Barn som nås av internationellt bistånd löper mindre risk att drabbas av kronisk undernäring. Mest framgångsrika är breda insatser som förbättrar familjens inkomster.
Forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har tittat närmare på drygt 700 biståndsprojekt i Malawi för att se hur kronisk undernäring kan undvikas hos barn.
Resultatet visar att bland de allra yngsta, från nyfödda och upp till två års ålder, är risken att drabbas mindre om ett aktivt biståndsprojekt fanns i närheten av hemmet.
Breda projekt bättre än riktade insatser
Studien visar också att biståndsprojekt som påverkar hushållens inkomst tycks ha större effekt än riktade insatser mot barns och mammors hälsa.
– Även om biståndsprojekt i form av exempelvis näringstillskott till små barn kan ha positiva effekter, är resultaten av riktade projekt för att motverka kronisk undernäring förvånansvärt svaga, konstaterar Dick Durevall, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.
Enligt Dick Durevall kan detta bero på att många olika faktorer påverkar barnens näringsupptag.
– Ett exempel är om familjen lagar mat med ved inomhus utan bra ventilation, då ökar risken för kronisk näringsbrist när barnen utsätts för giftig rök. Andra exempel är dålig hygien på grund av brist på rent dricksvatten och risken för malaria om man inte använder myggnät, säger han.
Så gjorde studien
Om barn inte får tillräckligt med näring påverkas deras längd, organutveckling, hjärnan och immunförsvaret.
I studien har forskarna utgått från information om levnadsförhållanden, vikt och längd hos 26 000 barn och kopplat detta till över 770 biståndsprojekt. Effekter av biståndsprojekt i närheten av barnens hem har jämförts med barn som inte nås av bistånd under den kritiska perioden från nyfödd till två års ålder.
Hushållens eget inflytande viktigt
I stället tycks biståndsprojekt som förbättrar hushållens ekonomi som helhet och utbildningsnivån hos mödrarna ge större effekter. Det kan handla om att skapa marknadsplatser, skolor, brunnar och förbättra metoder inom jordbruket eller om ekonomiska bidrag till familjen om barnen går i skolan.
– Program som syftar till att minska problemet med kronisk undernäring bör angripa alla viktiga faktorer, vilket antagligen görs enklast om hushållen själva får ha inflytande på hur resurserna används, säger Ann-Sofie Isaksson, docent i nationalekonomi.
Bistånd har positiv effekt
Studien visar också att så kallade multilaterala biståndsprojekt, där flera länder eller partners ingår, har störst effekt. En trolig orsak är att dessa projekt är större och fokuserar på viktiga utvecklingsområden.
– Resultatet från studien visar ändå att bistånd fungerar, det vill säga att det kan ha en stor positiv effekt. De visar också att kronisk undernäring troligtvis orsakas av många olika faktorer. En slutsats är att man bör fokusera på biståndsprojekt som påverkar hushållets inkomster, säger Dick Durevall.
Skogsbränder i Norden fortsätter att släppa ut koldioxid i flera år efter att lågorna slocknat, visar en studie vid Lunds universitet. Skogen tar även lång tid på sig att återhämta sig och fungera som en effektiv kolsänka igen.
Den boreala skogen som sträcker sig över norra halvklotet – från Nordamerika till Sibirien – är en av världens största kolsänkor. Under tusentals år har skogen absorberat ungefär en biljon ton av växthusgasen koldioxid från atmosfären.
Men när dessa skogar drabbas av bränder frigörs också större mängder koldioxid jämfört med andra platser på jorden, något som förstärker klimatförändringarna.
Orsaken är att mycket kol inte bara lagras i träden utan även i marken. När även den brinner kan koldioxid släppas ut.
Mätstationer i Ljusdal
Forskare vid Lunds universitet har nu undersökt klimateffekter av skogsbränder i nordeuropeisk skog.
– I princip har inga motsvarande mätningar gjorts efter bränder i Norden, bortsett från vår studie, och vi behöver den här kunskapen för att kunna förstå framtidens klimat, inte minst då klimatförändringen väntas leda till så många fler bränder, säger Natascha Kljun, professor på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet.
Forskarna har fokuserat på den omfattande branden nära Ljusdal den varma sommaren 2018, då antalet skogsbränder i de nordiska länderna var fler än någonsin.
Efter branden satte forskarna upp mätstationer på olika ställen i det brandhärjade området för att mäta koldioxidutsläppen från trädrester och mark. De ville också följa hur vegetationen så småningom kom tillbaka.
Utsläpp under många år
Resultaten visar att den brända marken fortsatte att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Utsläppen pågick under flera år och var nästan dubbelt så stora som under själva branden.
– Det förvånade oss att utsläppen var högre efter branden än under själva branden. Våra resultat visar också att utsläppen fortsätter under lång tid och att det tar lång tid för skogen att återhämta sig som kolsänka, säger Natascha Kljun.
Modell visar långsam återhämtning
Forskarna matade in data från olika eldhärjade skogsområden i en modell. Den förutspådde att det kommer att ta omkring 40 år för all koldioxid som släppts ut i samband med branden i Ljusdal att lagras igen i ny skog.
Fortsatta mätningar på plats behövs dock för att bekräfta resultaten från modelleringen. Mätningarna har dessutom skett i ett begränsat område.
Bättre att låta träd stå kvar
En viktig upptäckt i studien är att avverkning och markberedning i eldhärjad skog kan sakta ner återhämtningen av vegetationen, och därmed skogens förmåga att binda koldioxid igen.
Om överlevande träd får stå kvar kan de i stället fortsätta att binda och lagra koldioxid, även om de växer långsammare än träd som inte blivit brända.
– Hur en skog sköts efter en brand har betydelse för hur lång tid det tar innan skogen blir en kolsänka igen. Det är alltså bättre att låta överlevande träd stå kvar om man vill att skogen ska återhämta sig som kolsänka snabbare, säger Natascha Kljun.
Mer om skogsbränder i Nordamerika och Europa
I Nordamerika brukar skogsbränder ta sig upp i trädens krontak, vilket leder till att många träd dör. Vid sådana bränder sker de flesta koldioxidutsläppen under själva branden.
I de nordiska länderna är skogsbruket intensivt och 60-80 procent av all skog sköts kommersiellt, vilket för med sig regelbunden gallring.
Här finns också trädarter som ska kunna stå emot brand. Vid skogsbränder klarar sig därför fler träd medan mark och undervegetation härjas svårare. Det här gör att koldioxidutsläppen vid en brand ser annorlunda ut i nordiska skogar jämfört med en nordamerikansk skog.
Forskarna hoppas att studien ska leda till en större förståelse för hur boreala skogsbränder påverkar klimatförändringen genom omfattande och långvariga koldioxidutsläpp.
De menar också att den långsamma återhämtningen av skogen som kolsänka bör tas med i klimatmodeller.
En stor del av sillen som fångas med trålare stressas till döds. Det visar en studie som kan få betydelse för fiskeindustrin.
Djurskyddsexperter och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt djurvälfärden för sill som trålas på öppet hav i Nordsjön. Resultaten visar att hela 96 procent av sillarna var döda när de nådde fartygsdäcket.
Allvarlig stress under lång tid
Fiskarna hade förlorat nästan alla sina fjäll och visade tydliga tecken på stress. De hade förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol och även omfattande hemolys, som innebär att röda blodkroppar slagits sönder inuti fiskarna.
– När fiskar dör under fångsten utsätts de för onödigt lidande, vilket samtidigt försämrar köttets kvalitet på grund av stressrelaterade förändringar i deras kroppar, säger zoologen Albin Gräns vid Sveriges lantbruksuniversitet och fortsätter:
– Det finns fortfarande många oklarheter kring vad som händer med fiskarna i trålen under vattenytan. Men vi kan med säkerhet säga att sillen som vi undersökte dog först efter att ha utsatts för allvarlig stress under en lång period.
Skandinaviska fiskare fångar tillsammans flera miljarder fiskar varje år. Trålning innebär att ett stort nät dras efter ett fartyg. Bild: Danmarks pelagiske producentorganisation
Studien har gjorts i ett samarbete mellan industri, djurskyddsexperter och forskare. Resultaten tyder på att utmaningarna för fiskarnas välfärd delvis kan kopplas till tråltiden och mängden fisk.
Under två fisketurer varierade fångstmängden mellan 200 och 690 ton fisk per trålning. Det motsvarar mellan 1,5 och 5 miljoner fiskar. Fiskarna tillbringade mellan en och fem timmar i nätet.
Skonsammare fångst
Mer forskning behövs om de exakta mekanismernas bakom fiskarnas död, men studien kan få stor betydelse för fiskeindustrin och för att utveckla fångstmetoderna, menar forskarna.
– Jag hoppas att det här kan bana väg för utvecklingen av nya teknologier och metoder för att komma fram till skonsammare fångst- och avlivningsprocess. Om fler fiskar överlever till däcket, måste sedan fokus ligga på att också utveckla och implementera humana avlivningsmetoder ombord på fler fiskefartyg, säger Albin Gräns.
Studien är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Danmarks Pelagiska Producentorganisation, Dyrenes Beskyttelse, Teknologisk Institut och National Institute of Aquatic Resources.
Flyg som drivs med vätgas kan leda till ett mer miljövänligt resande. Men ett problem är att de fossilfria planen inte kan flyga långa sträckor. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en helt ny typ av värmeväxlare som ökar räckvidden.
Nya studier från Chalmers tekniska högskola visar att nästan alla flygresor inom 120 mils radie skulle kunna göras med vätgasdrivet flyg år 2045.
– Vill det sig väl så kan det gå fort nu. Redan 2028 kan de första kommersiella vätgasflygen i Sverige vara i luften, säger professor Tomas Grönstedt vid Chalmers.
För vätgasdrivet flyg är det korta och medellånga resor som ligger närmast i sikte. För längre flygsträckor räknar branschen med att kunna fortsätta använda samma typ av turbofläktmotorer som i dagens flygplan. Det innebär dock att bränslesystemet måste anpassas för att kunna hantera kylan hos flytande vätgas.
Ny värmeväxlare
För att hålla flygplanets vikt nere behöver vätgasen lagras i flytande form, något som kräver en temperatur i tanken runt 250 minusgrader. Att spruta in så kallt bränsle för förbränning innebär en rejält försämrad effekt och ökad bränsleförbrukning.
För att ta sig an den här utmaningen har forskare på Chalmers under flera år arbetat med att utveckla en helt ny typ av värmeväxlare. Tekniken drar nytta av vätgasens låga lagringstemperatur för att kyla motordelar. Den använder sedan spillvärme från avgaserna för att förvärma bränslet flera hundra grader innan det sprutas in i förbränningskammaren.
– Varje grads temperaturökning minskar bränsleförbrukningen och ökar räckvidden. Vi kunde visa att kort- och medeldistansflygplan utrustade med den nya värmeväxlaren kunde minska sin bränsleförbrukning med nära åtta procent, säger Carlos Xisto, docent på avdelningen för strömningslära på Chalmers och fortsätter:
– Med tanke på att en flygplansmotor är en mogen och väletablerad teknik, så är det ett väldigt bra resultat från en enda komponent.
Med en optimering av den här typen av värmeväxlarteknik i ett vanligt trafikflygplan av typen Airbus A320 skulle räckvidden kunna förbättras med upp till tio procent, konstaterar forskarna.
Så här skulle ett vätgasdrivet trafikflygplan för långa distanser kunna se ut. Bild: Cranfield university.
Kortare sträckor målet för vätgasflyg
En studie vid Chalmers tekniska högskola visar att vätgasdrivet flyg skulle kunna möta behoven för 97 procent av alla inomnordiska flygsträckor och 58 procent av den nordiska passagerarvolymen år 2045. Beräkningarna utgick från en räckvidd på 1200 kilometer och att en redan befintlig flygplansmodell anpassades för vätgasdrift.
Flytande vätgas kräver större tankvolym än dagens flygfotogen, men är lättare och innehåller mer energi per kilo bränsle.
I studien presenterar forskarna en bränsletank som rymmer tillräckligt med bränsle för hela flygsträckan, är tillräckligt isolerad för att hålla den superkalla flytande vätgasen och samtidigt är lättare än dagens fossilbaserade system.
Mix av olika flyg
Men även om den tekniska utvecklingen har kommit långt finns utmaningar. Utöver stora investeringar i infrastruktur krävs nya affärsmodeller och partnerskap för att kunna producera, transportera och lagra vätgasen. En total övergång till vätgasflyg förväntas kräva cirka 100 miljoner ton grön vätgas årligen.
– Det finns branschförväntningar om att 30–40 procent av det globala flyget ska drivas med vätgas till år 2050. Sannolikt kommer vi under ett antal år framöver att behöva en mix av flyg som går på el, mindre miljöbelastande e-jetbränsle och vätgas. Men varje flygplan som kan drivas med vätgas från förnybar energi minskar koldioxidutsläppen, säger Tomas Grönstedt.
Den globala uppvärmningen kan skynda på koldioxidutsläppen från ekosystemen – men bara om det är tillräckligt fuktigt i marken. Vatten har därför en avgörande roll, menar forskare bakom en ny studie.
Tidigare forskning har främst fokuserat på temperaturer och att koldioxidutsläpp från ekosystem är högre i ett varmare klimat. Den globala uppvärmningen kan därför skynda på utsläppen och bidra till en starkare växthuseffekt, som i sin tur förvärrar klimatförändringarna.
Men i en ny studie har forskare vid bland annat Stockholms universitet kommit fram till att den här effekten sannolikt bara sker i fuktiga miljöer, där växter och organismer i marken inte begränsas av brist på vatten.
Växter anpassar sig
För första gången kan forskarna visa att det finns vissa tröskelvärden för nederbörd. Marken behöver vara tillräckligt fuktig för att växter och organismer som lever där ska få en ökad metabolism, ämnesomsättning, som leder till koldioxidutsläpp. Om det regnar för lite påverkas deras aktivitet.
– Alla organismer behöver vatten för att leva, och både växter och mikroorganismer i marken sänker sin ämnesomsättning under torra förhållanden, vilket gör att ekosystemen släpper ut mindre koldioxid när marken är torr, säger Stefano Manzoni, forskare i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Ökar kunskap om klimatförändringar
Upptäckten kan öka förståelsen av hur klimatförändringar påverkar olika delar av världen. Områden där nederbörden inte når de kritiska tröskelvärdena kan vara mindre känsliga för uppvärmning.
– För att öka vår förståelse av var och när vatten blir begränsande, samt nettoeffekten på koldioxidutsläppen, behöver vi forska mer om hydromiljöer och framtida förändringar i vattnets kretslopp, säger Jerker Jarsjö, professor vid Stockholms universitet.
Musikbaserad rörelseterapi kan ha positiva effekter vid rehabilitering efter en stroke och vid andra hjärnsjukdomar. Det visar en översiktsstudie från Göteborgs universitet.
För att hjälpa människor som rehabiliteras efter skador i hjärnan och nervsystemet används en metod som utvecklats av jazzmusikern Ronnie Gardiner.
Metoden bygger på rytm och rörelser utifrån ett tvåfärgat notsystem, där vänster kroppshalva följer röda noter och den högra blå. Detta kombineras med att munnen formar rytmiska ljud. Övningarna innebär att motorik, rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne och uthållighet sätts på prov.
Ronnie Gardiner Method används både inom rehabilitering i Sverige och internationellt. Men det har saknats en samlad vetenskaplig bild av eventuella funktionsförbättringar när metoden tillämpas, och hur den uppfattas av ledare och deltagare.
Komplement till vanlig rehab
Petra Pohl, fysioterapeut och universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har forskat på metoden i över 15 år. Hon har tidigare utvärderat den för personer med Parkinsons sjukdom och stroke. Studierna har visat att metoden uppskattas för sin lekfullhet och trevliga inramning med uppiggande musik i ett socialt sammanhang.
– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga. Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl.
I den nya översiktsstudien, som sammanställer resultat från över 20 studier, framgår att Ronnie Gardiner Method skulle kunna fungera som ett värdefullt komplement till traditionell neurologisk rehabilitering. De tänkbara fördelarna är bäst belagda vid strokerehabilitering. Resultaten från övriga sjukdomstillstånd är inte lika övertygande.
Bättre återhämtning och livskvalitet
I några studier framgår att metoden uppfattas som både utmanade, motiverande och njutbar för deltagarna. Många upplevde bättre återhämtning och livskvalitet.
– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden. Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier, för bättre validering, konstaterar Petra Pohl.
Flera studier i undersökningen var inte granskade av andra forskare och tillskrevs därför inte samma tyngd.
En barndom på landet är ingen garanti för barns relation till naturen, enligt en studie från Lunds universitet. Det är snarare föräldrarnas inkomst- och utbildningsnivå som formar kontakten med djur och natur.
I en studie har forskare velat undersöka barns relation till naturen, något som ofta formas i barndomen. De ville se om kontakten med naturen påverkas av familjens ekonomi, men också om barnens uppväxtmiljö spelar roll.
I studien undersöktes även om fågelmatning kan fungera som en kontaktyta gentemot vilda djur och stärka barnens känsla för naturen, och kanske även deras välmående.
Uppväxtmiljö spelar mindre roll
I studien fick barn från 14 skolor i städer och på landsbygd i Skåne mata och räkna fåglar på skolgården under tre veckors tid. Före och efter matningen undersöktes barnens kunskap om fågelarter, välbefinnande och koppling till naturen.
Det visade sig att barnens relation till naturen inte styrs av om de växer upp på landet eller i en stad.
– Det är i stället socioekonomiska faktorer som påverkar. Till exempel hade barn i områden med fler välutbildade överlag bättre artkunskap, vilket i sin tur var kopplat till en mer positiv syn på vilda djur, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen, forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet.
Inkomst påverkar aktiviteter
Högre inkomst i familjen var också kopplat till att barnen deltog i fler naturaktiviteter, något som leder till en bättre relation till naturen.
– Och det här gällde alltså oavsett om barnen bodde i centrala Malmö eller på landsbygden mitt i Skåne.
Däremot kunde forskarna se andra skillnader mellan stadsbarn och barn på landsbygden.
– Det verkar som om barnen använder naturområden på olika sätt, men att detta inte påverkar deras attityd till naturen i stort. Vi kunde också se att barn som har mer natur nära bostaden rapporterar ett högre självupplevt välmående. Det visar på hur viktigt det är med naturkontakt, säger Johan Kjellberg Jensen.
Skolbarn fick mata fåglar
I projektet med fågelmatningen kunde forskarna däremot inte inte se några andra effekter än att barnens kunskap om olika fågelarter ökade.
– Med det sagt såg vi en väldigt stor variation i resultaten mellan skolor, vilket pekar på lärarens och skolans viktiga roll i projekt som detta, säger Johan Kjellberg Jensen.
Barn med lite natur nära hemmet gynnades mest av fågelmatningsprojektet, enligt studien.
– Det visar på vikten av en grön och jämlik bostads- och stadsplanering. Om vi vill att framtida generationer ska ha en positiv relation till naturen och kunna dra nytta av alla hälsofördelar som är knutna till den, kan riktade projekt för att öka barns naturkontakt behövas, både i städer och på landet, säger Johan Kjellberg Jensen.
Efter att barnen räknat och matat fåglar samkörde forskarna svaren de fick in med uppgifter om utbildnings- och inkomstnivåer i området, mängden natur nära bostaden och barnens naturaktiviteter, samt om de bodde på landsbygden eller i en stad.
Malmö med 350 000 invånare var den största staden i studien. Forskarna lyfter att resultaten hade kunnat se annorlunda ut om man undersökt flermiljonstäder där det kan vara svårt att ta sig ut från staden för att uppleva natur.
Ett enkelt blodprov som kan upptäcka alzheimer har nu testats inom vården. En studie vid Lunds universitet visar att testet med 90 procent träffsäkerhet kan ge svar om sjukdomen.
Var femte kvinna och var tionde man utvecklar Alzheimers sjukdom under sin livstid, men det är inte helt lätt att ställa rätt diagnos inom vården. Vid särskilda minnesmottagningar finns avancerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov, men behovet av enklare och snabbare diagnosverktyg som kan användas inom primärvården är stort.
Bekräftar till 90 procent
Forskare vid Lunds universitet har under många år utvecklat ett blodprov som mäter nivåerna av proteinet tau217 – en biomarkör i blodet som är specifik för Alzheimers sjukdom.
Tidigare i år kunde forskarna visa att blodprovet var lika bra som ryggvätskeprov för att ställa en diagnos. Nu har forskarna undersökt hur träffsäkert blodprovet är när det används i skarpt läge inom sjukvården.
– Resultaten visar att blodprovet med 90 procent träffsäkerhet kan svara på om en person med minnessvårigheter har alzheimer eller inte, säger Sebastian Palmqvist, docent i neurologi vid Lunds universitet.
Tester inom vården
I studien ingick över 1200 personer som sökt vård för minnespåverkan. De utreddes inom primärvården och på en specialiserad minnesklinik.
Deltagarna testades med blodprovet och provsvaren bekräftades sedan med ryggvätskeprov. Cirka hälften hade förändringar i hjärnan som kunde kopplas till demenssjukdomen.
Forskarna lyfter fram att en tidig diagnos blir allt viktigare i takt med att nya behandlingar som bromsar sjukdomens förlopp tas fram.
– I USA har man exempelvis godkänt en ny immunoterapi, och dessa kommer förhoppningsvis bli tillgängliga i Europa relativt snart. Men det är också viktigt för att kunna forska fram nya behandlingar, säger Oskar Hansson, som är professor i neurologi vid Lunds universitet.
Minnesproblem kan ha andra orsaker
Men att även kunna utesluta alzheimer genom ett enkelt blodprov kan vara viktigt för patienten och behandlande läkare. Minnessvårigheter kan bero på andra orsaker, till exempel depression eller utmattningssyndrom som kan behandlas.
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården, säger Oskar Hansson.
Allt mer kläder snurrar runt i våra tvättmaskiner. Samtidigt vill många kalla sig miljövänner. Hur går det ihop? En ny studie har granskat drivkrafterna bakom våra tvättvanor, där rädslan för att vara en lortgris vinner över viljan att skona miljön.
Vi tvättar mer än någonsin, men de rena kläderna kommer med en kostnad för miljön. Av de globala utsläppen av mikroplaster kommer 16–35 procent från tvättning av syntetiska fibrer. Tvättmedel bidrar dessutom till övergödning och miljön påverkas även av energi- och vattenanvändningen.
– Även om maskinerna blivit mer energieffektiva är det hur ofta vi väljer att tvätta som har störst betydelse för tvättandets klimatpåverkan – och vi har aldrig tvättat så mycket som idag. Samtidigt verkar de flesta av oss vara ointresserade av att ändra vårt tvättbeteende för att minska klimatpåverkan, säger Erik Klint, doktorand vid institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola.
Äckel får oss att tvätta
I en studie har forskarna valt att granska våra tvättvanor ur ett psykologiskt perspektiv. De har tittat på hur starkt vi identifierar oss som miljömedvetna människor, men också hur lätt vi känner känslor av äckel.
De här är två underliggande drivkrafter som hamnar i direkt konflikt med varandra, konstaterar forskarna. Men det finns en segrare. Rädslan att uppfattas som en ofräsch person med smutsiga kläder vinner över viljan att minska tvättandet för att skona miljön.
– Äckel är en stark psykologisk och social drivkraft. Studien visar att ju högre känslighet för äckel vi har, desto mer tvättar vi, oavsett hur högt vi skattar vår miljöidentitet, säger Erik Klint.
Evolutionärt kopplad känsla
Det finns flera orsaker till att äckel driver vårt beteende så starkt. Erik Klint beskriver äckel som en evolutionärt betingad känsla, som i grunden fungerar som ett skydd från smitta eller farliga ämnen.
Känslan av äckel är nära besläktad med känslan av skam.
– Vi människor vill inte göra saker som riskerar att utmana vår ställning i gruppen – som att associeras med en person som inte sköter sin hygien, säger han.
Det här får betydelse för vårt tvättbeteende.
– Här ställs en evolutionärt rotad drivkraft mot ett moraliskt ställningstagande, och då reagerar vi i de flesta fall på den evolutionärt kopplade känslan, säger han.
Mängden tvätt har ökat stort. År 2015 tvättade genomsnittseuropén fyra maskiner per vecka.
Kampanjer missar psykologin
Enligt Erik Klint belyser studien att dagens kampanjer och budskap för att få människor att agera miljövänligt har fel utgångspunkt. De missar att ta in de psykologiska aspekterna bakom människors beteende.
– Det spelar ingen roll hur vettiga och forskningsförankrade argument du har om de går stick i stäv mot människors olika drivkrafter, som viljan att känna tillhörighet till en grupp, säger han.
För att få människor att tvätta mindre bör fokus ligga på beteenden innan vi kör tvättmaskinen, till exempel att försöka få människor att använda kläderna flera gånger innan de hamnar i tvättkorgen.
– Det kan handla om att rikta in sig på det överdrivna tvättandet, med budskap som ”de flesta använder sin t-shirt mer än en gång.” Men också att ersätta tvättmaskinen med andra ageranden, som att vädra plaggen, borsta bort smuts eller ta bort enstaka fläckar för hand. Här finns också ekonomiska argument att lyfta fram, eftersom det sliter mycket på kläderna att låta dem gå genom maskinen, säger han.
Studien har letts av forskare från avdelningen miljösystemanalys på Chalmers i samarbete med forskargruppen för beslutsfattande, miljö-, ekonomisk- och politisk psykologi på Göteborgs universitet.
Studien är baserad på två olika enkätundersökningar med cirka 1000 svarande per enkät. Deltagarna, som utgjorde ett representativt urval av Sveriges befolkning, fick besvara frågor om bland annat tvättbeteende, vanor, renlighetsnormer, äckelkänslighet och skam.
Det populära ölet lager kan framöver få mer variation i smaken. Forskare har nämligen tagit fram en ny jästsort som kan ge drycken en aromatisk skjuts.
Lager är världens mest konsumerade ölsort, men variationen i smaker och aromer är begränsad. Det beror på att jäststammarna som används för att brygga ölet är genetiskt nästan identiska.
Lager bryggdes i Tyskland redan för 500 år sedan och därefter har jästen inte förändrats mycket. Men nu har en internationell forskargrupp, bland annat från Stockholms universitet, skapat en ny variant som öppnar för nya smaker.
Vild jästsvamp kryddar smaken
Forskarna har använt en vild jästsvamp, S. eubayanus, som växer på trädbark i skogarna i Patagonien i södra Chile och korsat den med en kommersiell ale-jäststam. Då utvecklades en ny hybrid som ger lagern nya egenskaper.
– Under utvecklingen skedde flera genetiska mutationer i hybridjästens genom, som inte bara förbättrade jäsningshastigheten och resulterade i högre alkoholproduktion, utan också producerade nya aromatiska profiler, som får lagern att smaka kryddigt med inslag av kryddnejlika, säger Jennifer Molinet, forskare inom mikrobiologi vid Stockholms universitet.
Forskarna upptäckte att den snabbare jäsningen och den högre alkoholhalten berodde på mutationer i metabolismen, ämnesomsättningen, som gör att hybriden kan konsumera sockret i vörten mycket mer effektivt än tidigare jästsorter.
Kan ge nya ölsorter
Enligt forskarna finns många vildväxande jästsvampar i skogarna i Patagonien– och även på andra håll i världen– som skulle kunna vara användbara för ölindustrin.
– Vi hoppas att vår forskning om hur man utökar den genetiska mångfalden hos jäst kan bidra till att vidga marknaden för lager och andra ölsorter, säger Rike Stelkens som är docent i mikrobiologi vid Stockholms universitet.
Den nya ölsorten har redan börjat produceras i ett samarbete mellan Santiagos universitet och hantverksbryggerier i Chile.
Jäst med långa anor
I lagerölets barndom för 500 år sedan användes en hybridkorsning mellan alejästen Saccharomyces cerevisiae och den köldälskande vilda arten Saccharomyces eubayanus.
När dåtidens bryggare i Tyskland kombinerade dessa arter fungerade de bättre vid kyligare temperaturer jämfört med den ale-jäst som användes tidigare.
En modell som bygger på maskininlärning kan förutsäga autism hos barn under två år – trots knapp information. Enligt forskarna kan AI-verktyget underlätta tidig diagnos och bättre stödinsatser.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt om artificiell intelligens kan bidra till att förutsäga autism hos små barn.
I en ny studie har de använt bakgrundinformation om 30 000 personer med, eller utan, autism. Uppgifterna kommer från en stor amerikansk databas.
De flesta upptäcktes
Genom att analysera en kombination av 28 olika parametrar tog forskarna fram fyra olika modeller för att kunna se mönster i materialet.
En av modellerna lyckades identifiera cirka 80 procent av barnen med autism.
– Med en träffsäkerhet på nästan 80 procent för barn under två års ålder hoppas vi att detta ska kunna bli ett värdefullt verktyg för vården, säger Kristiina Tammimies, docent vid Karolinska institutet.
Tidig diagnos för rätt stöd
Parametrarna som valdes ut var information om barnen som inte kräver omfattande bedömningar och tester.
– Resultaten från studien är betydelsefulla eftersom de visar att det är möjligt att identifiera individer som sannolikt har autism utifrån relativt begränsad och lättillgänglig information, säger Shyam Rajagopalan som är forskare vid Karolinska institutet.
Enligt forskarna är en tidig diagnos avgörande för att kunna sätta in åtgärder som kan hjälpa barn med autism att utvecklas.
– Detta kan drastiskt förändra förutsättningarna för tidig diagnosticering och interventioner, och i förlängningen förbättra livskvaliteten för många individer och deras familjer, säger Shyam Rajagopalan.
Mer om modellen som ser mönster
AI-modellen, som fått namnet AutMedAI, kan förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad information.
Ålder för första leendet, första korta meningen och ätsvårigheter var viktiga faktorer för att kunna förutsäga autism när de förekom i specifika kombinationer med andra parametrar.
AI-modellen var särskilt bra på att upptäcka barn med mer omfattande svårigheter inom social kommunikation och kognitiv förmåga, men även mer generella utvecklingsförseningar.
Bland omkring 12 000 individer lyckades AI-modellen identifiera cirka 80 procent av barnen med autism.
Ersätter inte vanlig utredning
Forskargruppen ska nu förbättra modellen ytterligare. Det pågår även ett arbete för att kunna ta med genetisk information, något som kan leda till ännu mer precisa förutsägelser.
– För att säkerställa att modellen är pålitlig nog för att kunna implementeras i kliniska sammanhang krävs ett rigoröst arbete och noggrann validering. Jag vill poängtera att vårt mål är att modellen ska bli ett värdefullt hjälpmedel för vården och den är inte tänkt att ersätta en klinisk utredning av autism, säger Kristiina Tammimies.
Bra kollegor är viktigt, men en bra relation till chefen har större betydelse för hur nöjda vi är med jobbet. En bra chef är motorn för både trivsel, motivation och engagemang hos medarbetarna, visar en studie.
I en studie har forskare från Högskolan i Skövde, Högskolan väst och Göteborgs universitet undersökt hur anställda påverkas av olika typer av relationer på jobbet. Resultaten bygger på data som samlats in från drygt 100 chefer och över 500 medarbetare inom detaljhandeln.
Studien visar att relationen med chefen har stor betydelse för hur nöjda och engagerade vi känner oss på jobbet.
– Det handlar om kvaliteten på relationen mellan en chef och en anställd. Om du har en bra relation med din chef, känner du dig oftast mer erkänd, får bättre stöd och har mer inflytande över ditt arbete. Detta leder till högre arbetstillfredsställelse och större engagemang, säger Thomas Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde.
Bra arbetsmiljö och karriärutveckling
En bra chef ger instruktioner, men också stöd och erkännande för det arbete som utförs. Känslan av att vara uppskattad kan också bidra till mer motivation och trivsel, menar forskarna.
En bra relation med chefen kan också ge fler möjligheter till utveckling och avancemang. Chefer som känner sina medarbetare väl är mer benägna att investera i deras utveckling.
– Chefen har stor påverkan på arbetsmiljön. En chef som är stöttande och rättvis kan skapa en positiv arbetsmiljö där alla känner sig trygga och värderade, säger Thomas Andersson.
Kollegor ger samhörighet
Thomas Andersson lyfter fram att även relationen till kollegor är viktiga. Vänner på jobbet kan göra arbetsdagen roligare och ge en känsla av samhörighet.
– För att trivas på jobbet är det viktigt att bygga goda relationer med både chefen och kollegorna. Men om vi måste prioritera, visar forskningen att relationen med chefen spelar en avgörande roll för vår arbetstillfredsställelse och vårt engagemang, säger Thomas Andersson.
Kronisk hosta är en vanlig orsak till att människor söker vård. Mest drabbade är kvinnor i medelåldern. Studier vid Uppsala universitet tyder även på att hostan kan vara ärftlig.
Över tio procent av befolkningen i Sverige har kronisk hosta. Det kan leda till sämre livskvalitet, nedsatt arbetsförmåga och röstbesvär.
– I dagsläget har vi otillräcklig kunskap om vad som orsakar hosta och hur den behandlas på bästa sätt, säger Össur Ingi Emilsson, docent inom lung-, allergi- och sömnforskning vid Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har nu tittat närmare på hur patienter med hosta tas om hand av sjukvården. De har också undersökt om det möjligen kan finns ärftliga faktorer bakom problemen.
Fler kvinnor har hosta
En studie visar att en till två procent av befolkningen sökte vård för kronisk hosta under 2016–2018. De flesta hade haft hosta i många år. Majoriteten av patienterna var kvinnor mellan 40 och 60 år.
– Kvinnor verkar generellt ha en något mer känslig hostreflex, så gränsen för att hosta onormalt mycket är lägre hos kvinnor än hos män. För mig är det oväntat att bara en till två procent söker hjälp för besvärande hosta när det är mer än tio procent som är drabbade. Det kan till viss del förklaras av att effektiva behandlingar saknas, säger Össur Ingi Emilsson och fortsätter:
– Omhändertagandet verkade även skilja till viss del mellan olika delar av landet, vilket tyder på att bättre riktlinjer behövs för utredning och behandling av kronisk hosta.
Ärftlighet kan spela in
En annan studie visar att hosta delvis tycks vara ett ärftligt fenomen. I en stor befolkningsstudie i norra Europa ingick 7 000 föräldrar och drygt 8 000 vuxna barn. Det visade sig att om ena föräldern har kronisk torrhosta, är det mer än 50 procent ökad sannolikhet att även barnet har dessa problem. Sambandet var oberoende av faktorer som astma, biologiskt kön och rökning.
– Ett liknande samband sågs för slemhosta, men där hade rökning en större inverkan på förekomsten. Dessa resultat tyder på att det finns en genetisk koppling till kronisk hosta, säger Össur Ingi Emilsson.
Målet är bättre behandling
Forskargruppen ska nu gå vidare med dna-analyser. Syftet är att kartlägga vilka genetiska varianter som kan kopplas till kronisk hosta.
– Det kan ge en bättre förståelse för uppkomsten av kronisk hosta, vilket i slutändan kan resultera i bättre behandlingar av detta svårbehandlade tillstånd, säger Össur Ingi Emilsson.
Det är känt att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären. Men nu visar en studie att de även fångar in metan – med hjälp av barken.
Växthusgasen metan orsakar cirka 30 procent av den globala uppvärmningen. Utsläppen ökar för närvarande fortare än när mätningarna började på 1980-talet.
Det mesta av nedbrytningen av metan sker uppe i atmosfären. Nere vid jordytan har forskarna hittills trott att det bara är bakterier i marken som kan fånga in och bryta ner växthusgasen.
Men nu kan forskare från Linköpings universitet och universitetet i Birmingham visa att även mikrober, det vill säga mikroorganismer, som lever i barken eller inuti träden tar bort lika mycket – eller kanske ännu mer – metan än bakterierna som finns i jorden.
Trädens förmåga överraskar
Den nya upptäckten gör att trädens klimatnytta ökar med tio procent, bedömer forskarna.
– Vi har hittills trott att träden främst bidrar genom att ta upp koldioxid via fotosyntesen, men det här visar hur träden gör nytta på ett nytt och överraskande sätt, säger professor Vincent Gauci vid universitet i Birmingham.
I studien undersökte forskarna träd från tre klimatzoner: tropisk skog i Amazonas och Panama, lövskog i Storbritannien och barrskog i Sverige. Mest metan togs upp av de tropiska skogarna. Det beror sannolikt på att mikroorganismer, som till exempel bakterier, trivs bäst i varmt och fuktigt klimat.
Nyplantering för att nå klimatmål
Forskarnas preliminära beräkningar visar att jordens träd fångar upp mellan 24,6 och 49,9 miljoner ton metan.
Analysen visar även att om all bark lades ut skulle den täcka ett område lika stort som jordens landyta.
– Trädbarken lägger till ytterligare en dimension till hur metannivåerna i atmosfären regleras och metanets kretslopp är fortfarande fullt av överraskningar, säger professor David Bastviken vid Linköpings universitet.
Vid klimatkonferensen COP26 lovade länderna att minska metanutsläppen med 30 procent till slutet av decenniet.
– Våra resultat tyder på att nyplantering av träd och minskad skogsavverkning är viktiga åtgärder för att nå detta mål, säger Alex Enrich Prast, professor vid Linköpings universitet.
Kustnära strandängar i Sverige växer igen i allt högre takt. Effekterna kan bli allvarliga för specialiserade växtarter, menar forskare vid Stockholms universitet. Många är redan hårt trängda när vassen breder ut sig.
Havsstrandängar vid Östersjön ingår i EU:s habitatdirektiv eftersom de klassas som särskilt värdefulla livsmiljöer. Här trivs fåglar som tofsvipa, strandskata och rödbena, men också växter som ormtunga, kustarun och rödsäv.
Flera växtarter är specialiserade och växer bara på havsstrandängar som hålls öppna genom bete och slåtter. Om detta upphör kan vass eller andra höga växter ta över på bara några år.
En studie av forskare vid Stockholms universitet visar nu att igenväxningen kan få allvarligare effekter än förväntat.
Havsstrandängarna minskar stadigt
Forskarna har kartlagt var de viktiga havsstrandängarna finns och analyserat växters utbredning längs Östersjökusten. Det visade sig att nästan en tredjedel är så specialiserade att de inte kan växa på havsstrandängen om bete eller slåtter saknas.
– Med traditionella jordbruksmetoder bildas ofta vackra och unika miljöer som våra havsstrandängar. Det är härligt att se kor beta på en havsstrandäng och tänka att det samtidigt bidrar till den biologiska mångfalden, livsmedelsproduktionen och kornas välmående. Det finns många vinnare, säger Lukas Rimondini, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Ormtunga, kustarun och rödsäv trivs på strandängar. Bild: Amanda Sommarström
Stor skillnad mot förr
Traditionellt har bete och slåtter bedrivits på mycket stora ytor längs med Östersjökusten. Betesdjuren och slåttern har tillsammans med landhöjningen bidragit till mängder av öppna och artrika havsstrandängar.
Men idag utgör strandängarna bara tre procent av värdefulla gräsmarker i Sverige. De minskar dessutom stadigt i både antal och storlek. I vissa områden är strandängarna så pass få att arter blir isolerade och riskerar att dö ut.
– Det är viktigt att växter kan sprida sig i landskapet för att de ska kunna överleva på lång sikt. Om växter är isolerade från varandra kommer de eventuellt att dö ut. Det är därför viktigt att utforma skötselplaner som försöker minska isoleringen och som möjliggör arters spridning mellan olika havsstrandängar, säger Lukas Rimondini.
Klimatförändringar driver på
Klimat- och miljöförändringar kommer att förvärra effekten av igenväxningen. När till exempel havsytan höjs blir havsstrandängarna ännu mindre och mer isolerade. Några ängar kan till och med försvinna helt eftersom de idag finns på mycket flacka stränder, där en liten höjning av havsytan har en stor effekt.
För att möta en sådan utveckling bör havsstrandängar öka rejält i både antal och storlek genom omfattande betesdrift, menar forskarna.
– Det blir som en dubbelsmäll att både hantera klimatförändringar och isolering genom brist på betesdjur. Det finns dock många områden längs med våra kuster som skulle kunna restaureras till öppna och artrika ängar igen. Möjligheterna att vända den nedåtgående trenden är goda, säger Lukas Rimondini.
Oljespillet utanför Blekinges kust i höstas märks nu hos blåmusslor i området. Analyser visar att de innehåller höga halter miljögifter, som även kan påverka djur som äter musslorna.
I oktober förra året gick passagerarfartyget Marco Polo på grund i Pukaviksbukten i Blekinge. Olyckan resulterade i att 150 ton olja läckte ut och förorenade en lång kuststräcka. Fortfarande finns höga halter miljögifter kvar i området, enligt en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagit prover i sediment och havsvatten.
Utsläppet har bland annat drabbat blåmusslorna i området.
– Trots intensiv sanering finner vi att halterna av giftiga PAH:er i musslor kraftigt överskrider ekotoxikologiska gränsvärden. Halterna är även förhöjda i vattnet på alla platser där vi tagit prover och mycket höga i sedimentprover på en av de undersökta platserna, säger Maria Granberg som är marin ekotoxikolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.
Fåglar och fisk kan drabbas
Gifthalten är så hög att den sannolikt orsakar fysiologiska effekter hos musslorna. Även fåglar och fisk som äter musslor kan påverkas.
– Föroreningen är sannolikt utbredd i hela det oljedrabbade området och de höga gifthalterna i blåmusslorna bör tolkas som en indikation på att även andra ryggradslösa djur kan innehålla höga gifthalter, säger Maria Granberg.
I IVL:s rapport, som gjorts på uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge, rekommenderas bland annat åtgärder för blåmusslorna och utökad miljöövervakning i området. Även fiskars och fåglars hälsa bör undersökas, enligt miljöforskningsinstitutet.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
