Varje år drabbas cirka 6 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp, men bara en tiondel överlever.
En tidig strömstöt med en hjärtstartare kan öka chansen att överleva dramatiskt. Idag finns tiotusentals hjärtstartare utplacerade i samhället, men de finns sällan tillgängliga i människors hem där de flesta hjärtstopp inträffar.
Drönarleveranser har testats
För att förkorta tiden till defibrillering med en hjärtstartare har Karolinska institutet, Västra Götalandsregionen, SOS Alarm och drönaroperatören Everdrone testat möjligheten att skicka ut en drönare med hjärtstartare samtidigt som en ambulans larmas till platsen.
Projektet täckte ett område med cirka 200 000 människor i Västsverige. En första studie, som genomfördes sommaren 2020 i Göteborg och Kungälv, visade att drönarleveranser var genomförbara och säkra.
Nu har en större studie gjorts för att utvärdera möjligheten att skicka ut drönare vid misstänkt hjärtstopp.
– Denna mer omfattande studie visar nu i ett större material att metodiken fungerar under hela året, sommar som vinter, i dagsljus och i mörker. Drönare kan larmas ut, anlända, leverera hjärtstartare och dessutom hinner människor på plats använda hjärtstartaren innan ambulansen kommit fram, säger forskaren Sofia Schierbeck vid Karolinska institutet.
En hjärtstartare har levererats till ett hem. Bild: Everdrone
Larmcentralen gav instruktioner
I studien levererade drönare en hjärtstartare i 55 fall av misstänkt hjärtstopp.
I 37 fall hann leveransen före ambulansen. Försprånget var ungefär tre minuter. I sex fall, där det rörde sig om verkliga hjärtstopp, lyckade personen som slog larm använda hjärtstartaren.
– Vår studie visar nu en gång för alla att det är möjligt att leverera hjärtstartare med drönare och att detta kan göras med flera minuters försprång före ambulansens ankomst i samband med akuta hjärtstopp. Denna tidsbesparing medförde att sjukvårdens larmcentral kunde instruera den som larmat 112 att hämta och använda hjärtstartaren i ett flertal fall innan ambulansen kommit fram, säger Andreas Claesson, docent vid Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet.
Andreas Claesson, docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska institutet, andreas.claesson@ki.se
Sofia Schierbeck, doktorand, institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, sofia.schierbeck@ki.se
Postcovid kan uppstå efter den akuta fasen av en covid-19-infektion och hålla i sig under lång tid. Tillståndet kan medföra trötthet, apati och svårigheter med minne och koncentration.
Nu visar en studie vid Göteborgs universitet att personer som vaccinerat sig mot covid-19 löper avsevärt lägre risk att drabbas av postcovid.
I studien ingår alla registrerade fall av vuxna som fick covid-19 för första gången under perioden 27 december 2020 till 9 februari 2022 i de två största regionerna i Sverige, Stockholm och Västra Götaland.
Tydlig riskminskning efter vaccination
Totalt ingick över en halv miljon personer som följts upp med hjälp av registerdata.
Drygt hälften hade tagit en eller flera vaccindoser innan de fick covid. Övriga var ovaccinerade när de fick sin första infektion. När forskarna undersökte postcovid i de två grupperna sågs tydliga skillnader.
I gruppen vaccinerade fick 0,4 procent en postcovid-diagnos under uppföljningstiden, till och med november 2022. Bland de ovaccinerade var motsvarande andel 1,4 procent.
Vaccination kunde kopplas till 58 procent minskad risk för postcovid jämfört med ovaccinerade.
Skyddet ökar med fler doser
Kopplingen mellan vaccination och postcovid visade sig också vara dosberoende. Ju fler doser desto lägre risk, visar studien.
Skyddet mot postcovid var något starkare hos 55-64-åringar än i andra åldersgrupper. Män hade också ett lite bättre skydd jämfört med kvinnor. Skyddet var också bättre om tiden mellan senaste vaccination och infektion var relativt kort.
– Resultaten ger stöd för ett starkt samband mellan vaccination mot covid-19 före förstagångsinfektion och minskad risk att diagnostiseras med postcovid, där fler doser ger bättre skydd, säger Maria Bygdell som är forskare i invärtesmedicin vid Göteborgs universitet.
Viktigt att följa rekommendationer
Forskarna bakom studien betonar vikten av en hög vaccinationsgrad och att rekommendationerna följs. Postcovid innebär ofta långvariga symtom.
– Även om studien inte har information om patienternas symtombild så har de uppenbart haft sådana besvär att de i kontakterna med hälsovårdspersonal bedömts ha denna diagnos. Fortsatta studier bör utvärdera om ytterligare vaccinationer ger motsvarande ökande skydd över tid mot postcovid som komplikation av covidinfektion, säger forskaren Fredrik Nyberg vid Göteborgs universitet.
Mer om studien och resultaten
51 procent av personerna i studien hade tagit en eller flera vaccindoser innan de fick covid-19. 49 procent var ovaccinerade före sin första covidinfektion.
Med en vaccindos i kroppen var risken för postcovid 21 procent lägre jämfört med ovaccinerade. Vid två doser var riskminskningen 59 procent och vid tre doser 73 procent.
Det fanns inga påtagliga skillnader mellan olika vacciner mot covid-19.
Vaccination kunde kopplas till 58 procent minskad risk för postcovid. Forskarna har justerat för ålder, kön, socioekonomi, aktuell virusvariant, annan sjuklighet (diabetes, hjärtkärlsjukdom, sjukdomar i andningsorgan och psykiatrisk sjukdom) och antalet vårdkontakter under 2019.
Maria Bygdell, forskare inom invärtesmedicin och klinisk nutrition, Göteborgs universitet, maria.bygdell@gu.se
Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet, fredrik.nyberg.2@gu.se
Forskare vid Lunds universitet har i en studie undersökt 49 floddeltan världen över. De konstaterar att de står inför hot som kan omkullkasta livet för miljontals människor i framtiden.
Om deltan kollapsar kan det få enorma konsekvenser för en hållbar global utveckling. I värsta fall kan dessa flodområden gå förlorade till havet. Andra konsekvenser är översvämningar och ökade salthalter i vattnet. Det kan i sin tur påverka jordbruket och leda till förlust av ekosystem.
Studien visar att många risker inte främst är kopplade till klimatförändringar.
– Klimatförändringar är en global utmaning men andra viktiga riskfaktorer är lokala problem, till exempel befolkningstäthet och ineffektivt styre. Riskerna för deltan kommer bara att öka med tiden, så det är nu vi måste agera, säger hållbarhetsforskaren Murray Scown vid Lunds universitet.
De 49 områdena har analyserats mot bakgrund av olika scenarier, som FN:s klimatpanel IPCC pekat ut, för framtida global utveckling. I studien identifieras möjliga risker som kan inträffa inom 80 år.
Nildeltat i Egypten.
Asiatiska megadeltan riskerar kollaps
Forskarnas analyser visar att vissa risker är mer kritiska än andra.
I Mekongdeltat i Vietnam är den största riskfaktorn att markytan sänks. Extrema havsnivåer är bland de mest oroväckande riskerna för deltan i Kina, på den koreanska halvön, i Mexiko samt i Nederländerna.
I deltan i Egypten, Niger och Bangladesh är det största hotet i stället den ökande befolkningstätheten. För andra deltan påverkar ländernas ekonomi och ineffektiv styrning mest, till exempel deltan som ligger i Myanmar, Angola och i Demokratiska republiken Kongo.
– Sammantaget är det de asiatiska megadeltana som löper störst risk för kollaps, med konsekvenser för miljontals människor och för miljön. De är under press från befolkningstillväxt, intensivt jordbruk, havsnivåhöjning och bristande beredskap, säger Murray Scown.
Åtgärder kan bromsa utvecklingen
Forskarna bakom studien framhåller att olika klimatanpassningar kommer att behövas för att minska riskerna. Här ingår till exempel infrastruktur som havsvallar för att förhindra översvämningar. En åtgärd, som har använts i Rhendeltat, är att konstruera speciella landytor som kan svämma över för att ge plats åt floden.
Andra åtgärder fokuserar på att höja landnivån genom att använda flodsediment för att bygga upp deltan.
– I stället för att luta sig tillbaka måste regeringar tänka långsiktigt och lägga upp planer för att minska eller mildra risker. I Mekongdeltat, till exempel, gör den vietnamesiska regeringen stora ansträngningar för att begränsa framtida grundvattenutvinning i deltat för att minska sänkning av markytan och försaltning, säger Murray Scown.
Mer om risker och forskarnas analyser
Mer än en halv miljard människor lever och livnär sig idag vid olika floddeltan.
Forskarnas analyser utgår från 13 etablerade faktorer som påverkar risker i deltan. Forskarna har vägt samman olika vetenskapliga modeller för att identifiera vilka av dessa risker som utgör störst hot.
Exempel på riskfaktorer är ökande befolkningstäthet, urbanisering, jordbruk, förändringar i volymen av vatten som strömmar genom floddeltat, havsnivåhöjningar, att markytan sänks, förändringar i BNP, ineffektiv styrning och bristande anpassningsförmåga.
Murray Scown, biträdande universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, murray.scown@LUCSUS.lu.se
Rapporten rör klimatförändringarna i relation till människors hälsa och slutsatserna är alarmerande. Det säger professor Jan Semenza vid Umeå universitet, en av forskarna som har arbetat med rapporten.
– Med 1 337 ton koldioxid som fortfarande släpps ut varje sekund minskas inte utsläppen i närheten av vad som behövs för att hålla klimatfarorna på de nivåer som våra hälsosystem kan klara av.
Många fortsätter investera i olja
Redan vid en global uppvärmning på 1,14 grader ökar de mänskliga förlusterna snabbt, konstateras i rapporten, som kommer från Lancet Countdown on Health and Climate Change.
Regeringar, företag och banker fortsätter att investera i olja. Detta samtidigt som världen sannolikt, enligt nya prognoser, kommer att uppleva en trefaldig ökning av värmerelaterade dödsfall vid mitten av seklet.
Brist på klimatåtgärder kostar liv och försörjning redan i dag, konstaterar rapportförfattarna vidare. Under 2022 exponerades individer i genomsnitt för 86 dagar med hälsovådligt höga temperaturer, som ett exempel.
Brådskande hälsoinsatser
Det som behövs, enligt rapporten, är brådskande klimatåtgärder för att ställa om den globala ekonomin till att bli koldioxidneutral. Insatser krävs också för att förbättra hälsan hos världens befolkningar genom sådant som förbättrad energitillgång och säkerhet, renare luft, säkrare dricksvatten och mer beboeliga städer.
Rapporten pekar på hälsofördelar som en övergång till en koldioxidfri framtid kan ge. Förbättringar av luftkvaliteten kan exempelvis förhindra många av de 1,9 miljoner dödsfall som årligen orsakas av exponering för bränslebaserade luftföroreningar utomhus – och miljontals fler från luftföroreningar inomhus.
Många äter för mycket socker och forskning pekar nu på att överkonsumtion av sötsaker ändrar vår smak och uppfattning av mat.
I en ny studie kan forskare visa att intag av fett och socker styr varandra. Forskningen har gjorts på bananflugor, men enligt forskarna finns liknande mekanismer troligen även hos människor.
Ett hormon frisätts
Forskargruppen har tidigare sett att bara ett par procents ökning av socker i kosten får tarmen hos bananflugor att frisätta ett hormon som heter hedgehog. Hormonet får smakcellerna att minska sitt svar på socker. Det innebär att mat och dryck smakar mindre sött. Flugorna väljer då bort söt kost.
I den senaste studien fann forskarna att hedgehog-hormonet även ökar suget efter fett.
– För mycket socker leder till minskat sötsug och ökat fettintag, och tvärtom. På så vis säkerställs att flugan får i sig tillräckligt med socker och fett som näringsämnen, säger Mattias Alenius som är professor i molekylär biologi vid Umeå universitet.
För mycket fett ökar sötsuget
Jakten på vad som styr signalen att vilja äta mer fett ledde forskarna till ett annat hormon, nämligen leptin, eller Upd2 som det heter hos flugor. Hormonet reglerar fett hos både flugor och möss.
När mängden fettväv ökar i flugan frisätts Upd2 som trycker ner smakuppfattningen av fett. Då ökar i stället sötsuget.
– Det handlar om en dragkamp mellan socker och fett – inte om att begränsa det totala antalet kalorier, som vi nog helst skulle vilja. Förmodligen har människor liknande kompensationsmekanismer som flugor har vilket gör att vi helst av allt vill ha lika mycket fett som socker. En amerikansk cheesecake brukar man säga är det som bäst driver vårt ätbegär, säger Mattias Alenius och fortsätter:
– Vi människor kan faktiskt uppfatta fett som en smak. Det återstår att se om de här forskningsresultaten gäller även för oss och ligger bakom att vissa har svårt att minska sitt matintag.
Mattias Alenius, professor vid institutionen för molekylär biologi, Umeå universitet, mattias.alenius@umu.se
Frida Åström vid Jönköping University har i en avhandling undersökt hur förskoleverksamhet bedrivs i Sverige, Portugal och USA. Resultatet tyder på skillnader både mellan och inom länderna.
– Avhandlingen visar att förskolepraktiker varierar ganska stort mellan förskolor i de tre deltagande länderna, framför allt mellan svenska förskolor som följer den socialpedagogiska traditionen, och amerikanska och portugisiska förskolor som följer den tidiga utbildningstraditionen, säger Frida Åström, doktorand på högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University.
Mer fokus på lek i Sverige
Hennes studier visar att fri lek är framträdande i svenska förskolor, medan lärarledda helgrupper dominerar i Portugal och USA. Svenska förskolebarn engagerar sig även i utomhusaktiviteter och samspel i små grupper. I de andra länderna är samspelet mellan barnen mindre och mer fokus ligger på lärarledd undervisning.
Skillnader syns också i ämnesinriktning. Portugisiska och amerikanska barn ägnar sig mer åt läs- och skrivkunnighet, men också mer matematik jämfört med svenska barn.
Konstruktionslek, där barn leker och bygger med olika material, skapande verksamhet, musik och enklare lek är vanligare i svenska förskolor. Här finns också en större variation i förskolepersonalens arbetsuppgifter.
– Skillnader i förskolepraktiker mellan länder synliggör olika värderingsgrunder och mål med förskola i olika länder, och har betydelse för hur vi ser på kvalitet. I svensk förskola behöver vi troligen fokusera mer på samspel mellan barnen och barngruppens påverkan samt på förskolepersonalens skicklighet att hantera barngruppen, och inte enbart deras undervisningsinsatser, säger Frida Åström.
Olika pedagogiska traditioner
Den ”tidiga utbildningstraditionen” innebär fokus på strukturerad undervisning och tidig formell utbildning för unga barn med ett tydligt skolförberedande syfte. Det innebär vanligtvis att förskollärare eller pedagoger tar en mer aktiv roll i att styra lärandet och har formella undervisningsaktiviteter, ofta i helgrupp.
I den ”socialpedagogiska traditionen” ligger fokus på barnets sociala samspel, helhetssyn på utveckling, demokratiska värden och lärande genom lek. I en socialpedagogisk förskola betonas ofta barnens eget intresse, samarbete, och utforskning framför formell undervisning. Förskolepersonal har ofta både en pedagogisk och omvårdande roll som kännetecknas av lyhördhet för barnens intressen och behov.
Riskfaktorer för låg delaktighet
Avhandlingen har även tittat på svenska förskolebarns delaktighet, det vill säga både deras närvaro och engagemang i förskolan.
Här visar studierna att barn som hade ett annat modersmål än svenska tenderade att uppvisa låg delaktighet i fri lek. Detta märktes även bland barn som gick på samma avdelning där flera barn hade ett annat modersmål.
Barn med funktionsnedsättningar, eller i behov av särskilt stöd, visade däremot inte någon lägre delaktighet.
– De barn som uppvisade lägst delaktighet i studien verkade osynliga för förskolepersonalen. Förutom fler barn med annat modersmål än svenska fann vi få kännetecken för denna grupp. Tidigare studier visar dock att barn som inte stör verksamheten, utan kanske bara är passiva, samt barn med annat modersmål än svenska, sällan får särskilt stöd av förskolepersonalen, säger Frida Åström och fortsätter:
– Som förskolepersonal finns det därför anledning att fokusera lite extra på barn med annat modersmål, samt barn som är passiva eller sällan engagerade i lek, säger Frida Åström.
Mer forskning behövs
Enligt Frida Åström bör forskning om inkludering i förskolan inte alltid utgå från barn med specifika egenskaper som funktionsnedsättningar. Det kan dröja till skolåldern innan diagnoser fastställs, och det finns en risk att missa barn med låg delaktighet men som kanske inte stör verksamheten.
Hon lyfter även fram att framtida studier bör undersöka sambandet mellan förskoleverksamhet, andel förskollärare, kvaliteten i huvudmannaskap samt ledarskap hos rektorer. Även socioekonomiska aspekter inom förskoleområdet bör undersökas mer, enligt Frida Åström.
– Vi behöver även fler studier som tittar på vilka förskolepraktiker som ger önskade effekter för barnen, ur ett svenskt och socialpedagogiskt perspektiv, säger hon.
Så gjordes studien
Studien genomförde systematiska observationer med hjälp av ” behavior counts”, baserat på olika beteenden hos barn och personal för att analysera variationer i vardagliga aktiviteter och samspel mellan barn och förskolepersonal i förskolor i Sverige, Portugal och USA.
Totalt observerades 78 avdelningar i Sverige, 42 klassrum i Portugal och 168 klassrum i USA. Utöver detta observerades och analyserades delaktigheten hos 453 barn i den svenska förskolans fria lek. Observationerna omfattade flera aspekter av förskolemiljön, inklusive organisering av undervisningen, arbetsuppgifter för förskollärare, undervisningens komplexitet, innehållsfokus hos både barn och lärare, samspel och graden av barnets engagemang.
Frida Åström, doktorand på högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, frida.astrom@ju.se
Övergödning påverkar många sjöar, floder och kustnära havsområden. Det leder bland annat till giftiga algblomningar som kan vara är skadliga för både djur och människor.
Josefin Nilsson vid Högskolan i Halmstad har skrivit en avhandling om så kallad kväveavskiljning i anlagda våtmarker.
Kväveavskiljning är viktigt för att minska, eller ta bort, överskott av kväveföreningar som kan finnas i vattenmiljöer och orsaka övergödning.
Överskott av kväve kan minska
Avhandlingen handlar till exempel om vilken vegetationstyp som bör planteras, var våtmarker bör placeras och hur de bör utformas för att gynna kväveavskiljningen.
– Jag har också undersökt hur kväveavskiljningen påverkas av att klimatförhållanden förändras, samt när växter skördas och flytande våtmarker – flytande plattformar planterade med vass – installeras. Målet med avhandlingen var att öka kunskapen om kväveavskiljning så att framtida våtmarker i ännu större utsträckning kan bidra till att skydda våra värdefulla vattenresurser, säger Josefin Nilsson.
Jordbruket bidrar mycket till övergödning på grund av användning av industriellt producerat gödningsmedel. Det leder till att kväve läcker ut i den omgivande miljön och transporteras vidare från åkermark till hav.
– Anlagda våtmarker, det vill säga konstgjorda våtmarker i jordbrukslandskapet, kan minska kvävetransporterna genom att avskilja kvävet från vattnet. Våtmarker kan alltså bidra till att minska övergödningen och på så sätt skydda både människor och natur, säger Josefin Nilsson.
Hon lyfter också fram att att placering och utformning av våtmarkerna är viktigt.
– Våtmarker bör placeras nedströms från gödslade åkrar, där så mycket avrinning från jordbruksmark som möjligt kan fångas upp. En avlång form på våtmarken, med maximalt avstånd mellan inflöde och utflöde, leder till en mer effektiv kväveavskiljning.
Fler våtmarker behövs
Hög kväveavskiljning kan även uppnås snabbt genom att så kallad övervattensvegetation, till exempel vass, planteras i nyligen anlagda våtmarker.
Även oplanterade våtmarker kan bidra till att minska mängden kväve efter en viss tid. I kraftigt övervuxna våtmarker kan dock kväveavskiljningen behöva förbättras, till exempel genom växtskörd och flytande våtmarker.
Trots klimatförändringar verkar våtmarker behålla sin funktion.
– Den årliga kväveavskiljningen kan fortsätta att vara hög trots torra somrar, förutsatt att våtmarkerna är korrekt placerade, utformade och tar emot stora mängder kväverikt vatten under vintrar, säger Josefin Nilsson och fortsätter:
– Även i våtmarker som är designade för att buffra vattenflöden och minska översvämningar kan effektiv kväveavskiljning uppnås, men för att på bästa sätt gynna både kväveavskiljning och leverans av andra ekosystemtjänster behövs hela landskap med flera våtmarker.
Spelberoende är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av långvarigt spelande. Tillståndet har beskrivits som ett “dolt beroende” som kan pågå utan att omgivningen känner till det, men spelandet kan få stora konsekvenser för både ekonomi, hälsa och socialt liv.
Stort mörkertal
1,3 procent av Sveriges befolkning, vilket motsvarar 105 000 personer, har spelproblem eller en förhöjd risk för spelproblem. Men mörkertalet bedöms vara stort.
I en ny studie har forskare använt flera nationella register för att studera över 2 800 personer mellan 19 och 62 år som fått en spelberoendediagnos. Deras sjukfrånvaro under sex års tid har sedan undersökts. Data har därefter jämförts med en grupp med över 28 000 personer som inte har diagnosen.
Forskarna upptäckte att personer med spelberoende hade 89 procent högre risk för att bli långtidssjukskrivna. Det innebär mer än 90 dagar per år.
– Detta är särskilt oroande då denna grupp ofta har tidigare besvär med psykisk ohälsa och möjligheten att arbeta är viktig för psykisk och finansiell återhämtning, säger Viktor Månsson, forskare i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Fler kvinnor i riskzonen
Studien visar också att risken är ojämnt fördelad. Att vara kvinna, ha kortare utbildning och att bo i mindre tätbefolkade områden var kopplat till en högre risk för långtidssjukfrånvaro.
Enligt forskarna är resultaten viktiga eftersom kunskap har saknats om konsekvenserna av spelberoende över tid, och hur hälsan och möjligheten att jobba kan påverkas.
– Studien visar att vi behöver upptäcka spelproblem i ett tidigare skede inom hälso- och sjukvård och på arbetsplatser, samt öka tillgången till hjälp för drabbade personer så att de tidigare kan bryta negativa utvecklingsbanor. Spelberoende riskerar att passera obemärkt förbi och problemen kan hinna bli omfattande innan de uppmärksammas och diagnostiseras i hälso- och sjukvård, något som denna studie visar på, säger Viktor Månsson.
Uppföljning behövs
Nästa steg i forskningen är att fortsätta utveckla metoder för tidigare upptäckt av spelberoende och att utbilda personal inom hälso- och sjukvården om problemet.
– Då spelberoende ofta är ett långvarigt problem blir det också viktigt att följa personer över ännu längre tid, till exempel upp till tio år, för att ta reda på mer kring de långsiktiga konsekvenserna för de som drabbats och deras omgivning, säger forskaren Yasmina Molero vid Karolinska institutet.
Viktor Månsson, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, viktor.mansson@ki.se
Yasmina Molero, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, yasmina.molero.samuelson@ki.se
Proteiner som bildar klumpar i kroppen ligger bakom ett stort antal sjukdomar, till exempel ALS, alzheimer och parkinson.
En bättre förståelse för hur dessa klumpar bildas skulle kunna leda till effektiva sätt att lösa upp dem på ett tidigt stadium − eller till och med förhindra att de bildas.
Idag finns olika tekniker för att studera de senare stadierna i förloppet, när klumparna blivit stora och bildat långa kedjor. Men hittills har det varit svårt att följa den tidiga utvecklingen när de fortfarande är mycket små.
Forskare vid Chalmers tekniska har nu utvecklat en metod, en slags fälla, som kan bidra till en lösning på det problemet.
− Vi tror att vår metod har stor potential för att öka förståelse av tidiga och farliga förlopp av ett antal olika sjukdomar och på sikt leda till kunskap om hur läkemedel kan motverka dem, säger kemiforskaren Andreas Dahlin vid Chalmers tekniska högskola.
Proteinerna fångas in − och kan studeras
Forskarna beskriver metoden som världens minsta portar som kan öppnas och stängas genom en knapptryckning. Portarna blir då till fällor som stänger inne proteinerna i kammare på nanoskala.
Proteinerna hindras från att simma i väg. Det innebär att tiden för observation på den här nivån förlängs från en millisekund till upp till en timme. Med den nya metoden kan flera hundra proteiner stängas in i en liten volym.
− Klumparna som vi vill kunna se och förstå bättre utgörs av hundratals proteiner, så ska vi kunna studera dem måste vi kunna stänga in så stora mängder. Den höga koncentrationen i den lilla volymen gör att proteinerna naturligt stöter ihop med varandra vilket är en stor fördel som vår nya metod kan bidra med, säger Andreas Dahlin.
Men metoden måste utvecklas för att tekniken ska kunna användas för att studera förloppen av specifika sjukdomar.
− Fällorna behöver anpassas för att attrahera proteinerna som är kopplade till just den sjukdom man är intresserad av. Det vi jobbar med nu är att planera vilka proteiner som är lämpligast att studera, säger Andreas Dahlin.
Så här fungerar de nya fällorna
Portarna består av så kallade polymerborstar som sitter vid mynningen till nanostora kammare. Proteinerna som ska studeras finns i en vätskelösning och dras till kammarens väggar efter en särskild kemisk behandling.
När portarna är stängda kan proteinerna befrias från väggarna och börja röra sig mot varandra. I fällorna kan man studera enskilda klumpar av proteiner, vilket ger mycket mer information i jämförelse med att studera många klumpar samtidigt.
Klumparna kan till exempel bildas genom olika mekanismer, ha olika storlek och olika struktur. Sådana skillnader kan bara observeras om man analyserar dem en och en. Tiden för analys begränsas i nuläget av hur länge den kemiska markör som de måste förses med för att bli synliga består. I studien har forskarna lyckats behålla synligheten i upp till en timme.
Andreas Dahlin, biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola, andreas.dahlin@chalmers.se
Malin Ekesryd Nordström, nyligen disputerad vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet, arbetade tidigare som specialpedagog. Hon märkte då att det fanns barn som plötsligt slutade intressera sig för skolarbetet, vilket ledde till att hon kom i kontakt med begreppet särskild begåvning.
– En av frågorna jag ställde mig var, att om dessa barn finns, varför möter vi då inte deras behov inom svensk utbildning? säger Malin Ekesryd Nordström.
Nuförtiden talar forskare i allmänhet om ”särskild begåvning” istället för ”särbegåvning”, men begreppen betyder detsamma, se faktaruta nedan.
Detta är särskilt begåvade barn
På 1990-talet i Sverige kom begreppet ”särbegåvning” som tillskrivs psykologen Roland S Persson. Hans definition lyder:
”Någon som förvånar vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i och utanför skolan.”
Särskilt begåvade barn trivs inte alltid i skolans miljö. Skälet kan vara att de inte får lära sig tillräckligt mycket och inte i ett tillräckligt snabbt tempo. De blir därför lätt uttråkade, kan få problem att koncentrera sig och kan tappa lusten att lära sig. De kan också känna sig utanför socialt.
Att vara särskilt begåvad är inte samma som att vara ”högpresterande”.
Särskild begåvning är inte heller en psykiatrisk diagnos. Däremot kan någon ha exempelvis autism och/eller adhd och särskild begåvning. Det händer att särskild begåvning misstas för adhd då ett särskilt begåvat barn lätt tappar koncentrationen i skolan när undervisningen känns tråkig. Men när skolmiljön anpassas och blir stimulerande på en lämplig nivå kan koncentrationsproblemen försvinna för de särskilt begåvade eleverna.
Malin Ekesryd Nordström har i sin avhandling fokuserat på förskolan och den första tiden i grundskolan. En slutsats är att det finns många uppfattningar om vad särskild begåvning är och ska hanteras. Det kan exempelvis handla om skilda idéer om hur undervisning för dessa barn bör bedrivas – inom särskilda undervisningsgrupper eller inom den ordinarie undervisningen.
Beskrivs som problem och svårigheter
En annan slutsats är att förskolepersonal och rektorer i hög grad beskriver särskild begåvning utifrån upplevda svårigheter och problem, till skillnad från att se särskild begåvning som en tillgång.
– Istället för att beskriva vilken eventuell ynnest det kan vara att ha hunnit långt i sin kunskapsinhämtning tidigt, eller att kunna läsa redan som tre- eller fyraåring, beskriver förskolepersonalen och rektorer barnens svårigheter att finna sig till rätta bland kompisar, säger Malin Ekesryd Nordström och fortsätter:
– De här barnen kan ha svårigheter att få andra barn att förstå vad de menar om de använder ett för åldern avancerat språk. Barnen kan också blir frustrerade när andra inte förstår deras avancerade legobyggen och så vidare.
Förskolan funkar, men sedan…
En annan slutsats i avhandlingen är att förskolan i regel är en välfungerande miljö för särskilt begåvade barn. Det tros bland annat bero på att lärmiljöerna i förskolan är flexibla och att det finns barn i olika åldrar.
Däremot händer det, enligt Malin Ekesryd Nordströms intervjuer med pedagoger och föräldrar, att det brister i kommunikationen vid övergången från förskola till grundskola. Sådana brister kan leda till att barnens lärande och utveckling tappar fart och att de blir understimulerade och tidigt börjar vantrivas i skolan.
Även barn som har hunnit mycket långt i sin utveckling kan behöva anpassningar och särskilt stöd i förskola och skola. Malin Ekesryd Nordström menar att lärare måste ges tid att reflektera kring vad ”behov av stöd” kan innebära.
Hög stress en stor bov
Att det ofta fokuseras på problem vid särskild begåvning kan delvis bero på att formell utbildning om just detta ofta saknas. Det hänger sannolikt också ihop med en pressad arbetssituation på förskolor och skolor, säger Malin Ekesryd Nordström.
– Hög arbetsbelastning och stora barngrupper bidrar till ökad stress, vilket kan göra att personalen ibland ser fler negativa aspekter. Genom att i det förebyggande arbetet planera för att det kommer att finnas barn som har kommit längre än andra – och behöver utmaningar – tror jag att särskilt begåvade kan bli mer accepterade och inte ses som ett ”problem”. Alla barn, oavsett var de befinner sig, har rätt till ledning och stimulans i utbildningen, säger Malin Ekesryd Nordström.
Mer om särskilt begåvade barn
Det svenska skolväsendet har behållit en viss acceptans och någorlunda förståelse för konstnärliga, musikaliska och idrottsliga förmågor genom åren, skriver Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi. För dessa elevkategorier finns ofta lämplig träning och stimulans att få i eller utanför skolan. Det är i huvudsak de mer akademiska färdigheterna som under hela efterkrigstiden i Sverige har kommit att ses med viss oförståelse och inte sällan med en viss misstänksamhet i jämförelse med resten av Europa och Nordamerika. De barn som har varit extremt begåvade åt det akademiska, eller intellektuella, hållet har till skillnad från idrotts- eller musiktalanger ofta fått mindre smickrande beteckningar, som ”plugghäst”.
Bild: Thought Catalog, Unsplash.
Generellt sett har det fram till ganska nyligen varken funnits pedagogiskt stöd till eller god förståelse för särskilt begåvade elever i skolan, skriver Roland S Persson vidare. Svensk forskning har visat att en övervägande majoritet av dessa elever därför har mått mycket dåligt i skolan.
När forskare har frågat särskilt begåvade elever om deras upplevelser av skolan och vad de skulle ha önskat vara annorlunda, är svaret nästan alltid att de skulle ha velat uppleva en större social acceptans.
Det händer att särskilt begåvade elever känner sig så udda att de försöker att dölja sin begåvning. De kan exempelvis låtsas som om de inte förstår saker, medvetet skriva dåligt på prov och undvika situationer där deras förmågor gör att de sticker ut från mängden. Får dessa barn inte lämpligt stöd riskerar detta i längden att hämma barnens utveckling, socialt och kunskapsmässigt.
Malin Ekesryd Nordström, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet malin.ekesryd@umu.se
Människor över 50 år med ett långvarigt beroende av alkohol eller droger är en växande grupp i samhället.
Forskare vid Lunds universitet har nu gjort den första kartläggningen någonsin av boenden för äldre med beroendeproblematik. Undersökningen har mynnat ut i en rapport som visar att det finns en frustration kring hur gruppen ska få rätt stöd.
De passar varken in inom vanlig äldreomsorg, hemtjänst eller beroendevården, utan bollas istället runt mellan tillfälliga lösningar. Många bor flera år på härbärgen, där de kastas ut varje morgon och får sova i en ny säng varje natt.
– Många kommuner efterfrågar stabila lösningar, säger Tove Harnett, forskare i socialt arbete vid Lunds universitet.
Anpassade boendeformer
I flera svenska kommuner har dock särskilda omsorgsboenden och stödboenden för denna grupp äldre vuxit fram. Forskarna har undersökt 23 sådana boendeformer. Gemensamt för dessa boenden är att inga krav ställs på att ge upp missbruket.
Reglerna varierar dock. På vissa ställen tillåts boende dricka eller använda droger på sina rum, på andra är det förbjudet. Däremot får hyresgästerna vistas på boendena även i onyktert tillstånd. Stödet som ges handlar framför allt om mat och omsorg. De erbjuds ingen behandling mot sitt beroende.
– Samhällets stöd för denna grupp missbrukande 50-plussare skiftar från behandling till skadereducering. Å ena sidan kan man se boendena som respekt för människors självbestämmande och att man ger folk som levt ett hårt liv en viss värdighet på äldre dagar. Å andra sidan kan man se det som ålderism, att man ger upp ambitionen att förändra efter en viss ålder, säger Tove Harnett.
Särskilda boenden bästa lösningen
Forskarna lutar ändå åt att särskilda boenden för äldre med beroendeproblematik är rätt väg att gå, något som även de flesta av hyresgäster som intervjuats i studien verkar vara eniga om. Forskarna ser dock en del problem.
– Man ska inte sticka under stol med att boendena är utmanande miljöer, som varken ska idylliseras eller målas ut som förskräckliga platser. Vi har sett att det behövs mer uppföljning av verksamheten som pågår där, annars riskerar den allmänna miljön att bli tillåtande och gränslös på ett sätt som gör att människor far illa, säger Tove Harnett.
I de rekommendationer forskarna ger i sin rapport framgår också att personalen behöver utbildningsinsatser i hur de arbetar med den här gruppen. Det behövs även program för uppföljningar både av hyresgästerna och av själva boendet. I många fall saknas en individuell planering, vilket försvårar för personer som vill komma vidare efter en tid på boendet.
Boendet innebär också en balansgång mellan respekt för hyresgästernas självbestämmande och risken att en plats där snarare ökar än minskar skadorna.
Så gjordes studien:
En enkätundersökning med frågor om omsorgsinsatser kring gruppen äldre missbrukare skickades ut till landets 290 kommuner. Med ”äldre” menas här personer som är över 50 år.
Av svaren som inkom identifierades 23 särskilda boenden. Sammanlagt gjordes 90 intervjuer med hyresgäster, personal, handläggare och chefer.
Två olika boenden för äldre missbrukare har studerats:
Omsorgsboendemodellen: Personal finns på plats dygnet runt och de boende får ett socialt och medicinskt omhändertagande. Hyresgästerna betalar hyra och matavgift för omvårdsinsatser.
Stödboendemodellen: Boenden med utgångspunkt att de boende ska klara sig själv med visst stöd och tillsyn. Personal arbetar dagtid och kan hjälpa till med allt från matinköp till kontakt med myndigheter och läkarbesök.
Supernovor, stjärnor som exploderar, har länge varit kända för sina plötsliga ljusuppvisningar på natthimlen. Ljusets styrka kan sedan avta inom några veckor.
I september förra året identifierade astronomer ett objekt med namnet AT2022tsd. Det visade sig vara något utöver det vanliga för en supernova.
– Detta objekt var från början ljusare och falnade snabbare än typiska supernovor. Det inte bara strålade i optiskt ljus utan var synligt även i radiovågor och röntgenstrålar, säger forskaren Anna Ho vid Cornell-universitet i USA.
Upptäckten gjordes med hjälp av avancerade teleskop vid Zwicky Transient Facility, ZTF, i Kalifornien.
Flimrande ljus
100 dagar efter upptäckten märkte forskarna att det avlägsna objektet, 4,4 miljarder ljusår bort, gav ifrån sig korta ljusglimtar. Under månader följde en serie av flimrande ljus. Varje utbrott varade bara några minuter och höll på i högst några timmar.
– Vi använde bland annat det nordiska teleskopet NOT på La Palma för att studera fenomenet. Det här är ett unikt fenomen som aldrig tidigare observerats, delvis kanske för att det inte aktivt har letats efter, säger astronomen Jesper Sollerman vid Stockholms universitet.
Forskarna argumenterar för att fenomenet kan kopplas till ett kompakt objekt, förmodligen ett litet svart hål, som sporadiskt matas med gas.
När astronomerna nu vet vad de ska leta efter uppstår möjligheter att upptäcka fler liknande objekt.
Jesper Sollerman, forskare vid institutionen för astronomi, Stockholms universitet, jesper@astro.su.se
Det nya instrumentet, som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet, bygger på analyser av över 300 proteiner som finns i blodet.
Proverna kommer från drygt 10 000 patienter, som deltagit i internationella studier av nya behandlingar vid kranskärlssjukdom och förmaksflimmer.
Genom undersökningarna har forskarna identifierat 21 cirkulerande proteiner som kan användas som så kallade biomarkörer. De speglar olika funktionsrubbningar som påverkar utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, men också nyttan och riskerna vid olika behandlingar.
Informationen från det så kallade CVD-21-instrumentet har även utvärderats med hjälp av blodprover från över 4200 patienter med kronisk kranskärlssjukdom.
Nio nya biomarkörer
Det nya instrumentet mäter halter av proteinerna ner till mycket låga koncentrationer. Bara en liten mängd blodplasma krävs för att kunna göra analysen.
Utöver tidigare kända riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom har forskarna identifierat nio nya biomarkörer som kan bidra till att förutse komplikationer som hjärtinfarkt, hjärtdöd och sjukhusinläggning för hjärtsvikt.
– Vårt biomarkörbaserade redskap ger på samma gång information om många proteiner med känd eller okänd funktion och har utvecklats för forskning och framtida tillämpning inom vård av hjärt-kärlsjukdom, säger forskaren Agneta Siegbahn vid Uppsala universitet och fortsätter:
– Vår studie visar att koncentrationer av biomarkörer kan visa olika signaturer för hjärtkomplikationer. Utvecklingen av CVD-21 är ett första steg där man samtidigt kvantifierar många hjärt-kärlprocesser i en enda droppe blod.
Kan underlätta skräddarsydda behandlingar
Instrumentet skulle i framtiden kunna spela en viktig roll som beslutsstöd vid hjärt-kärlsjukdom och även en rad andra sjukdomar, menar forskarna.
Utifrån utvalda biomarkörer skulle till exempel patienter med hjärt-kärlsjukdom kunna delas in i mer specifika undergrupper. Därmed kan bättre förutsättningar finnas för mer skräddarsydda behandlingar.
Instrumentet mäter halten proteiner med hjälp av en molekylärbiologisk teknik, så kallad Proximity Extension Assay (PEA), som utvecklats av forskare i Uppsala.
Agneta Siegbahn, professor i klinisk koagulationsvetenskap vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och SciLifeLab. agneta.siegbahn@medsci.uu.se
Kajsa Hult, doktorand i måltidskunskap vid Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet, har i sitt avhandlingsarbete undersökt 100 platsannonser från restauranger. Syftet har varit att se hur restaurangarbetare porträtteras av företagen.
En form av underkastelse
Hon konstaterar att restauranger annonserar efter självständiga personer som är ”lagspelare”. De ska vara hängivna gastronomi och serviceinriktade. Inställningen till service är viktigare än erfarenhet.
– Man ska sälja sitt eget jag till servicen. Det är en form av underkastelse, att vara den andra till lags och följer tanken att gästen alltid har rätt, säger Kajsa Hult.
Hon menar att det är en traditionell idé om vad servicearbete är och att det bidrar till att restaurangjobb ses som lågstatusarbete.
– Jag vill slå hål på myten om servicearbetet. Personalen vill få utlopp för kreativitet och dela med sig av kunskap snarare än att alltid underkasta sig gästen. Att alltid le blir blasé och en yta, säger Kajsa Hult.
Personal slutar på stjärnkrogarna
I forskningen har Kajsa Hult även intervjuat serveringspersonal som arbetar på det som beskrivs som samtida restaurangverksamheter med fokus på småskalighet och avslappnad stämning – hipsterkrogar, som en del säger. Där står hantverk och kvalitativa produkter i fokus.
– Flera har tidigare jobbat på stjärnkrogar men slutat eftersom de har tröttnat på att göra ett manusarbete som är förbestämt hela tiden. Att inte få vara sig själv utan säga samma saker hela tiden, säger Kajsa Hult.
Vill ha genuin kontakt med gäster
Personalen, säger hon, vill få möjlighet väcka intresse och engagemang kring produkterna på menyn. De vill att det ska finnas ett genuint socialt utbyte mellan gäst och personal och att de får vara sig själva.
– Det betyder inte att gästen inte får en service de är nöjda med – men servicen bygger på en ömsesidig förståelse.
Många restauranger strävar till och med efter att vara det som kallas nollstjärniga, säger Kajsa Hult. Då skapas andra föreställningar av vilken service som förväntas.
Ett ideal som kan förändras
Sedan restaurangarbetaryrket blev kvinnodominerat har bilden av arbetet skildrats som ett känsloarbete snarare än utifrån kompetens, hantverk och erfarenhet, fortsätter Kajsa Hult.
– Det är ett ideal som jag hoppas kommer förändras. Den typen av samtida restauranger som jag studerar kan vara med och bidra till detta förändringsarbete för branschen som helhet.
– I stället för att efterfråga särskilda egenskaper eller att alltid vara underordnad gästen eftersöks personer som vill påverka, utveckla och äga servicearbetet. Dessa restauranger tenderar att kommunicera tjänster genom andra kanaler som sociala medier vilket då också riktar sig mot ett särskilt klientel.
Kajsa Hult, doktorand i måltidskunskap vid Örebro universitet kajsa.hult@oru.se
Sjukdomen multipel skleros, MS, orsakar skador i centrala nervsystemet. Det är fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår, men ett stort antal riskfaktorer har identifierats. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus, EBV, lyfts fram som den främsta riskfaktorn.
– Över 90 procent av befolkningen är bärare av EBV, och vi vet fortfarande inte varför vissa av de infekterade utvecklar MS, säger Viktor Grut som är doktorand Umeå universitet.
Forskare vid Umeå universitet har tidigare även visat att personer som har antikroppar mot humant herpesvirus 6A, HHV-6A, har en högre risk att utveckla sjukdomen.
Annat herpesvirus kan ha betydelse
I en ny studie har forskargruppen arbetat vidare med kopplingen mellan detta virus och MS.
I blodprover från personer som senare insjuknade i MS kunde forskarna se att antikroppar mot 6A-viruset var kopplat till högre nivåer av hjärnskademarkören NFL.*
– Vi såg också stigande nivåer av HHV-6A-antikroppar innan stigande nivåer av NFL. Dessa två samband stärker hypotesen att HHV-6A har betydelse för MS, säger Viktor Grut och fortsätter:
– En hypotes är att infektionen med HHV-6A utgör en ”second hit”, det vill säga en faktor som reaktiverar EBV-infektionen och förstärker den skadliga process som orsakar MS.
*NFL är en förkortning för Neurofilament light protein, ett ämne som kopplas till skador i hjärnceller. Koncentrationen av NFL kan mätas i blodprov.
Blodprover från biobanker
För att undersöka vilka faktorer som är avgörande för utvecklingen av MS har forskargruppen använt blodprover från biobankerna vid de svenska universitetssjukhusen. Genom att koppla samman data från MS-registret med biobanksregistren har de identifierat blodprover från individer som senare i livet utvecklat sjukdomen.
Vid ett skalltrauma uppstår skador på hjärnvävnaden och hjärnans funktioner kan påverkas. Det kan också uppstå en så kallad neuroinflammatorisk reaktion, som i sin tur bidrar till en långsiktig skada.
Men varför denna reaktion startar har inte varit känt. Nu tyder ny forskning på att den kan ha att göra med aktivering av vilande retrovirus i hjärnan.
Alla människor bär på rester från våra förfäders retrovirusinfektioner i vårt dna, arvsmassan. De här resterna kallas för endogena retrovirus och ärvs vidare generation efter generation, som en slags souvenir från förr.
Nu visar forskare att vid en svår skallskada aktiveras dessa vilande retrovirus, vilket tolkas av immunförsvaret som ett pågående virusangrepp. Resultatet blir en inflammation.
Hjärnvävnad analyserades
I en studie har forskare vid Lunds universitet studerat svårt skadad hjärnvävnad från tolv patienter, som opererats efter att ha drabbats av en skallskada.
Med hjälp av en teknik som gör det möjligt att analysera genuttryck i enskilda celler kunde forskarna se att interferonsvaret – eller immunförsvarets ”första linje” – hade satts igång. De såg också ett samband med aktivering av retrovirus i celler som är viktiga för hjärnans vita substans.
– Retrovirus orsakar ingen infektion och kan inte spridas, men hypotesen är att när de aktiveras vid en hjärnskada tolkar immunsvaret signalerna det som att cellen fått en virusinfektion. Hos samtliga patienter såg vi markörer från ett aktivt immunsvar och att det hade ett samband med förekomsten av retrovirusen, säger Johan Jakobsson som är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet.
Öppnar för bättre behandling
Forskarna hoppas att resultatet från studien ska föra forskningen om hjärnskador framåt.
– Det har lagts miljardbelopp under många decennier på forskning kring traumatiska hjärnskador, men det finns fortfarande inget läkemedel som kan hjälpa patienterna. Det här är ett nytt spår som måste undersökas, eftersom redan befintliga läkemedel mot retrovirusinfektioner eller mot immunsvaret kan vara effektiva, säger Niklas Marklund som är professor i neurokirurgi vid Lunds universitet.
