Forskare vid Högskolan i Gävle har gått igenom 43 studier som har analyserat sambandet mellan distansarbete och produktivitet. En övervikt av studierna, som gjordes mellan 2000 och 2021, visade att distansarbete bidrog till bättre produktivitet, samtidigt som kvalitet inte påverkades negativt.
I en ny studie med över 500 europeiska företagsledare säger en majoritet av företagsledarna att distansarbete är mer produktivt. En Sifo-undersökning visar även att varannan kontorsarbetare får mer gjort när de arbetar på distans.
Tydligt mönster
I de studier som frågat de anställda, eller deras chefer, sågs ett tydligt mönster där de som själva valt distansarbetet upplevde ökad effektivitet eller produktivitet. Möjligheten att kunna välja själva hade också stor betydelse för viljan att stanna kvar på sin arbetsplats.
– Vi ser att själva möjligheten att kunna välja distansarbete är lika betydelsefull som att faktiskt distansarbeta och av stor vikt för viljan att stanna som anställd, säger Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Samtidigt fann några studier att distansarbete ledde till en sämre prestation.
Skiljer sig mellan organisationer
Vid en närmare analys framträdde ett mönster som visade att företag inom samma bransch eller personal inom samma yrke med specifika arbetsuppgifter, till exempel antal besvarade telefonsamtal, tenderade att visa mer positiva resultat. Detta jämfört med olika typer av organisationer där man använde mer generella sätt att mäta arbetsprestationen, till exempel hur man presterat i allmänhet.
– Även om distansarbete inte är någon enkel patentlösning, bland annat vad gäller arbetsmiljöarbete och ledarskap, menar vi att rätt använt har det potential att bidra positivt både till produktivitet och anställdas arbetsprestation, säger Gunnar Bergström.
Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, Gunnar.Bergstrom@hig.se
Träd och annan grönska i städer gör både nytta och är viktigt för människors välbefinnande.
Trädens blad och barr filtrerar bort luftföroreningar och minskar på så sätt befolkningens exponering för skadliga ämnen i luften. Men vilka träd renar luften mest effektivt?
Forskare från Göteborgs universitet har samlat in blad och barr från elva olika träd som växer på samma plats i Botaniska trädgårdens trädsamling i Göteborg. De har därefter analyserat vilka ämnen som träden fångat upp.
– Trädsamlingen ger en unik möjlighet att testa många olika trädarter med liknande miljöförhållanden och exponering för luftföroreningar, säger forskaren Jenny Klingberg.
Hälsovådliga föroreningar
Totalt analyserades 32 olika föroreningar. En del är bundna till partiklar i olika storlek, andra är i gasform.
Det finns ett bevisat samband mellan exponering för luftföroreningar och en ökad risk för sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet samt problem med luftvägarna. Fokus i projektet har varit så kallade PAH, som är en förkortning av polycykliska aromatiska kolväten.
I städer är trafiken den största källan till dessa kolväten som släpps ut vid ofullständig förbränning i motorerna.
– Våra analyser visar att olika trädarter har olika förmågor att ta upp luftföroreningar. Barrträd tar oftast upp mer gasformiga PAH:er än lövträd. En annan fördel med barrträd att de även fungerar som luftrenare på vintern, då luftföroreningshalterna vanligen är som högst, säger Jenny Klingberg.
Forskarna samlade in barr och löv från Botaniska trädgården för att analysera hur väl de fångar upp skadliga ämnen från luften. Bild: Jenny Klingberg
Barr renade luften i flera år
Forskarna såg också att barren fortsatte att ta upp luftföroreningar under flera år, vilket löv av naturliga skäl inte gör. Men lövträden hade andra fördelar. De var effektivare på att rena luften från partiklar. Det antas bero på att bladen har en större yta som partiklarna kan fastna på.
– Det skilde mer mellan de olika arterna än vad vi hade trott. Allra bäst i testet var lärkträdet, som är ett barrträd som tappar sina barr varje höst. Lärken tog upp allra mest partikelbundna föroreningar, men var också bra på att fånga in gasformiga PAH:er, säger Jenny Klingberg.
Ingen stor nedbrytning av föroreningar
Barren och bladen bryter dock inte ner föroreningarna i någon större utsträckning, även om solljus kan starta en sådan process. Det finns alltså en risk att myllan under träden blir förgiftad av föroreningarna när bladen och barren multnar. Ekosystemet i marken riskerar därmed också att påverkas, även om detta inte har undersökts i studien.
– Föroreningarna verkar inte påverka trädens fotosyntes, klorofyllinnehållet är lika stort i de mest förorenade delarna av Göteborg jämfört med träd som växer i miljöer med mindre föroreningar. Men det kan nog se annorlunda ut i städer med ännu sämre luft, säger forskaren Håkan Pleijel vid Göteborgs universitet.
Noggrann stadsplanering behövs
Men det inte bara att sätta i gång och fylla städernas gator med träd för att skapa en bättre luftmiljö för de boende. En rad faktorer avgör nyttan. En allé med träd i ett trångt gaturum kan minska omblandningen av luften. Det gör att halterna av föroreningar vid en trafikerad gata snarare kan öka lokalt på grund av trädridån.
I trånga vindskyddade gatumiljöer kan mer lågvuxen vegetation som häckplanteringar därför vara att föredra, menar forskarna. Det behövs därför en noggrann stadsplanering där olika trädarter blandas i planteringarna för att optimera luftreningen, samt väga den mot andra funktioner och nytta av träden.
– Den här studien bidrar till att öka kunskapen om trädens förmåga att rena luften och vilka trädarter som är bäst på att ta upp luftföroreningar. Sådan kunskap är viktig för stadsplanering när hållbara städer ska utformas. Även om träd och grönska kan bidra till bättre luftkvalitet i städer så är minskade utsläpp trots allt den viktigaste åtgärden, säger Håkan Pleijel.
Håkan Pleijel, professor i tillämpad miljövetenskap vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, hakan.pleijel@bioenv.gu.se
Jenny Klingberg, forskare i tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs botaniska trädgård, jenny.klingberg@vgregion.se
Avhandlingen handlar om att implementera djupinlärningsapplikationer på inbyggda system, det vill säga alla datorsystem med en specialfunktion – till exempel en smart klocka eller en självkörande bil.
Djupinlärning är en typ av teknik inom artificiell intelligens som ”lär datorer att lära sig” medan de arbetar. Denna teknik gör det möjligt för en förarlös bil att känna igen olika trafikskyltar, men finns i allt från smart teknik för hemmet till sjukhusutrustning.
– Tekniken väcker frågan om hur man kan använda applikationerna, garantera deras effektivitet och hantera den tekniska utvecklingen när det gäller algoritmer för djupinlärning, som hela tiden blir mer intelligenta, säger Nesma Rezk som nyligen doktorerat vid Högskolan i Halmstad.
Möjliggör AI i vardagen
Det finns avancerade hårdvaruplattformar med kraftfull prestanda, men djupinlärningsmodellernas höga krav på hårdvarans data- och minnesresurser innebär en utmaning. Om hårdvaran och modellerna inte är tillräckligt kompatibla kan applikationernas effektivitet begränsas.
Algoritmer optimeras
Nesma Rezk förvånades av att det i många fall var möjligt att komprimera djupinlärningsmodellen till mindre än en fjärdedel av den ursprungliga storleken och ändå få modellen att fungera korrekt.
– Djupinlärningsapplikationer bör inte sättas i drift direkt i inbäddade system. Ett första steg som kallas algoritmisk optimering bör tillämpas först. Algoritmisk optimering är en metod som minskar kraven från djupinlärningsapplikationer och gör det möjligt att köra dem på resursbegränsade plattformar samtidigt som de fungerar som de ska.
Länk mellan djupinlärning och vardagsliv
Nesma Rezk tror att hennes forskning kan bli en del av länken mellan djupinlärning och människors vardag.
– Genom att möjliggöra användningen av djupinlärningsapplikationer på inbäddade plattformar och göra tillämpningen effektiv, snabb och robust, kan vi integrera AI överallt i vardagen, säger hon.
Nesma Rezk, forskare vid akademin för informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad, nesma.rezk@hh.se
De senaste årens demokratimätningar visar att det pågår en demokratisk tillbakagång i världen och att allt fler människor lever i diktaturer.
Nu släpper Varieties of Democracy-institutet, V-Dem, vid Göteborgs universitet en ny rapport som visar att trenden håller i sig. Världen har inte varit mer antidemokratisk på 35 år.
– Den demokratiska nivån för den genomsnittlige världsmedborgaren år 2022 är tillbaka på 1986 års nivå. Det innebär att 72 procent av jordens befolkning, 5.7 miljarder människor, lever under auktoritärt styre, säger Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Den demokratiska tillbakagången är mest dramatisk i Stillahavsregionen, Östeuropa, Centralasien, Latinamerika och Karibien.
Fler diktaturer än liberala demokratier
Antalet länder i världen som just nu upplever demokratiska bakslag, så kallad autokratisering, har stigit kraftigt – från 13 till 42 länder mellan åren 2002 och 2022. Det är den högsta siffra som institutet V-Dem uppmätt.
Det som generellt sätter i gång autokratisering i ett land är när auktoritära politiska rörelser får direkt inflytande på regeringspolitiken, där de nedmonterar de demokratiska institutionerna: fria medier, civilsamhälle, oberoende organisationer och rättsväsende. Har detta väl inletts nedmonteras demokratin i de allra flesta fall.
Årets rapport belyser också diktaturernas globala frammarsch. För första gången på två decennier har världen fler diktaturer än liberala demokratier. 28 procent av världens befolkning, eller 2.2 miljarder människor, lever nu i rena diktaturer.
– Det kan jämföras med att 13 procent, 1 miljard människor, lever i liberala demokratier.
Bolivia har gått från autokrati till demokrati. Här ses regeringsbyggnaden i La Paz.
Det finns ljusglimtar
Det finns dock länder som tagit sig ur långa perioder av demokratisk nedmontering.
Bolivia, Moldavien, Ecuador, Maldiverna, Nordmakedonien, Slovenien, Sydkorea och Zambia har alla lyckats vända sin autokratiska utveckling.
– Att åtta länder går från autokratier till demokratier är glädjande för demokratin. Det är ovanligt att vi ser länder göra en u-sväng tillbaka till ett demokratiskt styre, säger Staffan I. Lindberg och fortsätter:
– Det länderna har lyckats med är bland annat att få till stånd en prodemokratisk mobilisering, de har återinrättat ett oberoende rättssystem, avsatt auktoritära ledare, infört fria och rättvisa val, arbetat för att minska korruption, och på senare tid fått ett väl fungerande civilsamhälle. Precis några av de ingredienser som vi svenskar anser att en demokrati ska innehålla.
Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sil@v-dem.net
Det är välkänt att fetma är en stor riskfaktor för sjukdom och död, liksom att fetma är vanligare i USA än i Europa.
En avhandling vid Umeå universitet visar dock att överviktiga svenska män löper större risk att dö i förtid jämfört med lika överviktiga amerikanska män. För kvinnor är däremot riskbilden för fetma likartad i länderna.
– Resultaten är överraskande och det behövs ytterligare forskning för att förstå vad som driver de här sambanden. Det är helt klart att svår fetma är ett allvarligt hälsoproblem i båda länderna, men andra faktorer verkar spela roll för hur stor riskökningen är vid svår fetma, särskilt för män, säger Melissa Scribani, doktorand vid Umeå universitet.
Avhandlingen visar att svenska män med svår fetma löpte nästan fem gånger större risk att dö i förtid av hjärt-kärlsjukdom jämfört med normalviktiga män. Amerikanska män med lika svår fetma har ”bara” tre gånger så stor risk att dö i förtid.
Kvinnor har samma riskmönster
Kvinnor med fetma löpte också ökad risk att dö i förtid, men där var riskmönstret likartat i Sverige och USA.
Under en tjugoårsperiod har yngre vuxna, särskilt kvinnor, stått för de största ökningarna av kroppsmasseindex, BMI, i både Sverige och USA. Andelen med fetma ökade under perioden, särskilt i USA.
I sin avhandling har Melissa Scribani analyserat data från en tioårig studie om viktkontroll i USA där beteenden, attityder och uppfattningar bland kvinnor mellan 26 och 35 år har undersökts.
Fysisk aktivitet gör skillnad
Studien visade att daglig fysisk aktivitet förhindrade viktökning bland kvinnorna. Intervjuer visar också att svårigheterna att upprätthålla hälsosam kost och träning inte berodde på brist på kunskap om fördelarna med hälsosamma val. Snarare spelade personliga relationer och miljöfaktorer en roll i förmågan att äta bra och hålla sig i form.
Kvinnor som hade mer stödjande relationer och bättre ekonomiska möjligheter hade också lättare att äta hälsosamt och att vara fysiskt aktiva.
– Med tanke på fetmans tydliga effekter på hälsa och dödlighet och det faktum att fetma fortsätter att öka bland yngre vuxna, bör viktkontrollinsatser prioriteras. För att detta ska lyckas måste individuella och miljömässiga faktorer beaktas, säger Melissa Scribani.
Mer om studien
Avhandlingen bygger på data från hälsoundersökningar i USA och Sverige under perioden 1989 – 2009 med totalt över 27 000 deltagare, kombinerat med en studie av över 90 000 personer som följts för att avslöja risken för fetmarelaterad för tidig död.
En kvantitativ undersökning av drygt 500 personer och intervjuer med 15 kvinnor i åldrarna 26 – 35 användes för att förstå faktorer som kan främja bibehållande av kroppsvikten.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt vilken roll människors födelseland har för segregerade storstadsområden.
De visar i en ny studie att personer födda i låginkomstländer är mer benägna att flytta till låginkomstområden, medan personer födda i höginkomstländer är mer benägna att flytta till höginkomstområden – oavsett om förutsättningarna för övrigt är liknande.
Det konstaterar forskarna efter att ha analyserat Statistiska centralbyråns registerdata över flyttningsmönster hos vuxna personer i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö mellan åren 2004 och 2006.
Födelseland påverkar flyttningsmönster
Resultaten visar att yngre personer flyttar oftare än äldre personer och att ekonomin, familjeförhållanden och utbildning vanligtvis påverkar flyttbeslut.
Men framför allt visar studien att migranternas födelseland påverkar vart de flyttar.
– När vi tittade bortom de vanliga faktorerna för flytt blev vi medvetna om att mönstren såg olika ut för personer födda i olika länder. Den stora skillnaden var på om de var födda i ett hög- eller låginkomstland, säger forskaren Torun Österberg vid Göteborgs universitet.
Skillnad mellan hög- och låginkomstländer
Studien visar att personer från höginkomstländer flyttar ungefär på samma sätt som svenskar i samma ålder och med liknande förutsättningar gör. Vid bättre ekonomi flyttar de till ett rikare område.
Personer födda i låginkomstländer tenderade däremot att flytta till fattigare områden, även om de hade samma utbildning och ekonomiska förutsättningar. Undantaget var personer som hade en partner från ett höginkomstland. De var mer benägna att flytta till en rikare stadsdel.
Förståelse av migranternas möjligheter
Forskarna tror att detta dels beror på var migranterna är uppvuxna och vilka preferenser de har, dels på hur de mottagits i landet och vilka möjligheter som getts.
– För att förstå dagens boendesegration behöver vi förstå vilka som flyttar till höginkomstområden och inte bara titta på vilka som hamnar i låginkomstområden. Vilka är det som får möjlighet att bo där och vilka har inte den möjligheten?, säger forskaren Björn Gustafsson vid Göteborgs universitet.
På 1970-talet introducerades den kanadensiska contorta-tallen på bred front i Sverige för att öka virkesproduktionen. Trots att det i dag finns mer än 600 000 hektar planterad tall i Sverige har forskare fortfarande liten kunskap om dess ekologiska effekter.
I ett storskaligt fältexperiment med 15 parade bestånd av contorta-tall och svensk tall har forskare nu undersökt contorta-planteringars påverkan på stackmyror.
– Vår studie visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contorta-tallen än i planteringar av svensk tall, säger Therese Löfroth, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
En stor mängd myror artbestämdes
I studien har fler än 40 000 myror fångats in med fallfällor, som grävs ner i marken. De insamlade myrorna har artbestämts och forskarna har sedan jämfört arter och antal i de olika skogsbestånden.
I samtliga bestånd har också myrstackar inventerats. Forskarna har även gjort observationer av myrornas jakt på mat upp och ned längs trädstammar.
– Vi såg att det fanns färre myrstackar i contorta-skog än i vanlig tallskog. Det var också mindre spring av myror på contorta-trädens stammar än på vår inhemska tall vilket tyder på att myrorna inte hittar lika mycket bladlöss att “mjölka” i contorta-träden, säger Therese Löfroth.
När bladlössen uppe i trädkronorna suger i sig växtsaft producerar de samtidigt sockerrik avföring, honungsdagg, som myrorna suger i sig direkt från lössen.
Hästmyror och rödmyror trivs inte heller
Andra myrarter som hästmyror och rödmyror verkar inte heller trivas i de främmande tallarna. Det förvånade forskarna.
– Eftersom stackmyror är aggressiva och försvarar sina revir mot alla andra myror tänkte vi att om stackmyror inte trivs i contorta-skog kanske andra myrarter kan trivas när de slipper aggressiva stackmyror. Detta visade sig vara fel och vi såg att alla slags myror trivdes bättre i vanlig tallskog, säger Therese Löfroth.
Skogsmyror, hästmyror och rödmyror gillar inte contorta-tallar. Bild: Crusier/Wikimedia Commons*
Myrmiljön bättre i svensk tallskog
Sammanfattningsvis drar forskarna slutsatsen att vår inhemska tallskog är ett mer gynnsamt habitat för fler myrarter. Det beror troligtvis på att det är skuggigare och svalare i contortabestånd. Där finns också färre bladlöss som kan mjölkas på honungsdagg och de långa barren från dessa tallar är inte bra byggmaterial i myrstackarna.
– För att gynna den biologiska mångfalden, och i det här fallet myrorna och arterna de är beroende av och som är beroende av dem, rekommenderar vi att man blandar upp contortaplanteringar med andra trädslag, alternativt inte planterar så stora områden med contorta, säger Therese Löfroth.
Therese Löfroth, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, therese.lofroth@slu.se
Det hör inte till vanligheterna med barnteckningar i vetenskapliga sammanhang. Men i en ny studie vid Uppsala universitet har forskningen helt baserats på teckningar av covid-19-pandemin.
Forskarna har samlat in drygt 90 teckningar, gjorda av barn mellan fyra och sex år, som lämnats till Svensk barnbildsarkiv mellan april 2020 och februari 2021.
– Det var en väldigt rolig studie att genomföra. Jag var faktiskt ganska osäker på om en medicinsk tidskrift skulle publicera artikeln, men det gjorde de, med barnteckningar och allt, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin och ansvarig för studien.
Två barn slåss mot ett jättevirus. Bild: Svenskt barnbildsarkiv
Med en analysmetod där barns egna förklaringar till bilden kombinerades med en visuell analys av teckningarna, kan forskarna visa att även yngre barn påverkades påtagligt av pandemin.
De tecknade detaljrika bilder av sjukdom, död och uteblivna aktiviteter. Rädsla och oro samt saknad av mor- och farföräldrar var vanliga teman. En del barn beskrev coronaviruset som ett monster, andra hur man kunde skydda sig. En teckning föreställde två barn som fäktandes bekämpade ett jättevirus.
– Det fanns mycket snor på teckningarna. På en bild skrev ett barn: ”Man kräks, sen hostar man, sen mår man bra eller dör”, med väldigt tydliga illustrationer, säger Maria Thell, doktorand vid Uppsala universitet.
Rädsla och saknad speglas i barnens teckningar. Bild: Svensk barnbildarkiv
Barnen hade också en hög grad av hälsokunskap kopplad till covid-19, det vill säga kunskap om virusets egenskaper, hur det sprids och vilka symptom som sjukdomen kunde ge.
Projektet var ett led i att undersöka barns röster i det offentliga rummet under pandemin.
– Som forskare med bakgrund i barn- och ungdomsvetenskap vill jag gärna jobba vidare med den här metoden, säger Maria Thell.
Forskargruppen kommer att fortsätta forskningen med att analysera teckningar gjorda av 7-11-åringar under och strax efter pandemin.
Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, anna.sarkadi@pubcare.uu.se
Maria Thell, doktorand i socialmedicin, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, maria.thell@pubcare.uu.se
Forskare vid Chalmers har utvecklat en liten sensor som kan fästas på möbler, väggar och tak, både i hemmet och inom vården. Den kan användas för att i realtid − och med hög upplösning − läsa av människors rörelsemönster, närmare bestämt hur lång tid ett steg tar.
− Det är variationen i stegtid som är nyckeln. En frisk person har normalt en regelbunden gång. Men en person med risk för fallolyckor har ofta en stor variation i stegtid. Till exempel kan första steget ta en sekund medan det andra kan ta två sekunder, säger forskaren Xuezhi Zeng vid Chalmers.
Många drabbas av fallolyckor
Fallolyckor och kognitiva sjukdomar som alzheimer ökar med en åldrande befolkning. Förebyggande insatser är värdefulla och kan minska både lidande och kostnader.
I Sverige faller årligen cirka 100 000 personer över 65 år så illa att de behöver uppsöka vård. Ungefär tusen äldre dör varje år på grund av fallolyckor.
Samlar data utan att filma
Sensorn ryms i en produkt som inte är större än en brandvarnare. Den kan användas inom sjukvården, i hem eller inom äldreomsorgen, för att kartlägga risker.
Förebyggande åtgärder som sjukgymnastik, skräddarsydd träning eller anpassning av möblering i hemmet kan då sättas in för att förhindra fallolyckor och undvika både lidande och sjukhusvård.
− Vår metod är både exakt och enkel att använda. Den kan hjälpa sjukvårdspersonal att utföra en mer tillförlitlig riskanalys och skräddarsy effektiva insatser på ett tidigt stadium. Förhoppningsvis kan metoden bidra till att lösa en växande samhällsutmaning, säger Xuezhi Zeng.
Inkräktar inte på privatlivet
Sensorn samlar in data utan att filma.
− Det innebär att den kan användas utan att inkräkta på människors privatliv och integritet, och utan en känsla av övervakning som exempelvis en kamera kan ge, säger Xuezhi Zeng.
Kan underlätta upptäckt av demenssjukdom
En ökad variation i stegtid är ofta ett tidigt symtom även vid kognitiva sjukdomar, som till exempel alzheimer. Även här skulle sensorn kunna bli ett hjälpmedel för att ställa en tidig diagnos och bidra till förebyggande insatser och förbättrad livskvalitet, menar forskarna.
Deras förhoppning är också att metoden i framtiden kan underlätta den kliniska forskningen om äldre, och etablera fler samband mellan gångförändring och utvecklingen av andra sjukdomar.
Eftersom den radarsensor som forskarna har utgått från finns att köpa i handeln kan metod utvecklas till en kommersiell produkt inom en snar framtid.
Xuezhi Zeng, forskare vid institutionen för elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, xuezhi@chalmers.se
Kopplingen mellan fetma och blodproppar är känd sedan tidigare. Det har däremot varit oklart i vilken grad förhöjt kroppsmasseindex, BMI, under barndom och pubertet påverkar risken för blodproppar senare i livet.
En studie vid Göteborgs universitet har nu undersökt sambanden.
Två grupper har högre risk
Forskarna har studerat hälsodata från drygt 37 000 män som föddes i Sverige mellan 1945 och 1961.
Resultaten visar att BMI vid både 8 och 20 års ålder kan, oberoende av varandra, kopplas till blodproppar i ben eller lunga.
Blodpropp kan vara livshotande
Blodpropp är vanligast i benen. Den börjar ofta i ett blodkärl i en vad med svullnad, smärta och rodnad som vanliga symtom. En tidigt behandlad propp är sällan farlig. Men om den lossnar, följer med blodet till lungorna och fastnar, så kallad lungemboli, kan situationen bli livshotande.
Två grupper hade i vuxen ålder tydligt ökad risk för så kallad venös blodpropp, det vill säga en propp i ben eller lunga. Det var personer som hade haft övervikt i både barndom och som unga vuxna, men också individer med normalvikt i barndomen och övervikt först som unga vuxna.
– Vår studie visar att både övervikt i barndomen och övervikt i ung vuxen ålder ökar risken för venösa blodproppar senare i livet. Övervikt hos unga vuxna var en starkare faktor än övervikt hos barn, säger Lina Lilja, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Övervikt i puberteten viktig faktor
– Fetma och övervikt som uppkommer under puberteten verkar ha en tydlig påverkan på de framtida riskerna för venösa blodproppar, säger Jenny Kindblom som är docent vid Sahlgrenska akademin.
Studien visar att övervikt i både barndom och ung vuxen ålder även ökar risken för arteriell blodpropp, som kan uppkomma till följd av trånga kärl med fettavlagringar och inflammation. Forskarna fann dock få fall av denna typ av propp, och fler studier behövs därför för att bekräfta fyndet.
Mer om studien
Forskarnas studie bygger på uppgifter om längd, vikt och BMI från både skolhälsovård och mönstring, vid 8 respektive 20 års ålder. De har också tittat på registeruppgifter om eventuella blodproppar fram till i genomsnitt 62 års ålder.
Alla jämförelser i studien gjordes mot den grupp som hade normalvikt vid både 8 och 20 års ålder.
Lina Lilja, barnläkare och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, lina.lilja@gu.se
Jenny Kindblom, överläkare och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, jenny.kindblom@gu.se
Kobolt är en av de huvudsakliga beståndsdelarna i litium-jonbatterier, som används i eldrivna fordon och mobiltelefoner. Efterfrågan på metallen är stor och förväntas bara öka de kommande åren. Trots det återvinns endast en bråkdel av dagens batterier.
– Dagens metoder för att återvinna kobolt ur batterier för med sig flera utmaningar. Det krävs mängder med energi och skapar biprodukter som är farliga för både människor och miljön. Mer effektiva och miljövänliga tillvägagångssätt låter oss återanvända en större andel av den kobolt som redan finns i omlopp, i stället för att gräva upp ny metall, säger Ian Nicholls som är professor i kemi vid Linnéuniversitetet.
Hans forskargrupp har nu utvecklat en ny metod för att utvinna kobolt ur litiumjonbatterier.
Ny lösningsvätska
Metoden går ut på att lösa upp litiumkoboltoxid – den sammansättning av metaller som finns i litiumjonbatterier – i en ny typ av lösningsvätska. Då frigörs kobolt som kan användas till nya batterier.
– Lösningsmedlet är en kombination av två enkla substanser. Den ena är ett enkelt derivat av urea som finns naturligt i urin. Den andra är acetamid, vilket lätt kan framställas av ättiksyra, säger forskaren Subramanian Suriyanarayanan.
Forskaren Subramanian Suriyanarayanan i labbet där den nya lösningsvätskan testats. Bild: Joakim Palmqvist/Linnéuniversitetet
Kräver mindre energi
Den stora fördelen med lösningsvätskan jämfört med dagens energikrävande metoder för återvinning av kobolt, är att extraktionen sker vid mycket lägre temperaturer.
– I vårt fall är reaktionen som mest effektiv redan vid 180 grader celsius, vilket gör metoden mycket mer energieffektiv än dagens kommersiella lösningar, till exempel pyrometallurgi, som behöver extrema temperaturer, ofta högre än 1400 grader, säger Ian Nicholls.
Kan användas i stor skala
I laboratoriemiljö har forskarna lyckats utvinna över 97 procent av koboltinnehållet i ett stycke litiumkoboltoxid som legat i upphettad lösningsvätska under två dygn.
Råvaran har sedan använts till nya batterier, vilka i sin tur har återvunnits på nytt med bibehållen effekt.
Återvinning av metaller
Det finns tre huvudsakliga sätt att återvinna värdefulla metaller ur till exempel batterier:
Pyrometallurgi går ut på att separera metaller vid mycket höga temperaturer, ofta över 1400 grader Celsius. Det är den mest utvecklade metoden, men uppvärmningen innebär höga energikostnader samt risk för skadliga gaser.
Vid hydrometallurgi utvinns metaller genom att lösas upp i kemiska vätskeblandningar. Metoden innebär mindre risk för skadliga gaser, men kräver generellt mycket farliga kemiska föreningar som riskerar att släppas ut.
Inom biometallurgi används bakterier för att skilja metaller, men processen kräver generellt ytterligare ämnen för att påskynda reaktionen, och dras med problem både gällande effektivitet, kostnad och miljörisker.
Forskarna vid Linnéuniversitetet ser resultaten som en väg mot en grönare batteriproduktion.
– Kombinationen av lättillgängliga, relativt harmlösa ämnen och energisnålhet gör att vår metod har potential att fungera även i stor skala, säger Ian Nicholls.
Många patienter med sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom, MS och ulcerös kolit mår aldrig riktigt bra trots medicinering.
Vid en inflammatorisk sjukdom ändrar tusentals gener sin samverkan i olika organ och celltyper. Dessutom skiljer sig sjukdomsförloppet åt mellan patienter med samma diagnos. Det kan även variera hos samma patient vid olika tidpunkter.
De komplexa och varierande förändringarna försvårar diagnos och behandling.
Forskare vill skräddarsy medicinering
I ett projekt som pågått i fem år har forskare från Karolinska institutet velat skräddarsy medicinering till enskilda patienter genom att konstruera och databehandla deras digitala tvillingar, det vill säga digitala modeller av varje patients unika sjukdomsmekanismer.
Forskargruppen har nu funnit en möjlig lösning. Förändringarna kan organiseras i så kallade molekylära program. Dessa program regleras av ett begränsat antal ”av- och på”-proteiner, så kallade styrproteiner.
Flera av dessa är kända mål för läkemedelsbehandling, till exempel med TNF-hämmare. Men det är inte ett behandlingsalternativ som hjälper alla.
– Våra analyser av patienter som svarade eller inte svarade på TNF-behandling visade olika styrproteiner hos olika individer. Ett annat viktigt fynd var att styrproteinerna inte stängde av sjukdomarna utan snarare fungerade som dimmers som ökade eller minskade sjukdomsprogrammen, säger Mikael Benson, forskare vid Karolinska institutet.
Digitala tvillingar ger nya möjligheter
Varje process i kroppens olika organ kan beskrivas med matematiska ekvationer. Denna avancerade digitala beräkningsmodell kan anpassas efter en individs unika förutsättningar genom att analysera alla enskilda geners aktivitet i var och en av tusentals enskilda celler från blod och vävnad.
En sådan digital tvilling kan bland annat användas för att beräkna vad som händer i kroppen om en förutsättning förändras, till exempel dosering av ett läkemedel.
Med hjälp av digitala tvillingar ser forskarna nya möjligheter för effektiva behandlingar av svåra sjukdomar.
– Metoderna kan utvecklas för att skräddarsy rätt kombination av mediciner mot på-proteiner till enskilda patienter. De program vi beskriver kommer finnas tillgängliga för forskarsamhället med målet fler kliniska studier av patienter med olika immunsjukdomar, säger Mikael Benson.
Ny bild av ledgångsreumatism
I den aktuella studien har forskarna kombinerat analyser av en musmodell av ledgångsreumatism och digitala tvillingar av patienter med olika inflammatoriska sjukdomar.
– Trots att bara lederna var inflammerade hos mössen fann vi att tusentals gener ändrade aktivitet i flera olika celltyper hos tio olika organ, bland dem hud, mjälte, lever och lungor. Det är mig veterligen första gången forskningen får en så bred bild av hur många organ som påverkas vid ledgångsreumatism. Bland annat för att det är svårt med fysisk provtagning för så många olika organ, säger Mikael Benson.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska institutet, Linköpings universitet, Harvard-universitetet och andra universitet i USA, Kina och Korea.
Mikael Benson, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, mikael.benson@ki.se.
Paul Davis forskar om känslor och relationers betydelse för idrott, träning och hälsa vid Umeå universitet. Han har en mängd knep för att hantera både nervositet och ångest inför en större idrottsprestation, men också tips om man hamnar i negativa tankespiraler och är på väg att ge upp.
Dela upp problemet i mindre bitar
Först av allt kan man försöka göra det hela mer greppbart. Tanken på hur långt och utmanande Vasaloppet är kan kännas helt överväldigande.
– Det finns faktiskt en ekvation när det gäller ångest. Vikten av en händelse multiplicerat med osäkerheten i en händelse är lika med ångestnivån. Vasaloppet har en stor vikt, inte minst ur ett historiskt perspektiv, det är väldigt långt och kommer att vara påfrestande. Har man aldrig tidigare åkt det eller en sträcka så lång är det klart att det blir en hög nivå av ångest, säger Paul Davis.
Som lösning på det refererar han till det engelska ordspråket ”How do you eat an elephant”, som handlar om att bryta ner större projekt i mindre bitar för att klara av dem.
För att lindra osäkerheten kan man försöka få lite koll på vad som känns extra utmanande. Är det någon sträcka som är särskilt svår eller är det kampen att ta sig fram bland tusentals människor som känns jobbigt?
– När du väl hamnar i de situationerna ska du försöka göra dig medveten om vilka faktorer som är inom din kontroll kontra utom din kontroll, och sedan göra något åt dem där du kan kontrollera och acceptera de situationer där du måste gå med strömmen. Du kan inte hålla tillbaka vågorna, men du kan lära dig att surfa på dem, säger Paul Davis.
Del av något större
Acceptansen är också lättare om man tänker på att det finns många chanser att ta igen under ett längre lopp. Om det går långsammare på grund av trängseln bland människor, eller man hamnar i en svacka och behöver återhämta sig lite, är det möjligt att balansera det senare.
– Det är viktigt att vara snäll mot sig själv, ibland kanske du måste inse att du måste ta dig fram långsammare, och det är okej. För att orka hela loppet igenom måste du göra det som är bäst just nu, för du vet att det kommer att hjälpa dig längre fram.
Men hur ska man göra om man hamnar i en riktigt djup svacka och har svårt att ta sig upp, kanske är beredd att avbryta loppet?
– Vasaloppet kommer att bli en känslomässig upplevelse. Det borde det vara, det är en del av varför människor gör det, säger Paul Davis, och fortsätter:
– För att ta sig ur en spiral av negativa tankar kan du försöka påminna dig om att du är en del av något större. Nästa år arrangeras Vasaloppet för 100:e gången. Genom att vara en del av det får du kontakt med generationer av människor som har gjort detta i snart 100 års tid. Då är det är inte bara du och din kropp i den meningen utan du blir del av något större.
Nils, Mora-Nisse, Karlsson tog sig igenom de nio milen och vann Vasaloppet 1943. Bild: Wikimedia Commons/Public Domain*
Det är inte ovanligt att människor springer maraton eller utför andra idrottsliga prestationer för ett högre syfte, exempelvis uppmärksamma bröstcancer eller svältkatastrofer.
Paul Davis tipsar om att man för egen del kan tänka att man genomför sitt lopp för någon eller något som är viktigt, till exempel springa för sina barn. Det kan fungera som en hjälp under en svacka.
Tre sätt att lyfta sig själv
Inom idrottspsykologin brukar man prata om tre sätt att tänka för att mentalt lyfta sig själv både inför och under prestationen.
Det första handlar om att vetskapen om att andra har gjort och klarat av samma sak, vi vet att det är möjligt.
– Vi tror att vi kan göra det eftersom vi vet att andra människor har gjort det.
Det andra handlar om att tänka på sina egna tidigare prestationer.
– Tänk på tre senaste händelser som du tar styrka från. Det kan vara ett bra träningspass eller någon gång då du klarade något du tyckte var väldigt svårt.
Den tredje handlar om verbal övertalning.
– Bär med dig en inre coach. Prata med dig själv som att din tränare eller din mest stödjande person skulle prata med dig.
Peppande ord på staven
Paul Davis tipsar också om att göra något konkret för att påminna sig själv om varför eller för vem man gör loppet, det kan vara att bära med sig ett fotografi eller fästa peppande ord på staven.
Många människor övar in ett särskilt mantra att upprepa för sig själv.
– Det låter klyschigt, men tänk på att vara tacksam att du faktiskt kan genomföra det här loppet, att du har tid, hälsa, möjligheten. Slösa inte bort det.
Det går ofta att finna stöd hos andra som gör loppet.
– Sök efter leenden hos andra, och kom ihåg att känslor smittar, så om du ler mot andra kommer du troligtvis att få leenden tillbaka. På så vis hjälper ni varandra under loppet.
Fjärilar i magen är bra
När man står där på startlinjen och nästan mår dåligt av nervositet kan det vara bra att veta att kroppen rent fysiologiskt reagerar likadant vid nervositet som när man är spänd och peppad. Skillnaden är hur vi tänker kring reaktionen. Är det ett hot att bli rädd för, eller är det en utmaning att ta sig an.
– Att ha fjärilar i magen är ett naturligt svar på både ångest och spänning. Det är okej att ha fjärilar. Men försök att tänka på dem som att det är din kropp som säger till dig att nu är jag redo, nu kör vi!
Vasaloppet kan vara en mental berg- och dalbana men det går att komma i mål.
Sammanfattning av tipsen som tar dig i mål
Gör det greppbart. Bryt ned loppet i mindre bitar och försök få lite kontroll över vad som är mest utmanande.
Lär dig surfa på vågen. Tänk på vad som är inom din kontroll och vad som är utom din kontroll, påverka det du kan, acceptera det du inte kan påverka.
Var snäll mot dig själv. Loppet är långt, går det långsammare någon passage finns det ofta tid att ta igen det.
Flytta fokus från dig själv. Påminn dig om att du genom loppet är del av något större.
Använd symboler. Ha med dig något som påminner dig om varför du gör loppet, en bild på en person eller ett ord som gör dig peppad.
Det är möjligt. Andra har klarat det tidigare, då borde du kunna.
Du har klarat annat. Få kraft genom att tänka på prestationer som du klarat av tidigare.
Ta med dig en inre coach. Prata och peppa dig själv som en tränare eller dylikt skulle prata med dig.
Var tacksam. Du har möjlighet att göra detta, det har inte alla, slösa inte bort det.
Peppa varandra. Sök och sprid leenden hos andra som utför loppet.
Vänd rädsla till pepp. Fjärilar i magen är ett tecken på både ångest och spänning, skillnaden är hur vi tänker kring reaktionen. Vänd den till något positivt.
Paul Davis, professor i idrottspsykologi vid Umeå universitet, paul.davis@umu.se
När våren kommer och marken värms upp vaknar humledrottningarna ur sin dvala i marken. De ger sig ut under några veckor för att hitta en boplats där de kan lägga ägg och starta en ny koloni.
Men stigande temperaturer innebär att de startar allt tidigare på året. Nu inträffar flygpremiären i Sverige i genomsnitt fem dagar tidigare än för tjugo år sedan, visar ny forskning.
– Vi ser att klimatförändringarnas höjda temperaturer påverkar klart och tydligt när drottningarna vaknar och ger sig ut för att hitta nytt bo, säger forskaren Maria Blasi Romero vid Lunds universitet.
Tidig flygpremiär för humlorna
Och det är inte bara temperaturen som påverkar. Forskarna har undersökt humledrottningar så långt som 117 år tillbaka i tiden. De kan konstatera att flygpremiären i Skånes slättbygd numera sker ungefär fjorton dagar tidigare än för ett drygt sekel sedan.
Forskarna har använt den biologiska institutionens museum för att undersöka humledrottningar under 117 år. Bild: Christoffer Fägerström/Lunds universitet
Minskad biologisk mångfald i modernt jordbruk
Den stora förändringen beror framför allt på ett förändrat skånskt landskap som medfört att naturliga livsmiljöer och naturbetesmarker förlorats. Stora jordbruksfält breder i dag ut sig över markerna, där ofta bara ett fåtal olika grödor odlas och den biologiska mångfalden är lägre.
Att drottningarna, som är de enda humlorna som överlever vintern, lämnar sin dvala så mycket tidigare numera har därför troligen sin grund i både ett varmare klimat, brist på föda under flygperioden och att mikroklimatförhållandena varierar mer i dagens moderna jordbrukslandskap än i äldre tiders mer varierade landskap.
Forskarna har undersökt tio humlearter i Skåne i studien och de arter som brukat flyga ut tidigast på säsongen har anpassat sig mest. De arter som ger sig ut lite senare tycks däremot inte ha ändrat sin flygsäsong.
Risken finns att det blir en dålig matchning mellan växternas och humlornas aktivitetsperioder. Det kan leda till att humlorna inte får tillräckligt med föda.
– Vi ser en tydlig risk att fler humlearter riskerar att utrotas lokalt, framför allt de arter som brukar ge sig ut senare på sommaren. Det kan även leda till en nedgång av antalet humlor totalt sett och det skulle få konsekvenser för pollineringen av grödor och ekosystemens funktion. Humlor är viktiga pollinatörer, särskilt på nordliga breddgrader som i Skandinavien, säger forskaren Anna S Persson.
Trädgårdshumlan ger sig ut senare. De riskerar att gå miste om föda när matchningen med växtsäsongen blir sämre. Bild: Maria Blasi Romero/Lunds universitet
Åtgärder som kan minska klimateffekterna
Studien belyser flera åtgärder som skulle kunna minska effekterna av klimatuppvärmningen för pollinatörerna och öka deras tillgång till blommande växter.
Några exempel är:
Bevarande av naturliga gräsmarker, såsom naturbetesmarker.
Sen slåtter vid vägkanter, efter blomningsperioden.
Blomsterremsor och häckar utformade på ett sätt som gynnar pollinatörer.
Ökad sådd av klöverrika vallodlingar som delvis tillåts gå i blom.
Studiens fynd är också intressanta i ett större perspektiv, menar forskarna.
– Klimatförändringar och förändrad markanvändning är två av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Olika arter reagerar olika på dessa förändringar, så det är viktigt att ta reda på hur och varför det är så. Det finns vinnare och det finns förlorare bland arterna, säger forskaren Romain Carrié.
Maria Blasi Romero, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, maria.blasi_romero@cec.lu.se
Anna S Persson, forskare, Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, anna.persson@cec.lu.se
Tidigare forskning om kriskommunikation har mestadels fokuserat på avsändarna, till exempel organisationer. Forskare har tittat på vilka som agerar talespersoner, vilka mål organisationen har med sin kommunikation och vilka strategier de väljer. Publiken har mestadels setts som passiva mottagare av information.
Men i takt med att allt mer kommunikation kring en kris sker i interaktion på sociala medier, och att självutnämnda experter oftare syns i flödena, måste perspektivet vidgas, menar medieforskaren Pavel Rodin vid Göteborgs universitet.
Tre grupper med olika motiv
I en kris kan allmänhetens inlägg i sociala medier både bidra till och motverka myndigheters och andra organisationers kommunikation. För att bättre hantera medieflödena är det viktigt att förstå vilka motiv de som skriver inläggen har.
I djupintervjuer med elva Facebook-användare, som alla deltagit i debatten om vaccination, har Pavel Rodin velat identifiera motiven.
Studien visar att användarna kan delas in i tre grupper:
1. I den första gruppen triggas personen som skriver av ett rent personligt intresse att dela innehåll på grund av sin yrkesroll eller livsstil.
2. I den andra gruppen handlar det om att personen vill dela det som uppfattas som ”korrekt” information, i motsats till myndigheternas information, eller bara ge utrymme för alternativa röster för mångfaldens skull.
3. För den tredje gruppen handlar det om att deltagarna vill övertyga andra om sin ståndpunkt. De riktar in sig på de användare som i inlägg visar att de är ambivalenta i frågan.
Så gjordes studien
Intervjuerna med Facebook-användarna gjordes under 2018, 2019 och 2020. Deltagarna rekryterades ur både öppna och slutna grupper där vaccination diskuterades. Av de elva intervjuade var nio kvinnor och två män. Sex personer var uttalat positivt inställda till vaccinering och fem uttalat negativa.
Inlägg kan motverka information
Sociala medier kan vara en hjälp för att sprida viktig information till många människor. Men inlägg kan också motverka den kommunikation myndigheten vill nå ut med.
– Utmaningen är att effektivt hantera både stöttande och kritiska inlägg från sociala medier-användare, säger Pavel Rodin.
Det är dessutom viktigt för allmänheten att förstå vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika användares inlägg.
– Detta för att bättre kunna navigera i den uppsjö av åsikter och information som uppstår på sociala medier under kriser.
Pavel Rodin, doktorand vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, pavel.rodin@jmg.gu.se
Danmark har ett försprång på 30 år när det gäller arbetet mot gängkriminalitet. Och deras kriminalitet ser annorlunda ut, något som svenska politiker bör ha i åtanke när de sneglar på danskt polisarbete. Det menar kriminologen David Sausdal.
– Att man i Danmark gjort många saker rätt när det gäller att få bukt med gängvåld är helt uppenbart, säger han.
David Sausdal lyfter till exempel fram skillnaden i antalet dödsskjutningar. I Sverige inträffade 63 bara under det senaste året. Det kan jämföras med 37 i Danmark de senaste fem åren.
– Men det finns en stor risk att svenska politiker tittar på fel saker. Särskilt som de olika delarna i de danska så kallade gängpaketen inte har utvärderats var för sig och därför blir svåra att använda som facit.
Vilka delar av de danska gängpaketen tror du inte är effektiva?
– Hårdare straff och visitationszoner. Tyvärr finns en tendens att forskningskritik mot hårdare tag såsom hårdare straff och visitationszoner tas emot som aningslös och romantisk vänsterpolitik. Men så är det inte. Det är en fråga om effektivitet och inte om ideologi. Forskning visar att just hårdare straff oftast inte är särskilt effektivt, och särskilt inte när det gäller den professionella brottsligheten.
Enligt David Sausdal räknar en person som en gång valt att bli yrkeskriminell ofta med att förr eller senare hamna i fängelse.
– Våldet är inte bara ett rationellt, ekonomiskt val men utan också en livsstil, och att sitta inne ger till och med status och prestige i vissa kretsar. Så verkar det definitivt vara inom den svenska gängkulturen.
Men han lyfter fram att det kan finnas andra anledningar att höja straffen i Sverige.
– Inte för att avskräcka de kriminella utanför för att värna om det allmänna rättsmedvetandet. Det är en debatt som inte har förts särskilt mycket. Är det exempelvis rimligt att en ung människa som mördat någon bara får sitta inne i fem år? I Danmark hade samma brott gett ungefär 15 år.
– Men som åtgärd för att ”knäcka gängen” är den både ineffektiv och dyr.
Men det måste väl också betyda något för brottsbekämpningen att de gängkriminella hålls borta från gatan?
– Så är det. Och det finns forskning som visar att det finns en viss, om än liten, nedkylande effekt på upptrappade konflikter om man låser in huvudaktörerna. Dock gäller fortfarande att man faktiskt griper de skyldiga. Och fortfarande är åtgärden inte bland de mer effektiva.
Du tror inte heller på visitationszoner?
– Nej. Ur en kriminologisk och bredare social synvinkel riskerar de göra mer skada än nytta eftersom exempelvis närpolisarbete är en grundsten i utsatta områden och i arbetet med att stoppa nyrekryteringen. Det är via bra kontakter som polisen gör ett gott förebyggande arbete och kan hitta de ungdomar som är på väg in i kriminaliteten, säger David Sausdal och fortsätter:
– Eftersom visitationszoner lätt glider över till etniskt profilerat polisarbete är risken stor att kontakter mellan polis och lokalbefolkning blir sämre; misstroende skapas och polisens utredningsarbete blir ännu svårare. Det finns forskning som visar att förtroendet till polisen har minskat bland etniska minoriteter i Danmark, även om det fortfarande är ganska högt.
Vilka åtgärder tror du på när det gäller svensk gängkriminalitet?
– Sveriges gängkriminalitet har fått gå alldeles för långt och kommer att bli svår att få bukt med. Det är som en snöbollseffekt där snöbollen blivit så stor att den tyvärr knappt går att stoppa, i alla fall inte kortsiktigt.
– Men fokus måste ligga på utredningsarbetet, inte bara när det gäller skjutningarna utan exempelvis även den ekonomiska brottsligheten som omger dem. I dag klaras endast 30 procent av de gängrelaterade brotten upp. Det är en mycket låg siffra om man jämför med Danmark och många andra länder där siffran som oftast är två-tre gånger högre.
Men även om läget i Sverige är extremt får man inte glömma att parallellt arbeta med de mer mjuka, sociala och preventiva insatserna, säger David Sausdal.
– Internationellt sett tror jag att man måste satsa mer på att stärka samarbetet inom exempelvis Europol. Man måste ge upp viss suveränitet när det gäller polissamarbete så att det överstatliga samarbetet kan utvecklas.
Vad är det som Danmark har gjort rätt när det gäller gängkriminaliteten?
– Man får inte glömma att Danmark har ett försprång på ungefär 30 år. Där började man med krafttag mot gängkriminalitet i samband med 90-talets stora mc-krig.
Det är också skillnad på gäng och gäng och det gör att jämförelserna ibland haltar.
– Är aktörerna stora, som i Danmarks fall, finns det möjlighet till medlingsprocesser. I Sverige handlar krigen inte bara om stora gängkonflikter utan alltmer om konflikter på individnivå, med en våldskultur som kräver att man reagerar på småkränkningar. Bara i Stockholmsområdet finns enligt polisen över 90 kriminella nätverk.
Danmark har också satsat mycket på välfärd och på att minska utanförskapet. Utvärderingar har visat att dessa satsningar har gjort skillnad.
– Enligt en nylig undersökning har brottsligheten minskat, tryggheten ökat och de som bor i utsatta områden är mer nöjda i dag än vad de var för fem år sedan. Under samma tid har ojämlikheten i Sverige ökat och skolan har blivit mer segregerad på ett sätt som den inte är i Danmark.
Forskar ni kriminologer om rätt saker?
– Jag tycker att man kan vara kritisk mot såväl politiker som mot forskningsråd och oss forskare för att inte mer ha studerat drivkrafterna hos gängen. Det behövs mer etnografisk forskning för att förstå gängens specifika subkultur. Exempelvis behöver vi bli bättre på att förstå hur olika subkulturers idéer om prestige och värde driver på och förvärrar våldet. Det behövs också forskning om bruket och effekten av sociala medier och så kallad ”gangsterrapp”.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
