För att hjälpa blivande mödrar måste den förebyggande vården utvecklas.
Ida Flink, som har skrivit en avhandling i psykologi vid Örebro universitet, forskar om vilken betydelse oro och negativa tankar, så kallade katastroftankar, har för hur människor upplever smärta. Hon har undersökt hur katastroftankar påverkar såväl förlossningssmärta som långvarig smärta i rygg och nacke.
– Katastroftankar är en form av repetitivt negativt tänkande. Tidigare forskning har fokuserat på tankarnas innehåll och behandlingarna har handlat om att ifrågasätta och förändra innehållet, säger Ida Flink.
– Men ett annat sätt att se det är att innehållet av tankarna inte är det viktiga utan vilken funktion de får. De leder till att människor ältar sin rädsla och det hindrar dem från att hitta en lösning till sina problem.
Svårare att hantera smärtan
Katastroftankarna förvärrar problemen och ger en ökad upplevelse av smärta. De får människor att undvika allt förknippat med smärta. Människor som lever med långvarig smärta i rygg och nacke ,och som har katastroftankar, kan hamna i en vana att undvika jobb, sociala sammanhang och alla rörelser förknippade med smärta. Förlossningen går inte att undvika även om kvinnor med extrem förlossningsrädsla kan välja att bli förlösta med kejsarsnitt.
– Förlossningen är speciell. Det är en smärta som man vet ska komma men som samtidigt är kortvarig och får ett positivt slut men de negativa tankarna gör det svårare att hantera smärtan och att återhämta sig efteråt, säger Ida Flink.
När det gäller långvariga ryggbesvär och förlossningssmärta, där smärtan oftast inte är ett tecken på fysisk skada, kan inte den medicinska vården hjälpa till särskilt mycket och då måste man hitta andra vägar att lindra smärtan. I nuläget saknas effektiva behandlingsstrategier som riktas direkt mot katastroftankarna.
Nya effektiva behandlingar
– Att se katastroftankar som en form av undvikande och att fokusera på funktionen öppnar nya möjligheter för effektiva behandlingar och vi behöver till exempel utveckla en förebyggande vård för att kunna hjälpa kvinnor med katastroftankar kring förlossningssmärta. Det skulle öka deras chanser till en positiv upplevelse av förlossningen.
– Även patienter med smärta i rygg och nacke behöver hjälp att hantera sina negativa tankar. Genom att förbättra dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, skulle vi kunna hjälpa även patienter med katastroftankar. KBT-behandlingar kan utveckla förmågan till konstruktiv problemlösning i stället för att personen fastnar i ett passivt ältande kring problemen, säger Ida Flink.
För mer information kontakta Ida Flink: 073-729 8499
Den nya metoden att se variationer i temperaturen är finurlig och enkel. I havet produceras kiselagler på sommaren och ju varmare temperatur desto större produktion. Men istället för att mäta hela produktionen kan en liten mängd kiselalger i en årsproduktion avslöja sommartemperaturen. Forskarna mäter nämligen hur mycket det finns av olika varianter, isotoper, av grundämnet kisel i algerna, eftersom detta påverkas av temperaturen.
Lokala klimatarkiv
Genom att gräva upp ett bottenprov i norra Bottenviken kunde forskarna undersöka kiselalger från alla somrar sedan 180 år tillbaka, lagrade på varandra. Temperaturen i ytvattnet där kiselalgerna levde är samma som sommarluftens medeltemperatur och i Bottenviken har den varierat mellan 12 och 15 grader sedan början av 1800-talet. Algerna har ett skal av kisel som är mycket hållbart och bevaras i bottensedimenten. Kiselalger finns nästan överallt på jorden och kan alltså med denna nya metod ge oss information om den lokala sommartemperaturen, ett viktigt underlag för att kunna förstå klimatets utveckling.
Denna forskning publicerades i tidskriften Biogeosciences, 8, 3491–3499, 2011
Kontakt
Per Andersson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
08-5195038
070-4930782
per.andersson@nrm.se
Matthias Holweg är docent inom Operations Management, och specialiserad på fordonsindustrin. Nu publicerar han rapporten ”Who killed Saab Automobile?” tillsammans med kollegan Nick Oliver. Han konstaterar att många idag är besvikna på GM, men menar att skulden inte bör läggas enbart på dem.
– De backade trots allt upp Saab under många år med stora förluster, säger han. Det var inte GM som knäckte Saab. Det var inte heller fackföreningarna, svenska staten eller Spyker som knäckte Saab. Misslyckandet beror på att Saab konkurrerades ut av framför allt Audi och BMW.
Saabs starka varumärke och mycket lojala kundbas räckte länge för att hålla företaget stabilt, om än litet. Men eftersom konkurrenterna hela tiden växte och tog marknadsandelar trängdes Saab till slut ut från marknaden, enligt Matthias Holwegs analys.
– Det kunde ha undvikits om GM hade lyckats göra samma sak av Saab som Volkswagen gjorde av Audi: ett helt integrerat premiummärke med en klar och distinkt image. Om Saab hade fått ta del av GM:s skalfördelar fullt ut så hade det fått ekonomiskt utrymme att växa.
Men de skilda kulturerna hos de två företagen skapade en friktion som gjorde att integrationen misslyckades.
– Saabs motsträviga sätt att hålla fast vid sin självständighet var början till slutet. De fortsatte att vara ett litet oberoende företag, vilket gjorde det omöjligt för dem att växa, och till slut blev de utkonkurrerade. Men GM har också del i skulden. De hanterade Saab klumpigt och borde ha kämpat hårdare för att integrera företaget.
Spykers försök att rädda Saab betecknar han som naivt.
– De tillförde inget nytt, varken pengar, partners eller idéer.
Att GM blockerade försäljningen av Saab till kinesiska Pang Da och Youngman är inte förvånande enligt Mattias Holweg. GM har redan en stor partner i Kina (Shanghai Automotive Industries Corporation) och ville skydda sina intressen genom att förhindra att deras teknologi spreds till konkurrenter.
Men även om förvärvet hade blivit av hade Saabs framtid varit mycket oviss, säger han.
– Försäljningssiffrorna i Kina hade behövt öka osannolikt snabbt för att företaget skulle överleva. Speciellt med tanke på de uteblivna försäljningsframgångarna för den nya modellen 9-5 i de traditionella marknaderna Sverige, Storbritannien och USA.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Matthias Holweg, forskare vid Chalmers, docent i Operations Management och forskningschef vid Judge Business School på University of Cambridge, m.holweg@jbs.cam.ac.uk
Filmer som handlar om hämnd efter en våldtäkt är en genre som på engelska går under namnet ”Rape-Revenge” eller på svenska våldtäktshämnarfilmer. Genren var mest aktuell under 1970- och 1980-talen och filmerna blev ofta totalförbjudna, censurerade och nedvärderade. I dag ser det annorlunda ut. ”Män som hatar kvinnor” kammade hem tre Guldbaggar och den 21 december är det premiär för Hollywoodversion.
– På senare år har filmerna framför allt producerats som storfilmer och blivit varmt mottagna av publik och kritiker. Filmerna har också blivit mer uttalat feministiska i sin framtoning, säger Jonas Danielsson, postdoktor i etnologi.
Ovanligt med våld
Jonas undersöker hur publik och recensenter tagit emot de två svenska filmerna ”Män som hatar kvinnor” från 2009 och ”Thriller – en grym film” från 1974. Båda filmerna innehåller sexuellt våld, nakenhet och huvudpersoner som vägrar att gå under av det manliga förtryck de utsätts för. De hämnas – våldsamt. Skillnaden ligger framför allt i hur filmerna har tagits emot. ”Thriller” blev först totalförbjuden och senare kraftigt censurerad. Varför betraktades huvudpersonen Madeleine som så farlig 1974?
– Nakenhet var inte alls ovanligt på film vid den tiden. Däremot var det mer ovanligt med våld, särskilt om det handlade om motståndshandlingar från kvinnor. I ”Thriller” klipptes dessutom den grövsta kränkningen och dessutom stora delar av hämndscenen bort. Det påverkar mycket hur man som tittare sympatiserar med karaktären, förklarar Jonas.
Accepterad hämnare
Mottagandet blev därefter. Recensionerna av ”Thriller” var inte nådiga. Till exempel skrev Aftonbladet att ”Thriller skildrar, för den händelse det intresserar tre å fyra biljettspekulanter, hurusom det drogade flarnet Christina Lindberg praktiserar kvinnokampen…”. Lisbeth Salander har å andra sidan utropats som ”Svensk films första hämnare”.
– Det vittnar om att rollen som kvinna har förändrats, men också om att våldtäkt numera är en politisk fråga. Det finns en frustration i samhället inför ett, offentligt sett, alltmer utbrett kvinnovåld, som också gör det möjligt att acceptera en kvinnlig hämnare.
Individuellt problem
Han berättar att i början av 1970-talet fanns mäns våld mot kvinnor inte på den svenska politiska dagordningen. Sveriges husmodersförening och Fredrika-Bremer-förbundet försökte visserligen påverka justitiedepartementet att vidga lagtexten så att våldtäkt i hemmet skulle bli möjligt att åtala.
– Våldtäkt ansågs fortfarande vara ett individuellt, framförallt kvinnligt, problem. Men ”Thriller” blir helt obegriplig utifrån ett individperspektiv. Det finns ingenting i huvudpersonen Madeleines karaktär som säger att hon ”vill” bli utnyttjad eller att hon själv kan styra vad hon utsätts för, säger Jonas.
Upplevelse av att ingenting görs
Att våldtäktshämnarfilmer i dag framför allt produceras och tas emot som storfilmer visar att det numera är accepterat att våldtäkter verkligen är ett samhällsproblem.
– Vi kan idag, mer eller mindre, erkänna att faktiska våldtäkter sker både utanför men allra mest i hemmet. Problemet är bara att det finns en upplevelse av att ingenting görs. Allt ligger bortom vår påverkan och då ligger fantasin och fiktionen nära till hands. Här kan vi se världen i svart och vitt. Vi kan lägga våra moraliska betänkligheter åt sidan och hämnas, avslutar Jonas.
Kontaktuppgifter:
Jonas Danielsson är universitetslektor vid institutionen för kultur och medievetenskaper vid Umeå universitet
090-786 97 55
jonas.danielsson@kultmed.umu.se
– Utmaningen är att hitta de funktioner som behövs för att maskinen själv ska kunna ta sig fram i trånga gruvtunnlar där det finns små marginaler för felnavigering, säger Johan Larsson som presenterar sin forskning i en doktorsavhandling i datavetenskap vid Örebro universitet.
Lastmaskinernas uppgift är att lasta, transportera och lasta av gruvmaterial. De är tunga maskiner som är svåra att manövrera. De lastmaskiner Johan Larsson jobbar med är elva meter långa, tre meter breda och väger runt 40 ton. Samtidigt är de gruvgångar som de ska ta sig igenom så smala att avståndet mellan maskin och vägg ibland inte är större än en halvmeter på vardera sidan.
Högre produktivitet
Problemet med manuell fjärrstyrning, då operatören aktivt styr maskinen med hjälp av bilden från en videokamera monterad på fordonet, är att det går långsammare och leder till sämre produktivitet. Johan Larsson har därför utvecklat ett system, där maskinen mäter avståndet till väggarna framåt och åt sidorna, och självständigt tar sig fram i tunneln, i enlighet med operatörens kommandon från kontrollrummet och med hänsyn till de uppmätta avstånden till väggarna.
– Med hjälp av lokal autonomi, det vill säga datorer, sensorer och funktioner ombord på maskinen som hjälper operatören att styra maskinen, går det att uppnå avsevärt högre produktivitet än vid rent manuell fjärrstyrning.
Krävs ingen ny infrastruktur
Den nya tekniken går att installera i redan existerande fordon och det krävs ingen ny infrastruktur nere i gruvan för att den ska fungera. Allt som behövs är att det går att kommunicera med maskinen från ett kontrollrum.
– Den stora vinsten är att operatörerna får en bättre arbetsmiljö och inte behöver utsättas för de risker som underjordsarbete medför.
Johan Larsson är civilingenjör och arbetar med styrsystemsutveckling på Atlas Copco Rock Drills AB i Örebro.
För mer information, kontakta Johan Larsson, 073-913 17 01.
Retorikundervisningen i 1700-talets skola skulle forma eleverna till goda medborgare och fromma kristna män. I skolan fostrades pojkar till män – klassiskt lärda, visa och vältaliga med moral och omdöme.
– Skolan har genom historien haft en fostrande ambition. Det kan vara en viktig grund att ha i åtanke i dagens diskussion om skolans kunskapsuppdrag och värdegrund, säger Stefan Rimm, forskare i pedagogik vid Örebro universitet.
Stefan Rimm har studerat undervisningen i retorik i 1700-talets skolor och gymnasier för pojkar. Den retoriken sågs under mycket lång tid som det kanske allra främsta av skolans kunskapsområden och ämnet var mer omfattande än vad som stod angivet på skolschemat. Tal, ceremonier och festligheter utnyttjades för att visa upp skolor och gymnasier som en lärd och vältalig miljö.
– Vältaligheten var grunden för skolans status i samhälle, säger Stefan Rimm, som nyligen presenterade sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Antiken och kristendomen
Skolretoriken var en del av det pedagogiska programmet av teoristudier, läsning av klassiska författare och muntliga och skriftliga övningar. Men utbildningen handlade inte bara om färdighetsträning och kunskapsöverföring. De fostrande dragen i undervisningen var framträdande.
– Retoriken är en av de tydligaste illustrationerna av den tidigmoderna svenska skolans dubbla målsättning – att förmedla kunskaper och inskärpa dygd och moral, säger Stefan Rimm.
Skolorna använde framför allt romerska texter i övningar och läsning för att illustrera önskade och oönskade sätt att handla, tänka och vara. Men de kristna idealen kom ofta på kollisionskurs med de bilder som förmedlades genom de antika texterna.
– Antika ideal hyllade hörförares, statsmäns och vältalares styrka och manlighet. Kristus sattes som främsta exemplet för en from manlighet med omtanke om nästan och om den egna själen som dygdens fokus, säger Stefan Rimm.
Slagsmål och predikan
Andra motbilder skapades i förhållandet till det omgivande samhället. Soldater, gesäller och bondpojkar, som bodde i närheten av skolorna men som varken fick gå i skolan eller på skolans vältalighetsuppvisningar, mötte skolpojkarna och gymnasisterna på stadens gator och det hände att motsättningarna ledde till slagsmål.
– Att man ena dagen slogs med stadsbefolkningen och den andra förberedde en predikan eller oration att hålla inför den borde ha varit oönskade kontraster men även om det inte var sanktionerat av skolan så sågs det som ett inslag av självfostran. Utbildningen sågs som ett sätt att korrigera de bångstyrigare manlighetsyttringarna.
Under 1700-talets lopp började retoriken ifrågasättas och under 1800-talet försvann den gradvis från skolordningen. Det var en del av större förändringar i läroplanen, när skolämnena inom naturvetenskaperna, samhällsvetenskaperna och språken ersatte de äldre kunskapsområdena.
– Retoriken hade då under mer än 2000 år ständigt följts av en diskussion om dess förhållande till den idealiske samhällsmedborgaren, säger Stefan Rimm.
För mer information kontakta Stefan Rimm: 070-888 75 37 eller stefan@rimm.se.
Allt liv på jorden förutsätter inte bara snabb utan också noggrann kodöversättning, så att aminosyror inte sätts in på fel platser i cellernas proteiner. Trots att vi känt till den genetiska koden i femtio år har vi haft ringa kännedom om hur ofta och på vilka platser den felöversätts.
Uppsalagruppen har utvecklat en unik metod för att bestämma den maximala noggrannheten i kodavläsningen och med denna visat hur hastigheten i kodöversättningen sjunker ju noggrannare den blir: det finns ett enkelt linjärt samband mellan hastighet och noggrannhet. Med denna metod kan nu för första gången en rad viktiga frågor ges experimentella svar: Vilken betydelse har de talrika kemiska modifieringar som finns i tRNA-molekylerna och i ribosomens eget RNA för kodöversättningens noggrannhet? Hur fungerar de antibiotiska preparat som påverkar felen i kodöversättningen? Vilka är mekanismerna för de mutationer i ribosomen som ger resistens mot sådana antibiotika? Hur skall cellernas noggrannhet ställas in för optimal kodöversättning, när mycket hög noggrannhet leder till långsam översättning och låg noggrannhet leder till felaktiga proteiner?
Forskargruppens arbete har öppnat ett nytt fält för kvantitativa studier av den genetiska koden med implikationer för evolutionen av ribosomens struktur, kodöversättningens populationsgenetik och antibiotikaresistensutveckling.
Den genetiska kodens grundprinciper klarlades av Nobelpristagaren Francis Crick för omkring femtio år sedan (1962). Hur arvsmassans fyra DNA-bokstäver A, G, T (U i RNA), C i kombinationer av tre, bildar de sextioen kodord (4x4x4=64 möjliga kodord – 3 stopp-kodord=61) som med hjälp av budbärar RNA (mRNA) översätts till de tjugo vanliga aminosyrorna i alla organismers proteiner klarlades därefter av nobelpristagarna (1968) Gobind Khorana och Marshall Nirenberg. Komplementära RNA-bokstäver binder väl till varandra: G mot C och A mot U. Översättning av kodorden sker på ribosomen, som binder mRNA-molekyler, vilka kan liknas vid långa RNA-remsor med den genetiska kodens trebokstavsord för aminosyrorna i följd efter varandra. Till ribosomen kommer också transport RNA-molekyler (tRNA) bundna till sina specifika aminosyror. Varje tRNA har en antikod, komplementär till ett av mRNA:ts kodord. Så har t ex aminosyran fenylalanin kodordet UUC och dess specifika tRNA har den komplementära antikoden GAA (läses i motsatt riktning). När en tRNA-molekyl ”känner igen” ett exponerat mRNA-kodord på ribosomen förlängs det växande proteinet med den aminosyra som motsvarar den genetiska kodens instruktion.
Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Artikeln publiceras denna vecka i Proceedings of the National Academy of Sciences nätupplaga.
För mer information, kontakta Måns Ehrenberg, tel: 018-471 42 13, ehrenberg@xray.bmc.uu.se eller Magnus Johansson tel: 018-471 43 87, m.johansson@icm.uu.se
Löst kisel spelar en viktig roll för näringskedjan i vatten. Det behövs för att bygga kiselalger, vilka äts av djurplankton. Plankton i sin tur är viktig näring för fisk. Liana Papush är kemist och nybliven doktor vid Tema Vatten, Linköpings universitet. Hennes studie visar att kiselhalterna i Östersjöns vatten har minskat under perioden 1970-2001. Studien ingår i ett EU-finansierat projekt, SIBER, där forskare från Danmark, Finland, Lettland, Polen och Sverige har samarbetat. Ett av projektets övergripande resultat är att löst kisel i Östersjöns vatten har halverats under 1900-talet. SIBER står för Silicate and Baltic Sea Ecosystem Response.
Övergödning och dammbyggen är de två orsaker som forskarna pekar ut till de sjunkande kiselhalterna. Övergödning orsakas av ökad tillförsel av näringsämnena fosfor och kväve. Det är balansen mellan dessa ämnen och kisel, samt kiselhalterna i vattnet, som är viktig för kiselalgerna. För lite kisel i förhållande till de andra två ämnena kan begränsa kiselalgernas tillväxt. Färre kiselalger kan påverka hela den akvatiska näringskedjan.
Dammbyggen påverkar tillflödet av kisel. Kisel vittrar från berggrund och följer med sötvattensflöden ut i havet. Forskarna tror att kislet börjat minska med de stora dammbyggena på 1950- och 60-talet. Minskningen fortsätter sedan under 1900-talets andra hälft. Då anses övergödning vara den främsta orsaken.
Forskarna har analyserat kiselhalterna i förhållande till de potentiellt begränsande nivåerna. Kiselhalterna är fortfarande höga i de norra delarna av Östersjön, medan andra områden, särskilt Rigabukten och Finska viken men också egentliga Östersjön, är i riskzonen för att utveckla en begränsning av kiselalgernas möjlighet att växa.
Liana Papush´s studie baseras på en omfattande databas och går fram till år 2001. Vad som hänt sedan dess vågar hon inte säga säkert.
– Mot slutet av vår mätperiod planade minskningen ut något. Men situationen är sårbar på grund av den pågående övergödningen.
Avhandlingen heter “Silicon cycling in the Baltic Sea. Trends and budget of dissolved silica”. Liana Papush disputerade den 24 november. Hon nås på telefon 0731-017109.
Under 1970-talet rapporterade barntandläkare för första gången om en typ av mineraliseringsstörning i tandemaljen kallad MIH (Molar Incisor Hypomineralization). Störningen, som drabbar 6-årständerna och ibland även framtänderna, yttrar sig som vit-bruna fläckar på tänderna och kan variera i svårighetsgrad från missfärgade områden till sönderfall av emaljen.
Studier visar att MIH förekommer hos mellan 10 och 20 procent av alla barn, men vad som orsakar störningen är inte känt. De vanligaste problemen för de som drabbas är ökad kariesförekomst och uttalad känslighet i tänderna, men också att tänderna riskerar att gå sönder när de väl börjar användas. Eftersom barn med MIH kräver betydligt mer tandvård än andra barn löper de också större risk att utveckla tandvårdsrädsla.
Tobias Fagrell, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, redovisar i sin avhandling en klinisk tandundersökning avseende MIH som bygger på medicinska och sociala data från 17 000 barn som ingick i den så kallade ABIS-studien (Alla Barn I sydöstra Sverige, Universitetet i Linköping) där barnen följdes från födseln och upp till tolv års ålder.
Resultaten visar att barn i studien som ammades längre än sex månader, och där man inte introducerat välling eller bröstmjölksersättning före sex månaders ålder, löpte en fem gånger högre risk att utveckla MIH.
–Varför barnen löpte denna ökade risk är inte klarlagt, därför behövs det vidare studier som fokuserar på näringsfaktorer, säger Tobias Fagrell.
Avhandlingen visar också att MIH-tändernas överkänslighet beror på att tänderna, även om de ser hela ut, kan ha ett poröst ytskikt och en mycket porös emalj. Detta leder till att bakterier från munnen kommer in i tänderna och orsakar inflammation i tandnerven.
Tobias Fagrell har i laboratoriemiljö med framgång testat en metod som med hjälp av ozon dödar de bakterier som orsakar karies.
– Vi måste vidare undersöka hur metoden fungerar i patientsituationen innan den kan tillämpas, men ozonbehandling i gasform kan övervägas för att behandla överkänsligheten i tänder med MIH, säger Tobias Fagrell.
En slutsats av avhandlingen är att barn som drabbas av MIH bör få ett särskilt omhändertagande hos tandvården och vårdas enligt en individuell behandlingsplan.
Avhandlingen Molar Incisor Hypomineralization försvarades vid en disputation den 2 december.
Kontaktinformation
Kontakt:
Tobias Fagrell, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och övertandläkare vid Specialistkliniken för Pedodonti och Sjukhustandvård/SU Mölndal
0706-304314
031-861500
Tobias.Fagrell@vgregion.se
Den pågående härjningen av granbarkborrar efter stormen Gudrun år 2005 har gett forskarna möjlighet att studera samspelet mellan granen, granbarkborren och dess blånadssvamp.
I fältförsök på SLU:s försökspark Tönnersjöheden har det nu visat sig att olika granindivider producerar olika mycket terpener i kådan när de förbehandlas med blånadssvamp.
Granbarkborrarna lockades lika mycket till alla granar, men de lyckades inte kolonisera de trädindivider som reagerat med en kraftig terpenrespons. Granar med svag terpenrespons blev angripna av 20 gånger så många barkborrar.
Kunskapen om hur träd försvarar sig behövs bland annat i arbetet med att utveckla skogsskötselstrategier som minskar skadorna av barkborrar.
Kontakt:
Niklas Björklund, 018-67 28 79, 070-508 28 79, niklas.bjorklund@slu.se
Bo Långström, 018-67 23 35, 070-548 23 35, bo.langstrom@slu.se
De statligt inrättade samråden som ska lösa konflikterna om brukandet är förenade med en del kostnader för både rennäring och skogsbruk, men man har inte vetat hur stora.
I ett projekt vid SLU har forskarna delat upp kostnaderna under samråden i grupperna information, planering, genomförande av samråd samt utvärdering och konfliktlösning.
Tidsåtgången för de olika kostnadsslagen mättes i skogsbolagen och därmed kunde medelkostnaden beräknas till 19 191 kr för ett typiskt distrikt inom ett skogsbolag.
De årliga kostnaderna visade sig skilja sig åt mellan länen och den var lägre för samebyar med renbetesplan. Det senare berodde på att inför sådana samråd var skogsbolagen mer förberedda med detaljerade skogsbruksplaner och därmed kunde båda parter direkt diskutera detaljer, vilket minskade kostnaderna.
Kontakt:
Camilla Widmark, camilla.widmark@slu.se, 090-786 85 96
Arbetsrapport 376 & 377, Institutionen för skogsekonomi, SLU
För att ta reda på mer om vilka gnagare och smittämnen det rör sig om i dagens fjäderfä- och grisstallar har forskare vid SLU obducerat och analyserat 209 infångade gnagare. Husmus och brunråtta var de vanligaste, större skogsmus var mindre vanlig i de studerade stallen.
Man fann ett stort antal sjukdomsframkallande mikroorganismer, bland annat Brachyspira, Yersinia, Leptospira, Campylobacter, Giardia, Cryptosporidium, Lawsonia intracellularis och encephalomyocarditvirus. Samma typ av Brachyspira och Yersinia fanns hos gnagare och gris och smittar därför troligen mellan djurslagen.
Råttorna i ett av de studerade stallen var i huvudsak aktiva på kvällen och natten, även inne i boxar med grisar. Någon resistens mot råttgift kunde inte påvisas.
Kontakt:
claes.fellstrom@slu.se, 018-67 14 73
anette.backhans@slu.se, 018-67 29 12
De förädlade salixsorter som introducerades under 1990-talet har emellertid en betydligt bättre tillväxt än de äldre sorter som sattes under 1980- och början av 1990-talet, samtidigt som priset för flis stigit kraftigt liksom priset på gödselmedel.
I nya fältförsök med förädlade sorter på fem platser i Uppland under 2008–2010 ökade tillväxten under ett treårigt omdrev med 59, 84 respektive 124 procent vid en engångsgiva (160 kg N/ha direkt efter skörd), normal (60+100+60 kg N/ha under år 1–3), respektive intensivgödsling (160 kg N/ha år). Spridningen i tillväxtökning mellan försöksplatserna var dock stor.
Resultaten föranleder nya gödslingsrekommendationer, även för gamla planteringar. Avgörande för lönsamheten med gödsling är gödselmedelspriset, gödslingseffekten, samt nettovärdet på den producerade flisen. Flispriserna ligger nu på nivån 200 kr per MWh (motsvarande 800–900 kr per ton torrvikt), vilket ändrar förutsättningarna för att få lönsamhet i gödslingen.
Läs mer Gödslingsrekommendationer för Salix 2011
Kontakt Pär Aronsson, Par.Aronsson@slu.se, 018-67 25 67
Sju sjungande hanar observerades i somras, dels i nationalparken Foping och dels i nationalparken Changqing. Detta motsvarar nästan det sammanlagda antalet exemplar som observerats i världen av denna art sedan den upptäcktes för omkring 125 år sedan. Fåglarna höll till i täta bambusnår i bergen på 2 400–2 500 meters höjd.
I slutet på 1800- och i början av 1900-talet insamlades ett 10-tal svartstrupiga näktergalar under häckningstid på två platser i provinserna Gansu och Shaanxi, också i den nordliga delen av centrala Kina. Därefter har endast ett fåtal, i huvudsak obekräftade, fynd gjorts på tänkbara häckningsplatser eller under flyttning i provinserna Sichuan och Yunnan i centrala respektive södra Kina.
Hanen av den svartstrupiga näktergalen påminner om hanen av den i norra Sverige häckande blåhaken Luscinia svecica, men har kolsvart strupe och bröst, gråare ovansida och vita istället för rödbruna stjärtteckningar. Honan anses ha ljust brun strupe och bröst, men faktum är att inga helt säkerställda fynd av honor föreligger.
Sången är karaktäristisk och består av korta, snabba strofer med visslingar och hesa ljud; stroferna yttras med några sekunders mellanrum. Flera exemplar av fågeln spelades in av forskarna. Två av dessa inspelningar görs nu fritt tillgängliga (länk nedan) för att underlätta framtida inventeringar och studier av denna mycket dåligt kända fågelart.
Kontakt
Dr Per Alström, ArtDatabanken, SLU Uppsala.
E-post: per.alstrom@slu.se Tel: 070-454 6965.
En ny doktorsavhandling har undersökt miljögifter som bland annat bromerade flamskyddsmedel, bland andra PBDE, samt olika typer av Perfluoralkylsyror. PBDE används bland annat i skumgummi i soffor och madrasser, textilier och perfluoralkylsyror som tensider i brandsläckningsskum.
Studier av bromerade flamskyddsmedel på djur och människor visar negativa effekter på sköldkörtelns funktion, reproduktionen och hjärnan. Perfluoralkylsyror i sin tur påverkar levern och reproduktion i djurstudier och effekter i människor inkluderar ökade kolesterolnivåer och nedsatt reproduktion.
Justina Björklund vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet har studerat dessa ämnen i damm och inomhusluft i bland annat daghem, kontor och bilar i Stockholm. Med hjälp av de uppmätta halterna kunde man beräkna hur mycket den genomsnittliga damm- och luftexponering betyder jämfört med kosten, som är den främsta källan för exponering av de här ämnena.
– För vuxna är kosten fortfarande den viktigaste källan till exponering för bromerade flamskyddsmedel, men dammet kunde utgöra mellan elva och trettiosju procent av det totala intaget för dessa. Luftinhalationen spelade liten roll. För småbarn mellan ett och två år kunde dammet däremot utgöra så mycket som tjugotre till femtiosju procent av det totala intaget av två av de bromerade flamskyddsmedlen nämligen PentaBDE och HBCD. Om de högsta uppmätta halterna i dammet användes kunde dammets roll öka till så mycket som sextiosju och nittiotre procent. Detta visar tydligt att små barn är särskilt utsatta, säger Justina Björklund.
Samtliga ämnen hittades i dammproverna, medan endast PBDE hittades i luftproverna. Koncentrationerna och sammansättningen av bromerade flamskyddsmedel och perfluorföreningar varierar mellan olika inomhusmiljöer.
– Skillnaderna mellan olika lokaler tyder på att sammansättning och koncentrationer av dessa ämnen är beroende av vilka produkter och material som finns i miljöerna. Till exempel fanns det ett samband med högre halter av vissa PBDE i miljöer med mycket elektronisk utrustning, många uppstoppade möbler och många skumgummimadrasser. Sambandet med skumgummimadrasser var särskilt tydligt för förskolor, säger Justina Björklund.
I en kompletterande studie av flera hem i Uppsala, kunde man se ett samband mellan halter av en specifik PBDE, som ingår i PentaBDE, i husdamm och i bröstmjölk från kvinnor som bodde i hemmen, vilket stödjer tesen att en del av vår exponering kan komma från damm. Men inomhusdamm kan även vara en viktig exponeringskälla för Perfluoralkylsyror och andra bromerade flamskyddsmedel.
– Inomhusluft förorenar inte bara våra hem, men även den yttre miljön. Högre halter av PBDE har mätts i inomhusluft i jämförelse med utomhusluft med PBDE halter i städer högre än på landsbygden. Detta har lett till spekulationen att inomhusluft förorenar utomhusluft genom ventilation. I avhandlingsarbetet togs prover av både inomhusluft och utgående luft från ventilationssytemet på förskolor, lägenheter och kontorsbyggnader. Samma PBDE halter uppmättes i inomhus- och utgående luft från de olika byggnaderna vilket visar att inomhusmiljön förorenar utomhusluft genom ventilationssystem, säger Justina Björklund.
För mer information kontakta gärna:
Justina Björklund, Institutionen för tillämpad miljövetenskap: 073-698 48 13 alt justina.bjorklund@itm.su.se
Fakta: Bromerade flamskyddsmedel och Perfluoralkylsyror
Bromerade flamskyddsmedel är en grupp flamsyddsmedel som inkluderar polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD). PBDE tillverkades och såldes som tre tekniska produkter: Penta, Okta och DekaBDE. PentaBDE användes i skumgummi i t ex maddrasser och soffor samt textiler. Okta och DekaBDE användes för att flamskydda hårdplast i elektronik och elektriska apparater (datorer, TV mm). DekaBDE används även i mattor och textilier. HBCD används mest i husisoleringsmaterial men också i textilier. Perfluoralkylsyror som inkluderar bland annat perfluoroktansulfonsyra (PFOS), och perfluoroktansyra (PFOA) används bland annat vid framställning av fluorpolymerer. Dessa används som tensider i brandsläckningsskum samt som ytbehandling av textilier, mattor, läder, golvpolish, Goretex, och livsmedelsförpackningar. Dessa produkter finns bland annat i våra hem, på arbetsplatser och i bilar. Studier av PentaBDE på djur och människor visar negativa effekter på sköldkörtelns funktion, fortplantning och hjärnan. PFOS/PFOA påverkar levern och reproduktion i djur studier och effekter i människor inkluderar ökade kolesterolnivåer och nedsatt fortplantning. Mycket mindre information finns för de övriga ämnen.
Avhandlingens titel: Brominated flame retardants and perfluoroalkyl acids in Swedish indoor microenvironments:Implications for human exposure
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 64 000 studenter och 5 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
– Ungdomar har olika sätt att prata på, beroende på vem de pratar med. Den skillnaden tyder snarare på god språklig kompetens än slarv, säger Elin Almér, som har undersökt vilka skillnader och likheter som finns i unga kvinnors berättelser beroende på i vilken situation de berättar.
I hennes undersökning visade det sig att när de unga kvinnorna berättade i en grupp där de övriga samtalsdeltagarna var jämnåriga skolkamrater så berättade de främst anekdoter och berättelser som exemplifierade en ståndpunkt. När de blev intervjuade av en vuxen som de inte kände berättade de återberättelser och mer prototypiska berättelser, det vill säga berättelser som hade en mer beskrivande karaktär. Det visade sig också att ungdomarna använde sig av en hel del småord som “du vet” och “sån” i berättelserna från gruppsituationerna, men att motsvarande uttryck nästan inte fanns alls i berättelserna från intervjuerna.
– Skillnaderna innebär att man inte kan prata om att det finns ett enda ungdomsspråk, det finns faktiskt flera, säger Elin Almér.
Elin Almér har även analyserat de unga kvinnornas berättelser utifrån tanken att man kan ha olika förhållningssätt beträffande hur man förhåller sig till sig själv och andra. Det ger också en bild av i hur hög grad individen själv har reflekterat över varför hon tycker och tänker som hon gör i frågor som rör henne själv. Hur en språkbrukare förhåller sig och formulerar sig angående de här aspekterna kan avspegla olika ”identitetsstilar”. Men inom ramen för detta använder ungdomarna olika språk i olika sammanhang.
– Jag kunde se att de unga kvinnornas språkbruk faktiskt indikerade att de hade olika identitetsstilar, det vill säga deras olika språkbruk hade drag som inte ändrades beroende på i vilken samtalssituations de berättade. Det är intressant eftersom det tyder på att vi redan vid ingången i ett samtal har olika förutsättningar att positionera oss själva i relation till andra, säger Elin Almér.
Kontaktinformation
Mer information:
Elin Almér, telefon: 0707-146 463, e-post: elin.almer@gu.se
Avhandlingens titel: Att tala om vem man är. En språkvetenskaplig studie av transitivitet, agentivitet och engagemang i unga kvinnors erfarenhetsberättelser.
Tid och plats för disputation: fredagen den 16 december 2011 kl. 13.15, sal T302, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Opponent: Professor Anna-Malin Karlsson, Södertörn
Avhandlingen kan läsas digitalt på: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/27866/2/gupea_2077_27866_2.pdf
Avhandlingen kan beställas från: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg
Avhandlingens abstract finns även digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/27866
