Forskare från Högskolan i Skövde får 4 miljoner under tre år från Sida. Pengarna ska användas för att utveckla biologisk sanering av giftiga metaller. Projektet utförs i samarbete med bland annat ett indiskt partneruniversitet.

I Indien drabbar giftiga utsläpp i hög utsträckning kvinnor. Kvinnorna arbetar ofta i fabriker där de kommer i kontakt med gifterna. Dessutom bor de ofta tillsammans med sina familjer i fabrikernas absoluta närhet. Därmed utsätts de för gifter både på och utanför sitt arbete.

– Vi siktar mot att utveckla en kostnadseffektiv metod som kan behandla giftiga kemikalier från industrier. Lyckas vi kan det bidra till att minska förekomsten av till exempel vissa cancerformer i de förorenade områdena, förklarar Abul Mandal, professor i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövdes Forskningscentrum för Systembiologi.

Redan tidigare har Abul Mandal tillsammans med sina kollegor lyckats isolera 2 bakterielinjer som kan användas för att bryta ned kadmium i förorenat vatten. På partneruniversitet i Indien finns forskare som har ännu fler linjer som kan användas för biologisk sanering.

Forskarna i det nu aktuella projektet kommer att publicera sina resultat i det så kallade BiOS-systemet (Biological Open Source). Det innebär att deras upptäcker inte omfattas av patent eller andra restriktioner.

– Genom att använda BIOS-system blir resultaten både ekonomiskt och socialt lönsamma, säger, Abul Mandal.

Forskarna som ingår i projektet hoppas att den biologiska saneringen inte bara ska ge människor en bättre miljö. Det finns också en förhoppning om att en renare miljö ska bidra till tidigare utslagna djur- och växtarter ska återhämta sig och komma tillbaka.

För ytterligare information kontakta: Abul Mandal: 0500 – 44 86 08

I västländer bestäms välfärdsreformer vanligen på nationell nivå av regering och parlament, medan genomförandet decentraliseras till lokal nivå. Därmed avhänder sig staten möjlighet att direkt påverka de tjänster som medborgarna får. Statens främsta mekanism för att påverka blir under sådana förhållanden valet av styrningsstrategi och instrument för att täcka ”styrningsgapet” mellan den centrala och lokala nivån.

Wendy Maycraft Kall har jämfört psykiatrireformer i Sverige och England mellan 1990 och 2005. Hon undersöker hur man organiserat genomförandet av dessa reformer och ställer frågan vad som styr valet av en strategi och utesluter andra. Analysen visar att det, trots att reformernas mål och innehåll hade betydande likheter, fanns olikheter när det gällde valet av styrningsstrategier. Storbritannien valde hårda styrningsstrategier medan Sverige valde mjuka. Hon undersökte tre områdens inflytande över valet av strategi:

– Betydelsen av administrativa traditioner, där historiska, institutionella och konstitutionella arv leder till en spårbundenhet.
– Betydelsen av professioner. Dessa kan ha en stark inverkan på välfärdsreformer eftersom staten överlåter reformen till professioner som är autonoma i förhållande till styrningen.
– Betydelsen av vårdideologi och hur stater använder sig av ”kausala berättelser” i syfte att legitimera en viss typ av politiskt agerande.

Wendy Maycraft Kall visar att administrativa traditioner har haft en viktig inverkan på valet av styrningsstrategi för de två psykiatrireformerna. Däremot, och i motsats till tidigare förvaltningsforskning, kunde administrativa och institutionella modeller inte förklara alla skillnader i styrningsstrategier. I synnerhet påverkar statens underliggande vårdideologier val av styrningsinstrument.

Professionernas betydelse var mer svårtolkat och blandad. En möjlig orsak kan vara låg status hos kommunala socialarbetare, vilket begränsar möjligheterna till professionell påverkan. En annan att analysmetoden behöver utvecklas teoretiskt.

Avhandlingen försvaras vid Uppsala universitet den 28 januari.

För mer information, kontakta Wendy Maycraft Kall, mobil: 073-504 90 24, wendy.maycraft_kall@statsvet.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Sverige vill öka företagandet. För att kunna göra det måste det sätt på vilket distribution av varor sker idag öppnas upp. Fler företag måste kunna komma in på den svenska marknaden, och svenska företag måste kunna köpa billigare kvalitetsvaror från andra länder. Det säger Anne Håkansson, docent i data- och systemvetenskap och universitetslektor vid Skolan för informations- och kommunikationsteknik på KTH.

Det handlar alltså om att röra om rejält i distributörsgrytan. Att se till att företag blir mer konkurrenskraftiga, att svenska så väl som utländska företag får ut sin varor på den internationella marknaden. Det som idag sätter käppar i hjulet för detta är den tid det tar att söka upp nya varor. Och så den stora språkbarriären, då många webbplatser och e-handelsplatser bara finns på respektive företags hemlands eget språk. Det gäller företag i många olika länder, som Kina, Sydkorea, Spanien och Frankrike.

För att råda bot på detta har Anne Håkansson tillsammans med några andra KTH-forskare arbetat med e-handelsagenter på internet som ska kunna förhandla pris på vilket språk som helst. Men också ta hänsyn till leveranstider, styckeantal och kvalitet. Anne Håkansson kallar dem förhandlingsagenter, ”Negotiation agents”.

– Det handlar om att företag ska kunna hitta rätt produkt, rätt antal till bästa kvalitet och pris i rätt tid. Tanken är att e-handelsagenterna ska kunna förhandla på vilket språk som helst på nätet, säger Anne Håkansson.

Hon tillägger att det är mycket tidskrävande att hitta information om produkter. Och vinsten med förhandlande e-handelsagenter blir tydlig.
– Det lilla företaget i till exempel Korea får helt plötsligt möjligt att sälja till Sverige och svenska företag. Det lilla så väl som stora svenska företaget har lika plötsligt mycket större möjlighet att köpa billigare kvalitetsprylar, från en rad olika nya leverantörer världen över, säger Anne Håkansson.

Hon upplyser om ett annat vanligt problem idag. Många företag använder affärssystemet SAP som är ett statiskt system när det kommer till hanteringen av distributörer.

– När de anställda väl lagt in distributörerna i SAP så söker de sällan efter nya leverantörer, säger Anne Håkansson.

Vilket inte gör saken bättre när det gäller många företags invanda distributionsmönster med redan etablerade leverantörer.

Hittills har hon och KTH-kollegorna forskat runt e-handelsagenterna i närmare 4 år. Bland annat har de kartlagt vilka ontologier, det vill säga begreppsvärldar som föremål, namn, processer och begrepp, som finns företag emellan. Här finns det en stor brist upplyser Anne Håkansson. Forskarna har också skissat på ett system, och det finns en arkitektur för detta även om inget är byggt ännu.

– Nu ska vi bygga prototyper för att se hur e-handelsagenterna fungerar i verkligheten.
E-handelsagenterna är både ett nationellt och internationellt samarbete med Jönköping International Business School, Franklin University i Ohio, USA och Yeungnam University i Gyeongsan, Sydkorea. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT, har bidragit till forskningen med resemedel.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anne Håkansson på 08 – 790 40 41 / 070 – 65 234 66 eller annehak@kth.se.

För lite mer än 10 år sedan upptäckte Wolfgang Schröders forskningsgrupp ett extra litet protein, som ingen hade lyckats identifiera tidigare. De hittade proteinet i ett stort komplex av flera olika proteiner, som finns hos växter och alger. Komplexet kallas fotosystem 2 och här spjälkas vatten till syre, protoner och elektroner med hjälp av solens ljus.

Forskargruppen gav proteinet namnet PsbW efter upptäckarens förnamn. Under flera år har de försökt ta reda på vad PsbW har för funktion. Genom att slå ut genen för proteinet har de nu äntligen fått svar på sin fråga. Proteinet är viktigt för att hålla ihop proteinkomplexen så att de bildar stora ordnade funktionella enheter, som maximeras deras förmåga att fånga ljuset.
– På detta sätt hjälper proteinet växten att fånga ljus och överföra elektroner på ett effektivt sätt. Det är en förutsättning för att växten ska kunna producera syrgas, berättar Wolfgang Schröder.  
Utan PsbW klumpar fotosystem 2-komplexen slumpmässigt ihop sig och fotosyntesen blir då inte lika effektiv. Dessutom får växterna svårt att anpassa fotosyntesen till variationer i omgivningen, till exempel förändrade ljusförhållanden.

Resultaten är i första hand av grundforskningsintresse. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att veta hur naturen ordnar sina fotosyntetiska ljuskomplex för att kunna efterlikna dessa när man konstruerar solceller eller solpaneler med hjälp av artificiell fotosyntes.

Resultaten presenteras inom kort i The Plant Journal, en välrenommerad tidskrift för växtforskning. Studien är genomförd i samarbete med andra europeiska forskare och har bland annat finansierats med hjälp av anslag från Vetenskapsrådet och EU.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Wolfgang Schröder, professor i biokemi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 69 74
E-post: wolfgang.schroder@chem.umu.se

Statens folkhälsoinstitut genomför en flerårig befolkningsstudie om spel om pengar och hälsa. I slutet av 2009 presenterades de första resultaten ur studien och nu släpps rapporten ”Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009” som ger en mer fullständig bild av spelande och spelproblem. Studien visar bland annat att två procent av Sveriges befolkning har spelproblem, vilket är samma nivå som 1998, och ytterligare fem procent ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem.

– Statens folkhälsoinstitut ser överdrivet spel om pengar bland unga män och äldre kvinnor som en stor utmaning för folkhälsan, säger Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut

– Generellt sett är andelen problemspelare större bland män, men i åldrarna 65-84 år är andelen större bland kvinnor än bland män. Dessutom minskar andelen med spelproblem med stigande ålder för män, medan den ökar med stigande ålder för kvinnor, säger Ulla Romild, utredare och ansvarig för analysarbetet i studien.

Det senaste decenniet har andelen personer som spelar om pengar minskat från 88 procent till 70 procent. Däremot har utgifterna för spel om pengar inte minskat i befolkningen vilket betyder att färre spelar för större summor.

Det går inte att skilja ut en enskild spelform som orsak till spelproblem, då många spelar på flera olika spel om pengar. Däremot finns ett samband mellan spelproblem och hur ofta man spelar, vilket kan ses för de som spelar poker, på spelautomater eller kasinospel. Sambandet finns också för bingo, sportspel och för de som spelar i direktsända tv-tävlingar.

Resultaten visar att i grupper med medellång utbildning eller medelinkomst förekommer det mer spel om pengar, men problem med spelandet är vanligare i grupper med kort utbildning respektive låg inkomst. Det är också sex gånger vanligare med dålig psykisk hälsa bland problemspelare jämfört med övriga befolkningen.

Sett till åldersgrupper har den yngre delen av befolkningen höga andelar problemspelare. Bland 16-17 åringar är andelen problemspelare nästan dubbelt så hög som i övriga befolkningen, trots att nästan hela spelmarknaden har en åldersgräns på 18 år för spel om pengar. Bland män i åldrarna 18-24 år är nästan var tionde problemspelare, en andel som fördubblats det senaste decenniet.
För mer information:
Hela rapporten ” Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009” finns tillgänglig på www.fhi.se
Mer information om befolkningsstudien finns på www.fhi.se/swelogs [Ref 1]

SWELOGS, Swedish Longitudinal Gambling Study, är ett långsiktigt forskningsprogram om spel om pengar och konsekvenser för hälsan i Sverige som leds och finansieras av Statens folkhälsoinstitut. Rapporten ”Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009” bygger på intervjuer med drygt 8 000 personer i åldrarna 16-84 år.

Kontaktinformation
För ytterligare information:
Ulla Romild, utredare, 063-19 97 35, e-post: ulla.romild@fhi.se
Katarina Paulsson, utredare, 063- 19 96 22, e-post: katarina.paulsson@fhi.se

Anders Bartoneks avhandling behandlar filosofen Theodor W. Adornos (1903-1969) sena filosofi, och fokuserar särskilt på begreppet identitet, som utgör den huvudsakliga problematik som Adorno försöker ta itu med i sin negativa dialektik. Genom att tolka Adornos teori om identitet och icke-identitet vill Anders Bartonek visa vilka verktyg till samhällsförändring denna teori innehåller.

Identitet ett problematiskt anspråk
Filosofins och vetenskapens försök att skapa identitet innebär att den med sina system och teorier försöker motsvara och stämma överens med verkligheten – skapa identitet. Men Adorno menade att det är en myt att de filosofiska eller vetenskapliga systemen fullt ut kan motsvara verkligheten. 

Problemet med identiteten är att systemen inte bara försöker motsvara verkligheten, utan Adorno menar att tänkande, filosofi och vetenskap drivs av kontroll- och behärskningsmotiv. Genom att klassificera, kategorisera, obducera och namnge har människan försökt att kontrollera och behärska naturen för dämpa sin rädsla inför den. Därigenom riskerar man att förlora det man vill försöka fånga – tingens sanna natur.

– Adorno skriver att vetenskapen härigenom har samma relation till naturen som diktatorn till sina undersåtar: han känner dem i den mån han kan manipulera dem, säger Anders Bartonek.

Icke-identiteten ger en öppning
Det finns alltså alltid något icke-identiskt i verkligheten som inte går att rätta in i systemen eller förklara till fullo, menade Adorno. Eftersom det finns något icke-identiskt som egentligen inte låter sig inrättas i systemen, finns det dessutom enligt Anders Bartonek en öppning som kan möjliggöra förändring, en möjlighet att tänka sig ”ut ur” det rådande samhället och dess tankemönster.

Därmed blir det icke-identiska själva luckan i systemen, det blir den ”ort” vid vilken systemen inte kan sluta sig, utan öppnas upp och kritiseras. Och det är vid denna icke-identiska ort som de utopiska motiven i Adornos filosofi blir förklarbara. Det icke-identiska möjliggör alltså tänkandet av ett annat samhälle, men är samtidigt också platsen för möjligheten till dess förverkligande.

– Jag kallar min avhandling ”Filosofi i konjunktiv” för att jag binder ihop hela det utopiska spektrumet genom att formulera Adornos utopiska tänkande som ett konjunktiviskt tänkande, säger Anders Bartonek.

Theodor W. Adorno
Adorno räknas till grundarna av den så kallade Frankfurtskolan eller till den Kritiska teorin. Frankfurtskolan har sin bas i institutet för socialforskning i Frankfurt, som grundades 1924 för att möjliggöra en plattform för interdisciplinär samhällsteori, vilken ville rikta en kritisk blick på samhällets helhet.

Anders Bartonek är doktorand i filosofi, Institutionen för kultur och kommunikation vid Södertörns högskola.

Avhandling: Philosophie im Konjunktiv. Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos

eng: Subjunctive Philosophy. Nonidentity as the Place for the Possibility of the Utopian in the Negative Dialectics of Theodor W. Adorno)

Opponent: Professor Christoph Menke, Goethe-University, Frankfurt am Main, Germany

Disputationen sker den 21 januari kl. 10.00 i rum MA 624, Södertörns högskola.
Kontakt

Eleonor Björkman, informatör vid Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32

Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.

Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.

Traditionellt har forskare beskrivit missionen i Peru som en angelägenhet mellan missionärer och ursprungsbefolkning. Prästerna på fältet har framstått som i princip ensamt ansvariga för missionens problem, medan inkarikets befolkning beskrivits som passiva objekt för den spanska statens omsorg och mission. I princip har den kyrkliga ledningens roll inte varit föremål för granskning.

– Enligt min uppfattning var kyrkan dock en aktör som var helt avgörande för missionens resultat, säger avhandlingens författare Bertil K. Lundberg.

Det är lätt att få uppfattningen att kyrkan var ett med sina företrädare ute i det aktiva arbetet med missionen. Att kristna de ursprungliga invånarna i Peru var kyrkans projekt och kyrkan beslutade strategier, kontrollerade ekonomiska och personliga resurser och bestämde i och med det missionens utveckling.

Missionärernas uppdrag formulerades och styrdes dessutom av kyrkans ledning. Men när det gällde vem eller vilka som bar ansvaret för missionens dåliga resultat, kritiserade den kyrkliga ledningen sina egna missionärer. Ledningen tog tydligt avstånd för deras sätt att sköta sitt uppdrag och tog inte själv någon del i ansvaret.

– I de kyrkliga mötesprotokoll jag studerat lyser varje form av intern kritik med sin frånvaro. De problem som uppstod skapades av prästerna på fältet och i någon mån av ursprungsbefolkningens religiösa ledare. Kanske kan jag ha viss förståelse för att sådan kritik uteblev. Räfst och rättarting inom den egna domänen är inte rutin i någon organisation, säger Bertil K. Lundberg.

Däremot är det svårare att förstå senare forsknings ointresse eller motvilja att rikta uppmärksamhet mot den kyrkliga ledningen och dess roll och ansvar för missionen. I stället har forskare glorifierat kyrkligare ledare och lyft upp dem ovanför den kritik som drabbat övriga aktörer.

– Missionen i Peru var ett projekt av en omfattning som den västerländska kyrkan dittills inte konfronterats med, och de lyckades heller inte nå de mål de satt upp. Det blev inte några rättrogna katoliker av den andinska ursprungsbefolkningen. Att i granskningen av missionen inte utgå från ett konstaterande av att missionen i allt väsentligt misslyckades tycker jag är fel. Det är den som är själva fundamentet för den analys som skall göras. Först därefter bör vi försöka förstå de roller som olika aktörer spelade och då inte minst kyrkan som institution och dess mäktiga ledning, säger Bertil K. Lundberg.

Kontaktinformation
Mer information:
Bertil K. Lundberg, telefon: 0705-63 56 00, e-post: bertil.lundberg@history.gu.se

Avhandlingens titel: ”Jesus är för spanjorerna”. Studier av den katolska missionens misslyckande i det tidigkoloniala Peru
Avhandlingen är försvarad.
Den finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/23840

De numera tobaksfria rökarnas två huvudförklaringar till att de har lyckats är det egna önskemålet om livsstilsförändringar kombinerat med stöd från nära anhöriga när det gäller att sluta röka. Den egna motivationen anges som avgörande för resultatet. Däremot verkar inte snuset ha varit en framgångsväg.

Lundqvist har intervjuat både rökare och personer som slutat röka om möjliga strategier för att lyckas bli tobaksfri. Därefter har han testat dessa förklaringar via en enkät till fler än 3 500 deltagare i Västerbottens Hälsoundersökningar som vid hälsoundersökningstillfället antingen uppgav sig vara eller tidigare ha varit tobaksanvändare. Dessutom ingår data från 99 381 deltagare i Västerbottens Hälsoundersökningar för att teckna hela bilden av tobaksanvändningen i Västerbotten 1990-2007 samt specifika uppgifter om hur tobaksvanorna förändrades bland 16 484 västerbottningar under en 10-årsperiod.

Den totalbild av tobaksvanorna i Västerbottens län som avhandlingen ger är att rökningen minskar samtidigt som snusandet ökar för både män och kvinnor. Det finns dock stora skillnader mellan olika sociala grupper. Andelen rökare, både bland kvinnor och män, är betydligt högre bland korttidsutbildade än bland högutbildade. ”Blandbruk” av snus och rökning ökar hos korttidsutbildade, både män och kvinnor –ett mönster som hittills inte tillräckligt uppmärksammats i tobaksforskningen. En möjlig förklaring till det ökande blandbruket är att ett betydande antal rökare prövar snuset som en väg från rökningen men i stället hamnar i ett nytt beroende.

I två delstudier uttrycker många rökare tvivel på hälso- och sjukvårdens förmåga att hjälpa nikotinberoende. Lundqvist ser detta som en utmaning för vården att utveckla nya strategier i sitt antitobaksarbete. Samtidigt som allt färre röker verkar beroendet hos de kvarvarande rökarna vara svårt att bryta. Många riskerar återfall om stödinsatserna är alltför kortsiktiga. Enligt avhandlingen kan en framkomlig väg vara att likställa rökning med kroniska sjukdomstillstånd som högt blodtryck eller diabetes så att hälso- och sjukvårdens åtgärder och arbetsformer utformas som långsiktiga åtaganden från både patienternas och vårdens sida.

Gunnar Lundqvist har under lång tid arbetat som allmänläkare i Umeå och är numera kliniskt verksam vid Alkohol- och drogmottagningen i Umeå samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa.

Han kan nås på
tel. 070-583 90 56
eller 070-329 11 84,
e-post gunnar.lundqvist@epiph.umu.se

porträttbild
Fredagen den 21 januari försvarar Gunnar Lundqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tobaksvanor i medelåldern. Riskfaktormönster, rökstoppsattityder och erfarenheter av att sluta röka (Tobacco habits in middle age. Risk factor pattern, stop smoking attitudes and experiences of quitting smoking).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin.
Fakultetsopponent är professor Kurt Svärdsudd, Uppsala universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38402  

– Det är viktigt för samhällsekonomiska beslut. För att kunna prioritera effektiva åtgärder till skydd mot olyckor och sjukdom, säger Björn Sund, som har skrivit en doktorsavhandling i ekonomi vid Örebro universitet.

En grundregel är att man försöker genomföra projekt där fördelarna – antalet räddade liv – överskrider kostnaden. I projektet i Stockholms län, som Björn Sund har gjort en ekonomisk utvärdering av, har brandkåren utrustats med defibrillatorer för att kunna rädda personer som råkat ut för hjärtstopp. Tidigare fanns det bara defibrillatorer i ambulanser.

– När vi jämförde antalet räddade liv med kostnaden för utrustning, utbildning, vårdkostnader, uttryckningar, administration och larmcentralen kom vi fram till att varje investerad krona gav 36 gånger pengarna tillbaka. Projektet hade alltså stora positiva samhällsekonomiska effekter.

För att kunna utvärdera olika projekt måste forskarna ha ett värde på ett statistiskt liv att lägga in i kalkylen. I det här fallet för gruppen patienter med hjärtstopp.

– Det handlar om att ta reda på vilken kostnad allmänheten tycker är rimlig. Jag har genom en intervjustudie undersökt hur hög skattehöjning människor kan tänka sig att betala för att kunna rädda fler liv vid hjärtstopp.

Björn Sunds resultat visar att statistiskt värderas hjärtstoppspatienter och personer som förolyckas i trafiken lika högt.

– Det är oväntat eftersom hjärtstoppspatienter är betydligt äldre än de som råkar ut för trafikolyckor, säger Björn Sund. Det är viktig information eftersom det påverkar insatser som gäller den här gruppen.

– Förr räknade man på produktionsbortfall, konsumtion och arbete för att komma fram till värdet av ett statistiskt liv men man märkte att det inte stämde med verkligheten. Enligt det gamla sättet skulle hjärtstoppspatienterna, som ofta är äldre inte få samma statistiskt höga värde, som min forskning visar att de har när man tar hänsyn till andra värden som människor tycker är viktiga.

– Man kan undra hur vi kan låta människor dö när vi vet att mer resurser skulle rädda liv? Anledningen är att vi har knappa ekonomiska resurser och dessutom har vi andra prioriteringar i livet än en hög säkerhet, som till exempel mat, nöjen, resor och kläder. Individer är villiga att leva med ett visst mått av risk i sina liv för att ha råd med andra saker.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Björn Sund: 070-536 7076