De flesta vet att bröstsmärtor som strålar ut i vänster arm är ett typiskt symtom på hjärtinfarkt. Att bröstsmärtan ibland kan gå upp mot halsen och käken är också känt, framför allt bland läkare. Däremot har det fram till nu förblivit okänt hur många patienter som har smärta i huvud-halsområdet som enda infarktsymptom. Man vet sedan tidigare att de som får en hjärtinfarkt utan de typiska bröstsmärtorna löper kraftigt förhöjd risk att avlida på grund av att diagnosen blir felaktig så att den livräddande behandlingen fördröjs eller uteblir.

I ett samarbete med Uruguay och USA har en forskargrupp vid Umeå universitet på ett standardiserat sätt undersökt symtombilden hos 326 på varandra följande patienter som kommit till akuten med akut kärlkramp eller hjärtinfarkt. Som jämförelse undersökte man på samma sätt 359 på varandra följande patienter med smärta från samma områden, men där orsaken var en sjuk tand.

Resultaten, som nu presenteras i avhandlingen, visar att smärta i huvud-halsområdet var enda symtom på en potentiellt livshotande akut hjärtsjukdom hos 6 % av patienterna med akut kärlkramp, hos 5 % med smärta som förebådade en infarkt och hos 4 % med utvecklad hjärtinfarkt. De vanligaste smärtställena var svalget, käkarna, käkleden/örat och tänderna. Symtomen var oftast dubbelsidiga och signifikant vanligare hos kvinnor än hos män. När bröstsmärtor saknades var smärta i huvud-halsområdet vanligare än den typiska smärta som strålar ut i vänster arm. Smärtor som beskrevs som ”tryckande” eller ”brännande” pekade tydligt på en hjärtorsak medan ”huggande” och ”värkande” smärtor talade för att orsaken låg i en sjuk tand.

Eftersom smärta från hals, käkar, öra eller tänder är det enda symtomet hos en av 25 patienter med hjärtinfarkt, främst kvinnor, och det innebär en kraftigt ökad risk att få fel diagnos och avlida, är det viktigt att kunskapen om denna symtombild implementeras hos både allmänhet som vårdpersonal.

Marcelo Kreiner, som kommer från Uruguay, är doktorand vid Institutionen för odontologi, enheten för oral diagnostisk radiologi.
Han är engelskspråkig och kan nås via
tel 090-785 61 71
e-post marcelo.kreiner@odont.umu.se

Fredag 20 maj försvarar Marcelo Kreiner, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Craniofacial Pain of Cardiac Origin (Smärta inom huvud-halsområdet kan vara enda symptom på hjärtinfarkt).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 933, 9 tr., by. 3A, NUS.
Fakultetsopponent är dr Antoon De Laat, Catholic University of Leuven, Belgien.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43148

Forskningsprogrammet ”Framtidens drivmedel?” har bestått av fyra delprojekt som har undersökt debatten om, och bruket av, alternativ till olja i Sverige.
– Vi har sett att det har bedrivits forskning för att utveckla och implementera alternativ till oljebaserade drivmedel ända sedan början av 1900-talet men att motiven bakom har varierat. De vanligaste motiven har handlat om att trygga den nationella tillgången på drivmedel och att göra samhällsekonomiska vinster. Insikten att oljan är en ändlig resurs har också länge stimulerat arbetet, konstaterar Helena Ekerholm och Bosse Sundin, två av forskarna inom programmet.

Oljan har ett stabilt grepp

Miljörelaterade motiv har en lång historia men klimatmotiven etablerades på allvar först på 1990-talet. Dessa motiv har, enligt forskarna, gått hand i hand med de äldre motiven inom ramen för en ideologi om ekologisk modernisering. Skogen har uppfattats som en förnyelsebar resurs som omvandlad till exempelvis cellulosabaserad etanol både kan minska oljeberoendet och koldioxidutsläppen och ge nya arbetstillfällen och exportvinster. Tanken att förbrukningen av drivmedel borde minska radikalt var levande under 1970-talet men har i övrigt haft svårt att få gehör.

Trots all forskning och utveckling, och trots starka motiv, har oljan ändå behållit sitt grepp som landets främsta drivmedel.
– Ett svar på frågan varför det blivit så är att oljan är en del av ett multinationellt sociotekniskt system vars stabilitet har underskattats av både forskare, politiker, ideella organisationer och journalister. Ett annat svar är att varje alternativ, från 1910-talets sulfitsprit till 1940-talets gengas, 1970-talets metanol och 2000-talets skilda typer av etanol, har mött svårigheter som hänger samman med respektive tidsepoks politiska, ekonomiska och kulturella ramar, säger Erland Mårald.

Politisk vilja och ekonomi spelar stor roll

– En av våra slutsatser är att det är lätt att efterfråga mera forskning men att ny vetenskap och teknik inte är nog för att en omställning ska äga rum. Politisk vilja och bedömningar av vad som är ekonomiskt rimligt spelar stor roll, liksom ett kulturellt klimat som accepterar förändringar. Alla dessa faktorer kan utgöra flaskhalsar som på gott och ont hindrar att ny teknik slår igenom, säger Jenny Eklöf.

Forskarna menar också att situationen sannolikt har försvårats av att man länge försökt ersätta oljan med ett huvudalternativ. De sammanfattar problemen i tre huvudpunkter: Det är svårt att nå konsensus, det är svårt med timing och det är lätt att glömma när man ser framåt.
– Forskning liksom journalistik bidrar inte bara till att skapa ökad klarhet utan medför också att bilden blir mer komplex genom att nya risker uppenbaras vilket kan öka osäkerheten. Medierna har varit viktiga i opinionsbildningen samtidigt som de sällan har talat med en röst, säger Annika Egan Sjölander.

Breddad forskning behövs

Att tiden ofta har avgörande betydelse illustreras av att genombrott för ny teknik inte sällan placeras i den ”nära framtiden”, vilket medför att behovet av beteendeförändringar och samhälleliga insatser i samtiden tenderar att skjutas framåt. Under senare år har situationen varit den omvända, att staten har subventionerat och byggt ut ett nät för biodrivmedel utan kunskap om, och när, andra generationens etanol kommer att finnas tillgängligt.

– Att åtskilliga kandidater till ”framtidens drivmedel” under århundradet inte har förverkligats borde ha stämt till eftertanke, men det tycks som det sällan ha varit fallet, konstaterar Christer Nordlund. Det faktum att oljan inte har ersatts är dock inget skäl för att inte fortsätta forska, tvärtom. Men forskningen måste handla lika mycket om människor och samhällen som om drivmedlen i sig.

Forskningsprogrammet har nyligen avrapporterats till forskningsrådet Formas.
Medverkande forskare:
Fil. dr Annika Egan Sjölander, Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Doktorand Helena Ekerholm, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Fil. dr Jenny Eklöf, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Fil. dr Henrik Lång, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Docent Erland Mårald, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Professor Christer Nordlund, Institutionen för idé- och samhällsstudier
Professor Bosse Sundin, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Kontaktperson:
Christer Nordlund, professor i idéhistoria och projektledare
E-post: christer.nordlund@idehist.umu.se 
Mobil: 070-741 27 40 
Det går också bra att kontakta någon av de andra medverkade forskarna.

Artrikedomen av växter och fjärilar ökar redan året efter omställningen från konventionell till ekologisk produktion. Det framgår av en studie gjord av forskare från SLU i Uppsala och Lunds universitet.

Ekologiskt jordbruk har, genom att man inte använder kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, använts som ett sätt att motverka den minskande biologiska mångfalden i det moderna jordbrukslandskapet.

Dock vet man väldigt lite om hur snabbt den biologiska mångfalden reagerar på en sådan förändring av odlingsystemet.

Genom att mäta antalet växter och fjärilar på konventionella gårdar jämfört med ekologiska gårdar har forskarna vid SLU och i Lund kunnat uppskatta om och hur snabbt dessa organismer reagerar på införandet av ekologiskt jordbruk.

Artrikedomen av både växter och fjärilar var högre redan året efter omställningen till ekologiskt jordbruk. Antalet fjärilar fortsatte dessutom kontinuerligt att öka med tiden efter omställningen. De var i snitt 100 procent fler på de gårdar som varit ekologiska i 25 år jämfört med de nyligen omställda.

Resultaten presenterades i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology: Assessing the effect of the time since transition to organic farming on plants and butterflies.

Forskarna bakom studien: Dennis Jonason(SLU), Georg K. S. Andersson(LU), Erik Öckinger(SLU), Maj Rundlöf(LU), Henrik G. Smith(LU) & Jan Bengtsson(SLU).

SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Dennis Jonason, institutionen för ekologi, SLU Dennis.Jonason@slu.se 018-67 22 57, 073-7027181
Jan Bengtsson, institutionen för ekologi, SLU Jan.Bengtsson@slu.se 018-67 15 16

Utrustningen klassas som nationell resurs finansieras med ett forskningsanslag från Vetenskapsrådet på 25,8 miljoner kronor. Lunds Tekniska Högskola har det tekniska och operativa ansvaret.

Vad borren, som kan nå 2,5 km djupt, ska användas till är upp till svenska forskare att komma med förslag till och söka medel för.

Ett projekt har redan fått klartecken. Det handlar om att borra i fjällkedjans bergmassiv för att ta reda på hur bergskedjor bildats. Uppsala universitet är vetenskapliga ledare medan LTH har teknikansvaret som utförare.

I övrigt finns långt framskridna planer på att utforska möjligheter till C02-lagring, nya sätt att lagra energi och hur man bör förvara kärnavfall. Andra ämnen handlar om grundvattnets kvalitet och hur länge det räcker. Därtill finns mer naturvetenskapliga ambitioner såsom att kartlägga meteoritnedslag och ta reda på hur långt ner det finns liv.

– Sådana här borrar används annars mest av gruvnäringen. Att ha tillgång till en sådan utrustning för att förutsättningslöst utforska olika områden är unikt, säger Leif Bjelm, professor i Teknisk geologi vid LTH och en av de drivande i projektet. Han tillägger:

– I vissa lägen måste man gå i närkamp med naturen – det vill säga borra i den. Idag vet man inte om det svenska berget klarar C02-lagring eller ej, för att ta ett exempel. Sådant måste man utforska på plats genom att utföra borrningar i vilka man mättekniskt fastställer hur de egentliga förhållandena är.

För att vara transportabel monteras borrutrustningen på en lastbil. Den kommer att väga ca 20 ton, exklusive lastbil, och stå parkerad i Lund när den inte används.

– Förhoppningsvis är den ute på uppdrag ofta, säger Jan-Erik Rosberg, biträdande lektor i akviferteknik vid LTH och nybliven projektledare för projektet.

Efterhand kommer förmodligen även några doktorander att anställas för att forska om framförallt borrteknik och mätteknik i borrhål. Vid avdelningen för Teknisk geologi finns mångårig erfarenhet av att utveckla olika slags tekniker för prospektering. Exempelvis hur man kan undersöka förutsättningar för exempelvis damm-, bro- och tunnelbyggen eller utvinna geotermisk energi.

Läs tidigare pressmeddelande här. http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=1279

Liksom de flesta svenska universitet och högskolor ingår Lunds Tekniska Högskola i Svenska djupborrningsprogrammet (SDDP). Det är en sammanslutning för vetenskaplig borrning och provtagning som länkar samman svenska och utländska universitet och forskare. Uppsala universitet är koordinator för SDDP och Uppsala universitet var en av medsökandena i Lunds universitets ansökan till VR. Läs mer här: www.sddp.se.

En hel del utrustning har också köpts in från Boart Longyear i Kanada.

För mer information, kontakta Leif Bjelm, professor teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola, 046-222 89 83, leif.bjelm@tg.lth.se eller Jan-Erik Rosberg, Jan-Erik.Rosberg@tg.lth.se 046-2224086 och www.tg.lth.se

– Jag har framförallt studerat den tvära bukmuskeln som spelar en nyckelroll i stabiliseringen av ryggraden, och upptäckt att den i vissa situationer fungerar annorlunda än vad man tidigare trott. Den kunskapen gör det möjligt att utforma bättre och mer effektiva träningsprogram till personer med ont i ryggen.

Patienter med ryggproblem är en stor del av sjukgymnastens vardag, och det avspeglas även i sjukskrivningsstatistiken. Utöver det personliga lidandet, innebär det också en stor kostnad för samhället. I en färsk rapport från Försäkringskassan framgår det att ryggvärk är en av de två sjukdomar som står för de största kostnaderna inom sjukförsäkringssystemet.

Aktiveras snabbare

Oftast är värken lokaliserad till den nedre delen av ryggen, ländryggen, och hos många patienter med dessa besvär finns det förändringar i den tvära bukmuskelns aktivitet. ”Korsettmuskeln”, som den också kallas, är vår djupast liggande magmuskel, ett band som omsluter bålen för att stabilisera rygg och bäcken. Den aktiveras snabbare än andra muskler i rygg och mage, som en förberedelse för olika rörelser, och hittills har man trott att det gäller i alla situationer. Något som också påverkat utformningen av rehabiliterings- och träningsprogram.

– Den här muskeln har fått stor uppmärksamhet under senare år, både inom rehabilitering och friskvård. Men problemet är att man inte riktigt vet hur den fungerar hos friska personer, och då är det inte heller lätt att uttala sig om vilken betydelse olika förändringar vid ryggbesvär verkligen har.

Ändrad träning

Martin Eriksson Crommert fokuserade därför på personer utan ryggproblem för att se hur magens och ryggens muskler arbetar normalt. Genom att mäta de elektriska signalerna i muskulaturen kunde han kartlägga hur snabbt och hur mycket musklerna reagerade i olika situationer. Det visade sig då att det som ansetts vara den tvära bukmuskelns främsta kännetecken, den snabba aktiveringen, inte gällde i alla lägen.

– Mina resultat visar att den tidiga aktiviteten bara uppstår när det finns ett behov av att balansera överkroppen i upprätt läge, inte när vi till exempel ligger ned. Och det får ju stor betydelse för hur rehabiliteringen ska utformas.

I dag tränas den tvära bukmuskeln ofta i liggande läge, medan den upprättstående träningen främst riktar in sig på andra muskler i rygg och mage. Men Eriksson Crommerts forskning visar alltså tvärtom att balanserandet av överkroppen måste ingå i övningen för att den tvära bukmuskeln ska tränas upp och återfå sin grundläggande funktion att stabilisera ryggen och motverka problem.

För mer information, kontakta Martin Eriksson Crommert, 070-264 54 23 eller martin.eriksson-crommert@orebroll.se.

Det kommer många lovande metoder för diagnos av hjärtfel. I ekokardiografi, där man med ultraljud både kan mäta struktur och funktion, finns en snabb teknikutveckling som gör att nya tillämpningar tillkommer varje år. När man först testar dem i kliniska sammanhang framkommer inte tydligt alla begränsningar i hur resultaten kan tolkas.

Flera lovande ekokardiografi-baserade metoder testas i avhandlingen för att kartlägga sambanden mellan hjärtats belastning och mätmetodens utslag för hjärtprestationen. Detta mäts som tidsintervaller för hjärtslag och kammarväggens rörelse, hastighet, deformation, vridning (torsion) med mera. Studier har visat att de flesta av dessa mått kan avspegla hjärtats inneboende förmåga att slå, men man behöver ett ganska noggrant mått på hjärtats fyllnadsgrad och en ingående granskning för att rätt tolka fynden. Minst ett mått på kammarens sammandragningshastighet (maximal systolisk hastighet) verkar stå sig bra i relation till hjärtmuskelns slagförmåga, oberoende av hjärtats fyllnadsgrad eller belastning.

Studien har utförts i stordjursmodeller, där man haft möjlighet att granska relevanta humana/kliniska metoder och tekniker. Denna typ av mått på hjärtfunktionen för patienter med cirkulationsproblem bör snabbt bli ett inslag i kliniska bedömningar. Att ta hänsyn till hjärtats belastning är relevant för nästan alla patienter med aktuella eller akuta sjukdomar som kan påverka patientens cirkulation och vätskestatus.

Roman A´roch är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för anestesiologi och intensivvård, Umeå universitet, och kan där nås på
Tel. 070-654 40 47
e-post roman.aroch@anestesi.umu.se

Torsdagen den 27 maj försvarar Roman A´roch, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Left ventricular function’s relation to load, experimental studies in a porcine model (Svensk titel: Vänsterkammarfunktion i relation til belastning, experimentella studier i grismodell).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Lars-Åke Brodin, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-4360 [Ref 1]

Elongator är ett proteinkomplex som är väl bevarat från jäst till människa och det tyder på att dess funktion är betydelsefull. Den primära funktionen av detta komplex i den encelliga eukaryoten Saccharomyces cerevisiae (jäst) är bildandet av de modifierade baserna mcm5U, mcm5s2U och ncm5U i vissa tRNA molekyler. tRNA behövs för avläsning av kodoner i mRNA under proteinsyntes. Närvaro av dessa baser i tRNA ökar proteinsyntesens effektivitet. Changchun Chen undersöker i sin avhandling varför avsaknad av elongatorkomplexet i jäst ger upphov till så många olika fenotyper samt den fysiologiska roll som elongatorkomplexet har i rundmasken Caenorhabditis elegans.

Komplexet är Changchun Chen har visat att avsaknad av de modifierade baserna mcm5U, mcm5s2U och ncm5U, främst i tRNA som under proteinsyntes läser kodonerna AAA och CAA, orsakar brister i jästcellens svar på DNA-skador. För att finna gener vars uttryck minskar i elongatormutanter, identifierade Changchun Chen de mRNA i jäst som är anrikade i AAA- eller CAA-kodoner, dvs. kodoner vars avkodning är speciellt känsliga i elongatormutanter. Denna analys ledde till identifieringen av genen IXR1 vars kodande region är anrikad i CAA-kodoner och Changchun Chen fann att elongatormutanter uppvisar en dramatisk minskning av Ixr1-proteinnivån. Ixr1-proteinet krävs för induktion av Rnr1 som svar på DNA-skador och den minskade Ixr1-nivån i elongatormutanter leder till en försämrad förmåga att inducera Rnr1 när cellerna utsätts för DNA-skada.

– Mina resultat visar att elongatorkomplexets roll i tRNA-modifiering påverkar cellens svar mot DNA-skador, säger Changchun Chen.

För att besvara frågan om elongatorkomplexet också krävs för bildandet av mcm5U, mcm5s2U och ncm5U baser i tRNA från flercelliga organismer undersökte Changchun Chen modifieringsstatus av tRNA isolerad från elongatormutanter i rundmasken C. elegans. De modifierade baserna saknades, som i sin tur orsakade en ineffektiv proteinsyntes. Elongatormuterade maskar uppvisar defekter i salt-associerad inlärning och en minskad produktion av neurotransmittorer. Changchun Chens resultat visar att elongatorkomplexets roll i tRNA-modifiering är konserverad och att dess funktion är viktig för många cellulära processer.

Läs delar av eller hela avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43348

För ytterligare information, kontakta gärna:
Changchun Chen
Tel.+46 90 785 67 67
Mobil: +46 70-355 33 11
e-post:changchun.chen@molbiol.umu.se

Om disputationen:
Fredagen den 20 maj försvarar Changchung Cheng, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln The role of Elongator complex in Saccharomyces cerevisiae and Caenorhabditis elegans. Svensk titel: Rollen av Elongator komplexet i Saccharomyces cerevisiae och Caenorhabditis elegans. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Byggnad 6 L, Major Groove, Umeå universitet, Umeå. Fakultetsopponent är professor Eric Phizicky, University of Rochester Medical center, New York, USA.

Redan idag är nära 45 procent av den energi som används i Sverige förnybar och bioenergi är den största enskilda energikällan.

Bioenergi är energi som utvinns från biomassa vilket innefattar allt levande material. Framför allt produceras värme, både i enskilda anläggningar och i stora fjärrvärmeanläggningar, men även elektricitet och fordonsdrivmedel produceras. Genom att förgasa biomassan vid hög temperatur kan bränslet omvandlas till en gas med hög koncentration av kolmonoxid, vätgas och metan. Denna gas kan sedan omvandlas via kemiska processer till produkter lämpliga som fordonsdrivmedel. För att biodrivmedel ska kunna konkurrera med fossila bränslen krävs att processen optimeras. En viktig del i denna optimering är att studera de partiklar som bildas som föroreningar i förgasningsprocessen, både från askan i bränslet men även från den organiska delen av bränslet. Detta för att kunna optimera den utrustning som används för att rena och uppgradera produktgasen.

I sin avhandling utvecklar Eva Gustafsson en metod för karakterisering av partiklar (10 nm till 10 µm) i den heta produktgasen från förgasning av biomassa. Metoden har tillämpats på tre olika typer av atmosfäriska fluidbäddar för förgasning av fyra olika sorters bränslen, tre träbränslen och ett energigräs. Med hjälp av olika instrument och analystekniker har koncentrationen och storleksfördelningen av partiklarna i den heta produktgasen bestämts och dessutom har både utseendet och grundämnessammansättningen hos partiklarna studerats.

Resultatet visar att partikelstorleksfördelningen var bimodal med en fin mod av partiklar med diameter <0.5 µm och en dominerande grov mod >0.5 µm. Finmoden var beroende av vilket bränsle som användes medan grovmoden påverkades mer av förgasningstekniken, med högre koncentrationer från den cirkulerande fluidbädden jämfört med de två bubblande fluidbäddarna. Finmoden bestod framför allt av material som förångats från bränslet vid förgasningen medan grovmoden dominerades av bäddmaterial, aska och oförbränt material.

Basen för avhandlingen har varit CHRISGAS-projektet, ett EU-projekt som avslutade 2010 och som koordinerades av Växjö universitet/Linnéuniversitetet med finansiering av EU-kommissionen och Svenska Energimyndigheten.

Eva Gustafsson är doktorand i bioenergiteknik vid Linnéuniversitetet sedan 2005. Hon har en bakgrund som civilingenjör i kemiteknik från Lunds Tekniska Högskola och kommer ursprungligen från Ullared i Halland.

Avhandlingen ”Characterization of  particulate matter from atmospheric fluidized bed biomass gasifiers” försvaras den 27 maj 2011 kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Marcus Öhman, Luleå tekniska universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Gustafsson, e-post eva.gustafsson@lnu.se.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, 0470-70 82 67 eller lupress@lnu.se

Susanna Sjödin Lindenskoug har skrivit en avhandling om föreställningar om manlighet i Livland under åren 1685-1709, utifrån protokoll från tidelagsrättegångar.

Var manlighetens gränser går är kopplat till tid men också till rum. Avvikelser har ofta hjälpt olika samhällen att definiera sina gränser för accepterade beteenden genom tiderna. Susanna Sjödin Lindenskoug har studerat tidelagsprotokoll från perioden 1685-1709 i den då svenska provinsen Livland, ungefär halva nuvarande Estland och halva nuvarande Livland.

– Inom den historiska manlighetsforskningen har det omanliga oftast kommit att likställas med kvinnlighet. Mina iakttagelser är att manligheten, när man utgår ifrån tidelagsbrottet, tangerat eller passerat över till det odisciplinerade, snedvridna och djuriska, säger Susanna Sjödin Lindenskoug.

Den aspekt av manlighet och omanlighet som framträder tydligast i rättegångsprotokollen är manlighet i förhållande till sexualiteten, men också i förhållande till hushållet samt underordnade och överordnade manligheter mellan rättens olika aktörer.
Källmaterialet har visat vilka beteenden och egenskaper som var önskvärda hos en man och vad som krävdes för att omvärlden skulle uppfatta någon som en riktig man. Det har även framkommit vilka minimikrav som behövde uppfyllas för att någon skulle kunna betraktas som en man överhuvudtaget.

– För att urskilja de önskvärda beteendena och egenskaperna hos en man under den här tiden har jag bland annat tittat på hur det oönskade och ibland det rent av förkastliga framhävts hos vissa personer under rättegångarna, säger Susanna Sjödin Lindenskoug.
Utifrån de resonemang som kommer fram i rättegångsprotokollen, kan vi få reda vad de inblandade ansåg om varandra och hur de ansåg att en man skulle vara, bete sig och agera i olika situationer. Samtidigt har det också tydligt visat vad som ansågs vara mindre önskvärda och direkt omanliga beteenden.

Det har i Susanna Sjödin Lindenskougs forskning visat sig att både synen på manlighet och toleransen för vissa beteenden varierar mellan Sverige och Livland. Något som bland annat kan förklaras med den livegenskap som rådde på den livländska landsbygden och med hur hög grad samhället var kristnat. I Sverige tycks tidelagsbrottet ha setts som mycket allvarligare än i Livland.

Susanna Sjödin Lindenskoug är doktorand i historia vid Södertörns högskola och Stockholms universitet.

Avhandling: ”Manlighetens bortre gräns. Tidelagsrättegångar i Livland åren 1685-1709”
Disputation sker den 20 maj kl. 10.00 i rum MB 416 på plan 4 i B-flygeln, Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
Opponent: Maja Bondestam, Uppsala universitet.
Kontakt: sussalo@live.se
 
_____________________________________________________

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

 
Prostata är en svåråtkomlig liten körtel med en ämnesomsättning (metabolism) som inte liknar något annat mänskligt organs. Produkterna från dessa processer i prostata, metaboliterna, har därför visat sig kunna användas som sjukdomsmarkörer. Inositol är ett vitaminliknande ämne som är intressant i det sammanhanget. Det finns i bland annat modersmjölk, bönor, nötter och spannmål och har tidigare visat sig kunna ha en skyddseffekt vid prostatacancer. I avhandlingen visas att inositolföreningar också skulle kunna användas för att upptäcka särskilt aggressiv prostatacancer genom att mäta i den friska delen av prostata.

Prostatacancercellerna är oftast utspridda i organet och i motsats till många andra tumörer bildas inte alltid tydligt kännbara knölar. Dessutom finns det inte någon tillräckligt bra metod som hjälper läkaren att avbilda prostata och eventuella tumörer. Det gör att det är svårt att veta var man skall ta vävnadsprov för att kunna diagnostisera cancer. Tumörerna kan vara så små att de lätt missas vid provtagningen. Det finns dessutom olika typer av prostatacancer som är svåra att skilja åt, en kan vara ofarlig medan en annan är mycket aggressiv och måste behandlas omgående. För att kunna ge rätt behandling i förhållande till tumörens farlighetsgrad behövs nya metoder. En biomarkör/metabolit som kan ge en indikation om hur organet mår är därför eftersökt.

Antalet upptäckta fall av prostatacancer ökar i världen och allt tyder på att det är en följd av flera faktorer. Att män lever allt längre är en orsak eftersom sjukdomen ökar med stigande ålder. Ökad medvetenhet med hälsokontroller som PSA-testning är en annan orsak, eftersom man då hittar fler tumörer i ett tidigt stadium. En tredje starkt bidragande faktor är livsstilen, där kosten har en betydande roll. Faktorer som ålder och kost, påverkar metabolismen och kan spåras. I avhandlingen påvisas bland annat den essentiella fleromättade fettsyran omega-6 i prostatatumörer.

Avhandlingen bygger på mätningar av metabolismen (eng. ”metabolomics”) i uttagna vävnadsbitar från prostata. Flera metaboliter är unika för prostata, men de kan också vara unika för olika delar av körteln och skilja mellan människa och djur, och kan därför ge information om sjukdom i organet. Avhandlingen antyder att man i framtiden borde kunna använda magnetkamera för att mäta metaboliter i prostata utan att behöva ta vävnadsprover och på så sätt få information om eventuell aggressiv prostatacancer.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43651

Katarina Stenman växte upp i Umeå men flyttade i 20-års åldern till New York, USA, där hon i flera år arbetade som frilansande datorgrafiker. Intresset för kemi, kost och hälsa ledde så småningom till en magisterexamen i kemi vid Umeå universitet, där hon nu är doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för diagnostisk radiologi. Hon kan nås på
tel. 090-785 84 44
e-post katarina.stenman@sidb.diagrad.umu.se

Fredagen den 27 maj försvarar Katarina Stenman, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Prostate Cancer Diagnosis. Experimental and clinical studies with HRMAS NMR spectroscopy (Diagnostik av prostatacancer. Experimentella och kliniska studier med HRMAS NMR-spektroskopi).

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 260, by. 3A, plan 2, NUS.
Fakultetsopponent är adj. professor Peter Lundberg, Linköpings universitet.

Nu när EU:s elnät kopplas ihop alltmer, elhandeln över landsgränserna ökar och vindkraft och solenergi står för en ökande andel av elproduktionen, blir det svårt att förutse flödena i stamnätet.

– Det innebär att man måste vara beredd på fler driftstörningar. Men de behöver inte bli omfattande om man tar hand om dem direkt när de sker. Eftersom det är för krävande att ta hand om störningarna manuellt, behövs någon form att automatiserat styrsystem, säger Anders Rantzer, professor i reglerteknik vid LTH.

Tillsammans med kollegor i Lund och vid Kungliga Tekniska Högskolan får han 19 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för att jobba vidare med frågan.

– Strömavbrott, såsom det den 23 september 2003 då södra Sverige och Själland blev utan el i fem timmar, hade kunnat undvikas eller minskas med hjälp av den här tekniken, säger Olof Samuelsson, docent i industriell automation vid LTH.

En bärande idé med tekniken är att ett antal automatiska åtgärder slå till vid behov så att något strömavbrott inte behöver ske. Då behöver inte kraftledningar överbelastas och strömmen gå. En åtgärd är att snabbt ändra flödet på vissa utlandsförbindelser. En annan är att kortvarigt stänga av strömmen hos ett antal elabonnenter. Förslagsvis har dessa kunder på förhand gett sitt godkännande till detta i utbyte mot någon slags kompensation.

Idén har varit på tapeten tidigare, men då har varken tekniken eller lagstiftningen varit på förslagets sida.

Men nu har den tekniska utvecklingen tagit en skjuts framåt och juridiken gett sitt medgivande. Dessutom underlättas insatsen av de nya elmätarna, där Sverige med internationella mått mätt ligger långt framme.

– Tack vare vår kompetens inom så kallad distribuerad reglering kan sådana här lösningar bli möjliga. Elkunderna är ju många så därför är det tekniskt fördelaktigt om man kan undvika centraliserad styrning, säger Anders Rantzer.
Det nya kontrollsystemet ska i slutet av projektet demonstreras i en kraftsystemsimulator på LTH. Bland annat ska det stora strömavbrottet 2003 demonstreras. En sådan simulator används för träning av kontrollrumspersonal hos de stora nätbolagen på samma sätt som flygsimulatorer används för träning av piloter. Om några år ska Svenska kraftnät och motsvarande aktörer i andra länder kunna använda sig av tekniken, är tanken. Även Vattenfall, E.ON och Fortum kan bli involverade.

Förbättringarna rör stamnätet, eller transmissionsnätet, vilket kan beskrivas som elnätets motorvägsnät. Med liknande analogi finns även riks- och lokalvägar, då region- och lokalnäten. Ungefär som vägar har olika hastighetsgränser, har näten olika spänningsnivåer. Stamnätet har högst spänning, mellan 220 kV och 400 kV. I Sverige ägs stamnätet av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät.

Frågorna om det förändrade kraftnätet engagerar många forskare just nu. I maj samlas ledande internationella forskare inom området i Lund för att diskutera ämnet och utbyta erfarenheter. Läs mer här: http://www.lccc.lth.se/index.php?page=focus-period-2011

• Institutionen för reglerteknik vid Lunds universitet rymmer sedan tidigare excellenscentrumet LCCC, Lund Center for Control of Complex Engineering Systems. Det klassas som en stark forskningsmiljö och har fått ett så kallat Linnébidrag om 75 miljoner kronor av Vetenskapsrådet.

• LTH-forskare på Industriell elektroteknik och automation arbetar också med att upptäcka störningar i regionalnätet – läs tidigare pressmeddelande här http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=1625

• Reglerteknik och industriell automation är tvärvetenskapliga ämnen, där man utvecklar kompetens att förstå och samordna komplexa delsystem så att de fungerar ännu bättre tillsammans i stora system. Det handlar om tekniska system men för reglerteknik även om system inom medicin, biologi och ekonomi.

För mer information, kontakta Anders Rantzer, professor i reglerteknik vid LTH,
046-222 87 78, Anders.Rantzer@control.lth.se eller Olof Samuelsson, docent i industriell automation vid LTH, 046-222 75 04 (vk till mobil) Olof.Samuelsson@iea.lth.se, Högupplöst bild på Anders Rantzer finns i LU:s bildbank: http://bildweb.srv.lu.se/

Mainstreaming innebär att en fråga ska genomsyra all verksamhet istället för att behandlas i särskilda instanser. Integrationsfrågor ska, enligt beslut av regeringen, mainstreamas i den regionala tillväxtpolitiken. Det innebär att analyser ska präglas av integrationsperspektivet, att invandrare ska vara med i det praktiska genomförandet av åtgärder, och i utvärderingar och uppföljningar. Det ska kort sagt vara naturligt att jobba med integrationsfrågor och tillsammans med invandrare i tillväxtpolitiska sammanhang.

Men så fungerar det inte i praktiken. Det konstaterar Ragnar Andersson i sin doktorsavhandling som läggs fram vid Tema Q, Linköpings universitet. Vid Tema Q forskar man bland annat om lokal och regional utveckling. Ragnar Andersson har studerat regionala tillväxtprogram samt dokument från Tillväxtverket och andra myndigheter som arbetar med tillväxtfrågor. Han har också gjort intervjuer, och observationer i en djupstudie av Östergötland. Och hans slutsats är entydig:

– Mainstreaming, i regeringens definition, har inte uppnåtts i något fall. Det är nära i några fall. Men oftast stupar det på att invandrare inte finns med i processen.
Orsakerna, tror han, finns att söka i tids- och resursbrist, men också i en rotad föreställning om att invandrare inte hör ihop med tillväxtfrågor. Säråtgärder riktade mot invandrare har ökat, men de blir inte en del av vardagsarbetet i regionerna och kommunerna, konstaterar Ragnar Andersson.

Mainstreaming är en stark trend idag. Inte mindre än en tredjedel av alla politikområden ska genomföras inom andra politikområden. Det gäller exempelvis områden som jämställdhet och politik för global utveckling.

Ragnar Andersson disputerar den 20 maj. Avhandlingen heter ”Mainstreaming av integration – om översättning av policy och nätverksstyrning med förhinder i den regionala utvecklingspolitiken 1998-2007”. Ragnar Andersson nås på 0736-569261.

Människor med utländsk härkomst har varit, och är fortfarande, marginaliserade i det svenska samhället. I Malmö kommer fyra procent av alla med utländskt ursprung från Afrika, och de flesta har flyttat dit relativt sent. Flera studier visar att gruppen är extra utsatt för rasism och diskriminering. 

Ingen homogen grupp
Under sex månader 2007–2008 genomförde Jonathan Ngeh, själv från Kamerun, en fältstudie i Malmö, där han intervjuade individer och grupper med ursprung i Somalia och Kamerun och genomförde deltagande observationer på olika samlingspunkter, som exempelvis föreningslokaler. Dessutom utfördes också intervjuer med några etniska svenskar, och med tjänstemän på centrala samhällsinstitutioner. 

I tidigare studier har invandrade personer från Afrika ofta behandlats som en homogen grupp. Det är dock stora variationer vad gäller vilka upplevelser man har från tidigare hemländer, varför och hur flytten till Sverige sett ut och hur livet har kommit att bli här i Sverige. Det kan gälla skilda ekonomiska villkor, skillnader mellan kvinnor och män eller delaktighet i olika nationella eller regionala nätverk. Det Jonathan Ngeh visar är att somalier och kamerunare uppfattar de utmaningar som de möter i Sverige på olika sätt. Några ser marginaliserande handlingar som kränkningar av deras grundläggande rättigheter, och svarar genom ett aktivt motstånd, genom att påtala och synliggöra kränkningen. Andra är mindre kritiska, och gör lite eller inget motstånd. 

En central aspekt kan vara att Kamerun och Somalia har olika politisk historia och ekonomisk utveckling. I Somalia rasar ett brutalt inbördeskrig, och många invånare har flytt landet. Det är en större grupp som har invandrat till Sverige. I Kamerun är spänningar mellan regioner, stammar och olika etniciteter fortfarande hög, och många flyttade till Sverige av ekonomiska skäl och för att utbilda sig. Jämfört med somalier är de relativt få, och har inte bott så länge i landet. 

Tjänstemän ignorerar ofta problemen
Enligt Jonathan Ngeh bidrar etablerade regler och rutiner på arbets- och bostadsmarknaden, men också människors vardagliga handlingar, till somaliers och kamerunares marginalisering i samhället. Det kan handla om att deras erfarenheter negligeras på arbetsmarknaden, att man blir åsidosatt vid tjänstetillsättningar, att man inte får bostäder man står i kö för av skäl som uppfattas som märkliga, att kollegors agerande bidrar till att man får de tyngsta eller de mest monotona arbetsuppgifterna, att lärare ignorerar klasskamraters rasistiska uttalanden.

Vardagliga handlingar leder på olika vis till att individer ur vissa grupper marginaliseras i samhället. Jonathan Ngehs studie visar hur etniska svenskars större inflytande i samhället, på grund av att de har större tillgång och kontroll över centrala resurser i samhället som till exempel arbetstillfällen och bostäder är mer betydelsefullt än handlingar utförda av personer ur olika etniska minoriteter. För invandrade personer som till exempel saknar kontaktnät i samhället, blir det svårare att få arbetslivserfarenhet, något som leder till arbetslöshet och till utanförskap i form av fattigdom och sämre levnadsstandard. Ngeh menar att tjänstemän vid olika institutioner, till exempel Arbetsförmedlingen, ofta väljer att ignorera att rasism och diskriminering är ett stort problem, och detta är en del av strukturen som skapar påtaglig marginalisering. 

Fakta om disputationen
Fredag den 20 maj försvarar Jonathan Ngeh, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln “Conflict, mariginalisation and transformation: African migrants in Sweden.” Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Peo Hansen, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings universitet. 

Kontakta gärna:
Jonathan Ngeh (talar engelska)
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 076-262 3907
E-post: Jonathan.ngeh@soc.umu.se
Avhandlingen finns som e-publikation

Med hjälp av Force Concept Inventory (FCI), en metod utvecklad i USA, har Phimpho Luangrath testat förståelse av mekanikbegrepp på mer än 1000 förstaårsstudenter från tre universitet i Laos. Vissa frågor handlar om sammanhang som är obekanta för laotiska studenter och därför konstruerades en laotisk version av testet. De laotiska studenterna fick låg poäng på FCI. Den genomsnittliga poängen på provet varierade från 21 till 26 procent.

– Införandet av den laotiska versionen gav bara en liten förbättring av poängen, men det hjälpte studenterna att läsa och förstå frågorna snabbare, säger Phimpho Luangrath.
Det var svårt att se i svaren på FCI om eleverna använt alternativa föreställningar men i videoupptagningar från gruppdiskussionerna kan man se att en del elever har använt välkända alternativa föreställningar. I många fall tycktes eleverna använda sina vardagserfarenheter för att hitta svaren på FCI frågorna i stället för att hänvisa till fysikens begrepp. Men detta ledde dem ofta till att välja fel svar.

Phimpho Luangrath har också undersökt laotiska studenters agerande när de löser fysikproblem i grupp. I den första typen av gruppdiskussioner löste 29 grupper standardproblem och tre grupper videofilmades. En av grupperna beskrev fysiken i problemet innan de valde ekvationer och löste framgångsrikt problemet. Studenter i denna grupp var inte rädda för att ta upp olika åsikter, de ställde frågor och turades om att besvara dem vilket resulterade i en givande diskussion. De andra två grupperna gjorde båda samma misstag när de inte tog hänsyn till att objektet rörde sig med konstant hastighet. Studenterna föreslog ekvationer att använda utan att ange några fysikargument. Båda grupperna körde fast och behövde hjälp från läraren. Två tecken på lärande observerades. En student lärde sig det rätta sättet att använda sinus och cosinus och många studenter upptäckte vikten av att använda informationen om konstant hastighet.

I den andra typen av gruppdiskussioner diskuterade 52 grupper kvalitativa flervalsfrågor. I gruppdiskussionerna samarbetade de flesta studenter och konstruerade gemensamt fram ett svar. I avhandlingen konstateras dock att när studenterna inte lyssnar på varandra leder detta till misslyckade gruppdiskussioner. I en grupp fanns motstridiga idéer som studenterna löste med en omröstning istället för att fortsätta sin diskussion tills de kunde enas om ett svar.

Studenterna tycks i allmänhet inte komma fram till en förståelse av fysikbegreppen och den efterföljande diskussionen i helklass var nödvändig för att få en bättre förståelse.

– För att förbättra gruppdiskussionerna behöver studenterna mer tid och de bör också lära sig att arbeta i grupp på ett bra sätt. I avhandlingen finns ett avsnitt med mina rekommendationer, säger Phimpho Luangrath.

Om disputationen:
Fredagen den 20 maj försvarar Phimpho Luangrath, Institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Student activity ­ a way to improve the conceptual understanding of physics in Lao PDR? Svensk titel: Är studerandeaktiva arbetsformer en möjlighet för att förbättra förståelsen av fysikbegrepp i Laos? Disputationen äger rum kl 13:00 i rum N430 i Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Svein Sjøberg, Institutt for lærerutdanning og skoleutvikling, Universitetet i Oslo, Norge.

E-publikation av avhandlingen:
Student activity — a way to improve the conceptual understanding of physics in Lao PDR
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43355

För ytterligare information, kontakta gärna:
Phimpho Luangrath
Telefon: 090-786 5702
E-post: phimpho.luangrath@physics.umu.se

Det praktiska hantverket för det teoretiska när hon insåg att ljuddämpande textilier ansågs komplicerade av många textildesigners, trots stor efterfrågan. I sin avhandling ”Textile Sound Design” har hon skapat ett ”språk” som ska integrera ljudet i designprocessen.

Textila ljudabsorbenter blir allt hetare på marknaden. Tidigare har offentliga miljöer dominerats av sterilitet genom glas och betong, men nu går inredningstrenderna mot det mer ombonade där textilier får större utrymme – många gånger som ljudabsorbenter. Margareta Zetterblom vill dock inte kalla textilier för ljudabsorbenter, istället pratar hon om textila ljudpåverkande material.

– Alla textilier påverkar ljud på något sätt, och dessutom har inredningstrenderna startat en efterfrågan efter estetiskt tilltalande textilier för offentlig miljö.

Öppnar nya dörrar för textildesign
Genom att prata med olika textildesigners har hon upptäckt att de tycker ljud och akustik är tekniskt svårt. Hon ville hitta ett sätt som skulle förenkla och integrera ljudet i designprocessen, och därmed öppna upp nya dörrar för spännande lösningar.

– När ljud beskrivs handlar det oftast om vart ljuder kommer ifrån. Det kan handla om slammer från köket i en restaurang eller sorl i ett personalrum. Jag har gjort ett första försök att beskriva textiliernas ljuduttryck genom ett antal koncept som snarare ska beskriva hur textilien förändrar ett ljud, än vad ljudet kommer ifrån.

Margareta Zetterblom har också tittat på hur olika textilier påverkar olika ljud och skapat matriser och figurer som ska användas av textildesigners som ett komplement till en muntlig beskrivning.

– För en textildesigner är det värdefullt att kunna de här bitarna. Det blir mer vanligt att ljudpåverkande textilier blir en del av en inredning och då är det viktigt att ljudtänket finns med som en del i designprocessen. Metoden och språket som jag har skapat ska hjälpa dem att ställa de rätta frågorna och minska avståndet och rädslan för att arbeta med ljudpåverkande textilier.

Margareta Zetterblom disputerar den 24 maj med avhandlingen ”Textile Sound Design”.
Tid: kl. 13:00, Plats: Galleriet, vån 2, Textilhögskolan
För mer information: Kontakta Margareta Zetterblom, tfn: 033-435 4858, mobil: 0702-625400

Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin. Under 2010 har Högskolan i Borås fått fyra examensrättigheteratt bedriva forsk arutbildning inom tre områden. Ytterligare en pusselbit har därmed fallit på plats i vår strävan mot att bygga det kompletta professionslärosätet.

Bandage, plåster, förpackningar, luft- och vattenfilter, olika kläder och blöjor samt bindor. Där har du några framtida tillämpningar för den forskning som Josefin Illergård, forskare vid skolan för kemivetenskap på KTH, håller på med.

– Vi har forskat på att göra cellulosafibrer antibaktriella med en miljövänlig teknik. Den antibaktriella funktionen är fäst i fibrerna, och läcker inte ut i naturen. Den dödar bakterier via yttre påverkan, inte inre, säger Josefin Illergård.

Det innebär att det finns en betydande skillnad mellan Josefin Illergård och hennes forskningskollegors arbete, och de produkter som på senare tid börjat saluföras som antibakteriella eller bakteriedödande. Dessa sportkläder, strumpor och annat som impregneras för att undvika lukt från bakteriebildning har behandlats med de miljöfarliga kemikalierna silverjoner och triclosan.

– En av fördelarna med ytor täckta av polymerer är att det inte uppstår någon resistens hos bakterierna, säger Josefin Illergård.
Att polymeren är starkt bunden till fibrerna gör att den inte heller lossnar när man till exempel tvättar kläderna.

Hur har den antibaktriella funktionen hos plåster, förbackningar, blöjor och andra produkter då uppnåts?! Jo, till exempel cellulosafibrer har en negativ laddning. Fibern doppas i en positivt laddad polymer och ytskiktet blir då positivt laddat. Bakterier och virus är negativt laddade och fastnar därmed i det positivt laddade polymerytskiktet. Därifrån kan de inte frigöra och föröka sig, och dör alltså.

– Vi har använt en multilagerteknik för att uppnå detta, samma som används bland annat för att tillverka ultrastark papper. Forskningstiden har bland annat gått åt till att studera dessa lager, och vad som händer. Det vill säga en hel del grundforskning. Om vi förstår exakt hur det fungerar på cellulosafibrer skulle vi även kunna applicera polymer på andra material, till exempel glas, säger Josefin Illergård.

I forskningsprojektet har förutom Josefin Illergård även handledarna docent Monika Ek, professor Lars Wågberg (båda handledare) och den tidigare doktoranden Eva-Helena Vestman ingått. Forskningen är ett samarbete tillsammans med hygienjätten SCA och kemikoncernen BASF.

För mer information, kontakta Josefin Illergård på 08 – 790 81 08 eller josefika@kth.se.