Den gröna anoliödlan (Anolis carolinensis) lever i sydöstra USA och är bara en av många typer av anoliödlor. När anoliödlorna har spritt sig från Sydamerika, till Karibiska öarna och sedan vidare till Nordamerika har de hela tiden spritt sig och ockuperat alla tillgängliga ekologiska nischer på marken och i träden. I Karibien och i Syd-, Central- och Nordamerika har över 400 arter hittats. Arvsmassans karaktär ger nu en möjlig förklaring till varför de varit så anpassningsbara.
— Det visar sig att anoliödlor bär på mycket repetitivt, ”hoppande” DNA (så kallat skräp- DNA). Även om majoriteten av repetitivt DNA inte fyller en funktion, kan det ge upphov till nya funktioner då det hoppar runt i arvsmassan och därmed kanske ligga bakom ödlans snabba anpassning till nya miljöer, berättar Kerstin Lindblad- Toh, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, och huvudförfattare till studien.
Lite liknar ödlorna Darwins finkar, men då ödlor inte kan flyga skiljer sig deras sätt att sprida sig från fåglarnas. Genom att kartlägga och jämföra vissa bitar av arvsmassan hos 90 anoliarter kunde forskarna visa att de stora öarna i Karibien koloniserats och sedan har utvecklingen och anpassningen skett oberoende inom varje ö.
— På grund av den parallella utvecklingen på flera ögrupper är anoliödlorna utmärkta modeller för att studera evolution och anpassning. Vi vet mycket om deras biologi och beteende, men den genetiska informationen har vi inte haft tidigare, säger Kerstin Lindblad-Toh.
I studien jämfördes även ödlans arvsmassa med fåglars och däggdjurs arvsmassa, vilket kan ge viktig information om hur olika typer av ryggradsdjur utvecklats och etablerat sina karaktärsdrag.
— Vi hittar ovanligt många gener kopplade till färgseende hos anoliödlan, säger Kerstin Lindblad- Toh. Det har sannolikt att göra med att olika ödlearter känns igen på färgen på sin dulap, en säck vid strupen som används för att signalera till andra ödlor.
Forskarna kunde också konstatera att gener som finns i reptilernas ägg förändrats extra snabbt. Andra speciella egenskaper hos anoliödlans arvsmassa är ett antal mycket små mikrokromosomer. Mikrokromosomer finns också hos fåglar, där de är mycket komprimerade och rika på gener. Hos anoliödlorna är mikrokromosomerna ganska lika de vanliga kromosomerna, men mycket mindre. En av anoliödlans mikrokromosomer visade sig också innehålla en könskromosom, X. Hos däggdjur har honan två lika kromosomer (XX) och hanen två olika kromosomer (XY). Hos fåglar är det hanen som har två lika kromosomer (ZZ) och honan två olika kromosomer (ZW), medan ödlor har olika typer av könsbestämning, både ett genetisk (XY och ZW), men också ett temperaturberoende system – det vill säga temperaturen avgör könet.
— Eftersom ödlans X-kromosom uppstått så sent i evolutionen tror vi att den kan lära oss om hur nya könskromosomer uppstår, säger Kerstin Lindblad- Toh.
För mer information, kontakta: Professor Kerstin Lindblad-Toh, Director för SciLifeLab Uppsala, Uppsala universitet, +46 471 43 86, kerstin.lindblad-toh@imbim.uu.se
Trycket på odlingsbar mark är mycket högt i de etiopiska högländerna och avskogning, överbetning och erosion är avgörande hinder för ökat välstånd i landet.
Yemiru Tesfaye har i sitt doktorsarbete gjort fältstudier i Balebergen i södra Etiopien, där det görs försök med lokal förvaltning av en naturskog. De boende i området har delats in i användargrupper – om som mest 30 hushåll – som ansvarar för själva förvaltningsarbetet.
I korthet innebär överenskommelsen att byborna i utbyte mot visst skogsskötselarbete och en årlig avgift får rätt att nyttja skogen om det sker på ett uthålligt sätt. Tanken är att säkra skogsmarkens fortbestånd utan att utestänga lokalbefolkningen från de nyttigheter som skogen erbjuder.
En grundläggande fråga var hur viktig skogen är för befolkningen. Med hjälp av enkäter och gruppdiskussioner dokumenterade därför Yemiru Tesfaye hushållens inkomster från skogen, olika försörjningsstrategier och hur förvaltningen går till. Dessutom ställde han frågor om attityder till skogens nyttigheter och till skogsvårdsarbete.
Studien visar att hushållen i sin användning av skogen hade utvecklat fem olika försörjningsstrategier: handel och företagande, boskapsskötsel, jordbruk, skogsinkomster, samt en blandad försörjningsstrategi. Strategivalet påverkades bland annat av hushållets socioekonomiska ställning.
Skogsinkomsterna var mycket viktiga, och stod för i genomsnitt 34 procent av hushållens inkomster. Hushåll med redan goda inkomster tjänade mest också på skogsprodukterna, men skogsinkomsten var viktigast för den fattigaste delen av befolkningen där den utgjorde 54 procent av den totala inkomsten. Utan skogsinkomster skulle andelen som lever under fattigdomsgränsen (2 USD/dag) i området öka från 31 till 51 procent. Ved, stolpar och timmer stod för 71 procent av de totala skogsinkomsterna.
Skogen ger alltså betydande ekonomiska bidrag till den lokala försörjningen, men uthålligheten är inte säkerställd. Bland annat är engagemanget för skogsplantering svagast bland de hushåll som är mest beroende av skogen. För att komma fram till optimala skötselmetoder krävs bl.a. en bättre dialog mellan användargrupperna och den lokala skogsmyndigheten.
——————————————————————————
MSc Yemiru Tesfaye, institutionen för skogens produkter, SLU, försvarar sin avhandling Participatory forest management for sustainable livelihoods in the Bale Mountains, Southern Ethiopia.
Tid: Fredag den 2 september 2011, kl 10.00
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Godwin S. Kowero, African Forest Forum, Nairobi, Kenya
Mer information: Yemiru Tesfaye, 018-67 12 99, yemiru.tesfaye@slu.se
Länk till avhandlingen
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU
SLU:s vision är att vara världsledande inom Life Science. Detta blir möjligt genom hög kvalitet och kreativitet inom forskning och utbildning, nyskapande och tongivande miljöanalys, samt att vara en innovativ partner för de gröna näringarna.
– Våra data tyder på att hjärnan blir överkänslig mot belöningar när denna samsignalering av glutamat och dopamin inte fungerar. Det krävs mindre doser än normalt för att benägenhet att inta substansen ska öka, och det gäller både socker och kokain, säger Åsa Mackenzie, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet och den forskare som lett studien.
Beroendesjukdomar är ett stort samhällsproblem och det saknas tillräckligt kunskap om hur de uppkommer och hur olika substanser påverkar hjärnan. Hjärnans belöningssystem ger oss känslor av välbehag och lycka, t ex när vi ätit och druckit något gott, haft sex, eller tränat. Njutningen uppstår genom att vissa signalsubstanser, främst dopamin, frisläpps i hjärnan. Men detta belöningssystem kan också ”kidnappas” av andra belönande substanser, t ex alkohol och missbrukardroger som kokain. Dessa ger belöningskänslor i början, men är så starka att nervcellerna i systemet kopplas om och ett beroende uppstår. Även mer naturliga ämnen, som sockerrik mat, kan ge upphov till beroendelika tillstånd.
Uppsalaforskarna och andra har nyligen visat att dopamincellerna i belöningssystemet kan sända signaler i samarbete med glutamat, så kallad samsignalering. Dess fysiologiska roll och betydelse har dock inte varit känd. Hur viktig är den till exempel för benägenheten att inta belönande substanser?
Genom att studera möss som saknar förmåga till nämnda signalering eftersom deras glutamattransportörer, sk VGLUT, inaktiverats, undersökte forskarna hur benägna mössen var att inta socker och kokain. Resultatet visade att de både intog mer och svarade på lägre doser än kontrollmössen.
Eftersom det finns ett starkt samband mellan minnet och konsumtion substanser, och i förlängningen även risken för beroende, undersökte forskarna även detta. Det kan i studien visa det intressanta resultatet att de möss som saknade förmåga till samsignalering fick kraftigt förbättrat minne av miljöer som kunde kopplas till drogintag. De fann också att ändrade genuttryck i belöningssystemet som tyder på att hjärnan blivit överkänslig samt att dopaminnivåerna sjunkit.
– Detta är oerhört intressanta fynd, men det krävs mer forskning för att förstå hur detta exempelvis kan användas vid läkemedelsutveckling, säger Åsa Mackenzie.
Forskarna har nu gått vidare med att studera dessa mekanismer i samband med människors missbruk och försöka hitta direkta samband mellan låga VGLUT-nivåer och beroende.
Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet (medicin), Hjärnfonden, STINT, Åhlénstiftelsen, Åke Wiberg stiftelse, Socialstyrelsen och Uppsala Universitet.
Referens: Enhanced sucrose and cocaine self-administration and cue-induced drug seeking after loss of VGLUT2 in midbrain dopamine neurons in mice. Abbreviated title: A role in reward for VGLUT2 in dopamine neurons. Johan Alsiö, Karin Nordenankar, Emma Arvidsson, Carolina Birgner, Souha Mahmoudi, Briac Halbout, Casey Smith, Guillaume M. Fortin, Lars Olson, Laurent Descarries, Louis Éric Trudeau, Klas Kullander, Daniel Lévesque, Åsa Wallén-Mackenzie. J. Neuroscience
För mer information, kontakta Åsa Mackenzie, tel: 018-31 40 30 (hem), 070-167 93 89, asa.mackenzie@neuro.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Varje år drabbas över 100 miljoner människor av katastrofer. Många av de drabbade tvingas flytta från sina hem och är i stort behov av akut hjälp. Trots att mycket stora summor läggs på att leverera nödhjälp till katastrofområden saknas ofta grundläggande information om var drabbade människor befinner sig och hur många personer som lämnat katastrofområdet. Detta gör det svårt för hjälpsamordnare att leverera förnödenheter till rätt plats och i rätt omfattning, trots att livräddande hjälpresurser kan finnas tillgängliga.
– Det här är ett stort problem. Men genom att använda data från mobiloperatörer har vi nu en god chans att snabbt kunna kartlägga hur befolkningen rör sig i katastrofsituationer, säger Linus Bengtsson, läkare och doktorand vid Karolinska Institutet, som har lett arbetet med att utveckla metoden.
Efter jordbävningen på Haiti i januari 2010 kom rapporter om stora befolkningsrörelser ut från huvudstaden Port-au-Prince. Forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University i New York startade då ett samarbete med den största mobiltelefonleverantören, Digicel, i Haiti. Forskarna analyserade anonymiserade data över vilka mobiltelefontorn som användes vid mobiltelefonsamtal och kunde på så sätt följa de dagliga rörelserna av två miljoner mobiltelefoner. Forskarna rapporterade sedan analyserna direkt till FN och andra hjälporganisationer som levererade hjälp i Haiti.
Haiti drabbades senare under samma år av ett mycket allvarligt kolerautbrott.
– Vi fick snabbt tillgång till data och kunde inom 12 timmar skicka analyser över vilka områden som tagit emot människor från det koleradrabbade området för att underlätta beslut om var förebyggande insatser först skulle sättas in, berättar Linus Bengtsson.
Resultaten av analyserna publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLoS Medicine. Forskarna uppskattar där att drygt 600000 personer hade lämnat Port-au-Prince 19 dagar efter jordbävningen och visar med hjälp av kartor hur dessa befolkningsströmmar fördelade sig över landet. Forskarna visar också hur mobiltelefonernas förflyttningar överensstämde med en stor FN-ledd studie som genomfördes i ett stabilt skede ett halvår efter jordbävningen. Samtidigt skiljde sig forskarnas analyser markant från de uppskattningar av befolkningsrörelser som användes under hjälparbetets första fas.
– Arbetet har varit extremt uppskattat av hjälporganisationer på plats och vi tror att metoden i framtiden kan leda till viktiga förbättringar av katastrofhjälp och utvecklingssamarbete. Vi arbetar nu med att sätta upp en organisation för att rutinmässigt kunna utföra liknande analyser vid framtida katastrofer, säger Linus Bengtsson.
Publikation: ”Improved Response to Disasters and Outbreaks by Tracking Population Movements with Mobile Phone Network Data: A Post-Earthquake Geospatial Study in Haiti”, Bengtsson L, Lu X, Thorson A, Garfield R, von Schreeb J, PLoS Medicine, online 30 August 2011, doi:10.1371/journal.pmed.1001083.
Bilden: Linus Bengtsson, foto av Nathalie Roos.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Linus Bengtsson, läkare, doktorand
Institutionen för folkhälsovetenskap, divisionen för global hälsa/IHCAR
Tel: 070-750 75 78
E-post: linus.bengtsson@ki.se
Johan von Schreeb, kirurg, forskare inom katastrofmedicin
Institutionen för folkhälsovetenskap, divisionen för global hälsa/IHCAR
Tel: 08-524 833 80
E-post: Johan.Von.Schreeb@ki.se
Såväl fetma bland blivande mödrar som andelen blödningar i samband med barnafödande har ökat under senare år. Nu har Marie Blomberg, förlossningsöverläkare och docent i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet, analyserat data från mer än en miljon förlossningar vid svenska kvinnokliniker åren 1997-2008. Ur detta material har hon granskat de fall där mamman förlorat över en liter blod.
Resultaten som publiceras i septembernumret av tidskriften Obstetrics & Gynecology slår fast att fetma kan orsaka stora blödningar på grund av att livmodern inte dras ihop så fort moderkakan stötts ut. En blodförlust i den omfattningen kräver medicinska åtgärder och eventuellt blodtransfusion.
Marie Blomberg har jämfört utfallet för de normalviktiga med tre grupper av feta mödrar. Hos dem med BMI (body mass index) över 40 var risken förhöjd med 114 procent. Hos dem med BMI 35-40 var risken förhöjd med 47 procent och för kvinnor med BMI 30-35 var siffran 14 procent.
Resultaten är justerade för andra bakomliggande orsaker. Till exempel är risken för blödningar högre hos äldre kvinnor och förstföderskor.
-Det finns två orsaker bakom stora blödningar efter förlossning. Den ena är att livmodern inte drar ihop sig, den andra att moderkakan blir kvar i livmodern. I den här studien visar jag att fetma ökar risken i det första fallet men inte i det andra, säger Marie Blomberg.
Kvinnor som drabbas av dessa blödningar kan behandlas med uterotonika, läkemedel som gör att livmodermuskeln dras samman.
Artikel: Blomberg, M. Maternal obesity and risk of postpartum hemorrhage. Obstet Gynecol 2011; vol 118 sid 561-568.
Abstract [Ref 1]
Kontakt:
Marie Blomberg, docent, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet
0704-330318, Marie.Blomberg@lio.se
Det här visar en studie av nationalekonomen Maher Asal på Högskolan Väst i Trollhättan. Tidigare forskning ger överväldigande bevis för att diversifiering mellan länder i en aktieportfölj är mer lukrativt än diversifiering mellan sektorer. Men det har varit oklart vad som egentligen gäller i euroområdet. Nu har Maher Asal kunnat visa att investerare i euroområdet lyckas bäst med aktieportföljer som har en väl avvägd sammansättning av aktier i olika branscher.
Medlemsstaterna inom euroområdet för en gemensam penningpolitik och har en gemensam växelkurs. Finanspolitiken är dock fortfarande till stor del en inhemsk angelägenhet i de olika länderna. Att ekonomiska problem i ett euroland sprider sig till andra euroländer har varit ett ständigt tema i nyhetsrapportering den senaste tiden. Det Maher Asal har studerat är valutaunionens effekter på aktiemarknaden. Euron infördes 1999 och studien omfattar åren 1992-2009. Asal jämför perioden före eurons införande med perioden efter.
– Före eurotiden var nationernas aktiemarknader segmenterade och det gjorde att riskjusterad avkastning kunde skördas genom diversifiering över länder. Nu framträder istället industrin som segmenterad på grund av skillnader i skatter och regler. Sektorerna har olika karaktär, säger Maher Asal.
Inom euroområdet har man eliminerat valutarisken och räntenivå och inflation i de olika länderna har likriktats. Däremot har skillnader mellan olika branscher inte jämnats ut. Den förda industripolitiken skiljer sig för de olika industrigrenarna. Detta har konsekvenser till exempel för hur mycket som satsas på forskning och utveckling och för hur sammanslagningar, förvärv och konkurser hanteras.
19 branscher ingår i Maher Asals studie och resultaten visar att aktier från tre av dem är speciellt viktiga att ha med i en klokt sammansatt aktieportfölj. Dessa branscher är byggnadsindustri, kemisk industri och råvaruindustri som skogsbruk och gruvdrift. Maher Asals resultat bygger på ekonometriska analyser av över 100 000 observationer i databaser som innehåller information om aktiekurser med mera.
Referens: The Impact of Euro on Sectoral Equity Returns and Portfolio Risk, Asal, M, International Advances in Economic Research, Volume 17, number 2, 2011
Kontaktinformation
För mer information kontakta Maher Asal, 0768 509 002, maher.asal@hv.se
Pressmeddelande lämnat av Charlotta Sjöstedt, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se
Utvecklingen av medier har gjort att gränserna mellan producent och konsument blivit alltmer flytande. Med hjälp av en relativt enkelt och billig mjukvara kan varje musikkonsument idag också bli en producent, och göra sin musik tillgänglig för hela världen med ett knapptryck. Därigenom händer också något med värdet – det kulturella och sociala såväl som det ekonomiska.
I den nyutkomna boken Value and the Media sätter Göran Bolin begreppet värde i centrum, i förhållande till det nya medielandskapet som vuxit fram under de senaste två decennierna.
Värde kan vara så mycket mer än vad något kostar i kronor och ören. Värdet av en vara, tjänst eller företeelse uppstår i produktion och konsumtion av till exempel kultur, och kan förutom det krasst ekonomiska värdet vara även kulturellt, socialt, demokratiskt eller estetiskt.
– Det intressanta är att beroende på hur man rör sig mellan konsument- och producentrollen så sker också en sammanblandning av värdena eftersom olika roller domineras av olika värden. Det kan uppstå konflikter mellan olika värden, men även uppstå nya värdekombinationer, säger Göran Bolin.
I en medievärld med otydliga gränser kan till exempel alltför hårt drivna ekonomiska värden bli kontraproduktiva. Just mediemarknaden, menar Göran Bolin, är känslig och det är lätt att man går fel. Om till exempel Facebook försöker utöka det ekonomiska värdet på sin produkt men gör det utan att ta hänsyn till sociala värden, kan det lätt slå tillbaka och ge upphov till en badwill bland användarna som i slutändan ger minus i kassan.
Value and the Media utgör slutpunkten i projektet ”Medier och värdeskapande”. Boken är tänkt att kunna användas i senare delen av utbildningar i medie- och kommunikationsvetenskap och angränsande ämnen, men riktar sig även till andra forskare.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Kontaktinformation
Kontakt: Göran Bolin, mobiltelefon: 070-830 02 54.
– Vi har tävlat med två andra forskargrupper om att bli först om att slutgiltigt bevisa de teoretiska förutsägelser som har varit obekräftade i nästan tio år. Vårt sätt att bygga magnetiska nanokontakter, i kombination med det specialmikroskop som finns hos vår samarbetspartner, University of Perugia i Italien, gjorde att vi lyckades, säger professor Johan Åkerman vid institutionen för fysik vid Göteborgs universitet som leder forskargruppen för tillämpad spinntronik.
Forskningsprojektet som gått ut på att bevisa spinnvågors utbredning från magnetiska nanokontakter har pågått i två år. I höstas kunde gruppen indirekt bevisa spinnvågornas existens med hjälp av elektriska mätningar, vilket resulterade i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters. Den nya upptäckten uppmärksammas av Nature Nanotechnology som nu publicerar deras artikel.
För att synliggöra rörelsen har forskargruppen använt ett av de tre avancerade spinnvågsmikroskop som finns i världen, vid universitetet i italienska Perugia. I mikroskopet kan man titta på dynamiska egenskaper hos komponenter med en upplösning på cirka 250 nanometer.
Upptäckten banar väg för ett nytt forskningsområde; magnonik, som använder magnetiska vågor i nanoformat.
– Jag tror våra resultat blir startskottet för en mycket stark utveckling av magnoniska komponenter och kretsar. Det som är särskilt spännande med dessa komponenter är att de drivs av en helt vanlig likström som sedan omvandlas till spinnvågor i mikrovågsområdet, vars frekvens kan kontrolleras direkt av strömmen. Det öppnar för helt nya funktioner, säger Johan Åkerman som tror på en spännande utvecklingen de närmsta åren.
Tack vare magneto-optiska och metalliska egenskaper kan magnonisk teknologi integreras med traditionell mikrovågselektronik, vilket öppnar för tidigare helt oprövade kombinationer av tekniker. Magnoniska komponenter passar också mycket bättre för miniatyrisering än traditionell mikrovågsteknik.
Artikeln Direct observation of a propagating spin wave induced by spin-transfer torque är publicerad online i den vetenskapliga tidskriften Nature Nanotechnics. Läs artiklen: http://www.nature.com/nnano/journal/vaop/ncurrent/abs/nnano.2011.140.html
Bildtext: Runt en magnetisk nano-kontakt breder spinnvågorna ut sig som ringar på vattnet.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Johan Åkerman, professor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet
031- 786 91 47
0707- 10 43 60
johan.akerman@physics.gu.se
Animerade simuleringar av spinnvågor finns på vår Youtubekanal:
http://youtu.be/PFnLRXzl4uI – en komponent
Simulering av en magnetisk nano-kontakt som visar hur spinnvågorna breder ut sig som ringar på vattnet. Nanokontakten är 40 nanometer i diameter och spinnvågorna skapas i en 3 nanometer tunn film av en nickel-järn-legering.
http://youtu.be/EGV25mUxnmk – sex komponenter
Simulering av sex magnetiska nano-kontaker placerade i en cirkel för att illustrera att nano-kontakterna kan placeras i godtyckliga mönster. I det här fallet synkroniserar alla signalerna via de spinnvågor som skickas ut i den magnetiska filmen.
ARISTOTLE-studien var en randomiserad, dubbelblind klinisk studie på 18 201 patienter vid 1034 kliniska testcentra i 39 länder. Studiedeltagarna har slumpmässigt behandlats med antingen apixaban (5 mg två gånger dagligen) eller warfarin under i genomsnitt 1,8 års tid.
Förutom att apixaban visade sig vara bättre än warfarin på att förebygga stroke visade studien också att behandlingen med apixaban ökade överlevnaden och minskade blödningsrisken jämfört den nuvarande standardbehandlingen med warfarin. Behandlingsvinsten med apixaban observerades även efter hänsyn till att kvaliteten på warfarinbehandling varierar mellan olika länder och sjukhus, det vill säga även på sjukhus med god kvalitet på waranbehanding som i Sverige.
– Resultaten från den här studien är av stor betydelse eftersom warfarin är effektivt för att förebygga stroke och denna studie visar att apixaban minskar den relativa risken för stroke med ytterligare 21 procent. Dessutom minskade den relativa risken för stora blödningar med 31 procent och den relativa risken för död minskade med 11 procent, berättar Lars Wallentin, professor vid Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet.
Tillsammans med Christopher B. Granger, professor vid Duke Clinical Research Institute, North Carolina, USA, har han lett studien av det nya läkemedlet.
Behandling med apixaban resulterade i ett statistisk signifikant bättre skydd mot stroke jämfört med warfarin (P=0.011), färre större blödningar (P<0.001) och lägre dödlighet (P=0.047). Risken för att drabbas av hjärnblödning minskade med cirka 50 procent. Per 1000 apixabanbehandlade patienter förhindrades 6 fall av stroke, 15 fall av större blödningar, och 8 dödsfall jämfört med warafinbehandling.
Apixaban har dessutom många praktiska fördelar över warfarin, menar Lars Wallentin. Till exempel behöver man inte regelbundet mäta blodets koagulerandeförmåga och till skillnad från warfarin har apixaban få interaktioner med andra mediciner eller födoämnen. Dessutom tolererades apixaban bättre än warfarin då det var färre studiedeltagare med apixaban som valde att avbryta behandlingen i förtid. Kvaliteten på warfarinbehandling mäts som tid i terapeutiskt fönster och fördelarna med apixaban var kvarstod även när analyserna justerats för detta.
– Det finns ett stort behov av ny behandling av förmaksflimmerpatienter med ökad risk för stroke. Endast cirka hälften av alla patienter som behöver behandling får behandling och anledningen till detta är warfarinets många begränsningar, säger Lars Wallentin.
Förmaksflimmer är en vanlig form av icke-normal hjärtrytm och ca 150 000 svenskar är drabbade. Förmaksflimmer uppstår när den elektriska aktivitet i hjärtats förmak inte är samspelt och resulterar i oregelbundna hjärtslag vilket får till följd att hjärtats förmåga att dra ihop sig blir nedsatt. Blodet stagnerar därför i hjärtats förmak vilket leder till bildning av blodproppar i förmaket därmed risken att drabbas av stroke.
Apixaban är en oral direkt faktor Xa hämmare som specifikt hämmar ett steg i koagulationsprocessen. Läkemedlet är sedan tidigare godkänt för förebyggande av blodpropp i benen vid ortopedisk kirurgi.
Warfarin är en vitamin K antagonist som hindrar bildningen av blodets koagulationsfaktorer. Tidigare studier har visat att patienter med förmaksflimmer och andra risk faktorer för stroke som använder warfarin under en längre tid minskar risken för stroke med upp till 70 procent. Warfarinbehandling kräver regelbundna blodprover för att kontrollera om dosen behöver justeras och vissa läkemedel och födoämnen måste undvikas för att dessa inte ska påverka effekten av warfarin. Dessutom ökar risken för blödningar inklusive hjärnblödning vid warfarinbehandling.
Resultaten presenterades idag av Lars Wallentin och Christopher B. Granger vid Europeiska hjärtkongressen i Paris. Studiens huvudresultat publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine’s nätupplaga.
Studien finansierades av Bristol-Myers Squibb, Co och Pfizer Inc.
För mer information kontakta:
Lars Wallentin, Professor i kardiologi, Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet. Tel: 070-631 35 66, E-post: Lars.Wallentin@ucr.uu.se
Claes Held, Docent/Överläkare i kardiologi, Uppsala Clinical Research Centre, Uppsala universitet, Tel: 070-616 47 75, E-post: Claes.Held@ucr.uu.se
Christina Christersson, Överläkare i kardiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, Tel: 070-309 06 04, E-post: Christina.Christersson@akademiska.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Vår studie visar att en höjning av ersättningsnivån leder till en relativt liten ökning av arbetslösas konsumtion. För varje hundralapp i höjd ersättning går endast 25 till ökad konsumtion, resten sparas eller används till att betala av lån, säger nationalekonomen Jonas Kolsrud som gjort studien.
Ekonomisk teori utgår från att vi vill jämna ut vår konsumtion över tid. Detta innebär att arbetslösa, med sin gamla lön i minnet, ofta lånar – eller tar av sitt sparande – för att dryga ut arbetslöshetsersättningen. Detta får följden att a-kasseersättningar ofta faller på individer med en relativt hög skuldbörda.
I Sverige har politikerna under den ekonomiska krisen i hög utsträckning förlitat sig på så kallade automatiska stabiliserare inom finanspolitiken – konsumtionshöjande åtgärder som sätts in per automatik. Höjning av ersättningsnivån i A-kassan är ett exempel på en sådan automatisk stabiliserare.
Jonas Kolsrud har använt registerdata från Statistiska Centralbyrån på 4700 arbetslösa individer. Metoden går i princip ut på att jämföra sparandet hos arbetslösa som ligger precis under taket i försäkringen med dem som ligger precis över. Dessa grupper är särskilt intressanta att studera eftersom de statistiskt sett är mycket lika, men belönas olika i systemet.
– Om varje ny krona i bidrag ökar konsumtionen skulle ett statistiskt brott synas vid just den nivån, förklarar Jonas Kolsrud.
Men det visade sig alltså att för varje hundralapp i höjd ersättning läggs i snitt en fjärdedel, 25 kronor, på konsumtion. Resterande 75 kronor behåller den arbetslöse på sitt sparkonto, eller använder till att betala av befintliga lån.
Personer med sparade medel fortsätter i regel att ta av dessa då arbetslöshetsersättningen blir generösare. A-kassehöjningen går då nästan oavkortat ut i handeln och bidrar på så sätt till att upprätthålla aktiviteten i ekonomin. Problemet är att arbetslösa inte har speciellt högt sparande. Många har tagit konsumtionslån och använder de nya a-kassemedlen till att betala av dessa. Effekten på dessa personers konsumtion blir då noll, eller kanske till och med negativ. Studien visar också att hälften av de arbetslösa helt saknar en sparad buffert på minst 10 000 kronor, vilket förklarar varför så lite av ersättningarna används till att höja konsumtionen.
– Resultaten har implikationer för konjunkturpolitikens effektivitet. Privatekonomiskt är naturligtvis höjda ersättningar bra för den arbetslöse, men eftersom det mesta går till sparande uteblir många av de positiva samhällsekonomiska effekter som höga ersättningar syftar till, säger Jonas Kolsrud.
Läs mer om UCLS [Ref 1].
För mer information, kontakta Jonas Kolsrud, tel: 018-471 16 36, 070-435 73 54, jonas.kolsrud@nek.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Det är förvånande att det är sådan brist på aktuell litteratur på området med tanke på hur viktigt det är att följa upp arbetet med socialt utsatta människor, säger Björn Blom, en av redaktörerna och professor vid institutionen för socialt arbete.
– Framförallt är det angeläget ur ett etiskt perspektiv, men också för att som professionell bättre förstå vad arbetet leder till och för att undersöka om samhällets resurser används på ett vettigt sätt.
Boken Utvärdering i socialt arbete bygger på aktuell forskning, och innehåller, förutom grundläggande utvärderingskunskap, flera teman som enligt Björn Blom sällan eller aldrig finns i andra böcker. Till exempel behandlas utvärdering av äldreomsorg, handikappomsorg och missbrukarvård.
Svårt område att granska
Enligt Björn Blom är det ofta komplicerat och komplext att utvärdera socialt arbete. Olika grupper har särskilda problem och behov, och man måste utgå ifrån och fokusera på olika teorier och aspekter när insatser för dessa grupper ska följas upp.
– I ett fall kan det vara viktigt att granska kvaliteten på mötet mellan den äldre och vårdbiträdet, i ett annat att utvärdera om alkoholkonsumtionen minskar och vad det innebär i termer av livskvalitet för klienten.
Utländska forskare skribenter
Redaktörer för boken är, utöver Björn Blom, också professorerna Stefan Morén och Lennart Nygren vid samma institution. Medverkar gör även professorerna Stina Johansson, också hon vid institutionen för socialt arbete, och Anders Hanberger vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Övriga skribenter är framstående forskare och utvärderingsexperter inom socialt arbete eller angränsande områden i Sverige, Storbritannien och Australien. Boken kommer att användas som litteratur på socionomprogrammet i Umeå och andra lärosäten.
– Förutom studenter, forskare och utvärderare hoppas vi också att yrkesverksamma inom socialtjänst, social omsorg, hälso- och sjukvård och skola ska ha nytta av den.
För ytterligare information, kontakta:
Björn Blom,
institutionen för socialt arbete,
Umeå universitet,
Telefon: 090-786 93 46,
E-post: bjorn.blom@socw.umu.se
Projektet ”Att träda in i en profession” har analyserat kvinnors föreställningar och strategier för träda etablera sig inom en professionell organisation. Studien har letts av Karin Jonnergård, som är professor vid Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, och främst byggt på enkäter som skickats ut till nydisputerade akademiker och förstagångslicenserade revisorer.
Ett viktigt resultat är att både akademiker och revisorer som svarat på enkäten känner sig välkomnade och inkluderade i sina organisationer. Detta gäller både män och kvinnor. Ändå har män fem år senare nått både högre positioner och högre lön än kvinnor. Men denna strukturella ojämlikhet verkar inte upplevas som problematisk bland dem som svarat på enkäten.
En möjlig anledning till detta skulle kunna vara de olika förväntningar som fanns bland de kvinnor och män som svarade på enkäten. Kvinnor förväntade sig helt enkelt inte att komma lika långt. De var dessutom i högre grad än männen beredda att lämna sina jobb.
Intressant är att kvinnor inom akademin dock tenderade att välja mer framgångsrika strategier vad det gällde lön och position. Bland revisorerna använde sig män av en mer utåtriktad och kundorienterad strategi, vilket var gynnsamt för löneutvecklingen– kvinnor valde i större utsträckning att hålla sig till reglerna, vilket inte drog upp lönen i samma utsträckning. Inom akademin tenderade kvinnor att satsa på interna, sociala relationer i organisationen, och det lönade sig både vad det gäller summan i lönekuvertet och positionen.
Intressant är också att forskarna inte kunde undersöka relationen mellan karriär och etnicitet, vilket de ursprungligen tänkt sig. Nästan ingen av revisorerna hade nämligen utländsk bakgrund, trots att branschen i så hög grad är global, och bara ett fåtal av akademikerna.
-Vi forskare häpnade faktiskt när vi märkte detta, säger Karin Jonnergård, och tillägger att orsakerna till detta är något som får undersökas mer i framtiden.
Rapport: Att träda in i en profession : om hur kvinnor och män etablerar sig inom revisionsbranschen och akademin, Lunds universitet.
Kontaktuppgifter till Karin Jonnergård: karin.jonnergard@lnu.se
Små detaljer har stor betydelse och sättet de förmedlas på är betydelsefullt för cancerpatienter.
– Det är viktigt att ge varje enskild patient svar på just det han eller hon undrar eftersom det påverkar hur patienten bemästrar sin nya livssituation, säger Mariette Abrahamsson, Master of Public Health vid NHV.
Hennes studie har utförts med intervjuer av tio personer med olika slags cancerdiagnoser.
– Känslan av osäkerhet som flera av dem känner kan med rätt information vändas till trygghet, förståelse och bemästring, säger Mariette som är strålningsterapeut vid Stavanger Universitetssjukehus.
– Patienterna måste få samtala med en person som kan besvara frågorna, exempelvis läkaren.
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se
Hennes undersökning visar att när det gäller långa rehabiliteringsförlopp, som exempelvis för ryggmärgsskadade, kan patientkonferensen vara en hjälp för patienterna. De kan bidra till att de upplever kontroll och får överblick i en i övrigt kaotisk situation.
Ett första rehabiliteringsförlopp efter en ryggmärgsskada är ofta långvarigt och ställer stora kvar på den drabbade. Omfattande och livslånga funktionsnedsättningar som den enskilde ska hantera och kompensera för, kan bli följden.
För att gynna förloppet får alla patienter och deras anhöriga under sin sjukhusvistelse flera gånger inviterade till tvärfackliga konferenser där de själva kan vara med och planera sin vård.
I sin undersökning har Hanne Vest Hansen tittat på hur patienterna upplever det och vad det betyder för dem.
– Det visar sig att även nya ryggmärgsskadade och sorgdrabbade patienter gärna deltar aktivt i beslut om eget rehabiliteringsförlopp, säger Hanne Vest Hansen.
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se
Masterstudien visar också att beslutsprocessen kan vara slitsam och stressframkallande för dem som har ansvar för barn- och ungdomar.
– Strategier för att bemästra stress, både på individuell och organisatorisk nivå, bör utvecklas lokalt och ha förankring hos enskilda tjänstemän och ledningen, säger Arve Lerum.
– Att uppnå goda resultat för brukarna av tjänsterna är en viktig bemästringsfaktor.
Tjänstemän med ansvar i barnfrågor kan kritiseras både för beslut som tas och sådana som inte tas.
Arve Lerum har intervjuat socialarbetare med ansvar för barn i danska och norska kommuner (barnevernsarbeidere) och jämfört materialet.
Beställ: kirsi.gomes@nhv.se
– Akilleshälen vid akut omhändertagande är det avstånd som uppkommer när patientens fysiska tillstånd förbättras säger Carina Elmqvist. Det existentiella stödet till patienten avtar och det blir ett glapp i sammanflätningen av medicinska och existentiella behov. Avståndet mellan vårdare och patient påverkas också av organisatoriska faktorer, krav på effektivitet samt vårdarnas attityder. Det ökade avståndet medför att patienten, tillsammans med närstående, tvingas föra en ensam kamp för att vara någon och att åter bli oberoende.
Avhandlingen visar att det angeläget att bekräfta patienten i hans eller hennes upplevelse av tiden i mötet på akutmottagningen. Väntan upplevs många gånger som lång, där sysslolöshet och oro över vad undersökningar och prover visar ytterligare förstärker upplevelsen av väntan. Patienter och närstående förväntar sig ofta en väntan, men inte att den ska vara oviss. Det är alltså inte nödvändigtvis så att väntetiden behöver förkortas eller att patienten ges mer tid med vårdpersonal, men patienterna förväntar sig att få veta vad som händer och vad som planeras för att kunna upprätthålla kontrollen över sin kropp och känna mening i mötet.
Akut omhändertagande karakteriseras av ett överlämnande av ansvar för den skadade eller sjuka kroppen till en kedja av personer med alltmer specialiserad kompetens och ökade resurser. Överlämnande av ansvar leder till förlorad kontroll över tiden och ett beroende av varandra i en ”hierarkisk dominoeffekt”. Mer preciserat innebär det att den person som äger information om situationen startar kedjereaktionen och att ansvaret samt kontrollen i tur och ordning lämnas över till någon annan. Överlämnande av ansvar innebär en lättnad för alla involverade och kedjereaktionen förlöper friktionsfritt så länge informationen förs vidare. Överlämnande av ansvar brister ofta i en länk i kedjan, nämligen att på ett tydligt sätt lämna tillbaka ansvaret till patienten. Så fort vårdarna intar en medveten närvaro i patientens närhet sammanflätas återigen medicinska behov och existentiella behov. Patienten får på ett naturligt sätt tillbaka ansvaret med möjlighet att upprätthålla kontrollen genom hela mötet trots beroendet av andra. Sammanflätningen underlättar överlämnandet av ansvar, och skapar en förståelse för situationen som gör att mötet får ett avslut.
Carina Elmqvist har en bakgrund som sjuksköterska och arbetar nu på Linnéuniversitetet som universitetsadjunkt.
Avhandlingen Akut omhändertagande – i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner på skadeplats och på akutmottagning försvaras fredagen den 26 augusti 2011, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Ingegerd Fagerberg, Ersta Sköndal Högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Carina Elmqvist, telefon: 0709-328684, e-post carina.elmqvist@lnu.se
Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
