Forskare har identifierat en viktig molekyl som hjälper bakterier att överleva den fientliga miljön inuti kroppen. När de tog bort molekylen i tester på möss ledde det till betydligt högre överlevnadsnivåer. Upptäckten öppnar för nya behandlingsstrategier mot långvariga bakterieinfektioner.
Människokroppen är en mycket stressig plats för bakterier. Under infektion attackerar immunförsvaret, näringsämnen är knappa och bakterierna exponeras för gallsalter, syror och värme.
Trots det lyckas vissa bakterier klara sig länge i kroppen och ihållande bakterieinfektioner utgör en stor utmaning inom sjukvården. Bakterier kan finnas kvar i kroppen långt efter att de akuta symtomen avtar, de undviker immunförsvaret och överlever antibiotikabehandling. Vid sjukdomar som tuberkulos leder detta till återfall och försvårar behandlingen.
Med hjälp av en modell av en tarmbakterie har forskarna vid Umeå universitet visat att molekylen RfaH är avgörande för att en bakteriell infektion blir ihållande.
– Vi har upptäckt hur RfaH hjälper bakterier att hantera den stressen genom att aktivera rätt överlevnadsgener vid rätt tidpunkt, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi och Icelab vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Tog bort RfaH – bakteriernas långvariga förmåga minskade kraftigt
Många bakteriella gener är arrangerade i en följd av besläktade gener, så kallade operoner, vilka tillsammans reglerar genuttrycket på ett koordinerat sätt. RfaH säkerställer att bakterier kan producera ytstrukturer, utsöndra gifter och motstå stress från kroppens försvar.
– RfaH fungerar som en slags ”molekylär livvakt” och ser till att transkriptionen – steget där DNA kopieras till en budbärarmolekyl som styr proteinproduktionen – fullföljs till slutet. Proteinet hoppar på transkriptionsmaskineriet och hjälper det att hålla sig på rätt spår så att hela genuppsättningen läses av. Detta gör RfaH till en anti-terminator – det förhindrar att transkriptionen avbryts i förtid, förklarar Kemal Avican.
– När vi tog bort RfaH minskade bakteriernas förmåga att etablera en långvarig infektion dramatiskt.
Högre överlevnad i tester på möss
Forskarna såg att RfaH-produktionen ökar just när bakterier behöver det som mest – i sena tillväxtstadier och när förhållandena i kroppen blir ogästvänliga.
I försök på möss var skillnaden tydlig: nästan alla djur blev infekterade med normala bakterier, men bara ungefär en av fem blev infekterad när bakterier saknade RfaH. Detta ledde till mycket högre överlevnadsnivåer bland mössen.
Enligt forskarna kan studiens resultat bana väg för nya strategier att angripa ihållande och svårbehandlade infektioner.
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro, men en ny avhandling visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation. I stället ligger ofta en obalans mellan vardagsaktiviteter som är energikrävande och de som är meningsfulla bakom stressen.
Försäkringskassans statistik har länge pekat ut högutbildade kvinnor med fler än tre barn som en riskgrupp för stressrelaterad ohälsa. En avhandling från Högskolan i Halmstad visar dock att sambandet är mer komplext än så.
– Det är inte hur många barn du har eller vilken utbildning du har som spelar störst roll. Det handlar om balansen mellan de aktiviteter som tar energi och de som fyller på. När återhämtningen uteblir ökar risken för stress och ohälsa, säger Louise Karlsson, doktorand vid Akademin för hälsa och välfärd på Högskolan i Halmstad, i ett pressmeddelande.
Studien visar att det framför allt är obalans i vardagens aktiviteter – snarare än sociodemografiska faktorer – som är kopplat till ohälsa. Personer med få aktiviteter som gav mening, gemenskap eller identitet löpte större risk att utveckla stressrelaterade besvär.
– Det handlar om att öka förståelsen för vilka aktiviteter som vi fyller vår vardag med och vilket värde de har. Gör jag det för att jag mår bra av det, och tycker att det är roligt, eller för att jag känner att jag måste? Den insikten kan vara avgörande för att hitta balans, säger Louise Karlsson.
”Flex-ability” – lyssna på sig själv och kunna kommunicera
För att förstå och bättre hantera vardagens krav introducerar Louise Karlsson begreppet ”flex-ability”. Det beskriver förmågan att växla fokus och anpassa sig när roller och omständigheter förändras.
Begreppet spänner över hela vardagen, inklusive jobb, och kan handla om att kunna säga nej när man känner att man har för mycket, be om hjälp, eller att välja en timmes återhämtning istället för att städa. Att lyssna på sig själv och vad man behöver, men också att ha förmågan att kunna kommunicera det till andra. Om man exempelvis går igenom någonting jobbigt i privatlivet är det viktigt att kunna berätta det för sin arbetsgivare och mötas med flexibilitet och hjälp med att få ihop vardagen och skapa möjlighet för återhämtning och meningsfullhet.
– Vi lever i en tid där roller och krav skiftar snabbt. Då behöver vi kunna anpassa oss och hitta balans i vardagen. Flex-ability är en resurs som kan utvecklas både individuellt och organisatoriskt, och som gör oss bättre rustade för att hantera livets komplexitet, säger Louise Karlsson.
Studien visar också att chefer har en central roll i medarbetares hälsa. Ett närvarande och lyhört ledarskap kan bidra till bättre balans i vardagen:
– En chef kan påverka mycket mer än man tror. När ledarskapet visar förståelse för medarbetares livssituation även utanför arbetet, och när man bygger en kultur av glädje, gemenskap och flexibilitet, ökar chanserna för balans.
Studiens resultat kan hjälpa patienter
Forskningen har gjorts i samarbete med Region Sörmland och Petri Olivius, forskningsdirektör, och Anna Ormegard, divisionschef för primärvården i Region Sörmland, tror att resultatet har stor potential att hjälpa många patienter i regionen.
– En sak som jag tycker är spännande är att Louise väver ihop arbetsliv och privatliv till en helhet, vilket många medarbetare kan känna igen sig i. Detta gäller ju inte minst då våra digitala möten har förenklat en förflyttning av arbetet till hemmet. Det är hoppfullt att hon inom begreppet ”flex-ability” har funnit en väg till hållbar balans i både arbets- och privatlivet, säger Petri Olivius.
En slutsats i avhandlingen är att hållbar hälsa kräver insatser på flera nivåer.
– Det är ett gemensamt ansvar som kräver insatser från individen, arbetsgruppen, organisationen och från samhället i stort. Om vi inte mår bra hemma, hur ska vi kunna må bra på jobbet – och tvärtom? Att förstå sambandet och arbeta med aktivitetsmönster och aktivitetsvärden är avgörande för en hållbar livsstil, säger Louise Karlsson.
Forskare har hittat samband mellan kemikalier som finns i till exempel stekpannor och funktionskläder och förändringar i barns hjärnor. Det visar en studie där forskarna följt barn vars mödrar exponerats under graviditeten.
PFAS är en grupp kemikalier som finns i många vardagsprodukter, som vattenavvisande kläder, smink och matförpackningar. De är mycket svårnedbrytbara och stannar länge i kroppen. Dessutom passerar de lätt från den gravida kvinnan till fostret via moderkakan, vilket innebär att även det ofödda barnet utsätts.
– Vår studie visar ett tydligt samband. Det är första gången man följer upp exponering för PFAS under graviditeten med en omfattande hjärnavbildning av barn flera år senare, säger Matej Orešič, professor vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
PFAS kan påverka barns utveckling
Forskarna fann samband mellan högre nivåer av PFAS hos gravida kvinnor och förändringar i både hjärnans struktur och kopplingarna mellan olika områden hos deras barn flera år senare.
– Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kemikalier kan påverka barns utveckling. Steg för steg får vi mer kunskap om hur olika miljöfaktorer samverkar och kan bidra till hälsoproblem, säger Tuulia Hyötyläinen, professor vid Örebro universitet.
Matej Orešič och Tuulia Hyötyläinen vid Örebro universitet forskar om hur miljöfaktorer påverkar immunsystemet, övervikt och hjärnans utveckling. Hälsan under livet påverkas av den samlade exponeringen för kemiska, biologiska och sociala faktorer (det som forskarna kallar exposomet).
Exponering under graviditet är särskilt känslig
PFAS är en grupp kemikalier som används i bland annat vattenavvisande material, textilier, brandskum och matförpackningar.
Exponering under just graviditet och tidig utveckling är särskilt känslig, eftersom hjärnan och andra organ då växer snabbt. Tidigare forskning har visat att PFAS kan påverka immunsystemet och misstänks även påverka metabolism, hormonbalans och hjärnans utveckling.
– Sammantaget visar forskningen att PFAS kan påverka hjärnans utveckling även när det handlar om låga nivåer. Det behövs mer forskning om hur kemikalier påverkar kognition och hjärnfunktion hos barn, vad som är orsakerna och vad det leder till, säger Tuulia Hyötyläinen.
Forskarnas tre råd
Forskarna påpekar att det finns individuella val som var och en kan göra i väntan på tydligare lagstiftning:
Ät gärna fisk, men undvik fisk från sjöar som är förorenade av PFAS. Det gäller ofta sjöar nära samhällen eller industrier. Din kommun kan berätta vilka sjöar du bör vara försiktig med. Ät mindre hämtmat i fett- och vattenavvisande pappförpackningar och undvik non-stick-produkter.
Undvik smink, tvål och skönhetsprodukter med PFAS. I innehållsförteckningen kan det stå PTFE, polytef, ”..perfluoro…” eller ”…polyfluoro…”.
PFAS finns ofta i funktionskläder och skor som är vattenavstötande/vattentäta och andas. Det finns vattenavstötande material, möbelöverdrag och liknande som inte innehåller PFAS. Begagnade kläder kan också bidra till mindre PFAS i naturen eftersom mest kemikalier släpps ut vid tillverkningen.
PFAS finns överallt – men i små mängder hemma
PFAS är en stor grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen. De finns i allt från stekpannor och regnkläder till brandskum och kosmetika.
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande.
Eftersom PFAS sprids lätt och stannar kvar länge i miljön har de hittats i vatten, mark, djur och människor över hela världen.
Flera PFAS-ämnen kan påverka hälsan – till exempel immunförsvar, lever och reproduktion – och därför vill EU införa en bred begränsning av hela gruppen.
Om du har produkter hemma som innehåller PFAS behöver du inte vara orolig, skriver Kemikalieinspektionen. De innehåller oftast mycket låga halter. Det är framför allt de som tillverkar PFAS-ämnen eller produkter som innehåller dem som riskerar att utsättas för skadliga nivåer.
Källa: Kemikalieinspektionen
Så här gjordes studien
Studien har gjorts tillsammans med forskare från Åbo universitet och Åbo universitetssjukhus och är en del av EU-projektet INITIALISE (Inflammation in human early life – targeting impacts on life-course health).
Studien baseras på FinnBrain Birth Cohort Study, som inrättades vid Åbo universitet (Finland) år 2011. Det är en långsiktig studie som följer tusentals barn och mödrar från graviditeten och framåt.
En del av barnen genomgick hjärnskanningar och det är dessa resultat som har jämförts med nivåerna av PFAS som uppmättes hos mödrarna under graviditeten.
En ny studie vid Karolinska institutet visar att upp till en tredjedel av patienter med långtidscovid utvecklar hjärtrytmrubbningen POTS. Majoriteten av de drabbade är kvinnor i yngre medelåldern.
Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom, POTS, innebär att hjärtat slår onormalt snabbt när man ändrar läge från liggande till stående. Hjärtat kan också slå snabbare än normalt i vila och vid ansträngning. Patienterna upplever att de är trötta och har koncentrationssvårigheter – symtom som även är vanliga vid postcovid.
Nu visar forskare vid Karolinska institutet att nära en tredjedel av patienter med svår postcovid har POTS, jämfört med under en procent av befolkningen före pandemin.
– Tidigare, mindre, studier har visat att det finns ett samband, men nu kan vi med säkerhet säga att POTS är ett mycket vanligt tillstånd hos patienter med postcovid. Det är värdefull kunskap för både vårdpersonal och patienter, säger Mikael Björnson, doktorand vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Flest kvinnor i yngre medelåldern
Studien, som enligt forskarna är den hittills största och mest detaljerade om sambandet mellan POTS och långtidscovid, omfattade 467 patienter med svår postcovid som inte vårdats på sjukhus. Majoriteten – 91 procent – var kvinnor i yngre medelåldern som varit friska och aktiva innan de drabbades av postcovid.
I genomsnitt tolv månader efter insjuknandet fick deltagarna göra fysiska tester och fylla i hälsoformulär. Patienter med tecken på POTS bedömdes även av en kardiolog efter ytterligare tester.
31 procent av deltagarna diagnosticerades med POTS, medan 27 procent hade symtom utan att uppfylla diagnoskriterierna. Resterande 42 procent visade inga tecken på tillståndet. Patienterna med diagnos hade betydligt högre hjärtfrekvens vid gångtester och rapporterade sämre hälsorelaterad livskvalitet.
Behandling finns
– Det är viktigt att veta att POTS kan upptäckas med billiga, enkla tester som finns tillgängliga på alla vårdnivåer. För de som får en diagnos finns behandlingar som kan lindra symtom och ge förbättrad livskvalitet, säger Judith Bruchfeld, docent vid Karolinska institutet och specialist i infektionssjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset.
Forskarna rekommenderar att postcovidpatienter som upplever kraftig pulsökning vid uppresning eller ansträngning, tillsammans med symtom som yrsel, hjärndimma och extrem trötthet, utreds för POTS.
När barn föds mycket för tidigt ställs familjen inför stora utmaningar och en helt ny vardag på sjukhus. En avhandling vid Uppsala universitet visar att förberedelserna inför hemgång ofta sker sent och med begränsat föräldrainflytande – något som kan påverka både trygghet och välmående.
Varje år föds omkring 1–1,5 procent av alla barn i Sverige mycket för tidigt, före graviditetsvecka 32. Vårdtiden på sjukhus kan sträcka sig från några veckor till flera månader. Trots medicinska framsteg möter dessa barn fortfarande stora utmaningar och behöver långsiktigt stöd för att utvecklas och må bra.
Föräldrarna hamnar ofta oväntat i en ny vardag på sjukhuset, där de successivt får ta ett större ansvar för barnets vård och förbereda sig för livet hemma – en process som har betydelse för hela familjens välbefinnande.
– Övergången från sjukhusvård till vård i hemmet är en känslig fas och ett gott stöd är betydelsefullt för hela familjens hälsa, säger Sofia Arwehed, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Sen förberedelse för hemgång
I en avhandling visar Sofia Arwehed att förberedelserna inför hemgång ofta sker sent och med begränsat inflytande från föräldrarna, något som kan påverka både trygghet och välbefinnande negativt.
I två delstudier har hon kartlagt hur arbetet med hemgång ser ut vid neonatalenheter i Sverige och övriga Norden, utifrån olika perspektiv.
– Resultaten visar att rutiner och kriterier för utskrivning varierar mellan nordiska neonatalenheter. I många fall påbörjas förberedelserna sent i vårdförloppet, vilket kan minska föräldrars delaktighet och upplevelse av trygghet. Svenska enheter lyfter fram sociala faktorer och språkliga barriärer som hinder för att kunna ta del av hemsjukvård, säger Sofia Arwehed.
Mer delaktighet för föräldrar
I en annan delstudie har föräldrar, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från neonatalenheterna i Gävle, Eskilstuna och Uppsala tillsammans, i så kallad samskapande forskning, analyserat vad som krävs för en trygg och tidig övergång till hemsjukvård.
Forskningen bidrar med ny kunskap om hur neonatalvården kan utvecklas för att bättre stödja familjer med mycket för tidigt födda barn. För en trygg övergång till hemmet lyfts flera viktiga faktorer fram: tidigare start av utskrivningsförberedelser, en tydligare struktur i processen och ökad delaktighet för föräldrarna.
Nytt verktyg ska ge stöd
Som en del av forskningen har föräldrar och vårdpersonal gemensamt tagit fram ett nytt stödverktyg: TO HOME (på svenska VÄGEN HEM). Verktyget ska underlätta en trygg och förutsägbar övergång till hemsjukvård genom att visualisera vårdresan, barnets utveckling och viktiga milstolpar. Det kan stärka föräldrars delaktighet i övergången, ge stöd i föräldrarollen och inge hopp under vårdtiden.
– Samskapande, där föräldrar och vårdpersonal utvecklar lösningar tillsammans, kan bli nyckeln till en tryggare hemgång. Vår nästa pilotstudie ska undersöka hur verktyget kan göra skillnad i praktiken, säger Sofia Arwehed.
Samhället förväntar sig att nyblivna mammor snabbt ska vara aktiva – men kroppen hänger inte alltid med. I en ny studie berättar kvinnor som drabbats av förlossningsbristningar om frustration och besvikelse när verkligheten inte stämmer med normen.
– Det finns en massa förväntningar på vem man ska vara när man fött barn. Du ska kunna gå med barnvagnen, du ska kunna bära ditt barn i bärsele. Du ska också snabbt komma igång med fysisk aktivitet och vara hälsosam, säger universitetslektor Lisa Guntram på Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande
Hon och en forskarkollega har djupintervjuat 30 kvinnor från hela Sverige om deras erfarenheter efter att ha fått andra gradens förlossningsbristningar. Syftet var att förstå hur samhällets normer och förväntningar påverkat kvinnornas upplevelser.
Vanligt problem efter förlossning
Andra gradens bristningar är mycket vanliga vid vaginala förlossningar. Men eftersom det länge saknats krav på att registrera den här typen av skador är statistiken bristfällig. Tidigare studier visar dock att mellan 37 och 78 procent av alla födande kvinnor drabbas.
Konsekvenserna kan vara urinläckage, smärta i bäckenbotten eller en känsla av vidhet vid samlag – symtom som kan påverka livskvaliteten och begränsa ett aktivt liv. Samtidigt har vården kritiserats för bristande uppföljning och behandling av sådana förlossningsskador.
De kvinnor som intervjuats i studien berättar om förväntningar på livet efter graviditeten och hur det sedan blev. Forskarna identifierade tre teman där normer och verklighet krockade.
Kroppen sätter stopp för aktiviteter
Det första temat handlar om bilden av det aktiva moderskapet. Förlossningsskadorna gjorde det svårt, eller omöjligt, att bära barnet eller gå barnvagnspromenader, något många sett fram emot. Kvinnorna upplevde också att det var svårt att leva upp till idealet om att snabbt återgå till träning och motion – eller till förväntningar kring hur sexlivet borde vara.
Samtidigt upplevde många kvinnor en osäkerhet kring vad som faktiskt var ett vårdbehov – och vad de förväntades acceptera. Den känslan förstärktes när andra i omgivningen verkade leva upp till förväntningarna utan problem.
Kan ge en känsla av misslyckande
Forskarna konstaterar att konflikten mellan hur kroppen förväntas fungera och hur den faktiskt fungerar kan skapa en känsla av skav, misslyckande och frustration.
Deras slutsats är att både vårdpersonal och beslutsfattare behöver bli mer medvetna om de normer som påverkar kvinnors upplevelser efter en förlossning. En ökad förståelse för hur patienterna upplever och beskriver sina besvär efter en förlossningsbristning skulle ge bättre förutsättningar att utveckla en vård som i dag är eftersatt.
– För att förstå kvinnornas situationoch varför de kanske inte alltid söker hjälp, måste sjukvården förstå det här större sammanhanget, säger Lisa Guntram.
Tidigare förbud mot vissa PFAS-ämnen har haft effekt, visar en ny studie. Halterna har minskat i Vänern, Vättern och Mälaren. Men trots förbättringen skulle fisk från alla tre sjöarna fortfarande överskrida de skärpta gränsvärden som nu diskuteras inom EU.
PFAS är miljögifter som innehåller fluor och kallas ofta för evighetskemikalier. De bryts ner extremt långsamt och samlas därför i naturen, djur och människor under lång tid. De mest kända ämnena inom gruppen är numera förbjudna internationellt – något som nu märks i miljön.
En studie från Naturhistoriska riksmuseet visar att PFAS-halterna i stora svenska sjöar generellt har minskat. I Vänern och Mälaren har nivåerna sjunkit sedan tidigt 2000-tal, och i Vättern sedan 2008.
Förbud har haft effekt
I Vättern ligger dock halten av PFOS – ett av de förbjudna PFAS-ämnena – fortfarande över gränsvärdet i EU:s vattendirektiv. Det beror till stor del på sjöns långsamma omsättning av vatten, vilket gör att kemikalierna stannar kvar längre.
Forskarna har analyserat PFAS i fisk, bland annat med prover från museets miljöprovbank. Detta har gjort det möjligt att följa utvecklingen tillbaka till 1970-talet.
− Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt, men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst, säger Suzanne Faxneld, forskare på enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.
Tuffare gränsvärden
Samtidigt diskuteras nu betydligt striktare gränsvärden för PFAS inom EU. Enligt studien skulle fisk från samtliga tre sjöar då hamna klart över de föreslagna nya nivåerna – troligen gäller detta för de flesta svenska vatten. Forskarna lyfter därför fram vikten av att redan nu börja anpassa sig till ett tuffare regelverk.
− Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena över huvud taget hamnar i miljön, till exempel genom att reglera PFAS, sanera förorenade områden och fortsätta arbetet med källspårning för att hitta äldre lokala utsläppsplatser, säger Suzanne Faxneld.
Studien har utförts på uppdrag av Vattenvårdsförbunden i Vänern, Vättern och Mälaren.
Många små barn i Sverige rör sig tillräckligt – men tillbringar mycket tid framför skärmar. En studie visar att redan vid 18 månaders ålder överskrids rekommendationerna för skärmtid.
Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har undersökt små barns fysiska aktivitet, stillasittande tid och skärmtid.
Studien omfattar drygt 1 800 barn som var 18 månader eller fyra år gamla, och är den första i sitt slag på ett nationellt urval av yngre barn.
Överskrider riktlinjer för skärmtid
Barnens aktiviteter och skärmvanor undersöktes med hjälp av accelerometer, rörelsemätare, och genom enkätsvar från föräldrarna. Resultaten visar att majoriteten av barn vid 18 månaders ålder och hälften av de fyraåriga barnen uppfyllde riktlinjerna för fysisk aktivitet.
– Glädjande nog rör sig många små barn tillräckligt, men skärmtiden är ett problem redan i tidig ålder, säger Gisela Nyberg, professor vid GIH, i ett pressmeddelande.
Nuvarande riktlinjer för skärmtid innebär att barn under två år inte bör använda digitala medier. Trots det visar studien att endast 22 procent av 18-månadersbarnen klarade riktlinjerna för skärmtid på vardagar – och ännu färre, 17 procent, på helgerna.
– Bland fyraåringarna var det 60 procent på vardagar och 28 procent på helgerna, säger Gisela Nyberg.
Skillnader mellan flickor och pojkar
Studien visar även skillnader beroende på kön och föräldrars utbildningsnivå. Fyraåriga flickor var mindre fysiskt aktiva än pojkar, medan skillnaderna var mindre bland de yngsta barnen.
Barn till högutbildade föräldrar deltog oftare i organiserade aktiviteter, använde aktiva färdsätt och hade generellt mindre skärmtid än barn till föräldrar med kortare utbildning.
– Det var tydliga skillnader i barnens fysiska aktivitet och skärmtid beroende på ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Detta visar på behovet av att ha tidiga, riktade insatser för att främja fysisk aktivitet och begränsa skärmtid, säger Gisela Nyberg.
Studien genomfördes mellan 2021 och 2024 inom ramen för Livsmedelsverkets kostundersökning Riksmaten småbarn.
– Det känns viktigt att kunna komplettera våra resultat om de små barnens matvanor med kunskap om hur mycket de rör på sig. Båda delar har stor betydelse för hälsan, säger Lotta Moraeus vid Livsmedelsverket.
Extrema temperaturer kan leda till allvarliga hälsoproblem och dödsfall, särskilt bland äldre och personer med underliggande sjukdomar. Nu visar en studie att det går att göra träffsäkra prognoser över dödlighet kopplade till värme och därmed skydda sårbara grupper.
Under somrarna 2022 och 2023 beräknas sammanlagt över 100 000 personer ha avlidit av värmerelaterade orsaker. För att skydda människor behövs mer pålitliga prognoser och effektiva varningssystem. Nu visar en studie att det går att förutspå värmerelaterade dödsfall i Europa.
Mer träffsäkra prognoser
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett prognossystem och även testat hur det fungerar.
− Vi testade det på Europas extremt varma somrar 2022 och 2023 och kunde då ställa prognoser ungefär en vecka i förväg. Tidigare har varningssystemen i stort sett bara baserats på temperaturer. Vårt prognossystem tar hänsyn både till meteorologiska data och hälsostatistik, vilket gör att vi på ett mer träffsäkert sätt kan förutsäga hur hetta kan påverka dödsfall, säger Emma Holmberg, forskare i meteorologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Hälsodata från hela Europa
För att uppskatta dödligheten utvecklade forskarna en statistisk modell baserad på temperatur- och dödlighetsdata från hela Europa.
Genom att beräkna sambandet mellan värme och dödlighet i enskilda distrikt kunde de ta hänsyn till regionala skillnader i klimat och befolkningens sårbarhet för värme. När modellen kombinerades med väderprognoser blev det möjligt att förutse värmerelaterad dödlighet.
Träffsäkra prognoser
I de flesta länderna fungerade prognoserna mycket bra när forskarna förutspådde dödlighet vid måttliga sommartemperaturer.
− Det är enklare att göra förutsägelser vid måttliga temperaturer. Vid omkring 20 grader i Västeuropa har små variationer i temperaturen liten betydelse för dödligheten, vilket gör att även mindre fel i prognoserna inte påverkar våra dödlighetsprognoser nämnvärt, säger Emma Holmberg.
Men prognoserna var träffsäkra även i de allra varmaste regionerna, till exempel på Iberiska halvön under rekordsommaren 2022.
− Utan en prognos är genomsnittet från tidigare år bästa sättet att uppskatta värme. Somrarna 2022 och 2023 var dock exceptionellt varma, och därför gav prognoserna en betydligt bättre träffsäkerhet än genomsnittet från tidigare år.
Bättre skydd av sårbara grupper
I takt med klimatförändringarna väntas extremt varma somrar bli allt vanligare. I områden med hög värmerelaterad dödlighet kan tillförlitliga prognoser vara avgörande för att varna i tid och sätta in rätt åtgärder.
− Genom att inkludera värmerelaterad dödlighet i värmevarningarna kan myndigheter fokusera resurser där de behövs och rikta in sig på äldre, sjuka eller andra sårbara grupper, säger Emma Holmberg.
Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder ovanför marken. Ny forskning vid Lunds universitet visar att atmosfären är ett eget ekosystem, där djurens flygmönster styrs av väder, miljö och samspel mellan arter.
Luften är inte ett tomrum – utan en livsmiljö som myllrar av biologisk aktivitet. I en studie introducerar forskare från Lund, Nederländerna och USA ett ramverk för att förstå luftrummet som ett habitat, i likhet med havet eller skogen. Forskningen lyfter fram att miljöfaktorer och samspel mellan arter påverkar hur djuren fördelar sig i luftrummet.
– Det handlar inte bara om var djur flyger, utan varför. Vind, temperatur och lufttryck spelar roll, men också var andra djur befinner sig. Det är en dynamisk miljö som kräver anpassning, säger Cecilia Nilsson, biologiforskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Många våningsplan i luften
Studien visar att olika djurarter fördelar sig i luftrummet beroende på flygförmåga och miljöförhållanden. Långsammare insekter håller sig nära marken där vinden är svagare och temperaturen mer stabil. Fladdermöss rör sig främst i de mellersta luftlagren, där de jagar lite snabbare insekter. På de riktigt höga höjderna dominerar fåglarna, som utnyttjar termik och medvindar för effektiv transport.
– Sen finns det så klart massa undantag, som att insekter i vissa fall kan transporteras till höga höjder i termik, och gott om mer stationära fåglar som nästan aldrig gör höghöjdsflygningar utan håller sig till de lägre våningarna, säger Cecilia Nilsson.
Ständig förändring i livsmiljön
Till skillnad från andra livsmiljöer är luften extremt rörlig. Vädret skiftar snabbt, vilket påverkar tillgången på föda, energiförbrukning och konkurrens mellan arter.
I studien har forskarna analyserat såväl abiotiska faktorer, som väder och lufttryck, som biotiska faktorer, exempelvis samspelet mellan olika arter. Syftet är att förstå varför vissa djurarter flyger högt och andra lågt– och varför dessa mönster kan förändras från dag till dag.
Insikterna har inte bara teoretiskt värde, menar forskarna. De kan också få praktisk betydelse för naturvård, stadsplanering och utbyggnad av energiinfrastruktur.
– Vi vill uppmuntra fler studier som kartlägger vilka arter som använder vilka höjder, och under vilka förhållanden. Det är helt avgörande för att förstå hur mänsklig påverkan – som vindkraft, drönare eller stadsbebyggelse – påverkar flygande djur, säger Cecilia Nilsson.
Färre än en procent av personerna som ändrat sitt juridiska kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln.
− Sannolikheten för att ett juridiskt könsbyte ska förbli stabilt efter tio år uppskattas till nästan 98 procent, säger Kristen Clark, postdoktor vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har undersökt hur stabil en ändring av juridiskt kön är över tid i Sverige. Resultaten visar att återvändande till könet man fick vid födseln sker i färre än en procent av fallen.
− Vi såg att den stora majoriteten av de personer som genomgår ett juridiskt könsbyte inte återvänder från beslutet. Bland de 2 467 personerna i studien som genomfört ett juridiskt könsbyte ändrade endast 21 personer tillbaka till könet de hade fått vid födseln, säger Kristen Clark, postdoktor vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
98 procents sannolikhet att ändring av juridiskt kön består efter tio år
Forskarna har använt sig av uppgifter från folkbokföringsregistret och patientregistret och analyserat data från perioden 2013–2023. De följde samtliga personer som under dessa år fick en könsdysforidiagnos och kunde då se vilka som ändrade juridiskt kön, och hur många som eventuellt senare återvände till det kön som registrerades vid födseln. Under hela perioden ändrade endast 21 av 2 467 personer tillbaka från en juridisk ändring av kön.
För att beräkna sannolikheten att en ändring förblir stabilt använde forskarna en så kallad Kaplan-Meier-överlevnadsanalys. Det är en statistisk metod som ofta används när inte alla deltagare följs lika länge. Analysen visar att sannolikheten för att en ändring av juridiskt kön består efter tio år är nästan 98 procent.
− Även om den offentliga och kliniska diskussionen kring ånger och detransition har vuxit under de senaste åren har det inte funnits jättemånga studier som visar hur vanligt det är. Vår studie bidrar med högkvalitativa data och en bättre förståelse av hur stabilt ett juridiskt könsbyte faktiskt är. Resultaten tyder på att det på populationsnivå är ovanligt att återvända från ett juridiskt könsbyte, och att det inte har blivit vanligare nu jämfört med vad man sett i äldre svenska studier, säger Kristen Clark.
Mer forskning behövs för att fånga in orsakerna bakom ånger
Enligt forskarna behövs fler studier för att få veta mer om erfarenheterna hos icke-binära personer, eftersom det svenska folkbokföringssystemet endast erbjuder binära könsalternativ, antingen man eller kvinna. Därför är det oklart hur studiens resultat kan tillämpas på den icke-binära populationen. Det behövs också mer forskning för att ta reda på och undersöka orsakerna bakom de sällsynta fallen av återvändande.
Samtidigt menar forskarna att studien kan bidra till att ge transpersoner bättre vård.
− De här resultaten kan ge värdefull vägledning både i vården, i politiska diskussioner och i samtal med patienter, eftersom de bygger på tillförlitliga data om könsidentitet över tid, säger Kristen Clark.
Att bygga på lera är vanligt i Sverige och kräver omfattande arbeten för att byggnaden ska stå stabilt. Nu visar en studie att grundläggningsarbeten kan stå för upp till 24 procent av hela byggets klimatavtryck – något som förbises i klimatberäkningar.
Byggsektorn bidrar till en betydande del av växthusgasutsläppen, men när klimatdeklarationer görs för nya byggnader tas inte grundläggningen med.
– Det är bara byggnaden ovan mark som redovisas i klimatdeklarationen, trots att arbetet under mark är betydande. I Sverige är grundläggning särskilt viktig att ta med, då stora delar av landets befolkning bor och bygger på mjuka lerjordar som kräver omfattande geotekniska lösningar, säger Christel Carlsson, forskningssamordnare för fysisk planering och byggbarhet, vid Statens geotekniska institut (SGI) i ett pressmeddelande..
Forskare på SGI har gjort en litteraturöversikt och en livscykelanalys av byggnaden Citygate i Göteborg för att analysera mark- och grundläggningsarbetens klimatpåverkan, något som är ovanligt då liknande studier ofta fokuserar på byggnaders stomme, material och drift.
Stål och betong största utsläppskällorna
Resultaten visar att stålpålar, betongpålar och spontväggar, som används i grundläggning, är de största källorna till utsläpp. Eftersom både stål och cement är koldioxidintensiva får materialvalet en avgörande roll för resultatet.
Transporter och maskinarbeten visade sig däremot ha en mer begränsad påverkan.
– Vi kan inte längre bortse från grundläggningsarbetens klimatpåverkan. Om vi vill nå byggsektorns klimatmål måste vi fundera på var vi placerar våra byggnader, men också utveckla mer hållbara lösningar för stål- och betonganvändningen i marken, säger Christel Carlsson.
För att minska klimatpåverkan från grundläggning kan man i större utsträckning använda återvunnet stål och klimatförbättrad betong, menar forskarna. De föreslår också nya lösningar i konstruktionen som kräver mindre material. Att ta fram nya metoder som kan minska behovet av djupgrundläggning är också en möjlig väg framåt.
Genom att ställa om livsmedelproduktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall varje år. Det visar en ny rapport.
Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem, visar en ny rapport som ett internationellt forskarlag inom bland annat nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk har tagit fram.
Rapporten, som flera forskare från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet har bidragit till, sätter vetenskapliga riktmärken för en hälsosam kost, matens påverkan på planetens gränser och sociala basvillkor för ett mer rättvist livsmedelssystem.
Resultaten visar bland annat att en global övergång till en så kallad planetär hälsokost skulle kunna mer än halvera livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser och förebygga upp till 15 miljoner dödsfall varje år.
Den visar också att bara cirka 1 procent av världens befolkning befinner sig i det ”säkra och rättvisa utrymmet” för livsmedelssystemet, där människors rättigheter och behov tillgodoses inom planetens gränser.
Planetära gränser
Begreppet “planetära gränser” handlar om miljöprocesser som skapar stabilitet för livet på jorden. Processerna påverkas av människans aktiviteter och forskare försöker hitta säkra gränsvärden som vi ska hålla oss inom. Går vi utanför gränsvärdena är det sannolikt att plötsliga negativa förändringar inträffar.
Genom människans aktiviteter, vår ökande konsumtion och efterfrågan på energi och naturresurser, har vi orsakat att flera av de planetära gränserna nu överskrids, vilket på sikt hotar vår överlevnad.
Källa: Världsnaturfonden
Planetär hälsokost: mer baljväxter och grönsaker men mindre kött
Den planetära hälsokosten som rekommenderas innebär att vi borde äta mer fullkorn, baljväxter, frukt, grönsaker och nötter, medan vi behöver äta mindre animalier, framför allt rött kött.
Det här rekommenderar forskningen att vi ska äta dagligen:
Frukt och grönsaker: 500 gram
Baljväxter: 75 gram
Mejeri: 250 gram (eller ett spann på 0–500 gram)
Fisk och skaldjur: 30 gram (eller 0–100 gram)
Fågel: 30 gram per dag (eller 0–60 gram)
Rött kött: Cirka 15 gram (eller 0–30 gram)
– Man kan kalla detta för en flexitarisk kost. Den är rik på växtbaserade produkter, som fullkorn, frukt, grönt, och baljväxter, men innehåller även animalier, säger Line Gordon, professor och föreståndare för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Om alla ska äta den planetära hälsokosten behöver en del produktion öka medan annan produktion minskar. Den beräkningen som gjorts i rapporten visar på att den globala produktionen av baljväxter kommer att behöva öka med uppemot 190 procent, produktionen av grönsaker med 42–48 procent, medan animalieproduktionen skulle minskas med 22–27 procent.
Stora vinster med omställning
En global omställning av livsmedelssystemen kan ge väldigt stora vinster i form av bättre hälsa, återställda ekosystem och ökad klimatberedskap, enligt rapporten.
För att lyckas krävs dock finansiering på upp till 500 miljarder dollar årligen, men enligt tidigare beräkningar skulle vinsterna vara värda mer än tio gånger de nödvändiga investeringarna.
– Att ställa om matsystemet är en investering som minskar framtida kostnader och stärker våra samhällen. Det är speciellt viktigt att se över investeringar och stödsystem till lantbrukare för att de inte ska lämnas ensamma med kostnaden för omställningen, säger Line Gordon.
För att åstadkomma omställningen behövs snabba politiska beslut, förändrade matvanor och globala finansiella incitament som stödjer rättvisa och hållbara system, enligt Johan Rockström, professor vid Stockholm Resilience Centre.
– Rapporten visar att tre hinder behöver övervinnas om vi ska lyckas: bristen på politiskt ledarskap, företagsintressen som bromsar omställningen och en allmänhet vars efterfrågan fortfarande är för svag och splittrad, säger Anne Charlotte Bunge, forskare vid Stockholm Resilience Centre.
När trålfisket begränsades i Kosterhavets nationalpark började bottenlevande arter som anemoner och koraller att återhämta sig. Samtidigt trängs värmekänsliga djur undan från grunda vatten till följd av klimatförändringar. Det visar en studie från Göteborgs universitet, där forskare analyserat 26 års undervattensfilmer med hjälp av AI.
Det marina djurlivet i Kosterhavets nationalpark har förändrats snabbt under 2000-talet. Begränsningar av fiske som görs med trålning har förändrat livsmiljön för djur som lever på havsbotten.
– Djuren som fångar in näring genom filtrering som musslor, anemoner och mjukkoraller trivs inte när bottentrålarna rör upp sediment från havsbottnen. Flera av dessa arter har återhämtat sig betydligt, säger Matthias Obst, forskare inom marina ekosystem vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Värmekänsliga arter minskar
Samtidigt visar studien att stora och värmekänsliga arter försvinner i de grunda delarna av Kosterrännan. Den mest dramatiska minskningen har skett hos fotbollssvampdjuret Geodia barretti, men även limamusslan Acesta excavata är på nedgång. Båda arterna är viktiga för ekosystemet eftersom de skapar livsmiljöer för andra organismer.
Studien bygger på undervattensfilmer från en havsbrant i Kosterhavet. Branten har dokumenterats med undervattensrobot i samband med studiebesök, undervisning och forskningsprojekt vid Tjärnö marina laboratorium sedan 1997.
AI gick igenom miljontals bilder
Forskarna har använt en AI-modell för att gå igenom det stora filmmaterialet och räkna antalet individer av 17 olika arter.
– Filmerna lagrades på ett stort antal tjocka hårddiskar som stod på en hylla. Det är tur att undervattensfotograferna på Tjärnö marina laboratorium har valt att behålla dessa data fram tills nu när vi kan använda maskininlärning för att gå igenom dem, säger Matthias Obst.
Med hjälp av artificiell intelligens tog det bara några timmar att analysera 4,4 miljoner bilder från filmerna som valts ut.
– Nu har vi en bra tidslinje över hur de 17 arterna har ökat och minskat under de 26 åren som datan spänner över, men också hur de har reagerat på allt varmare vattentemperaturer. Vi ser att värmekänsliga arter tappar sin livsmiljö på grundare ställen när det blivit för varmt där, säger Matthias Obst.
Skyddet fungerar – men värmen hotar
Resultaten visar att fiskebegränsningarna i Kosterhavets nationalpark har varit effektiva och bidrar till att återställa balansen i ekosystemet.
– Men det finns vissa organismer som inte räddas av det. Stigande temperaturer i Kosterhavet drivs på av klimatförändringar, som är svåra att hejda. För dessa arter kan det vara lämpligt att hitta nya områden med djupare vatten där de kan få sin fristad, säger Matthias Obst.
Den senaste istiden påverkar fortfarande vattendragen i norra Sverige. Naturliga hinder formar flödet och stoppar växter från att spridas, visar forskning från Umeå universitet.
Vattendragen i norra Sverige rinner genom terräng som formats av den senaste istiden. Landskapet är fullt av sjöar och täckt av grus, sand och stenblock – material som isen en gång förde med sig.
En ny studie visar att dessa naturliga hinder stör vattenflödet, bromsar transporten av sediment och begränsar spridningen av växtfrön. Det här påverkar både vattendragens form och växtlivet längs stränderna.
– Vi såg att dessa landskap är naturligt fragmenterat, och att lokala förhållanden – som sedimenttyp och närhet till sjöar – spelar en mycket större roll än man tidigare trott, säger Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Bryter mot mönster
Forskarna har undersökt två avrinningssystem, Bjurbäcken och Hjuksån i norra Sverige. De ligger ovanför respektive nedanför den högsta kustlinjen efter senaste istiden. Med hjälp av kartor och fältstudier analyserades vattendragens form och växtliv längs flera mil av stränderna.
Resultaten går emot etablerade teorier om att vattendrag blir bredare och mer artrika nedströms. Forskarna såg varken tydliga samband mellan avrinningsområdets storlek och fårans bredd, eller någon konsekvent ökning av mångfalden av växter nedströms.
– Nedanför den högsta kustlinjen såg vi lite starkare mönster, troligen för att marken där består av finare sediment från havet. Men överlag gör förekomsten av sjöar och grova avlagringar från istiden att de förväntade trenderna nedströms uteblir, säger Lina Polvi Sjöberg.
Den senaste istiden har format vattendragen på ett sätt som leder till oväntade mönster i växtligheten. Bild: Lina Polvi Sjöberg
Växtlivet påverkas
Studien visar att sjöar stoppar växtfrön från att spridas vidare med vattnet, vilket gör att växtlivet skiljer sig längs olika delar av vattendragen. Forskarna såg också ett oväntat mönster: artdensiteten, det vill säga antalet arter på en viss yta, var oförändrad eller till och med lägre nedströms.
Resultaten har betydelse för restaurering av vattendrag i områden som formats av inlandsisen. Passiv återhämtning, där växterna kommer tillbaka naturligt, kan vara otillräcklig. I stället kan aktiva åtgärder som plantering och fysisk omformning av vattendraget krävas.
– Restaureringsstrategierna måste anpassas till de lokala förhållandena, säger Lina Polvi Sjöberg.
Forskning från Örebro universitet visar att ungdomar ofta lyssnar på mycket musik under dagarna, vissa sover till och med med hörlurar i öronen. Att lyssna på mycket musik på hög volym kommer dock med risker för hörselskador – någonting som unga inte alltid förstår konsekvenserna av.
Musiken är tillgänglig överallt för unga i dag genom att lyssna i mobilen – men det finns studier som pekar på att långvarigt lyssnande på musik i hörlurar bidrar till ökade hörselskador.
– Det är inte förvånande att hörseln kan påverkas när musiklyssnandet kan börja redan i 8-9 årsåldern och för många upptar stora delar av dagen, säger Iris Elmazoska, forskare vid institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Det är dock få studier som jämfört den faktiska volymen som unga lyssnar på med förändringar i hörseln. De flesta tidigare studier har låtit deltagarna själva uppskatta hur mycket de lyssnar och vilken volym de har. Nu har en avhandling från Örebro universitet undersökt ungdomar som tagit med sig sina egna hörlurar och musikspelare.
Ungdomarna valde en låt de brukar lyssna på och ställde in den volym de brukar använda, och så mättes det med utrustningen i laboratoriet.
– En studie från 2005 följde ungdomar över tid och den visade ett samband mellan ljudnivå vid musiklyssnande och effekter på hörseln. Jag hoppas kunna fortsätta följa ungdomarna i min studie för att se vilka förändringar som sker i deras hörsel över tid, berättar Iris Elmazoska.
Känner till riskerna men förstår inte konsekvenserna
Totalt deltog 53 ungdomar i Iris Elmazoskas studier. I en av studierna intervjuades ungdomar om hur de använde musik. Deltagarna kände till riskerna med för hög volym, men de förstod inte alltid konsekvenserna för hörseln. Att skapa ökad medvetenhet om hörseln är ett centralt tema för Iris Elmazoskas forskning.
– Problem med hörseln utvecklas långsamt. Ofta märker du det inte förrän senare; när andra problem som till exempel tinnitus eller svårigheter att uppfatta tal i buller uppstår. Då är det ofta för sent att göra något åt det. Några i studien berättade att det ringer i öronen och att de känner av när de lyssnat för mycket. De flesta deltagarna hade normal hörsel men på vissa ser man försämringar i de högsta frekvenserna.
Kombinationen av buller och höga ljud under lång tid innebär högre risk för hörselskador. Många av de unga i studien lyssnar på musik i hörlurar hela dagen, även i skolan. Vissa sover med hörlurar i öronen.
– Det är viktigt med ”ljudvila” och återhämtning. Det finns forskning som tyder på att hörseln kan skyddas med perioder av tystnad. Det verkar vara vanligt med ljudtrötthet bland deltagarna i studien, även om man inte ser någon hörselnedsättning, säger Iris Elmazoska.
Ungas musiklyssnande i dag skiljer sig från tidigare generationer
Studierna visar också att musiken spelar stor roll i ungas liv. Den hjälper dem att hantera känslor och får dem att må bättre. Resultaten visa att lyssningen är annorlunda än tidigare generationers.
– Musiken är mer en personlig upplevelse idag, förr upplevde man musik tillsammans med andra. Ungdomarna pratar om hur musiken hjälper dem att hantera känslor och må bättre. De tänker inte på musik som buller, även om de flesta vet att det inte är nyttigt att lyssna på för hög volym. Framtida risker spelar mindre roll än känslan här och nu, säger Iris Elmazoska.
För att undvika framtida problem och ökade kostnader för samhället behövs både mer forskning och fler hörselundersökningar på unga. Den aktuella forskningen lägger grunden för mer forskning om vilka hörselskador som unga riskerar att få i framtiden. Utrustningen som använts i studien är mer avancerad än den som normalt används. Skador på ungas hörsel upptäcks inte alltid vid vanliga mätningar.
Nu vill Iris Elmazoska testa hur väl ungdomarna uppfattar vanligt tal i exempelvis bullrig miljö, och hur det förändras. Troligen skulle sådana mätningar göra det lättare att uppfatta förändringar på ungas hörsel.
