Blödning mellan skallben och hjärna, så kallad subduralblödning, drabbar främst äldre och uppstår oftast efter lättare slag mot huvudet. Tillståndet kan ge en ansamling av inflammatorisk vätska uppblandad med blod, något som leder till svullnad och tryck mot hjärnan.
Vätskeansamlingen växer ibland till sig under veckor och månader, med ökade symtom som ihållande huvudvärk till förvirring, ensidig svaghet, balansproblem och sänkt medvetande som följd.
Tillståndet kan behandlas genom en operation där vätskan töms ut genom ett borrhål i skallbenet. Därefter sköljer kirurgerna rent med spolvätska på hjärnytan för att kvarvarande blödningsrester inte ska växa till sig igen och orsaka återfall. I dag är detta den vanligaste hjärnoperationen i Sverige.
En studie visar nu att temperaturen på vätskan kan spela roll för hur effektivt blödningsresterna kan tvättas bort – och även påverka hur snabbt nya småblödningar avstannar.
Varmare vätska – färre ingrepp
I studien ingick över 500 patienter från flera sjukhus. De delades upp i två grupper där de antingen behandlades med rumstempererad eller en varmare kroppstempererad spolvätska. I gruppen som fick rumstempererad vätska behövde 14 procent en ny operation inom ett halvår. När den varmare spolningen användes behövde betydligt färre, 6 procent, en ny operation.
– Att man med en så enkel åtgärd kan minska antalet återfall och därmed omoperationer har stor betydelse framför allt för att minska onödigt lidande hos denna äldre patientgrupp, men också för att minska trycket på sjukvården, säger Andreas Bartley, doktorand i klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Patientgrupp väntas öka
Forskarna bakom studien beskriver operationsmiljön som mycket komplex, och att det sällan görs systematiska studier av så enkla egenskaper som vätsketemperatur.
– Totalantalet operationer för blödningar under skallbenet väntas öka kraftigt med ökande andel äldre människor i befolkningen. Att höja spolvätsketemperaturen är en åtgärd som också lätt kan tillämpas även i resursknappa låginkomstländer, säger Magnus Tisell, docent i neurokirurgi på Sahlgrenska akademin.
Så gjordes studien
Totalt ingick 541 patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Deltagarna var i genomsnitt 76 år gamla.
Patienterna delades slumpmässigt in i två grupper som antingen fick kroppstempererad eller rumstempererad spolvätska under operation. Resten av behandlingen genomfördes likartat. Bland dem som fick rumstempererad spolning behövde 39 av 277 patienter opereras igen inom ett halvår. I gruppen som fick kroppstempererad spolning behövde 16 av 264 en ny operation.
Andreas Bartley, doktorand vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, andreas.bartley@vgregion.se
Magnus Tisell, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, magnus.tisell@vgregion.se
I studier om allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, depression, autism och adhd används ofta odlade mänskliga nervceller.
Dessa celler används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärnor, men i ett mer lättillgängligt miniatyrformat som inte riskerar att skada någon. Grundprincipen är att man tar stamceller som man sedan ”lurar” till att utvecklas till mogna nervceller.
I en ny studie har forskare i Lund gjort en upptäckt om hur dessa odlade celler beter sig och kommunicerar.
Hopklumpning påverkar resultatet
– Vi kan visa att en tidigare okänd faktor, nämligen cellernas benägenhet att klumpa ihop sig i odlingssteget, har en stor påverkan på hur de kommunicerar och vilka resultat som erhålls, säger Carl-Johan Hörberg, biologidoktorand vid Lunds universitet.
I studier är det ytterst viktigt med reproducerbarhet, det vill säga att man ska kunna upprepa ett experiment och få samma resultat.
Men – eftersom odlade nervceller klumpar ihop sig olika mycket går det inte att lita blint på resultaten, säger Carl-Johan Hörberg. Det finns en slumpfaktor som är väldigt svår att förutse.
– Detta är något som måste tas hänsyn till vid experiment där man testar skillnader mellan två försök. Ett nytt läkemedel kanske kan tyckas påverka nervcellernas kommunikation, men i själva verket kanske det bara är hopklumpandet som påverkas.
Carl-Johan Hörberg hoppas att resultaten i framtiden kan leda till att forskare lyckas manipulera de odlade nervcellerna så att de beter sig som riktiga celler och uppför sig identiskt i alla experiment. Målet är på sikt att ”övertala” cellerna att växa mer som de gör i en riktig hjärna.
– Det skulle öppna nya möjligheter då vi på riktigt kan tala om att ha en ’minihjärna’ i labbet. Man skulle kunna studera depression, adhd och andra neuropsykiatriska sjukdomar eller funktionsvariationer på en molekylär och cellulär skala, säger Carl-Johan Hörberg.
Reglering av vätskebalans i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov.
Protein styr vattenkanal i hud och gälar hos klätterfisk
Fiskar lever i vattenmiljöer som har olika salthalt. Vissa arter kan till och med leva upp till en vecka på land. Det här ställer väldigt speciella krav på cellernas aquaporiner för att de ständigt ska kunna reglera vätskebalansen i väldigt olika miljöer. Genom att studera aquaporinerna hos klätterfisk (Anabas testudineus), som ibland tar sig upp på land, har forskarna kartlagt ett protein som verkar visa på en unik typ av snabbstängande vattenkanal.
Aquaporiner – vattenkanaler i cellmembranet
Alla levande organismer är beroende av ett jämt tryck och vattenflöde i sina celler. Det sker genom att vatten transporteras in och ut genom cellmembranet. Vattnet ”stängs av” och ”slås på” av membranprotein, som fungerar som vattenkanaler och kallas aquaporin.
– I vår senaste studie presenterar vi den första högupplösta strukturen för en vattenkanal från fisk som finns i huden och gälarna. Vi ser att kanalen har en unik veckning på utsidan av cellen och det visar på en ny typ av snabbstängande ventil för vattenkanaler som är specifik för vatten. Ventilen kan göra det möjligt för kanalen att öppnas och stängs snabbt beroende på den omväxlande miljön för fisken, säger Kristina Hedfalk, biokemist vid Göteborgs universitet.
Kan sänka trycket i cellerna snabbt
Att förstå hur aguaporiner reglerar trycket kan på sikt få betydelse för forskningen på nya läkemedel. Till exempel mot hjärnsvullnad, vilket skulle kunna rädda liv efter olyckor och sjukdomar. Vid en hjärnsvullnad är det viktigt att kunna sänka trycket i hjärnan innan den tar skada.
I laboratoriemiljö har forskarna odlat fram proteinet som styr vattenkanalen. De har kunnat se egenskaper som kan reglera vätskebalansen i cellerna vid snabba förändringar.
Kan hjälpa både alzheimerspatienter och fiskodlare
Tidigare forskning har visat att hjärncellernas aquaporiner har en nedsatt funktion vid begynnande alzheimers. Studien kring aquaporiner kan ge värdefull kunskap för utveckling av mediciner inom detta område.
– Det är viktig grundforskning där vi kan se det reglerande proteinet på molekylnivå. Förutom att det kan komma till nytta inom läkemedelsforskningen så är det också viktigt att förstå fiskars vattenkanaler för vår hantering av fisk vid odling så att fisken mår så bra som möjligt, säger Kristina Hedfalk.
Kristina Hedfalk, molekylärbiolog på institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet, kristina.hedfalk@gu.se
I läroplanen för förskolan står att förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. I och med det har datorplattor etablerats på landets förskolor.
I en studie jämförde forskare nära hundra lekaktiviteter bland förskolebarn. 30 barn deltog i studien, vissa av dem i tvåårsåldern och andra i fyra- och femårsåldern.
Fri lek med appar
I studien undersöktes hur barnen leker med vanliga populära appar i sin fria lek. Fri lek, alltså lek utan större medverkan från pedagoger, står för lite mer än hälften av barnens tid på förskolan.
Forskarna undersökte mönster i barnens lek och vad barnen gjorde när de lekte med datorplattor, jämfört med när de lekte med fysiska leksaker som klossar och utklädningskläder.
Studien visar att leken med datorplattorna var mer utforskande men hade mindre element av låtsas- och fantasilek. Karaktären på leken med datorplattor skiljer sig också från lekar som barn i åldern vanligtvis leker.
Forskare tror på försiktighet
– Även om studien är ganska liten visar den att man kanske ska vara försiktig med att använda pekskärmar med förskolebarn, säger Robin Samuelsson, språkforskare vid Uppsala universitet.
Resultaten i studien var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen, säger Robin Samuelsson.
– Vi hoppas att våra resultat är betydelsefulla och till hjälp för personal inom förskolan men också för föräldrar och andra som möter barn och teknologi i vardagen. Samtidigt som det finns möjliga lärandemekanismer för utforskande lek med datorplattor bör det finnas en medvetenhet om de sätt som nya teknologier påverkar barn.
Barn pratar mindre i plattors närvaro
Studien bygger vidare på en tidigare studie om interaktionsmönster mellan lärare och barn med datorplattor. I den jämfördes bokläsning med användning av datorplattor och visade att barn pratar mindre i situationer med plattorna. Den tidigare studien visade också på de nya icke-verbala sätt barn använder för att kommunicera med hjälp av pekskärmar.
Studierna har varit ett samarbete mellan Uppsala universitet och Institute of Education vid University College London i Storbritannien.
Forskarna har undersökt 17 studier från Europa, USA, Israel och Taiwan och ser större tendenser till stress hos vårdpersonal i äldreboenden som är vinstdrivande, i jämförelse med andra ägarformer.
– Vi såg också ett större förtroende för organisationen hos personalen i icke vinstdrivna boenden, samt en större vilja vara kvar både inom yrket och på arbetsplatsen, säger Tomas Lindmark, doktorand vid Högskolan i Gävle.
Ofta lägre personaltäthet
Tidigare studier, framför allt från USA, har visat att det ofta finns en lägre personaltäthet vid vinstdrivna äldreboenden.
– Då cirka 80 procent av kostnaden för ett äldreboende är personalkostnader är det den man behöver dra ner på för att göra vinst. Och med mindre personal finns risk för ökade arbetskrav, mindre tid, mer stress och flera arbetsuppgifter.
Dock går det inte att utifrån detta dra några tvärsäkra slutsatser om svenska förhållanden, säger Tomas Lindmark.
– Det var en del blandade resultat gällande ägarskap och studierna var främst från USA, som har ett helt annat välfärdssystem än i Norden. Så det behövs mer forskning för att veta hur det ser ut i Sverige för personalen.
Pris eller kvalitet – kommuner gör olika
Forskarna har också studerat hur tre kommuner i Sverige upphandlar särskilda boenden. De fann att det såg mycket olika ut. De större kommunerna upphandlade på kvalitet och de mindre kommunerna på pris.
Den kommun som gick på pris, där lägsta pris i princip vinner, hade gjort det ända sedan 1990-talet.
– Bara att det finns en skillnad är problematisk för ambitionen om jämlik omsorg i särskilt boende. När endast priset gäller finns risk att man drar ner på antalet anställda eller personalförutsättningarna. Det har också uttryckts att oavsett hur de presterat så blir det en ny upphandling, där lägst pris återigen vinner, säger Tomas Lindmark.
Samtidigt, menar han, finns risk för ojämlikhet även där fokus är på kvalitet. En kommun med lite bättre resurser kan ha högre kvalitetskrav då den ger de privata aktörerna bättre förutsättningar ekonomiskt för att kunna erbjuda det, medan dessa krav kan vara väldigt låga i en annan kommun.
Omsorgen är inte jämlik
En jämlik omsorg betyder att man ska bemötas av ett visst antal anställda och få personcentrerad omsorg – oavsett var man bor, säger Tomas Lindmark.
– Vissa forskare säger att den kommunala variationen är så stor att varje kommun nästan kan ses som en egen välfärdsstat i Sverige, att det gått så långt.
Äldreomsorgen kommer att behöva extremt mycket mer personal de närmaste 5-10 åren när 40-talisterna i ökad utsträckning behöver särskilt boende.
Tomas Lindmark undersöker nu hur chefer och personal på svenska boenden vill förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön för att få fler att söka sig till yrket.
Tomas Lindmark, doktorand i socialt arbete vid Högskolan i Gävle tomas.lindmark@hig.se
I början av 1980-talet började hiv-pandemin spridas över världen och i mitten av decenniet sågs de första fallen av utvecklad aids dyka upp i västra Afrika.
Då upptäckts en ny variant av viruset. Den första varianten fick heta hiv-1 och nästa fick namnet hiv-2. De som smittats med hiv-2 utvecklar infektioner och aids på nästan identiskt samma sätt som vid hiv-1, men sjukdomsförloppet vid den andra varianten tar ungefär dubbelt så lång tid.
4 700 personer har följts
Hiv-2 har sitt ursprung från apor i Västafrika och är främst spritt i Guinea Bissau.
– En tänkbar förklaring kan vara det utdragna krig som tidigare härjade i landet och de blodtransfusioner, skador och ökad smittspridning som kommer med krig, säger Hans Norrgren, forskare i infektionssjukdomar vid Lunds universitet.
Han bodde i Guinea Bissau under några år i början på 1990-talet och inledde då, tillsammans med andra, en studie på 4 700 personer. Dessa personer har därefter följts under 20 års tid.
Svårt att studera hiv-2
Ungefär fem procent av studiedeltagarna bar på hiv-2 från början eller infekterades under studiens gång. Sjukdomen är svår att studera eftersom den tar lång tid att utveckla. Virusmängderna i blodet är också låga.
Forskarna hade dock hunnit få ingående kunskaper om symtom och sjukdomsförlopp innan bromsmedicinerna började användas i Guinea Bissau i mitten av 2000-talet. Men när det gäller symtomfria personer med hiv-2 har rekommendationerna inte varit helt tydliga.
– Att det tagit så lång tid beror dels på att man länge underskattade sjukdomens dödlighet. Våra resultat visar dock tydligt att nästan alla med hiv-2 förr eller senare utvecklar sjukdomssymtom.
Dubbelinfektion bromsar sjukdomsförloppet
I sina studier upptäckte forskarna att det finns en immunologisk mekanism som bromsar sjukdomsförloppet. Det händer om en person blir dubbelinfekterad, det vill säga får båda hiv-varianterna.
– Eftersom vi har kunnat följa våra hiv-2-smittade i över två decennier ser vi att de som först fått hiv-2 och därefter smittats med hiv-1 har en långsammare sjukdomsutveckling än de som endast har hiv-1, säger Fredrik Månsson, forskare i kliniska infektionssjukdomar vid Lunds universitet.
– Det skulle kunna bero på någon typ av korsimmunitet som gör att de får vissa antikroppar och därmed ett mildare sjukdomsförlopp.
Kan bidra till bättre vaccin
Det är klart intressant, menar forskarna, med tanke på svårigheterna att hitta ett effektivt hiv-vaccin. Under årens lopp har flera vacciner kommit, men de flesta har varit en stor besvikelse och ingen har haft mer än en 30-procentig skyddseffekt mot nya infektioner.
– Hade vi kunnat förstå vad som låg bakom den bromsande effekten hos dubbelinfekterade kanske det skulle kunna bidra till att utveckla ett mer effektivt vaccin, säger Fredrik Månsson.
Hiv-2 blir mindre och mindre vanligt i Västafrika och i Sverige finns bara ett fåtal fall. Även när det gäller hiv-1 är den inhemska smittan i Sverige låg och det finns nu en effektiv kontroll genom förebyggande behandling av riskgrupper. Huvuddelen av de som smittas får smittan utomlands, genom sexuella kontakter.
Hiv hänger med hela livet
Hiv, humant immunbristvirus, är ett så kallat retrovirus vars arvsmassa integreras i den mänskliga arvsmassan. En hivinfektion läker därför inte ut spontant, utan den som har infekterats med hiv bär på viruset resten av livet. Viruset bryter gradvis ner kroppens immunförsvar vilket gör en mottaglig för andra infektioner. Utan behandling kan kroppen inte längre bekämpa infektionerna och personen utvecklar förvärvad immunbrist eller aids, ”aquired immunodeficiency syndrome”.
Idag saknas bot mot hiv men modern behandling med bromsmediciner gör att man effektivt får kontroll över viruset och förhindrar sjukdomsutveckling. Utan påvisbart virus i blodet finns inte längre någon risk för sexuell smitta och personen kan leva ett normalt liv.
Hiv är mycket mutationsbenäget vilket innebär utmaningar vad gäller behandling och som kräver god följsamhet, för att förhindra resistensutveckling. Det är även ett problem vid vaccinutveckling där skyddande vaccin bör täcka de olika varianterna av hiv som uppkommer efter hand som viruset förökas och muterar i bäraren.
Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. Men vissa grupper löper större risk än andra att få problem med munhälsan.
En sådan grupp är unga vuxna mellan 18 och 25 år. I den åldern flyttar många hemifrån och börjar jobba – och ska ta eget ansvar för ekonomi och hälsa. I samma veva blir hälso- och sjukvården också avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år man fyller 24 år.
Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna som har kariessjukdom, konstateras i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Unga fick gå till psykolog
I den studeras 135 unga vuxna, i Västra Götaland, med hög kariesförekomst. Alla dessa personer gavs, inom ramen för studien, standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården.
Hälften av studiedeltagarna lottades till att även få behandling hos en psykolog.
Terapiformen som användes heter ACT, en förkortning av ”acceptance and commitment therapy”. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt men handlade också om att träna mentala färdigheter, som acceptans, vilket kan göra det lättare att etablera mer hälsosamma vanor.
Förbättrad tandborstning och munhälsa
Det visade sig i forskningen att de som träffade psykolog fick en tydligt förbättrad effekt på munhälsan. Förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor var några av de resultat som syntes.
Även i en kontrollgrupp ändrades beteendena, men inte lika mycket.
En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant mellan grupperna.
Resultaten tycks också peka på en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.
Potential att förbättra hälsa
Det här visar på möjligheter till direkta beteendeförändringar och bättre munhälsa i en grupp unga vuxna med omfattande kariesproblem, enligt avhandlingens författare, tandläkaren Jennie Hagman.
– Resultaten visar att det finns ett behov av att utveckla effektiva metoder och tekniker för att främja munhälsan, och att teoribaserade metoder för att ändra folks beteende har potential att förbättra både egenvård och munhälsa.
Under 2022 har apkoppor börjat smitta även i länder där infektionen tidigare inte förekommit och då framför allt mellan män som har sex med män.
Apkoppor är dock överlag en ovanlig virusinfektion. I Sverige har lite över 200 fall hittills registrerats av Folkhälsomyndigheten.
Relativt ovanligt bland kvinnor
I Europa och Nordamerika har bara cirka fem procent av de smittade varit kvinnor.
I en ny internationell studie har forskare undersökt apkoppors förekomst hos ciskvinnor, det vill säga personer som registrerats som flickor vid födseln och som har en fortsatt kvinnlig könsidentitet. De har också studerat transkvinnor – personer registrerade som pojkar vid födseln och med kvinnlig könsidentitet – samt icke-binära personer.
Ungefär häften av de totalt 136 fallen i studien rör ciskvinnor och ungefär hälften rör transkvinnor. Endast enstaka fall rör ickebinära personer.
Apkoppspartiklar, i lila, inuti celler. Bild: NIAID. Licens: CC BY 2.0.
Svårt att få rätt vård
Forskarna konstaterar att många av ciskvinnorna har behövt söka vård flera gånger innan de fått rätt diagnos. Det beror delvis på att de inte sökt sig direkt till en könsmottagning eller infektionsmottagning, utan istället gått till akuten eller vårdcentralen, enligt forskarna.
Ciskvinnorna smittas inte heller lika ofta, jämfört med andra, via sexuell kontakt. De som inte smittats via sex har istället fått infektionen via nära hud-mot-hudkontakt eller annan kontakt med kroppsvätskor.
– Bland ciskvinnorna tros så många som var fjärde ha smittats utan direkt sexuell kontakt vilket är intressant, säger Anna Grahn, läkare samt docent i infektionsmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Transkvinnor oftare sjuka via sexuell kontakt
För transkvinnorna i studien liknade smittmönstret mer det som är känt inom gruppen män som har sex med män, eftersom de nästan uteslutande smittats genom sexuell kontakt.
Liksom gruppen män sökte transkvinnorna också oftast vård via klinik för infektions- eller könssjukdomar.
Få fall bland barn
Omkring en fjärdedel av de studerade ciskvinnorna hade barn i hemmet. Endast två barn hade smittats, vilket forskarna också tycker är en viktig lärdom från studien.
Resultaten bekräftar tidigare fynd att infektionen överförs sexuellt genom kroppsvätskor och även genom hud-mot-hudkontakt.
En viktig slutsats från studien, menar forskarna, är också att det kan behövas bredare utbildning om apkoppor till annan sjukvårdspersonal än dem som är verksamma inom infektion och venereologi.
Hittills har ciskvinnor, transkvinnor och ickebinära varit underrepresenterade i forskningen och mycket är okänt när det gäller hur kvinnor påverkas av apkoppor.
– Vi behöver veta hur infektionen visar sig hos kvinnor och läkare behöver kunna känna igen sjukdomen. Dessa lärdomar kommer att hjälpa till att informera och skräddarsy effektiva folkhälsoåtgärder för att vara inkluderande för dessa grupper, säger Chloe Orkin, professor vid Queen Mary University of London.
Anna Grahn, docent i infektionsmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset anna.m.grahn@vgregion.se
För trettiofemte året i rad har HUI research, som ägs av branschorganisationen Svensk Handel, utsett årets julklapp. Denna gång föll valet på det hemstickade plagget med motiveringen: ”I en tid av bildlig och bokstavlig kyla, som följd av oroligheter i världen representerar Årets Julklapp 2022 en varm kram i produktform att ge till sina nära och kära.”
– Omvärldsläget är komplicerat och årets julklapp speglar en vilja att ta det på allvar, säger konsumtionsforskare och etnolog Magdalena Petersson McIntyre på Centrum för konsumtionsforskning.
Allt fler börjar sticka
Det hemstickade plagget är onekligen något som ligger i tiden och allt fler plockar upp stickor och garnnystan. Michelle Obama, Julia Roberts, Ryan Gosling, Daktota Fanning, Cara Delevigne – listan kan göras lång med kändisar som i olika sammanhang prisar stickningens fördelar. Stickning har även vunnit mark bland yngre, bland annat med hashtagen ”knittok” på sociala medier.
Bild: Oksana Zub/Unsplash
Magdalena Petersson McIntyre är inte förvånad över att många fått upp ögonen för stickningen. I en tid där just tid har blivit en lyxvara, signalerar det något när en person sätter sig ner och stickar en stund.
– Det är helt enkelt inte alla förunnat att ha tid att lägga på stickning. Samtidigt tror jag att det finns ett ökat intresse för stickning som kan bero på en vilja att ta en mer aktiv del i framställningen av konsumtionsvaror som av många människor kan upplevas som ett eget bidrag i en komplicerad värld, säger hon.
Behov av lugn
2021 blev årets julklapp ”evenemangsbiljetten”, och årets julklapp är ett tecken på att det nu blåser helt nya vindar, menar konsumtionsforskare och socialpsykolog John Magnus Roos på Centrum för konsumtionsforskning.
– 2021 handlade valet av årets julklapp mer om att rädda en utsatt bransch, skicka en hälsning till dem som hade haft det tufft under pandemin, samtidigt som det i befolkningen fanns ett uppdämt behov av social samvaro efter att många levt ganska isolerat under en lång tid. Årets julklapp indikerar vårt behov av att återgå till lugn, säger han.
John Magnus Roos förutspår att vi kommer att se fler stickkurser, stick-kit, symaskiner och liknande som en indirekt konsekvens av stick-trenden.
– Vi kan nog förvänta oss en ny industri. Se exempelvis naturupplevelser – egentligen är de gratis – men det konsumeras mycket för dessa upplevelser.
Kan bli något för klädindustrin
Han ser det dock inte som helt självklart av vi själva alltid kommer att stå för själva stickningen.
– Den traditionella klädindustrin kommer nog att sälja kopior av hemstickade plagg, för alla de som inte kan, vill eller hinner med, men som ändå vill uppfattas som trendiga. Kanske kommer vi även se en ökad konsumtion mellan konsumenter.
Även Magdalena Petersson McIntyre menar att det kanske kan bli tufft för den som vill hänga med i tiden, men som inte har utrymme i kalendern för att försöka hinna sticka raggsockor till hela släkten.
– Många människor är redan överlastade med arbete inför julen och om julklapparna ska stickas så ökar det på den stressen. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det också viktigt att de kläder vi har kommer till användning. Så sticka inte en tröja till någon som inte kommer använda den, säger hon.
Kontakt:
Magdalena Petersson Mc Intyre, konsumtionsforskare och etnolog, Centrum för konsumtionsforskning, Göteborgs universitet, magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se
Magnus Roos, konsumtionsforskare och socialpsykolog, Centrum för konsumtionsforskning, magnus.roos@cfk.gu.se
Artificiell intelligens, AI, kan användas för att utveckla framtidens material med ändamålsenliga egenskaper. Forskare vid KTH har nu utvecklat en AI-metod som banar väg för nya tekniska utvecklingar, visar en studie.
Med hjälp av metoden har forskarna kunnat sortera ut 17 bra legeringar* bland miljontals olika så kallade högentropi-legeringar. Det är legeringar som skulle kunna möta framtida behov eftersom de har hög hållfasthet och hårdhet, bra slitstyrka och kan stå emot korrosion.
Bland de 17 legeringarna identifierades två med extremt låg värmeutvidgning, något som önskvärt för högtemperaturapplikationer.
*Legeringar består av en blandning av två eller flera ämnen.
Metoden snabbar på processen
Konventionellt arbete med legeringsdesign tar vanligtvis flera år. Med den aktuella metoden bantas tiden till bara några månader.
– För att fortsätta övergången till en hållbar ekonomi och nå de globala klimatmålen behöver vi agera. Ett av de sätt på vilket vi kan göra det är genom utvecklingen av nya material, säger forskaren Stefan Bauer vid KTH.
Fakta om metaller
Sverige är historiskt sett en viktigt nation när det kommer till metaller. Redan på 1100-talet började man bryta järnmalm i landet. Enligt intresseorganisationen Svensk gruvnäring (SGU) fanns 92 procent av EU:s
järnmalmsproduktion i Sverige 2020.
Vätgas nyckeln till hållbart samhälle
Legeringarna som forskarna har hittat är lämpliga för hög- och lågtemperaturapplikationer, till exempel i flygplansmotorer eller för transport av flytande ammoniak, naturgas och väte.
Just vätgas anses vara en nyckel till ett mer hållbart samhälle.
– En förflyttning till en ekonomi som baseras på vätgas kräver att vi har behållare som klarar av att transportera och lagra flytande vätgas, och det i stor skala. Givet temperaturskillnaden mellan flytande väte och den omgivande miljön så behöver vi nya material som har samma volym oavsett om det är kallt eller varmt, säger Stefan Bauer.
De material som används idag expanderar vid värme och krymper vid kyla. Över tid skulle en behållare byggd av tillgängliga metaller idag, och som kan rymma stora mängder flytande väte under stor tryck, antingen explodera eller implodera, beroende av den omgivande temperaturen.
Stefan Bauer, universitetslektor vid Kungliga tekniska högskolan, baue@kth.se
Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas tillväxt.
I en ny studie har forskare på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ.
Den visar att metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning och att den lokala miljön har stor betydelse.
– De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger forskaren Fariba Roshanzamir.
Verktyg för att hämma cancerns tillväxt
Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer, som är en allvarlig form som är svår att behandla med läkemedel. Men slutsatserna kan, enligt forskarna, tillämpas på alla typer av spridd cancer.
Därmed öppnas nya möjligheter att utveckla mer effektiva behandlingar, som riktar in sig på att hämma metabolismen i metastaserna snarare än att behandla dem som ursprungstumören.
– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på.
Ny syn på metastasers egenskaper
Idag är spridning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter. Jens Nielsen, professor på Chalmers, hoppas att studien kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende.
– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.
Fariba Roshanzamir, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, faribar@chalmers.se
Jens Nielsen, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, nielsenj@chalmers.se
Backafloden, en så kallad stormflod, svepte bort hela samhällen för 150 år sedan. Flera hundra människor miste livet i en av de värsta naturkatastrofer som drabbat södra Östersjön.
Stormfloder och katastrofen Backafloden
Stormfloder är tillfälligt förhöjda vattennivåer som kan leda till översvämningar. Att havsnivån stiger hänger ihop med meteorologiska faktorer, men även klimatförändringar bidrar till att vattennivån stiger och att stormfloder kan inträffa oftare.
Backafloden inträffade den 13 november 1872 och var en stormflod som mätte tre och en halv meter över vattenståndet. Den ledde till att flera kustsamhällen i södra Sverige, Danmark och norra Tyskland översvämmades och sveptes ut till havs.
Som en följd av Backafloden dog 300 människor. Bara i Schleswig-Holstein i Tyskland blev 15 000 människor hemlösa.
Källa: Lunds universitet
Men Backafloden är nästan glömd idag, konstaterar forskaren Caroline Hallin, kustingenjör och forskare i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Hon undersöker varför stormfloder inträffar och hur samhällen kan skyddas.
Kollektiva minnet viktigt
Kunskapen som behövs för att förebygga stormfloder och att skydda samhället vid en översvämning måste öka, menar Caroline Hallin. Hon säger att det kollektiva minnet av katastrofer som Backafloden är en viktig del av riskmedvetenheten och krisberedskapen.
– Att levandegöra minnet av vad som hände år 1872 och varför det kunde hända, det är nödvändigt för att vi ska klara oss bättre nästa gång en stormflod sköljer över våra kustsamhällen.
Stormfloden i norra Tyskland. Teckning av C. Oesterley, via Wikimedia commons.
Klimatförändringar kan ge nya katastrofer
En liknande stormflod skulle kunna drabba södra Östersjön igen.
– Risken för översvämningar ökar genom att klimatförändringar får havsnivån att stiga samt att bebyggelse sker i kustnära områden, säger Caroline Hallin.
Det faktum att mycket kring Backafloden har glömts bort har lett till att riskbenägna områden i södra Sverige har exploaterats, fortsätter Caroline Hallin.
– Sedan den här extrema stormhändelsen har kusternas översvämningsbenägna samhällen byggts ut med tusentals hus som riskerar att översvämmas ifall en liknande händelse skulle inträffa igen. Om vi tagit lärdom av tidigare stormfloder så hade nog vissa av de här områdena inte bebyggts.
Sandstränder ger skydd
En lärdom från tidigare stormfloder är att naturen på egen hand står för flera bra översvämningsskydd, som sandstränder och sanddyner som kan bryta vågenergi och skydda bakomliggande områden mot översvämning.
– En del kustområden har naturliga översvämningsskydd genom sina sanddyner, men på en del platser kan de behöva förstärkas, och på andra kan det behöva byggas nya vallar, säger Caroline Hallin.
Falsterbo. Bild: Karl Hedin, Unsplash
Vallar av ålgräs fanns 1872
Redan när Backafloden skedde fanns vallar byggda av ålgräs som skyddade bebyggelsen på Falsterbonäset.
– Men vallarna var inte tillräckligt höga för att skydda mot Backafloden. Stormfloden fick dem att brista och nästan hela Falsterbonäset översvämmades, säger Caroline Hallin.
– Men tack vare att den gamla bebyggelsen var belägen i terrängens höjdpunkter klarade man sig ändå ganska lindrigt undan här. De största skadorna inträffade på Skånes ostkust där de stora vågorna slog sönder husen och hamnarna i fiskelägena.
Caroline Hallin har med forskarkollegor publicerat en kunskapsöversikt om stormfloder.
– Vi hoppas att rapporten ökar förståelsen av stormfloder, varför de inträffar och hur vi kan skydda oss bättre när de händer igen. Så att historien lär oss att bygga ett robust samhälle för framtiden.
Caroline Hallin, kustingenjör och forskare i teknisk vattenresurslära vid LTH, Lunds universitet caroline.hallin@tvrl.lth.se
Havsis bildas i polartrakterna för att det blir så kallt på vintern. Eftersom kallt vatten är tyngre än varmt borde det avkylda vattnet sjunka och inte bli kvar vid ytan. Denna vattensänkning borde föra tillbaka det varmare vattnet till ytan och förhindra att is bildas i haven.
Forskare kan nu ge förklaring till varför så inte är fallet. Enligt en ny studie spelar salt en stor roll.
– Salthalten i ytvattnet är lägre tack vare tillförseln av sötvatten från smältande isar vid polerna och nederbörd till havet. Skillnaden i salthalt mellan ytvatten och det på större djup är en viktigare faktor för att havsis kan bildas än de låga temperaturerna vid polerna, säger Fabien Roquet, professor i fysisk oceanografi vid Göteborgs universitet och fortsätter:
– Utan skillnaden i salthalt hade vattnet inte skiktat sig och då hade det skett en ständig omblandning av havsvattnet som hade förhindrat isläggningen.
Salt hindrar varmt vatten
Ytvattnet med lägre salthalt skapar ett ”lock” som hindrar varmt vatten från att stiga upp till ytan. Utan locket hade polarkylan inte räckt till för att frysa ständigt uppvällande varmare vatten.
Styrkan i detta saltlock beror på havsvattnets unika egenskaper. I sötvatten har vatten som är kallare än fyra grader en lägre densitet och stannar därför vid ytan och fryser till is, utan att blandas med vatten från större djup.
Men i havet har saltvatten en densitet som är allra lägst precis vid fryspunkten, som är cirka två minusgrader. Vattnets densitet varierar dock mycket mindre med temperaturen i kalla vatten än när det är varmare, vilket är mycket ovanligt för en vätska.
– Ju närmare polerna man kommer, desto större betydelse får salthalten för att begränsa omblandningen och utjämningen av vattentemperaturen i hela vattenmassan, säger Fabien Roquet.
Havsis dämpar växthuseffekten
Den här upptäckten visar hur viktiga vattenmolekylens speciella egenskaper är för jordklotets klimat. Utbytet av värme mellan havet och atmosfären påverkas inte bara av temperaturskillnader utan också av salthalten i haven. Utan detta faktum skulle det vara omöjligt för havsis att bildas i någon större utsträckning. Havsisen är i sig en viktig för att dämpa växthuseffekten då den reflekterar bort solstrålningen.
– I takt med den globala uppvärmningen ser vi hur havsisens utbredning minskar och då försämras polarhavens förmåga att behålla ”locket” med lägre salthalt vilket hindrar att kol från att gå upp i atmosfären. Men samtidigt kan varmare väder leda till ökad tillförsel av sötvatten i polarhaven när glaciärer smälter och nederbörden eventuellt ökar, säger Fabien Roquet.
Skillnaden i salthalt kan då öka, vilket möjligen kan bidra till havsisbildning.
– Men det är svårt att förutse vilken effekt som kommer dominera, vi får helt enkelt vänta och se, säger Fabien Roquet.
Fabien Roquet, professor i oceanografi på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, fabien.roquet@gu.se
Kroniskt trötthetssyndrom, eller myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS, kännetecknas av sådant som svår och långvarig trötthet, utmattning vid ansträngning samt smärta och sömnstörningar.
Ingen vet säkert vad som orsakar tillståndet, men i de flesta fall har ME/CFS uppstått efter en virus- eller bakterieinfektion. Och även om den ursprungliga infektionen läker ut försämras personens hälsotillstånd.
Tillståndet kallas ibland även post-viral trötthet. Eftersom orsaken är okänd finns inga diagnostiska tester.
– Det här är en förbisedd patientgrupp, säger Anders Rosén, professor emeritus vid Linköpings universitet.
Slumrande virus kan vara nyckel
En teori som har undersökts i flera studier går ut på att en ny infektion kan väcka virus som slumrar i kroppens celler efter en tidigare infektion. Det är känt sedan länge att exempelvis olika herpesvirus kan leva kvar i kroppen i ett sådant vilande tillstånd. Vilande virus kan återaktiveras många år senare – och då på nytt orsaka sjukdom.
Frågan om huruvida återaktiverade virus är inblandade i ME/CFS har varit svår att besvara – fram till nu. Den utbredda spridningen av coronaviruset under pandemin har nämligen gett forskarna en unik möjlighet att studera vad som händer vid en mild virusinfektion hos personer med ME/CFS, jämfört med hos friska kontrollpersoner.
Bild: Mufid Majnun, Unsplash
Forskarna bakom den nya studien startade tidigt i pandemin en studie där 95 personer med MF/CFS-diagnos och 110 friska kontrollpersoner deltog. Alla lämnade blodprov och salivprov vid fyra tillfällen under ett år och forskarna analyserade antikroppar mot sars-cov-2.
Forskargruppen använde också en teknik som lät dem undersöka antikroppar i saliv för vanliga herpesinfektioner. Ett av virusen var Epstein-Barr-virus, eller EBV, som nästan alla smittas av. De flesta får en lindrig infektion när de är barn och i tonåren kan EBV ge körtelfeber. Efteråt finns viruset kvar i kroppen i slumrande tillstånd. Vid nedsatt immunsystem kan EBV föröka sig och orsaka trötthet, autoimmunitet och lymfom om situationen pågår länge.
Återaktivering av tre ”sovande” virus
Under pandemins första våg smittades ungefär hälften av studiedeltagarna av det nya coronaviruset och fick mild covid-19. Mer än var tredje deltagare fick så milda symtom att de inte märkte något.
Efter covidinfektionen hittade forskarna specifika antikroppar i saliven som tydde på en stark återaktivering av tre slumrande virus, varav EBV var ett.
Och – återaktiveringen syntes hos både patienter och kontrollpersoner, men den var starkare hos patienterna med ME/CFS. Skillnaden mellan grupperna var statistiskt säkerställd.
– Nu kan vi se i vår studie att det finns objektiva mått som visar att det finns fysiologiska skillnader i kroppens reaktion på virus mellan ME-patienter och friska personer, säger forskaren Anders Rosén.
Kedjereaktion får negativa följder
Han beskriver det som en dominoeffekt – infektion med ett nytt virus, som sars-cov-2, kan aktivera andra virus som ligger vilande i kroppen. Forskarna menar att det i sin tur, hos en del, kan ge en kedjereaktion med ett starkt immunsvar.
Detta får negativa konsekvenser, bland annat att immunsystemet angriper vissa vävnader i kroppen, exempelvis nervvävnad. Tidigare studier har också visat en påverkan på cellernas energifabriker, mitokondrierna, vilket får kroppens energiomsättning att gå på sparlåga hos personer med ME/CFS.
– En annan ny viktig upptäckt i studien är att vi bara ser antikropparna mot återaktiverade virus i saliven, inte i blodet. Fortsättningsvis bör vi använda salivprover när vi undersöker antikroppar mot vilande virus, säger Anders Rosén.
Likheter med långtidscovid
Han konstaterar att symtomen vid ME/CFS till stor del är samma som vid långtidscovid, som ungefär en av tre personer upplever efter att ha haft covid-19. Att bli utmattad efter lättare ansträngning, uppleva hjärntrötthet eller hjärndimma och inte känna sig utvilad trots sömn är gemensamma symtom. Försämring av lungkapaciteten och lukt- och smaksinnena är mer specifika symtom för långtidscovid.
Forskarna menar att fynden i studien kan bidra till förbättrade möjligheter att utveckla immunologiska tester för diagnos av ME/CFS och kanske också långtidscovid.
Anders Rosén, professor emeritus vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, vid Linköpings universitet anders.rosen@liu.se
Amfetaminer är världens näst mest använda illegala droger och amfetaminrelaterade sjukhusinläggningar ökar markant.
Idag, vad gäller amfetamin och metamfetamin, finns ingen godkänd läkemedelsbehandling vid missbruk – eller ”substansbrukssyndrom” som det numera kallas i de diagnostiska kriterierna. Substansbrukssyndrom är en sammanslagning av de tidigare begreppen ”beroende” och ”missbruk”.
Vissa läkemedel har visserligen visat lovande resultat, men studierna har hittills ofta varit små och övertygande bevis saknas.
14 000 personer studerades
I den aktuella studien har forskare undersökt missbrukande personer och vad som hänt när de fått olika läkemedel som används vid substansbrukssyndrom. Studien omfattade nästan 14 000 personer i Sverige och pågick under flera år. Personer med schizofreni eller bipolär sjukdom uteslöts.
Forskarna studerade vad som hände med deltagarna under perioder med eller utan läkemedel, till exempel om de behövde sjukhusvård eller inte.
Ett adhd-läkemedel sticker ut
– Våra resultat visar att lisdexamfetamin, ett läkemedel som är godkänt för behandling av adhd och i några länder även vid hetsätning, var det enda enskilda läkemedlet i studien som kunde kopplas till minskad risk för både sjukhusinläggning och död, säger Milja Heikkinen, forskare vid Östra Finlands universitet och Niuvanniemi sjukhus i Finland.
Under perioder då deltagare fick lisdexamfetamin var risken för sjukhusinläggning 18 procent lägre än annars.
Kombinationer av två eller flera olika läkemedel mot substansbrukssyndrom kopplades också till lägre risk för sjukhusinläggning eller död.
Benzodiazepiner och antidepressiva – sämre utfall
Användning av läkemedel av typen benzodiazepiner kopplades till sämre utfall. De gav 17 procent högre risk för sjukhusinläggning på grund av substansbruk. Även användning av antidepressiva läkemedel kopplades till något sämre utfall.
Forskarna konstaterar att läkemedelsbehandlingar ofta avbryts när ett tillstånd har förbättrats och startas när tillståndet försämras, vilket kan leda till att behandlingseffekter underskattas i studien. För att kontrollera effekten av detta uteslöt forskarna de 30 första dagarna av läkemedelsbehandling och såg att resultaten även då var i linje med huvudanalyserna.
Vaccin har visat sig vara effektiva för att minska fallen av allvarlig covid-19. Men nya virusvarianter, begränsad vaccindistribution och minskande immunitet gör det viktigt att hitta mer effektiva behandlingar, enligt forskare.
– En viktig förutsättning för detta är en ökad förståelse av underliggande immunologiska mekanismer. Det finns även ett behov av förbättrad diagnostik hos covid-19-patienter, säger Eduardo Cardenas vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
Eduardo Cardenas och andra forskare har i en pilotstudie försökt förstå hur immunsignalering via cytokinen interleukin-26, förkortad IL-26, pågår vid allvarlig covid-19.
– Vi vet sedan tidigare att IL-26 är engagerad i att mobilisera immunceller som motverkar bakteriella infektioner i lungorna, men också vid kronisk luftvägssjukdom hos människa. Dessutom har IL-26 antivirala och antibakteriella effekter, säger Anders Lindén, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.
Koppling till akut sjukdom och cytokinstorm
För att förstå molekylens inblandning rekryterades 49 patienter som blivit inlagda på sjukhus med covid-19 under juni 2020 till januari 2021. Nästan samtliga hade allvarliga symptom och vårdades med syrgas.
Nivåerna av IL-26 och andra inflammatoriska substanser i blodet mättes och jämfördes med nivåerna hos en frisk kontrollgrupp. Forskarna såg att nivåerna av cytokinen IL-26 var markant förhöjda hos de covidsjuka.
Forskarna kunde även se att ökningen hade koppling till så kallad cytokinstorm – ett överdrivet och farligt inflammatoriskt svar som har kunnat ses vid allvarliga fall av covid-19.
Markör för allvarlig covid-19
Fynden i studien innebär att forskarna kan ha fått en möjlig biomarkör för allvarlig covid-19. Och med tanke på de antivirala effekterna hos IL-26 kan fynden också innebära nya vägar till behandling, enligt Anders Lindén.
Resultaten är lovande, men preliminära. Och fortsatta studier med fler deltagare behövs, säger Eduardo Cardenas.
– En sådan studie är på väg och kan ge mer information om den kliniska nyttan av att mäta IL-26 hos covid-patienter, till exempel huruvida nivåerna speglar sjukdomens svårighetsgrad.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
