– Det kanske allra mest sensationella är att detta är exempel på hur naturen kan tillverka ett material som är självhäftande under vatten. När vi förstår hur sådant här marint silke är uppbyggt kan det inspirera till nya material med åtråvärda egenskaper, säger Cedric Dicko, forskare i materialkemi vid Lunds Tekniska Högskola och den som ligger bakom rönen tillsammans med tidigare kollegor vid Oxford University.
Resultaten publiceras i senaste numret av Naturwissenschaften.
Väven använder räkdjuret som byggmaterial. Sandkorn, algfragment och avföring fäster lätt på de klibbiga silkestrådarna och blir tillsammans en robust och skyddande boning för märlkräftan. Trådarna produceras från körtlar på benen.
Själva upptäckten gjordes av Cedric Dickos kollega, zoologisten Fritz Vollrath i Oxford. Han var fascinerad av det faktum att dessa djur kunde göra små gryt i saltvatten av något som liknande – och sedan visade sig vara – silke.
Genom att jämföra olika djurs silke hoppas forskarna kunna identifiera vilket protein som silkestrådarna är uppbyggda av. Forskarna har redan kunnat konstatera att silkets kemi har en komplex geometri.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Cedric Dicko (talar endast engelska) forskare och projektledare, Polymer- och Materialkemi, 046-222 82 28, 073 – 649 42 22, 046-222 82 62, Cedric.Dicko@polymat.lth.se
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen, har i en tidigare studie visat att glest benmönster i det så kallade trabekulära benet i underkäken är förenat med en ökad sannolikhet för att man tidigare drabbats av frakturer i andra ben i kroppen.
Nu har Göteborgsforskarna gått vidare med upptäckten. I en ny studie kan de visa att man med hjälp av tandläkarens röntgenbilder kan studera benmönstret i underkäken och även förutsäga vilka som löper ökad risk för framtida frakturer. Resultatet publiceras i tidskriften Bone och uppmärksammas i både Nature Reviews Endocrinology och Wall Street Journal.
–Vi har sett att minskad bentäthet i underkäken har en direkt koppling till frakturrisken i andra delar av kroppen, säger Lauren Lissner, forskare vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin.
Studien bygger på data från den så kallade Kvinnoundersökningen i Göteborg, som startade 1968 och som hittills pågått i över 40 år vilket gör materialet unikt i världen.
I undersökningen inkluderades 731 kvinnor, vilka studerades vid flera tillfällen under perioden 1968-2006. Röntgenbilder av kvinnornas käkben analyserades och resultatet sattes i relation till förekomsten av framtida frakturer. Under studieperioden rapporterades 222 frakturer hos dessa 731 kvinnor. Det är först sedan 1980-talet som det varit möjligt att använda medicinska register för att identifiera frakturer.
Undersökningen visade att ungefär 20 procent av kvinnorna i åldern 38-54 år hade gles benstruktur i käkbenet redan vid första studien, och därmed ökad risk för frakturer.
Studien visar också att ju äldre personen var, desto starkare var sambandet mellan gles bentäthet i käken och frakturer i övriga delar av kroppen.
Studien är gjord på kvinnor, men sambandet gäller enligt forskarna även för män.
–De röntgenundersökningar som tandläkare utför innehåller mycket information om benstrukturen. Genom att analysera dessa bilder skulle tandläkaren kunna identifiera personer som löper högre risk för frakturer, långt innan den första frakturen uppträder, säger Grethe Jonasson, forskare vid Folktandvårdens forskningscentrum i Västra Götaland som initierat frakturstudien.
Artikeln A prospective study of mandibular trabecular bone to predict fracture incidence in women: A low-cost screening tool in the dental clinic publicerades i Bone i oktober.
Kontaktinformation
Kontakt:
Lauren Lissner, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-7866847
0708-207343
lauren.lissner@medfak.gu.se
Grethe Jonasson, Folktandvårdens forskningscentrum, Västra Götalandsregionen
033- 209866
070-9285671
– Att kroppen aktiverar sitt medfödda immunförsvar är en av de vanligaste anledningarna till att implantat stöts bort. Nu kan vi visa varför kroppen har lättare för att integrera implantat med en nanostrukturerad yta än en slät yta, säger Hans Elwing på institutionen för cell- och molekylärvetenskap vid Göteborgs universitet.
Forskarna vid Göteborgs universitet har arbetat med en unik metod för att tillverka nanostrukturer på guldytor. De har skapat guldpartiklar i storlekar mellan 10-80 nanometer i diameter, bundit dem till helt flata guldytor och reglerat avståndet mellan dem mycket noggrant. Resultatet ser ut som en kullerstensgata i nanoformat.
Implantat som fått en kullerstensliknande yta begränsar aktiveringen av viktiga delar av det medfödda immunförsvaret. Det beror på att flera av de proteiner som deltar är i samma storleksordning som de nanostora kullerstenarna. När proteinerna sätter sig på ytan behåller de därför sitt utseende. Det innebär att kroppen får större möjligheter att integrera främmande föremål som implantat, pacemakers och läkemedelskapslar i den egna vävnaden samtidigt som det begränsar risken för lokala inflammationer.
– Det kan vara så att det medfödda immunsystemet är designat för att reagera på släta ytor, för det finns inte naturligt i kroppen. Däremot har flera bakterier en helt slät yta.
Med dagens nanoteknik är det en enkel och billig åtgärd att ytbehandla implantat och läkemedelskapslar. Däremot kommer det sannolikt att dröja flera år innan det blir verklighet i människor. Närmast i tiden ligger att anpassa titanimplantat av olika slag.
– Vi har utvecklat en graderad yta, med olika täthet, som vi tror kan användas vid benimplantat. Ben är väldigt hårt på ytan, sen blir det mjukare. Därför vore det bra att ha en hård integrering på ytan och mjukare inuti. Vi tror vi kan göra titanskruvar med större täthet vid skruvhuvudet, så det växer fast bäst vid ytan. En sådan anpassning är framtiden, säger Hans Elwing.
Forskningen om kroppens medfödda immunsystem uppmärksammas i år genom Nobelpriset i fysiologi och medicin.
Laboratoriearbetet är utfört vid Göteborgs Universitet. Projektet är ett samarbete mellan Biomatcell center of ecxellence, SP i Borås och Bactiguard AB, Stockholm.
Artikeln Immune complement activation is attenuated by surface nanotopography är skriven av Mats Hulander, Anders Lundgren, Mattias Berglin, Mattias Ohrlander, Jukka Lausmaa och Hans Elwing och är publicerad i International Journal of Nano medicine
Kontaktinformation
KONTAKT:
Hans-Björne Elwing, institutionen för cell- och molekylärbiologi
031- 786 2562 / 0733- 60 46 07
hans.elwing@cmb.gu.se
Tinnitus är ett vanligt och enligt flera studier växande hälsoproblem, med försämrad sömn och allmänt nedsatt välbefinnande för dem som drabbas. Någon bot finns inte, utan det enda alternativet är att försöka lära sig leva med tinnitus. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är en metod som har visat sig kunna halvera symtomen hos upp till 45 procent av dem som behandlas.
Vendela Zetterqvist har i sin avhandling i psykologi vid Linköpings universitet undersökt en annan behandlingsmetod, ACT, Acceptance and Commitment Treatment. Denna metod har inte tidigare testats på tinnituspatienter.
– Den är baserad på KBT, säger hon, men den tar ett större grepp.
Metoden innebär, förutom att träna acceptans, bland annat att man arbetar med att bli medveten om sina tankar som just tankar.
– En tanke behöver inte vara sann och jag måste inte agera på den, säger Vendela Zetterqvist. Tankar blir problem först när vi agerar som om de vore sanna.
I en randomiserad och kontrollerad långtidsstudie kan hon visa att ACT har en lika god effekt som den man normalt finner för KBT. 54 procent upplevde en kraftig försvagning av symtomen.
– ACT har en god effekt på tinnituspatienter, säger Vendela Zetterqvist. Det finns också en rätt god kompetens för ACT bland terapeuter i Sverige, så det är befogat att ge lite mer hopp till dem som lider av tinnitus.
Vendela Zetterqvist disputerade den 18 november. Hon nås på 0733-211076. Avhandlingen heter Tinnitus – an acceptance-based approach.
Magnus Sjöblom forskare vid Luleå tekniska universitet har med hjälp av jäst
utvecklat en process för tillverkning av vaccin som kan bli till nytta för de
fattigaste länderna i världen.
För att förstärka effekten av vaccin har forskare inom kemiteknik vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Karolinska Institutet och Recopharma AB, utvecklat en strategi som går ut på att styra vaccinkomponenter till kritiska delar av immunförsvaret, så att kroppen svarar effektivare på ett vaccin. Forskarna har använt sig av en särskild typ av protein, tillverkad av jäst. Metoden är nu patenterad.
– Om det fungerar som vi hoppas, kan det här få stor betydelse för folkhälsan och betydande positiva effekter för de fattigaste länderna i världen, där människor på landsbygden kan ha svårt att ta alla vaccinationsdoser som behövs. Då räcker det kanske med ett vaccinationstillfälle för livslångt skydd, säger Magnus Sjöblom, forskare vid LTU.
Det är i bioprocesstekniska laboratoriet på Luleå tekniska universitet som produktionsprocessen för det speciella, mucinlika proteinet har utvecklats. Mucin är ett protein som finns naturligt i våra slemhinnor och som karakteriseras av att det har många sockerkedjor kopplade till sig. Detta protein som forskare vid LTU har tagit fram ur jäst, har förmågan att själv söka upp relevanta delar av immunförsvaret. Tack vare proteinets många sockerkedjor kan celler lättare ta upp vaccinet och snabbare signalera till andra delar av immunsystemet hur det ska svara på vaccinet. Resultatet blir att vaccinet får kraftigare och bredare effekt.
Denna vaccinförstärkarstrategi som tagits fram av forskargruppen är nu patenterad.
– Vi är ensamma i världen om att kunna visa den här positiva, kraftiga och breda effekten med målsökande vaccinförstärkare, säger Jan Holgersson, professor då vid Karolinska Insitutet.
Inom kort publicerar forskargruppen djurstudier på vaccinförstärkaren. Försöken visar att det jästproducerade mucin-lika vaccinet har mycket god potential att förstärka effekten av vaccin.
– Djurstudier visade även att vår vaccinförstärkare, effektivt skulle kunna användas för att oskadliggöra cancerceller. Därför har det jästproducerade mucin-lika proteinet god potential att förbättra effekten även av cancervaccin, säger Magnus Sjöblom.
Upplysningar: Magnus Sjöblom, forskare Kemiteknik LTU 073-068 80 39, Katarina Karlsson, presskontakt, katarina.karlsson@ltu.se 072-727 45 60
– Man skulle kunna säga att det svenska torpet är en överlevare. Trots torpens fattiga förflutna och att deras tidigare funktion spelat ut sin roll har de överlevt in i nutiden. Hur kommer det sig? Det är vad min forskning handlar om, säger Maja Lagerqvist nybliven doktor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
I mitten av 1900-talet övergavs torpen som småbruk då många valde att flytta in till städerna. Urbaniseringen sammanföll med en framväxande välfärd som gjorde att en del som flyttat till städerna lägligt nog kunde ta över torp som fritidsbostad. Utan denna utveckling hade många av de torpstugor som vi idag älskar försvunnit. Enligt Maja Lagerqvist är det också under denna tid som bilden av torpet som idyll växte sig starkare.
– Dagens torpdröm är inte bara ett nutida marknadsföringsjippo. Positiva föreställningar av torpet kan ses i politisk debatt och skönlitteratur redan under senare delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Och de kan fortfarande ses i dagens media. Drömmen om torp och vår faktiska användning av dem baseras också på ett hanterande av alla de små omoderna stugor som blev över när Sverige omvandlades från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, säger Maja Lagerqvist.
Genom att torpen återigen beboddes har många torpstugor blivit omhändertagna. Avhandlingen visar att media sedan 1950-talet framhävt torpens värde för svensk nationalidentitet men också för nutidsmänniskans välmående.
– I media idag har torpet till viss del reducerats till en mysig stil. Men i samtal med dagens torpanvändare blir den historia som format platsen starkt framhävd. Torpets historia och torparnas fattigdom och slit där är en viktig del i det värde man idag ger till sitt torp. Det småskaliga, enkla och lite slitna har blivit betydelsefullt. Det är svårt att inte påverkas av torpet och all den historia som finns inbakat där när man lever på samma plats, i samma stuga, som många andra tidigare levt och kämpat med jorden och livet, säger Maja Lagerqvist.
Avhandlingens namn: Torpets transformationer. Materialitet, representationer och praktik från år 1850 till 2010.
Ytterligare information
Maja Lagerqvist, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-0310655, e-post maja.lagerqvist@humangeo.su.se.
Ett fynd av Antarktis äldsta valfossil visar hur snabbt valarna spred sig över jordens hav för ca 50 miljoner år sedan. Ett käkben med en karakteristiskt taggig valtand gjorde att museets forskare genast kände igen fossilet.
Det var på Seymor Island som forskarna hittade fossilet av en valkäke från Archaeoceti (gruppen ”forntida valar”). Forskarna, Claudia Tambussi och Marcelo Reguero från Museo de La Plata (Argentina) och Thomas Mörs och Jonas Hagström från Naturhistoriska riksmuseet, hackade loss bitar i fyndplatsens berggrund som de visste var ca 49 miljoner år gammal och blev mycket förvånade när de hittade valtanden och halva underkäken.
Snabb anpassning
Detta är det äldsta fyndet av en havslevande val i kallare vatten och visar hur framgångsrikt valen anpassade sig till ett liv i alla hav på jorden.
– Vårt fynd visar att valarna först var rovdjur och klarade ett liv i både kalla och varma vatten, säger Thomas Mörs, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Den här valen levde på jättepingviner, hajar och fiskar. Fossil av dessa djur hittades på samma plats och de stora tänderna i käken var till för att döda och äta sitt byte.
Valarnas förfader levde på land
Valarna härstammar från landlevande, fyrfota hovdjur (ungulater) som steg för steg anpassade sig till ett liv i vatten. Därför är dagens valar släkt med flodhästar och alla andra pårtåiga hovdjur. Denna evolutionära utveckling skedde i nuvarande Pakistan som hade ett varmt, tempererat klimat. I Pakistan har man tidigare hittat fossilfynd av äldre valar (Protoceti) som levde delvis i sötvatten och delvis i havsvatten. Den utvecklingen fortsatte till valarna som helt anpassats för ett liv i havsvatten men som fortfarande föder levande ungar.
Tillbaka till Antarktis
I januari 2012 åker Thomas Mörs till Antarktis igen för att leta fossil efter landlevande däggdjur. Han vill ta reda på vilken fauna Antarktis hade för ca 50 miljoner år sedan. Då var temperaturen på Antarktis varmare och det fanns ett rikt växt- och djurliv. Idag finns det gott om fossila trädstammar där men hittills har fossil från djurlivet varit sällsynt. Forskningen stöds av Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet.
Kontakt
Thomas Mörs
Forskare i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet
08-5195 5107
070 922 34 83
thomas.mors@nrm.se
– Sammantaget visar vår studie att det finns hot spots i de städer vi tittat på, säger Fredrik Marklund, utredare på Brå. I likhet med utländska studier visar vår studie att brottsligheten i stor utsträckning är koncentrerad till vissa platser i städerna. Det innebär att det även i Sverige finns förutsättningar för polisen att arbeta platsbaserat.
I studien har Brå tittat på möjligheten att minska brottsligheten genom att fokusera brottsförebyggande insatser till platser där det begås många brott, så kallade hot spots. Den rör fem brottstyper i sex städer; Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Luleå, Stockholm och Umeå. Resultaten visar att det finns förutsättningar för ett platsbaserat polisarbete. Misshandel och bilstölder är brottstyper där den typen av brottsförebyggande arbete skulle vara särskilt meningsfullt i både mindre och större städer. När det gäller något mindre vanliga brott som personrån verkar det krävas en större stad för att det ska finnas förutsättningar för ett renodlat platsbaserat arbete.
Utvärdera effekterna av hot spots-projekt
I studien tas också upp frågan om vilka hot spots som skulle kunna passa för ett polisprojekt som utvärderas av Brå. Men där blir urvalet något mindre.
– För att kunna avgöra om den minskade brottsligheten inom ett visst område beror på slumpen eller de insatser som gjorts, krävs bland annat att brottsligheten är tillräckligt omfattande, säger Fredrik Marklund. Men även om inte alla hot spots vi identifierat har förutsättningar för en effektutvärdering, så kan det ändå vara meningsfullt för polisen att beakta att det finns särskilt brottsintensiva platser när de planerar brottsförebyggande insatser.
Brå har inlett diskussioner med ett par polismyndigheter som ingår i studien om utvärdering av arbete med hot spots.
Ytterligare information: Utredare Fredrik Marklund 08-401 87 43 eller enhetschef Stina Holmberg 0704-19 35 12.
Anna Gavanas, Socialantropolog och Docent vid Institutet för Framtidsstudier, har i sin rapport Bland Rolexklockor och smutsiga trosor: om skattereduktioner och segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden, utforskat konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn.
Med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning diskuteras sammansättningen av den ”vita” hushållstjänstemarknaden, kundgrupper samt skattereduktionens effekter utifrån företagares perspektiv. Detta är en uppföljning av tidigare forskning om hushållstjänstearbetares erfarenheter på den informella marknaden. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och genomgående resultaten i rapporten.
-Trots att vi kan konstatera att antalet formella företag har ökat, behöver detta inte nödvändigtvis betyda att antalet informella aktörer har minskat i motsvarande omfattning, eller att samverkan mellan formella och informella aktörer upphört, säger Anna Gavanas.
Enkätunderlaget gör gällande att för en del köpare av hushållstjänster är priset för tjänsten oviktigt, det är kunder som vill och har råd att prioritera ”vita” tjänster. Men det framkommer också att det finns en grupp köpare som inte anser sig vilja eller kunna prioritera ”vita” tjänster trots subventioner. Bland dessa köpare kan också finnas ett önskemål om en flexibilitet som delvis lättare kan besvaras av aktörer som inte har tillgång till trygga villkor på den formella delen av arbetsmarknaden.
-Aktörer som är oetablerade eller saknar tillträde till den formella delen av arbetsmarknaden är mer utsatta, vilket i större utsträckning kan tvinga dem att tillmötesgå krav från köpare. Det finns skillnader mellan anställda på etablerade storföretag och oetablerade egenföretagares möjligheter att neka besvärliga kunder, och att tacka nej till att ställa upp gratis på ”extra” arbete, säger Anna Gavanas.
Enligt Skatteverkets nya rapport har de nya kunderna till största delen (65 procent) inte tidigare köpt hushållstjänster vare sig ”svart” eller ”vitt”: efterfrågan har uppstått i och med lägre priser, nya prioriteringar, vanor och ”behov” i hushållen.
För mer information kontakta:
Anna Gavanas, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 50, anna.gavanas@framtidsstudier.se
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se
Många faktorer påverkar hur landskapet ser ut. Ny forskning från Stockholms universitet visar att för att bevara och utöka en biologisk mångfald krävs klara strategier för hur markerna sköts. Studien tyder även på att bete är viktigt för att skydda och främja artrikedom. Forskaren bakom studien pekar på vikten av att jordbruk som bidrar till biologisk mångfald subventioneras av EU.
– För att förhindra ytterligare förluster av biologisk mångfald är det nödvändigt att tillåta betesmarker som är mosaiker av öppna marker och skogskanter. För att få en biologisk mångfald behövs klara skötselstrategier där kontinuerlig skötsel håller skogskanterna öppna. De flesta har en bild av att den orörda naturen ger den mest artrika miljön. Så är inte fallet i Europa där kulturlandskapet är artrikt och bör bevaras. Det är viktigt att jordbruket subventioneras av EU om vi vill satsa på heterogena livsmiljöer och betesmarker med många träd, säger Josefin Reimark, forskare vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Josefin Reimark vid naturgeografiska-kvartärgeologiska institutionen vid Stockholms universitet har genom att jämföra kartor och andra historiska dokument tillsammans med flygfoton från 1800-talet 1900-talet och nutid spårat hur artrikedomen på olika öar i Hjälmö-Lådnas skärgård på östkusten har förändrats.
– På öarna jag undersökt finns kor och får och frågan är om betning har lett till att det finns fler eller färre växtarter i markerna. Betesmarken på öarna är fortfarande heterogen till skillnad från fastlandet där en specialisering av betesmarker och skogsmarker har skett. En faktor som påverkar homogenisering av arterna är EU-regler där bestämmelser beskriver antalet träd i markerna för en viss klassificering, säger Josefin Reimark.
Enligt Josefin Reimark följer förändringen av markanvändning i Hjälmö-Lådnas skärgård den allmänna utvecklingen på fastlandet i Sverige och övriga Europa. Men varken intensifiering eller storskaligt jordbruk har utvecklats på öarna, främst beroende av fysiska begränsningar men också på grund av ekonomiska och bevarandeskäl. Resultatet från studien som Josefin Reimark gjort tyder på att bete är viktigt även i artfattiga landskap. Att djur betar kan bidra till att skydda och främja artrikedom även i andra typer av landskap.
För ytterligare information kontakta Josefin Reimark, 070-741 73 21
Josefin.reimark@natgeo.su.se
Experimentet baseras på en av de märkligaste, men samtidigt en av de viktigaste grundsatserna inom kvantmekaniken: att vakuum inte alls är tomma intet. I själva verket är ett vakuum fullt av olika partiklar som hela tiden pendlar mellan att vara och inte vara. De uppstår, existerar ett kort ögonblick och försvinner sedan igen. Eftersom deras existens är så flyktig brukar de kallas för virtuella partiklar.
Chalmersforskaren Christopher Wilson och hans medarbetare har lyckats få fotoner att lämna sitt virtuella tillstånd och bli reella fotoner, det vill säga mätbart ljus. Redan 1970 förutsåg fysikern Moore att detta borde ske om de virtuella fotonerna får studsa mot en spegel som rör sig med en hastighet som är nästan lika hög som ljusets hastighet. Fenomenet – som kallas för den dynamiska Casimireffekten – har nu för första gången observerats, i ett snillrikt experiment som chalmersforskarna har gjort.
– Eftersom det inte går att få en spegel att röra sig tillräckligt fort så har vi utvecklat en annan metod för att uppnå samma effekt, berättar Per Delsing, professor i experimentell fysik på Chalmers. I stället för att variera det fysiska avståndet till en spegel så har vi varierat det elektriska avståndet till en elektrisk kortslutning som fungerar som en spegel för mikrovågor.
”Spegeln” består av en kvantelektronisk komponent som kallas för Squid (Superconducting quantum interference device), som är extremt känslig för magnetfält. Genom att byta riktning på magnetfältet flera miljarder gånger per sekund fick forskarna ”spegeln” att vibrera med en hastighet på upp till 25 procent av ljusets hastighet.
– Resultatet blev att fotoner uppstod parvis i vakuum, vilket vi kunde mäta i form av mikrovågsstrålning, säger Per Delsing. Vi kunde också konstatera att strålningen hade precis de egenskaper som kvantteorin säger att den ska ha när fotoner uppstår på det här sättet.
Det som händer i experimentet är att ”spegeln” överför en del av sin rörelseenergi till virtuella fotoner, vilket får dem att materialisera sig. Enligt kvantmekaniken finns det som sagt en mängd olika sorters virtuella partiklar i vakuum. Anledningen till att det är just fotoner som dyker upp i experimentet är att de saknar massa, berättar Göran Johansson, docent i teoretisk fysik på Chalmers.
– Därför krävs det förhållandevis lite energi för att excitera dem ut ur sitt virtuella tillstånd. I princip skulle man kunna skapa även andra partiklar ur vakuum – till exempel elektroner eller protoner – men det skulle kräva mycket mer energi.
De fotoner som uppstår parvis i experimentet är intressanta för forskarna att undersöka närmare. De kanske kan komma till användning inom forskningsområdet kvantinformation, där man bland annat försöker utveckla kvantdatorer.
Men experimentets främsta värde är att det ökar vår förståelse av grundläggande fysikaliska begrepp, till exempel vakuumfluktuationer – det vill säga att virtuella partiklar hela tiden uppstår och försvinner i vakuum. Man tror att vakuumfluktuationer har ett samband med den så kallade mörka energi som driver den accelererande utvidgningen av universum. Upptäckten av denna acceleration belönades i år med Nobelpriset i fysik [Ref 1].
Läs Nature-artikeln “Observation of the dynamical Casimir effect in a superconducting circuit” [Ref 2]
(Artikeln publiceras online kl 18 den 16 november)
Läs mer om forskningen i Nature News [Ref 3]
Bildtext: I chalmersforskarnas experiment studsar virtuella fotoner mot en ”spegel” som vibrerar med en hastighet som är nästan lika hög som ljusets hastighet. Den runda spegeln i bilden är en symbol, och under den finns den kvantelektroniska komponent (en så kallad Squid) som fungerar som en spegel. Den gör att det uppstår riktiga fotoner (parvis) i vakuum.
Illustration: Philip Krantz, Chalmers
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Per Delsing, 031-772 33 17, 070-308 83 17, per.delsing@chalmers.se
Göran Johansson, 031-772 32 37, 073-060 73 38, göran.L.johansson@chalmers.se
Christopher Wilson, +1-213-215-8576 (USA), chris.wilson@chalmers.se
– Generellt var myndigheterna inte beredda på krisen och kommunicerade för lite och för sällan. Bemanningen var för snäv, kommunikationen för ryckig och samarbetet mellan myndigheterna kunde varit bättre, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation.
Studien visar att myndigheterna hade en svår balansgång att gå mellan att skapa krismedvetenhet i det svenska samhället och samtidigt inte bidra till att öka oron.
– I stort lyckades man kommunicera den finansiella oron utan att oroa, säger Lars Nord.
Studien ingår i ett större forskningsprojekt kring finanskrisen och har genomförts vid forskningsinstitutet DEMICOM vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Studien bygger på intervjuer med företrädare för de myndigheter som främst berördes av finanskrisen samt på en analys av skriftlig dokumentation i form av pressmeddelanden, rapporter, webbtexter och årsredovisningar. De offentliga aktörer som ingått i studien är Finansdepartementet, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksbanken, Riksgälden och Skatteverket.
Hela undersökningen finns redovisad i rapporten Konsten att kommunicera oro utan att oroa. Svenska myndigheter under finanskrisen 2008. Rapporten har författats av docent Catrin Johansson och professor Lars Nord. Hela rapporten finns att ladda ner på DEMICOMs hemsida. Studien har finansierats av SOES, Samverkansområde Ekonomisk Säkerhet.
Frågor kan ställas till:
Lars Nord, professor politisk kommunikation, tel. 070 – 550 93 33, lars.nord@miun
Catrin Johansson, docent organisationers kommunikation, tel. 070- 554 26 69, catrin.johansson@miun.se
Det här visar Fredrik Sjögren i sin doktorsavhandling Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan. Fredrik Sjögren är universitetsadjunkt vid Högskolan Väst och han disputerar i statsvetenskap vid Göteborgs universitet den 18 november. Han har analyserat skolans styrdokument och intervjuat högstadielärare. Styrdokumenten är inte entydiga. Å ena sidan ska skolan stå för ett vetenskapligt synsätt, demokratiska värderingar och jämställdhet mellan könen. Å andra sidan ska eleverna kunna bilda sig egna uppfattningar och föräldrar och elever ska ha inflytande. Det här gör att lärarna kan glida undan när konflikter seglar upp. De kan låta bli att identifiera livets uppkomst som en vetenskaplig fråga och istället säga att det är en livsåskådningsfråga där varje individ själv får ta ställning.
– Istället för att ha lärarledd katederundervisning så kanske läraren låter alla göra grupparbeten. En del elever kan då fokusera på Darwin och en del på den bibliska skapelseberättelsen, säger Fredrik Sjögren.
I sin avhandling skriver han: ”Draget till sin spets kan man säga att elever i vissa klassrum redan i tidiga tonåren själva får utforma såväl ett eget värderings- och moralsystem som en egen vetenskapsteori.”
Det har blivit lite av ett universalmedel att säga att det är upp till var och en att tycka vad de vill. Elever får ofta själva välja vilken syn de ska ha på homosexuella.
– Det är många lärare som inte vågar, orkar, vill eller kan ta konflikten med föräldrar som är emot samkönat sex, säger Fredrik Sjögren.
En del religiösa föräldrar vill inte att deras döttrar ska vara med på lektioner i idrott, eftersom det kan uppstå kroppskontakt med pojkar där. Många lärare viker sig och säger att detta är en fråga som individen får avgöra. Om de hade sagt att det är en jämställdhetsfråga hade de varit tvungna att ta strid med föräldrarna. Det samma gäller frågan om muslimsk huvudduk. Fredrik Sjögren menar att en orsak till att könsmönster inte bryts upp är att man kan glida runt jämställdhetsfrågorna genom att definiera dem som frågor för individen. Och han säger att bråkande föräldrar har stor makt i svensk skola.
– Är du en sån som alltid bråkar, så kommer lärarna med all säkerhet att väga in detta när de fattar beslut.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Fredrik Sjögren, 0733-705031, fredrik.sjogren@hv.se
Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se
Ny dokumentation av två vrakfynd som gjorts utanför Öland visar att det ena är regalskeppet Svärdet, legendariskt i svensk marin historia. Det andra rör sig sannolikt om Mars, ett krigsskepp från 1500-talet.
För det marinarkeologiska institutet på Södertörns högskola, MARIS, och forskarna där, är det nu bråda dagar. 2011 kommer att gå till den svenska marinarkeologiska historien som ett rekordår. Det är nu fastställt att det vrak som i somras hittades utanför norra Öland av dykarna Richard Lundgren, Ingemar Lundgren och Fredrik Skogh (Ocean Discovery) är Mars, som förliste i ett sjöslag 1564. Dessutom har ett dykarlag under ledning av Carl Douglas (Deep Sea Productions) hittat ytterligare ett historiskt vrak, öster om Öland, i svensk ekonomisk zon. Det mesta pekar på att det rör sig om Svärdet, ett legendariskt krigsskepp, som gick under i samma slag som skeppet Kronan, 1676.
Båda vraken är viktiga symboler i sin tid och av mycket stort historiskt intresse. Ett samarbete har inletts mellan forskarna och upphittare för att gemensamt dokumentera vrakplatserna och bidra till viktig marinarkeologisk forskning. Upphittarna planerar också att göra Sveriges första dokumentärfilm i 3-D om de historiska vrakfynden.
– Det som är unikt för båda fartygen är att de i sig utgör ett slagfält. Man ser hur fartygen brunnit, hur kanonkulorna splittrat träkonstruktionerna – det är lätt att med lite inlevelse sätta sig in i hur det måste ha varit ombord, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi som leder MARIS.
Han påpekar också att det vetenskapliga värdet av de båda fynden skapas med de frågor som man ställer. Nu är det upp till forskarna att hitta intressanta perspektiv och relevanta frågeställningar.
Två av de viktigaste historiska vraken i Östersjön
Genom att studera de fysiska miljöerna och lämningarna kan vi förstå händelser på ett annat sätt än när man läser skrivna historiska källor. Både Mars och Svärdet gick under i strid. På den plats där de hittats har tiden stått stilla – där kan vi se in i ett fruset ögonblick som skrämmande tydligt berättar om strider på liv och död på havet för fyra-femhundra år sedan.
Mars och Svärdet betraktades redan av Anders Franzén, Vasas upptäckare, som två av de viktigaste historiska vraken i Östersjön. Båda fartygen ligger på orörda vrakplatser. De hade båda hundratals kanoner ombord, som ligger i eller kring vraken. Detta ger forskarna stora möjligheter att studera inte bara gammalt skeppsbyggeri, utan också sjöstrid och levnadsvillkor ombord på de äldsta stridande segelfartygen. Det rikliga skriftliga källmaterialet kan nu jämföras med de i stora delar mycket välbevarade fartygsvraken.
Den första juni 1676 stod ett stort sjöslag utanför Öland mellan svenska flottan och en förenad holländsk-dansk flottstyrka. Slaget är känt som en av de största förlusterna för svenska flottan någonsin. I ett tidigt skede i bataljen kapsejsade och exploderade svenska amiralskeppet Kronan, därefter sjönk även skeppet Svärdet. Från Kronan kunde vissa av de värdefulla kanonerna bärgas strax efter, men Svärdet låg för djupt för 1600-talets dykare och bärgare.
Svärdets kapten, amiral Claes Uggla, har sedan denna strid varit en av de största hjältarna i den svenska flottans historia. Hans hjältemod bestod i att han hellre lät sitt skepp brinna upp – och med det offrade både sig själv och sina 600 mannar – än att låta det falla i fiendens händer.
– Vraket kan berätta för oss om sjöstrid och skeppsbyggeri, men det kan också hjälpa oss att förstå en händelse som amiral Ugglas beslut och historien om honom. Vad säger det om den tiden och det samhälle som var då? Vad berättar det om synen på manlighet, disciplin och hjältemod? säger Niklas Eriksson, marinarkeolog och doktorand vid CBEES, Södertörns högskola.
Ett exempel på att mytbildningen levt kvar länge är att kung Oscar II skrev en patriotisk dikt om amiral Ugglas sista strid.
Med hjälp av videofilmerna har Niklas Eriksson gjort en ritning av skeppsvraket. Bilden till höger visar de lämningar som finns på havsbotten, insatt i en skiss av hur Svärdet kan ha sett ut.
Mars – en maktsymbol
Senast i förra veckan var professor Johan Rönnby, föreståndare för MARIS, och Niklas Eriksson tillsammans med teamet i Ocean Discovery ute vid Mars. De körde med en så kallad ROV (Remote Operated Vehicle), för att kunna undersöka hur det ser ut. ROV är en fjärrstyrd liten robot, som också kan filma omgivningen.
Sist någon ”befann” sig på Mars var det fullt krig. Trots att både Mars och Svärdet blev illa åtgångna – båda skeppen blev svårt brandhärjade innan de sjönk – finns mycket kvar att undersöka.
Vraket efter Mars är också ett sällsynt fynd på grund av skeppets ålder. Niklas Eriksson sammanställer videobilderna till en sammanhängande planritning över vraket, för att på så sätt få en överblick över skrovstrukturen.
– Det är jättespännande att få möjligheten att titta på ett skepp som är så gammalt! Antalet 1500-talsskepp går att räkna på ena handens fingrar. Går man bara hundra år framåt i tiden vet man mycket mer om hur de ser ut, säger han.
Skeppet Mars byggdes i en tid när Vasadynastin etablerade sig och nationalstaten Sverige bildades.
– Det var under 1500-talet som den svenska flottan etablerades, och Mars var vittberömt i hela Europa, berättar Niklas.
Forskningen filmas för TV och bio
Användning av modern mätteknik, 3-D-animation och HD-video ger också goda förutsättningar att följa forskningen och presentera den för en internationell publik. Ocean Discovery och Deep Sea Productions har avtalat att gemensamt göra TV-program om de båda vraken och historien kring dem. Avsikten är att producera Sveriges första dokumentärfilm i 3-D, för såväl vanlig biografvisning som storduk av typen Cosmonova.
_
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Kontaktinformation
Kontakt, MARIS: Johan Rönnby, professor i marinarkeologi: johan.ronnby@sh.se, 070-643 24 61.
Niklas Eriksson, marinarkeolog, doktorand: niklas.eriksson@sh.se, 070-461 60 98.
____________________________________________________
Samarbeten mellan företag blir allt vanligare och bedrivs på olika sätt och mellan olika typer av företag, allt från industriföretag som samarbetar kring en gemensam produktplattform till serviceföretag som använder konsulter för att effektivisera sin personalplanering. Love Börjeson, doktorand på Mälardalens högskola, har i sitt avhandlingsarbete sett att företagssamarbeten rymmer en inneboende konflikt:
– Om du ska samarbeta med andra företag måste du å ena sidan vara öppen för nya möjligheter när samarbetet utvecklas och å andra sidan vara tydlig med dina intentioner. Det är svårt eftersom det innebär att du ska försöka vara tydlig kring något du inte har kunskap om.
Det går inte att välja mellan att vara tydlig eller att vara öppen för möjligheter.
– Om du å ena sidan redan från början är tydlig med vad du ska göra och med vem, då försvinner en av företagssamarbetets poänger som är att just utforska nya möjligheter. Är du å andra sidan helt öppen för alla möjligheter kommer du aldrig till skott och då försvinner en annan av företagssamarbetets poänger som är att utveckla just nya produkter och tjänster. På något sätt måste du därför försöka vara både tydlig och öppen för möjligheter – samtidigt, säger Love Börjeson.
Att vara både tydlig och öppen för möjligheter hanterar medarbetare med förtroende – där förtroendet är ett löfte om att vara både tydlig och öppen för möjligheter. Med det är när ett företagssamarbete utvecklas som det ofta blir svårt att hålla detta dubbla löfte om samarbetet tar en oväntad vändning eller helt enkelt avslutas av den ena parten. När en samarbetspartner tycker sig ha blivit lovad något som inte blir av är man ofta snabb att rikta anklagelser om svek. Svekanklagelser är drabbande för den som anklagas eftersom de är mycket personliga, samtidigt som den process som leder fram till det påstådda sveket ligger utanför den enskildes medarbetarens kontroll.
– Det här ett olösligt dilemma för dem som arbetar med företagssamarbeten. I längden går det inte att undvika den här typen av anklagelser även med de bästa intentioner. När man drabbas bör man försöka komma ihåg att svekanklagelserna har sin grund i företagssamarbetets inneboende konflikt mellan tydlighet och möjlighet, och inte i brister i ens personlighet, säger Love Börjeson.
Kontaktinformation
———————————————————————
Love Börjeson presenterar sina forskningsresultat i doktorsavhandlingen ”Förtroendets organiseringsmetod – samarbete, svek och dilemman”. Avhandlingen försvaras den 18 november på Mälardalens högskola.
Kontaktuppgifter:
Love Börjeson
Doktorand, Mälardalens högskola
076-1905888
love.borjeson@gmail.com
Jenny Laine
Informatör, Mälardalens högskola
021-101586
jenny.laine@mdh.se
– Kostintaget av vitamin D förefaller inte påverka risken att drabbas av benskörhet eller benbrott i Sverige. Det kan bero på att solljus och ärftlighet spelar större roll för vitamin D nivåerna i blodet än kostintaget. Men inte heller vitamin D nivåer i blodet är starkt kopplat till vare sig benskörhet eller benbrott, bara 3 procent av alla frakturer verkar bero på D vitaminbrist, säger Greta Snellman, ortoped vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
D-vitamin, som egentligen är ett hormon, behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium i kosten, ett ämne som tillsammans med fosfat bidrar till ett starkt och hållfast skelett. D-vitamin finns exempelvis i fet fisk som lax, sill och makrill, men också i lever och berikade lättmjölksprodukter och margarin. När huden utsätts för UV-strålning omvandlas solljuset till D-vitamin, men förmågan minskar med åren.
I de studier som ingår i avhandlingen har Greta Snellman utifrån registerdata analyserat sambandet mellan D-vitaminintag via kost och tillskott samt blodnivåer av vitamin D och risken att drabbas av benskörhet och benbrott. Våra geners betydelse för vitamin D nivåer i blodet har också undersökts. Studierna är utförda bland svenska hemmaboende 70-åriga kvinnor och män i de Uppsalabaserade ULSAM och PIVUS-studierna, samt bland medelålders och äldre kvinnor i Svenska mammografikohorten och Svenska Tvillingregistret.
Förutom slutsatsen att det saknas belägg för att D-vitaminintag via kosten skulle minska risken för benskörhet/benbrott konstaterar hon att devisen lagom är bäst även stämmer här. Både låga och höga nivåer av D-vitamin i blodet kan vara skadligt då en av studierna visade att risken att dö i cancer var större bland män med de lägsta respektive högsta vitamin D nivåerna i blodet.
Det behövs mindre solljus än man tror för att bilda vitamin D. Efter 10-15 minuters vistelse i solen sommartid har ljushyade bildat stora mängder vitamin D.
– Vi som bor i solfattiga delar av världen som Norden har ljus hy, vilket kan bero på att vi anpassat oss genetiskt för att skapa så mycket D-vitamin som möjligt under sommaren och därmed bilda en buffert eller reserv inför vintern. Människor med mörk hy bildar mindre D vitamin än ljushyade. Därför behöver de vistas i solen längre tid för att bilda tillräcklig mängd D-vitamin. Därför är inte säkert att vi kan ge samma kostrekommendationer när det gäller D-vitamin intag till ljushyade och mörkhyade svenskar, säger Greta Snellman.
För mer information kontakta:
Greta Snellman, ortoped, tel: 070-4852240, e-post: Greta.Snellman@surgsci.uu.se
