.
Forskare har nu undersökt hur många hjärtmottagningar som erbjöd professionell tolk och hur deltagandet i hjärtskola ser ut. I studien följdes 8 300 patienter som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt mellan november 2015 och oktober 2016.
– En tredjedel av mottagningarna erbjöd inte professionell tolk, och det förvånade mig. Det kan ha förändrats sedan år 2016 – det vet vi inte – men budskapet om betydelsen av tillgång till professionell tolk är detsamma, säger hjärtläkaren och forskaren Sammy Zwackman vid Linköpings universitet.
Studien visade också skillnader när det gäller deltagande i hjärtskola. Bland utlandsfödda som fått en hjärtinfarkt deltog en av tre personer i utbildningen. Bland patienter som var födda i Sverige deltog hälften.
På sjukhus som erbjöd tolk vid läkarbesök var dock deltagandet bland utlandsfödda högre. Där deltog cirka 36 procent av hjärtpatienterna, jämfört med drygt 27 procent på sjukhus som inte erbjöd tolk.
Positivt för rehabilitering
Enligt forskarna hade hjärtskola en positiv effekt för att nå behandlingsmål för patienterna, oavsett bakgrund. Målen handlar till exempel om bättre värden för blodtryck och LDL-kolesterol. Andra mål är att sluta röka och delta i fysisk träning som en del i hjärtrehabiliteringen.
– Vår slutsats är att sjukvården alltid ska eftersträva att erbjuda en professionell tolk. Det verkar som att tillgång till tolk gör att utrikesfödda deltar mer i hjärtskola, och den utbildningen i sin tur verkar ge lika bra effekt för utlandsfödda som för svenskfödda, säger Sammy Zwackman och fortsätter:
– En viktig aspekt här är att vården ska vara jämlik och fungera bra för alla.
I studien användes en enkät som besvarades av alla 78 mottagningar i Sverige som arbetar med rehabilitering efter hjärtinfarkt. Drygt 8 300 personer som vårdats på sjukhus för hjärtinfarkt mellan november 2015 och oktober 2016 följdes genom det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART.
Av dessa var nästan var femte person, eller 20 procent, födda utomlands, vilket speglar befolkningssammansättningen i landet.
De flesta svenskar lägger mycket tid på medier − mest populärt är att titta på rörlig bild och strömmad tv. Men även sociala medier står högt i kurs och Tiktok lockar allt fler yngre. Årets Mediebarometer visar också att förtroendet för public service är högt.
En vanlig dag lägger vi ungefär sju timmar på olika medier. Det innebär att tiden som används för mediekonsumtion under 2023 ligger kvar på de rekordhöga nivåerna som uppmättes under pandemiåren. Det visar den årliga Mediebarometern som tas fram av Göteborgs universitet.
Rörligt och public service
Bland olika slags medier är rörlig bild mest populärt. En genomsnittlig dag tittade nio av tio svenskar på rörlig bild i någon form under 2023. Vanligast var att titta på strömmad tv.
Något färre, drygt åtta av tio, använde sociala medier. Bland sociala medier-plattformarna är Facebook och Instagram mest populära. Yngre användare föredrar dock Snapchat och Tiktok.
Public service-bolagen SVT och SR är de nyhetsmedier som används mest av den svenska befolkningen, visar undersökningen.
− Att så många tar del av nyheter från public servicemedierna hänger samman med det höga förtroendet. Vi ser också från andra länder att räckvidden och förtroendet för public service går hand i hand, säger Jonas Ohlsson, föreståndare för Nordicom som är ett centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet.
Mediekonsumtionen i siffror
51 procent av befolkningen tog del av nyheter via SVT en vanlig dag. 41 procent tog del av nyheter från SR. Det kan jämföras med 33 procent konsumerade nyheter via en morgontidning.
Netflix och SVT Play är de mest använda strömmingstjänsterna för rörlig bild och når långt fler än övriga strömningstjänster på den svenska marknaden.
66 procent av befolkningen tog del av dagstidning en genomsnittlig dag 2023. Allra flest läsare har morgontidningarna.
Åtta av tio svenskar använder sociala medier.
Lite sämre för dagspress
Under pandemin fick dagspressen ett uppsving och andelen hushåll som prenumererade på en digital morgontidning ökade. Under 2023 märks dock en liten minskning av andelen digitala prenumeranter, från 42 till 40 procent. Prenumerationer på papperstidningar minskade också något.
− 2023 var ett år då hushållen fick mindre pengar över, samtidigt var det ett år med jämförelsevis färre stora nyhetshändelser − detta bör ha bidragit till att andelen prenumeranter minskade något. Men Sverige är fortfarande ett av de länder där störst andel betalar för digitala nyheter, säger Tobias Lindberg, medieforskare vid Nordicom vid Göteborgs universitet.
Mediebarometern är en årlig frågeundersökning av den svenska befolkningens tillgång till, och användning av, olika typer av medier. Undersökningen har genomförts sedan 1979. Resultaten i 2023 års undersökning bygger på svar från omkring 6 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 9 till 85 år.
Mediebarometern genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet på uppdrag av Kulturdepartementet. Undersökningen genomförs i samverkan med Bonnier News, Göteborgs-Posten, Mediemyndigheten, Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Datainsamlingen har genomförts av Indikator – Institutet för kvalitetsindikatorer.
I låginkomstländer kan tillgången på elektriciteten vara begränsad. En lösning kan bli ett nytt hållbart batteri som utvecklats av forskare i Sverige.
I många låginkomstländer används idag solceller, men när solen går ner tidigt vid ekvatorn tar elektriciteten slut.
För att förbättra tillgången på el har forskare vid Linköpings universitet, Chalmers och Karlstad universitet utvecklat ett effektivt batteri som baseras på zink och lignin.
– Så även om vår batteriteknik har något lägre prestanda än dyra litiumjonbatterier hoppas vi att den på sikt ska kunna erbjuda en lösning för de hushållen och företagen, säger Reverant Crispin, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet.
Kan användas 8000 gånger
Batteriet har en energitäthet som motsvarar blybatterier – men utan det giftiga blyet. Batterier är stabilt och kan användas över 8000 gånger. Laddningen räcker i cirka en vecka. Det är betydligt längre än andra liknande zinkbaserade batterier som laddas ur på bara några timmar.
Batterier som är baserade på zinkfinns redan på marknaden, främst som engångsbatterier. Men de väntas komplettera, och i vissa fall ersätta, litiumjonbatterier på sikt.
– Litiumjonbatterier är bra när de hanteras rätt. Men de kan vara explosiva, de är krångliga att återvinna och en del av utvinningen av vissa ämnen som kobolt är väldigt problematisk ur både miljö- och humanrättsynpunkt. Då är att vårt batteri är ett hållbart alternativ när energitäthet inte är avgörande, säger Ziyauddin Khan som är forskare vid Linköpings universitet.
Billigt med zink och lignin
Problemen med zinkbatterier har varit dålig beständighet eftersom zink reagerar med vattnet i batteriets elektrolytlösning. Reaktionen leder till utveckling av vätgas och att zinken får en annorlunda struktur, något som gör batteriet i princip obrukbart.
För att stabilisera zinkenanvänds en elektrolyt med kaliumakrylbaserat salt, WiPSE. Linköpingsforskarna har nu kunnat visa att när WiPSE används i ett batteri med zink och lignin blir stabiliteten väldigt hög.
– Både zink och lignin är superbilligt och batteriet är enkelt återvinningsbart. Och räknar du på kostnaden per användningscykel blir det ett extremt billigt batteri jämför med litiumjon- eller blybatterier, säger Ziyauddin Khan.
I dagsläget är batterierna, som utvecklats i ett labb, små. Men forskarna menar att de går att göra stora batterier, ungefär som ett bilbatteri eftersom lignin och zink är billigt och finns i stora mängder. Men för massproduktion krävs att ett företag tar över.
Nu kan proteiner i enskilda celler kartläggas och studeras mer i detalj, något som kan få betydelse för forskning om cancer. Det har blivit möjligt genom en ny teknik som utvecklats vid Karolinska institutet.
Tidigare har forskare bara kunnat studera ett begränsat antal proteiner i enskilda celler med hjälp av flödescytometri. Men en ny teknik som kallas molekylär pixelering går ett steg längre, skriver Karolinska institutet.
Hundratals proteiner kan mätas
Nu kan hundratals proteiner mätas och analyseras samtidigt. Det går även att få en mer detaljerad bild av hur de fördelas i cellens membran, det vill säga cellens skyddande yta. Det blir också möjligt att se hur proteinerna interagerar med varandra.
Det här är viktigt eftersom proteiner spelar en avgörande roll i cellers funktion.
– Genom att förstå hur proteiner beter sig i enskilda celler kan vi bättre studera sjukdomar som cancer och immunsystemets reaktioner. Dessutom kan vi använda tekniken för att utvärdera nya läkemedel som påverkar proteinernas fördelning, säger Petter Brodin som är professor vid Karolinska institutet och fortsätter:
– Ingen annan har tidigare rapporterat en likartad teknologi och därför är detta så unikt.
Underlättar forskning om sjukdomar
Nästa steg är att använda molekylär pixelering i forskning om cancer, immunsystemet och andra processer där proteinfördelningen förändras över tid.
– Detta är spännande eftersom det kommer att öppna upp helt nya möjligheter inom enkelcellsanalys och bidra till vår förståelse av biologiska processer, säger Petter Brodin.
Tekniken har utvecklats av KI-forskare i samarbete med Pixelgen Technologies.
Flickor umgås med varandra och pojkar bildar en egen grupp. Men konsekvensen av uppdelningen blir en tuffare stämning. Det här riskerar att leda till mer mobbning, enligt forskning vid Högskolan i Gävle.
När pojkar och flickor delar upp sig i grupper ökar problemen med grovt språk och mobbning. Det visar en fallstudie som gjorts av forskare vid Högskolan i Gävle.
– Klimatet blev sämre bland både pojkar och flickor. En förklaring är att machokulturen förstärks, säger Silvia Edling, professor i didaktik.
I studien har forskare intervjuat elever på mellanstadiet, men även lärare, kuratorer, vaktmästare och annan personal på tre olika skolor.
Statistik visar att fler flickor än pojkar blivit utsatta för mobbning. Kränkningarna varierar dock mellan de tre skolorna. Men gemensamt för alla är att elever och personal upplever att flickor och pojkar allt oftare delar in sig i grupper.
Enligt forskaren Silvia Edling visar intervjuerna överlag en skarp klyfta mellan flickor och pojkar.
– Uppdelningen gör det svårt för pojkar att visa mjuka värden och för flickor att komma in på pojkarnas arena. Pojkar upplever att de inte får leka med flicksaker och flickor att de inte kan uttrycker sig som pojkar utan att det sticker ut och att de blir retade för det, säger hon.
Tuffare stämning och grövre språk
Personal och elever vittnar om att uppdelningen ger en tuffare stämning. Språket har blivit grövre och våld samt trakasserier har ökat. Studien visar också att det skapas en slags ordning där pojkar och flickor upprätthåller könsuppdelningen.
– Intervjuerna vittnar om att det här tycks komma ur ett hårdare samhällsklimat, men också ur ett ökat inflytande bland föräldrarna. Det finns en konservativ trend nu i samhället som bidrar till att pojkar och flickor umgås var för sig, säger Guadalupe Francia, professor i pedagogik.
Rädsla för föräldrars reaktioner
Men studien visar också att det finns en stor kunskap och kompetens kring mobbning bland personalen. Både elever och lärare framhåller vikten av att vuxna är synliga och griper in konsekvent. Men för att det ska fungera i praktiken måste stödet från rektorerna finnas där, menar forskarna.
– Det finns en utbredd rädsla för hur föräldrar kommer att reagera om anmälningar görs, vilket gör att vissa problem sopas under mattan. Det finns också en oro för att rektorerna inte agerar. Detta kan göra att problemen på golvet fortsätter, säger Silvia Edling.
Tjejer utsatta för nätmobbning
Ett annat resultat i studien är att flickor tycks särskilt utsatta på sociala medier utanför skolan. Det här behöver uppmärksammas mer i skolan.
– Vi behöver lära oss mer om sociala mediers betydelse och hur man ska hantera dem för att komma åt den mobbning som sker på nätet, säger Silvia Edling.
Tidigare studier visar att mobbningen bland pojkar ofta är mer synlig i form av fysiskt våld, medan den är mer subtil och svårupptäckt bland flickorna. Personalen på de tre skolorna önskar därför mer kunskap om trakasserier bland flickor.
Kvinnliga enhetschefer förväntas komma ihåg födelsedagar och vara empatiska. Män i motsvarande roll betraktas som mer kompetenta men saknar samtidigt stöd. En avhandling från Linköpings universitet visar hur könsroller påverkar lärande och utveckling inom äldreomsorgen.
Alla enhetschefer inom äldreomsorgen har samma press på sig att klara en god verksamhet inom givna ekonomiska ramar, men det finns ändå avgörande skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Det konstaterar forskaren Karin Wastesson i en avhandling i pedagogik vid Linköpings universitet.
Kön spelar roll
Hon har tittat närmare på enhetschefernas förutsättningar att lära och utveckla sig i sitt dagliga arbete. Totalt intervjuades 40 personer inom två kommunala och två privata äldreomsorgsorganisationer. De flesta var chefer inom hemtjänst eller särskilt boende. En slutsats är att kön spelar roll.
Män hade visserligen en fördel genom att de mer självklart betraktades som kompetenta chefer av sina medarbetare, men i sin chefsroll var de mer ensamma. Medan de kvinnliga cheferna hade likställda kvinnliga kollegor att diskutera förtroligt med, fick männen oftast söka hjälp hos en högre chef eller de egna medarbetarna.
– Men det går ju inte att hitta en kompis bland medarbetarna på samma sätt, även om man kan samarbeta. Då kan det också bidra till att männen slutar, säger Karin Wastesson.
Balansgång i chefsrollen
Intervjuerna visar även att kvinnliga chefer ofta förutsätter att männen bara tar jobbet som enhetschef som en språngbräda till en vidare karriär. Det ledde till sämre motivation att lära känna dem närmare. Därför borde arbetsgivaren ta ett större ansvar för att chefer får mötas i olika konstellationer för att utbyta erfarenheter, menar Karin Wastesson.
Kvinnorna å sin sida är tvungna att gå balansgång mellan chefsidealet och bilden av hur en kvinna ska vara. Det kan till exempel handla om att ha koll på födelsedagar och bjuda på geléhallon på alla hjärtans dag, som en av cheferna uttryckte under intervjuerna. Det här resulterar i ett svåruppnåeligt ideal, som i annan forskning beskrivits som ”den robusta femininiteten”.
–Det är ju att man ska vara lite av en matriark. Att man ska var hård och rättvis, men empatisk samtidigt. Det är ett sorts machoideal för kvinnor, säger Karin Wastesson.
De motstridiga kraven ökar kvinnliga chefers arbetsbörda och tar mycket energi. Som en följd minskar tiden för lärande och utveckling. Det är därför en del av förklaringen till den förhållandevis stora chefsomsättningen och antalet sjukskrivna inom äldreomsorgen, enligt Karin Wastesson.
Goda exempel förs inte vidare
Men könsroller påverkar inte bara individens möjligheter, utan även hela organisationens förmåga att utvecklas.
De intervjuade cheferna vittnar om att de brukar anpassa direktiv uppifrån så att det passar den egna verksamheten, och så länge de håller budget är det ingen högre upp som bryr sig. Samtidigt kan de också på eget initiativ hålla distans till högre chefer för att värna om sitt eget handlingsutrymme.
En konsekvens blir att demokratiskt fattade beslut kanske inte genomförs som det var tänkt. En annan följd är att både misstag och smarta lösningar tenderar att stanna på enheten utan att spridas vidare.
– Det finns ett ointresse och man värderar inte den här kvinnligt kodade verksamheten. Hade de högre cheferna lyssnat mer hade det kanske inneburit att man behövt tillföra mer resurser, engagemang och tid. Det finns enhetschefer som påtalar den här könsdimensionen ganska tydligt. Men de säger att när de ställer krav, då uppfattas de som bitchiga, inte som pålästa eller som experter, säger Karin Wastesson.
Forskare har tagit fram en AI-baserad metod för att kartlägga skogsmark i Sverige. Målet är att bevara värdefull natur och underlätta hållbart skogsbruk.
Ett forskarlag har använt artificiell intelligens för att bättre analysera skogsområden med höga naturvärden i Sverige.
Resultatet är en interaktiv detaljerad kartläggning med upplösning på en hektar, där ytan kan värderas på en skala mellan 0 till hundra.
I arbetet har forskare från Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Norges Inlandsuniversitet och Polska vetenskapsakademin deltagit.
Lång insamling av data
Totalt omfattar kartan 22 miljoner hektarytor där minst 50 procent skog finns. Modellen har tagits fram med hjälp av maskininlärning och baseras på öppna datakällor på bestånds- och landskapsnivå.
– Sverige har en lång historia av att samla olika data om skogslandskap. Många av dessa data är fritt tillgängliga. Samtidigt är stora datamängder lättare att modellera idag tack vare framsteg som gjorts inom programmering, beräkningskapacitet och maskininlärning, säger Bengt Gunnar Jonsson som är forskare vid Mittuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Viktigt för landskapsplanering
Forskarna lyfter fram att den här typen av planeringsverktyg är mycket viktigt för arbetet med biologisk mångfald, ekosystemtjänster och ett hållbart skogsbruk.
– Kartläggningen ger viktig information om skogar som har bevarandevärde, skogar som kan vara aktuella för restaurering och skogar som är lämplig för hållbart skogsbruk, säger forskaren Johan Svensson vid SLU och fortsätter:
– Detta kommer att vara ett viktigt beslutsunderlag för hållbar landskapsplanering i Sverige där ett fortsatt skogsbruk måste balanseras bättre med andra intressen och anspråk.
Modell för många aktörer
Modellen har diskuterats med representanter för skogsbolag, länsstyrelser, Skogsstyrelsen och miljöorganisationer.
– Det behövs mer och bättre kunskap om skogens och skogslandskapen. Vi vill att kartläggningen och modellen ska kunna användas av många och dessa möten har hjälpt oss att hitta styrkor och begränsningar, samt att identifiera nya utvecklingsmöjligheter och tillämpningar, säger forskaren Grzegorz Mikusiński vid SLU.
Modellen är generell och kan därför även användas i andra länder, om träningsdata finns.
En jordliknande exoplanet har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Observationerna har gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb.
40 ljusår bort från vårt eget solsystem ligger en exoplanet med namnet 55 Cancri e. Stenplaneten kretsar 65 gånger närmare sin stjärna än jorden kring solen. Det resulterar i att ett år bara är 17 timmar långt. Närheten till stjärnan innebär att dagstemperaturen blir så hög att ytan smälter och förmodligen bildar en jättelik ocean av lava.
Atmosfären runt planeter som kretsar nära sin stjärna påverkas starkt av stjärnvind, ett flöde av gas från en stjärnas övre atmosfär. Det har därför spekulerats i att atmosfären runt 55 Cancri e kanske helt eroderats, vilket skulle lämna planeten utan atmosfär.
Men nu visar nya observationer med James Webb-teleskopet att planeten troligen har en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid.
– Existensen av en atmosfär visar att den aktivt måste återbildas, kanske genom aktiv vulkanism driven av planetens närhet till stjärnan. Utan återbildning visar modeller nämligen att atmosfären inte skulle överleva särskilt länge, säger astronomen Alexis Brandeker vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Svårt att studera exoplaneten
Studier av atmosfären hos den avlägsna exoplaneten är utmanande till och med för det avancerade teleskopet.
Planeten går inte att se direkt, men med hjälp av teleskopet har en internationell forskargrupp undersökt det infraröda ljuset som kommer från den del av planeten som är vänd mot sin stjärna. Detta gjordes genom observationer av en händelse som kallas ockultation, vilket inträffar när planeten passerar bakom stjärnan.
Genom att jämföra skillnaden i ljus mellan när planeten är bakom stjärnan och när den är precis bredvid, går det att räkna ut hur mycket av ljuset som kommer från planeten.
Atmosfär med stor variation
Parallellt med dessa observationer studerar forskare vid Stockholms universitet hur atmosfären runt exoplaneten varierar med tiden. Det görs genom att observera fyra ockultationer utspridda över ett halvår.
– Observationerna visar att atmosfären runt 55 Cancri e är oväntat aktiv, med en otrolig variabilitet som är svårförklarad. Om det beror på väder så är det extremare än vad vi sett någonstans i universum, säger Alexis Brandeker.
Kunskap om hur atmosfärer beter sig utanför vårt eget solsystem är viktigt av flera skäl.
– Bättre förståelse för hur atmosfärer beter sig hos exoplaneter ger oss mer robusta modeller för klimatutveckling och vilken typ av planeter vi kan förvänta oss att atmosfärer bildas på. Detta har också astrobiologiska konsekvenser, då studiet av atmosfärer är ett sätt att söka efter liv över astronomiska avstånd, säger Alexis Brandeker vid Stockholms universitet.
Utsläpp från fartyg med så kallade skrubbrar gör stor skada i Östersjön, enligt forskare bakom en studie. Utsläppen orsakar samhällskostnader till miljardbelopp, samtidigt som branschen tjänar pengar på att driva fartyg med billig tjockolja i stället för renare bränsle.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med så kallade skrubbrar ökat. Enligt en studie från Chalmers som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön. Idag räknar forskare med att antalet fartyg med skrubberteknik har fyrdubblats.
En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för att minska luftutsläpp av avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja. Men problemet är att havsvattnet som används i processen bland annat tar upp svavel från avgaserna. Föroreningarna följer med när skrubbervattnet pumpas ut i havet, med försurning som följd.
En skrubber är ett slags reningssystem för avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja. Havsvatten pumpas upp och sprejas över avgaserna, vilket gör att utsläppen av svavelföreningar inte når luften. Fartygen följer därmed de krav som infördes av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, år 2020.
Men ett problem är att vattnet tar upp både svavlet från avgaserna, med kraftig försurning som följd, och föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan ofta direkt ut i havet.
Tvättvattnet bidrar också till utsläpp av cancerframkallande PAH:er, polycykliska aromatiska kolväten.
Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med skrubbrar ökat. Globalt rör det sig om ungefär 5 000 fartyg, vilket motsvarar runt fem procent av den totala fartygsflottan.
En tidigare studie har visat att mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten årligen släpps ut i Östersjön av fartyg med skrubberrening.
– Vi ser en tydlig intressekonflikt, där privata ekonomiska intressen uppnås på bekostnad av den marina miljön i ett av världens mest känsliga hav, säger Anna Lunde Hermansson, forskare vid Chalmers tekniska högskola.
Försämring av marina ekosystem
I en ny studie har forskare räknat på externa kostnader för skrubberutsläppen, men också kostnader för fartygen som investerat i tekniken.
När det gäller försämringen av marina ekosystem visar studien att skrubbervatten-utsläpp mellan åren 2014 och 2022 totalt sett har orsakat samhällsekonomiska kostnader på över 680 miljoner euro, det vill säga över sju miljarder svenska kronor.
De mångmiljonbelopp som går åt för att sanera tjockolja efter grundstötta fartyg, som exempelvis Marco Polo vid Blekinges kust i höstas, finns inte med i beräkningarna.
– Om inte skrubbrarna funnits skulle inga fartyg alls ha tillåtits använda detta smutsiga bränsle. Därför är skrubberfrågan högst angelägen för att driva sjöfarten mot lägre miljöbelastning, säger Anna Lunde Hermansson.
Restriktioner i flera länder
När det gäller fartygsekonomin räknade forskarna på kostnaderna för att installera och underhålla skrubbersystemen, samt på de kostnadsbesparingar företagen kunde göra genom att driva fartygen med billigare och smutsigare bränsle i form av tjockolja. Alternativet hade varit ett dyrare bränsle med lägre svavelinnehåll.
Enligt beräkningarna har majoriteten av flottan som investerat i skrubbrar fått tillbaka sitt satsade kapital. Det innebär att branschen nu tjänar mångmiljardbelopp på att driva fartyg med billig tjockolja i stället för renare bränsle, menar forskarna.
– Från industrins håll framhålls det ofta att rederierna inte ska straffas för att de i god tro investerat i teknik som skulle lösa problemet med svavelutsläpp i luften. Våra beräkningar visar att investeringarna redan är avskrivna och att det därför inte är ett hållbart argument, säger Anna Lunde Hermansson.
Förbud i flera länder
Nyligen har Danmark beslutat att förbjuda utsläpp av skrubbervatten i så kallat territorialvatten, inom tolv sjömil från kusten. Ett flertal länder, till exempel Tyskland, Frankrike, Portugal, Turkiet och Kina, har också beslutat om nationella förbud eller restriktioner.
I Sverige finns idag inget generellt förbud, även om vissa hamnar förbjudit utsläpp av skrubbervatten inom sitt område.
– Vi hoppas nu att frågan ska få prioritet även i den svenska riksdagen. Det här är en lågt hängande frukt för hur vi kan minska vår negativa påverkan på den livsviktiga marina miljön, säger Anna Lunde Hermansson.
Klimatförändringar och torra somrar kan hota tillgången på vatten. Men problemen kan lindras av ett billigt sätt att rena avloppsvatten som till och med skulle kunna drickas, visar en avhandling.
– Jag blev förvånad över att vi nådde så hög vattenkvalitet med en relativt enkel och kort reningsprocess, säger forskaren Maria Takman.
Idag hämtas vårt dricksvatten från grundvatten, sjöar och vattendrag. Men under torra somrar riskerar källorna att sina, något som bland annat kan hota skördarna.
Avloppsvatten renas i nuläget bara så pass mycket att miljön det släpps ut i skyddas. Vanligast är att det skickas ut i havet, sjöar eller floder. Men det skulle kunna renas ytterligare för att kunna användas för bevattning – och till och med att dricka. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
– Det är faktiskt ett mycket dyrare alternativ att avsalta havsvatten, eftersom saltjonerna är så små och svåra att filtrera bort. Molekylerna i avloppsvatten är större. Därför är det relevant att börja se avloppsvatten som en resurs, säger Maria Takman som doktorerat inom vattenförsörjnings- och avloppsteknik vid Lunds tekniska högskola.
Skärpt EU-direktiv
Det förekommer att avloppsvatten återanvänds i en del länder med torka. Men kunskapen om effektiva reningsmetoder är ändå begränsad, enligt forskaren Maria Takman.
Men allt snabbare klimatförändringar kan ändra på situationen och inom EU kommer snart ett nytt avloppsdirektiv. Enligt det ska återanvändning av avloppsvatten främjas. Stora reningsverk ska även rena bort organiska mikroföroreningar, till exempel läkemedel.
Billigare metod fungerar bra
Den vanligaste tekniken för att producera dricksvatten från avloppsvatten är omvänd osmos, som kan liknas vid ett tajt filter. Men metoden är dyr och energikrävande.
Maria Takman har, tillsammans med Österlen VA, i stället utvärderat en betydligt billigare metod i ett reningsverk utanför Kivik i Skåne.
Först renas avloppsvattnet med en membran-bioreaktor följt av granulerat aktivt kol. Som ett sista steg har vattnet desinficerats med ultraviolett ljus i ett labb på Lunds universitet.
Renades från skadliga ämnen
Två studier har analyserat vad som blev kvar av hundratals kemikalier och mikroorganismer som bakterier. Resultatet var över förväntan, enligt Maria Takman.
– Mina resultat visar att vi fick bort nästan alla de skadliga ämnena vi analyserade. Förenklat kan man säga att aktivt kol tar bort kemikalier medan UV-ljuset oskadliggör mikrober, säger hon och fortsätter:
– Det visar att ett reningsverk som enbart är tänkt att rena avloppsvatten faktiskt skulle kunna klara alla gränsvärden för dricksvattenkvalitet med hjälp av en förhållandevis enkel extra process.
Låga halter läkemedelsrester
Avhandlingen visar även att halterna av läkemedel var låga.
– Men eftersom det saknas gränsvärden för läkemedel, som förekommer i högre koncentrationer i avloppsvatten jämfört med i grundvatten och sjövatten, kan vi inte säkert säga hur låga koncentrationerna behöver vara. Tyvärr hade vi inte möjlighet att analysera virus.
Förhoppningen är det renade avloppsvattnet i ett första steg ska kunna användas till en vattenkiosk, där tankbilar kan hämta vatten till parker eller åkrar.
– En ytterligare förhoppning är att det görs utredningar för lämpliga gränsvärden på fler föroreningar, så att vi säkert vet att vattnet kan användas, säger Maria Takman.
Äldre med kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av en demenssjukdom. Risken är särskilt stor hos personer som begått allvarliga brott och suttit i fängelse.
En avhandling i psykologi vid Örebro universitet har undersökt hur en kriminell livsstil påverkar hälsan på sikt.
Forskaren Carmen Solares Canal har utgått från registerdata om personer som är äldre än 50 år. Hon har även samlat in uppgifter om domar och hälsa. Totalt rör det sig om drygt 3,5 miljoner personer, varav 800 000 personer med kriminell bakgrund.
Det visade sig att äldre som begått grova brott, blivit dömda flera gånger eller fått långa fängelsestraff har betydligt högre risk att drabbas av både demens och kognitiv svikt.
– Troligen beror det på att personer som begår allvarliga brott oftast har levt under svåra omständigheter. Deras fysiska och psykiska hälsa är oftast sämre än hos den övriga befolkningen och utbildningsnivån är låg. Alla dessa faktorer ökar risken för att utveckla demens senare i livet, säger Carmen Solares Canal vid Örebro universitet.
Arv och miljö påverkar
I en delstudie har hon undersökt hur gener och familjerelaterade miljöfaktorer påverkar kopplingen mellan demenssjukdom och beteenden som kriminalitet, drogmissbruk och aggressivitet.
– Vi kunde visa att släktingar till personer med kriminell bakgrund löper en högre risk att utveckla demens. Det gäller föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och farbröder.
Enligt avhandlingen är dock risken påtagligt högre för föräldrar.
– Den ökade risken för demenssjukdomar påverkas av en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer i hemmet, samt hälsa och psykosociala problem under livets lopp, säger Carmen Solares Canal.
Hälsoproblem är vanligare
Hennes studier visar också att äldre kriminella överlag drabbas av flera hälsoproblem jämfört med andra äldre. Det handlar bland annat om alkohol- och drogmissbruk, depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, stroke och cancer.
– Det ger oss en ökad förståelse för hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre. Kunskapen kan också användas för att utveckla olika förebyggande strategier inom den offentliga sektorn och kan vara till nytta för alla som arbetar med äldre som har ett brottsligt förflutet, säger Carmen Solares Canal.
En avhandling visar hur tandlossning, parodontit, skulle kunna upptäckas tidigare. Dessutom kan en god bakterie bli vapen mot de skadliga bakterier som orsakar sjukdomen.
Parodontit är en inflammation i tandköttet som oftast orsakas av att bakterier samlas runt tänderna. Det kan leda till att benen i käken bryts ned och tänderna lossnar. Hälften av den vuxna befolkningen har parodontit i olika stadier.
– Tandlossning länkas också till en rad andra sjukdomar som alzheimer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, säger Anna Svärd som är forskare inom biomedicin vid Örebro universitet.
Det är alltså viktigt att upptäcka och behandla sjukdomen i tid. För att ställa diagnos krävs idag undersökning och röntgen. Behandlingen, som ofta är livslång, består i att ta bort plack och tandsten.
Guld i små mängder
Det finns ett behov av att hitta nya metoder för att kunna diagnostisera parodontit snabbt. I en studie, som ingår i en avhandling, har Anna Svärd använt nanopartiklar av guld.
– Jag visar att nanopartiklarna av guld kan känna av små mängder av bakterier som är en vanlig orsak till parodontit. Den metoden kan alltså vara ett sätt att upptäcka sjukdomen i god tid, säger Anna Svärd.
God bakterie bekämpar skadlig
I en annan studie har hon undersökt hur en peptid från den goda bakterien Lactobacillus plantarum kan påverka en annan bakterie, Porphyromonas gingivalis, som är en vanlig orsak till parodontit.
– Studien visar att en särskild form av denna goda bakterie trasar sönder höljet till bakterien som orsakar tandlossning. Resultatet tyder på att det finns förutsättningar för att kunna utveckla en ny behandlingsmetod, säger Anna Svärd.
En ny AI-baserad metod kan snabbt identifiera giftiga kemikalier genom att bedöma molekylernas struktur. Det här kan bidra till bättre kontroll av den växande mängden kemikalier i samhället och minska djurförsök, enligt forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet.
Idag finns en omfattande användning av kemikalier både inom hushåll och industriella processer. Många av kemikalierna når vattendrag och ekosystem. Ett exempel är ämnesgruppen PFAS, som bland annat förekommer i brandskum och många konsumentprodukter som återfunnits i både grund- och dricksvatten.
Kemikalier orsakar i förlängningen en mängd negativa effekter hos både människor och andra organismer.
Dessa problem uppstår trots omfattande regleringar för kemikalier och krav på tidskrävande laboratorietester som ofta innebär djurförsök. Nya kemikalier tas dessutom fram i snabb takt, och en stor utmaning är att tidigt avgöra vilka som är så giftiga för människor eller miljön att användningen måste begränsas.
Ny metod för snabb bedömning
Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet har nu utvecklat en metod som förenklar identifieringen av giftiga kemikalier. Metoden gör det möjligt att bedöma molekyler snabbt och kostnadseffektivt med hjälp av artificiell intelligens, AI.
– Med vår metod går det att bedöma om ett ämne är giftigt enbart utifrån dess kemiska struktur. Vi har utvecklat och förfinat metoden genom analyser av omfattande information från laboratorietester som gjorts tidigare. Den stora mängden data gör att metoden kan användas för kemikalier som ännu inte testats, säger Mikael Gustavsson, forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet.
För att hålla jämna steg med alla kemikalier som omger oss behövs nya metoder, enligt forskarna.
–Det finns idag fler än 100 000 kemikalier på marknaden, men bara en liten andel har en klarlagd giftighet för människor och miljön. Att bedöma och testa alla sorters kemikalier med dagens system är därför inte realistiskt. Vi ser att vår metod kan vara ett nytt alternativ, säger forskaren Erik Kristiansson vid Chalmers och Göteborgs universitet.
Med hjälp av artificiell intelligens kan forskarna bedöma om kemikalier är giftiga eller inte, enbart utifrån deras molekylstruktur. Illustration: Chalmers
Forskarna har jämfört sin metod med tre befintliga beräkningsverktyg som ofta används idag. De konstaterar att den nya metoden både har högre träffsäkerhet och bredare användningsområde.
– Den typen av AI som vi använder bygger på avancerade metoder för djupinlärning. Den blir kraftfullare ju mer data från experiment den får tillgång till, och kommer att kunna ge betydligt bättre beräkningsbaserade system för att förutsäga giftigheten hos kemikalier. Redan nu presterar vår metod väl så bra som dagens verktyg, säger Erik Kristiansson.
Kan ersätta labbtester
Forskarnas bedömning är att AI-system kommer att kunna ersätta laboratorietester allt mer.
– Det skulle innebära att antalet djurförsök kan minska, liksom kostnaderna för testning. Möjligheten till snabb förhandsgranskning av molekyler kan göra det lättare att utveckla nya och säkrare kemikalier, bland annat för att ersätta befintliga ämnen som är giftiga. Vi tror därför att AI-baserade metoder kan vara till stor hjälp för att undvika negativ kemikaliepåverkan på människor och ekosystem i framtiden, säger Erik Kristiansson.
Enligt forskarna kan metoden bli mycket användbar inom miljöforskningen, liksom hos myndigheter och företag som använder eller utvecklar nya kemikalier. De har därför gjort metoden öppen och tillgänglig för alla.
Mer om: den nya AI-metoden
Metoden baseras på så kallade transformerare, en AI-modell för djupinlärning som från början utvecklades för språkbehandling. Transformerare används till exempel i Chat GPT.
Transformerare kan identifiera egenskaper hos molekylers struktur som orsakar giftighet, på ett mer sofistikerat sätt än vad som tidigare varit möjligt.
Med hjälp av denna information kan molekylens giftighet sedan förutsägas av ett så kallat djupt neuralt nätverk. Neurala nätverk och transformerare tillhör den typ av AI som förbättrar sig själv hela tiden genom att använda träningsdata – i det här fallet stora mängder data från tidigare laboratorietester av tusentals olika kemikaliers effekter på olika djur och växter.
Trötthet, stress, värk, bristfälliga cyklar och lösa föremål i bilar. En ny forskningsstudie har granskat arbetsmiljö och säkerhet när hantverkare och omsorgspersonal reser i tjänsten.
Det är väl känt att att yrkesförare har en utmanande arbetsmiljö med trötthet, stress och långa arbetsdagar. Den mesta forskningen har dock gjorts på lastbilsförare och bussförare, som omfattas av regleringar av kör- och vilotider.
Nu har forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, velat öka kunskapen om andra grupper som också reser mycket i tjänsten. I tre olika studier har risker och säkerhet undersökts bland personal inom hemtjänst och hemsjukvård samt hantverkare.
Hantverkare reser längre sträckor
Rapporten visar att hantverkare generellt reser längre jämfört med omsorgspersonal. De reser däremot vid färre tillfällen och kör oftare för fort.
30 procent av hantverkarna i studierna uppgav att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar. Lika många hade ont i nedre delen av ryggen. Mer än var tredje fick otillräckligt med sömn.
64 procent av hantverkarnas bilar hade möjlighet till säker förankring, men i flertalet bilar fanns ändå lösa föremål som kunde utgöra trafikfara, visar rapporten.
– Den bristande lastförankringen är ett resultat som sticker ut. Även om det finns möjlighet till säker förankring är det många som inte bryr sig om det, säger forskningschef Anna Anund vid VTI.
Mer stress bland omsorgspersonal
Bland omsorgspersonalen fanns större problem med stress och sömnighet jämfört med hantverkarna. Nästan hälften uppgav att de led av värk eller muskelspänningar. Många hade också värk i nedre delen av ryggen. 58 procent uppgav att de får för lite sömn. Mer än var femte studiedeltagare hade fått kämpa för att hålla sig vaken minst två till fyra gånger den senaste månaden.
– Det är ett resultat som sticker ut även om det inte är lika höga värden som vi sett i tidigare undersökningar för bussförare, säger Anna Anund.
Få använder cykelhjälm
Bland omsorgsanställda som cyklar i tjänsten använder bara 30 procent ofta, eller ganska ofta, hjälm. Orsaken kan till exempel vara att arbetsgivaren inte tillhandahåller hjälmar eller att man inte vill dela hjälm med andra. De cyklar som används har ofta brister när det gäller till exempel bromsar eller reflexer.
Rapporten mynnar ut i en rad rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön och trafiksäkerheten för båda grupperna. Det gäller både förbättrad kompetens, inköp och underhåll av cyklar och elcyklar, inköp och utrustning av motorfordon, lastning och förankring samt förtydligat arbetsmiljöansvar.
– För chefer är det väldigt viktigt att beakta arbetsmiljön och se resorna som en del av arbetet. Det är också viktigt att ta hänsyn till körtiden i schemaläggningen, säger Anna Anund.
Totalt har över 2000 personer inom yrkesgrupperna hantverkare eller omsorgspersonal, deltagit i tre olika typer av studier. Data har samlats in med gps avseende var, när och hur personalen i de olika grupperna körde.
Grupperna har svarat på frågor i en enkät. Forskarna har även gjort djupintervjuer med ett urval personer.
Det här visar rapporten som undersökt de olika yrkesgruppernas resor:
Hantverkare
30 procent uppgav att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, 30 procent att de har ont i nedre delen av ryggen, 37 procent att de får otillräckligt med sömn och 15 procent att de fått kämpa för att hålla sig vakna minst 2-4 gånger den senaste månaden.
Omsorgspersonal
49 procent uppgav att de led av värk eller muskelspänningar, 46 procent att de hade värk i nedre delen av ryggen och 58 procent att de upplevde att de får för lite sömn. 23 procent hade fått kämpa för att hålla sig vakna minst 2-4 gånger den senaste månaden.
Kanske kändes det som att vintern var ovanligt seg i år, men vårens första blommor visar sig ändå tidigare än förr. I år har dock snö i norr sinkat tidiga arter som tussilago, blåsippa och sälg. Det visar resultat från medborgarforskningen Vårkollen.
Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga personer rapporterat in under Valborgshelgen.
Med hjälp av observationerna ges en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i olika delar av landet vid samma tidpunkt varje år. Forskarna kan därför se om – och hur – vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.
I år har vårspanarnas rapporter dubblerats, uppger forskarna. Observationer har strömmat in från nästan 2000 platser.
– Vi hoppas så klart att detta bidrar till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska botaniska föreningen som genomför Vårkollen i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Tidigare lövsprickning
Motsvarande mätningar för 150 år sedan visade att björkarnas lövsprickning startade strax efter Valborg, men då i allra sydligaste delarna av Skåne. Vårkollen visar att det numera är normalt att lövsprickningen når ända upp till Mälardalen vid första maj. Dit har lövsprickningen nått även i år.
– Vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter tidigarelagts ett par veckor sedan 1873. Vi vet att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen, vilket innebär att många fler svenskar än tidigare numera kan njuta av vårblommorna kring Valborgshelgen, säger Ola Langvall, forskare vid SLU.
Flera vårtecken märks även längre norrut jämfört med förr. Den historiska databasen visar att sälg och vitsippa brukade stå i blom i hela Götaland och större delen av Sveland vid Valborg. Numera går gränsen cirka tio mil längre norrut.
Blåsippor.
Fler resultat från Vårkollen
Hägg
Under tidigare perioder började häggen blomma i mitten av maj i sydligaste Skåne, men vissa år har den även börjat blomma tidigt i Svealand. Under årets Valborgshelg fanns däremot bara rapporter om hägg i Skåne.
Tussilago och blåsippor
Tidiga arter som tussilago, blåsippa och sälg började blomma tidigt i år, men i stora delar av Norrland har blomningen stoppats av mycket snö som fortfarande ligger kvar.
Vårkollen visar också att de tidiga arterna fortfarande blommar i stora delar av landet. Under år då våren kommer extra tidigt brukar de ha hunnit blomma över i södra Sverige.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
