Skräck för blod och injektioner är vanligt bland gravida kvinnor. Den utlöser stress och ångest som ökar risken för besvärliga förlossningar, för tidig födsel och ökad sjuklighet hos de nyfödda. Men med kognitiv beteendeterapi kan symtomen lindras, visar en avhandling vid Linköpings universitet.

Blod- och injektionsfobi grundläggs oftast i barndomen. Tillståndet yttrar sig i ångest och ibland panikattacker, i vissa fall svimning. Hos gravida tenderar symtomen att komma allt tätare. I en studie på 1 529 gravida kvinnor från mödravårdscentralerna i Linköping, Västervik och Kalmar visade det sig att drygt sju procent led av fobin.

-Det viktigaste budskapet är att tillståndet är ganska vanligt – den som lider av det behöver inte känna sig ensam. Vi visar också att det faktiskt går att göra något åt problemet, säger Caroline Lilliecreutz, nybliven medicine doktor i obstetrik och gynekologi vid Linköpings universitet och specialistläkare på Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset.

Kvinnorna i studiegruppen fick besvara en enkät med frågor om blod- och injektionsfobi, IPSA. Den består av 18 frågor där man graderar sin ångest från 0-4 i olika situationer, till exempel ”få en spruta i skinkan”. De som låg över en viss nivå blev intervjuade av en psykoterapeut. För 110 kvinnor eller 7,2 procent kunde diagnosen blod- och injektionsfobi fastställas – en överraskande hög andel.

En granskning av mödravårdsjournalerna för dessa 110 kvinnor i jämförelse med 220 som inte led av fobin pekade på ökad risk för komplikationer vid förlossningen. Planerade kejsarsnitt, låg födelsevikt och sjuklighet hos de nyfödda var vanligare i de fall där den gravida kvinnan varit drabbad av blod- och injektionsfobin.
Studien visade också att de drabbade kvinnorna hade högre halter av stresshormonet kortisol i saliven än de friska.

-Höga halter av kortisol hos den blivande mamman är ogynnsamt för fostret och kan bland annat påverka utvecklingen av fostrets nervsystem, säger Caroline Lilliecreutz.

Men om symtomen på blod- och injektionsfobi upptäcks i tid kan kognitiv beteendeterapi i grupp vara till god hjälp. 30 av kvinnorna i studien fick sådan terapi vid två tillfällen under graviditeten. Resultatet var positivt ännu tre månader efter avslutad behandling.

Avhandlingen Blood- and injection phobia in pregnancy – epidemiological, biological and treatment aspects är publicerad på LiU Electronic Press, se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59745.

Kontakt:
Caroline Lilliecreutz 010-1030000, caroline.lilliecreutz@lio.se
Gunilla Sydsjö, professor, handledare 070-9925395, gunilla.sydsjo@lio.se

Papperets vithet är en kommersiellt viktig egenskap. Vithetsvärden framhålls vid marknadsföring av till exempel kopieringspapper. Genom kostsam blekning och fluorescerande vitmedel blir värdena höga. Hittills har vithetsvärden uppmätts enligt standardiserade metoder. Dessa metoder bygger på en perceptuell modell som utvecklades under 80-talet. Då var vithetsnivåerna mycket lägre.

– Vi upptäckte att kommersiella papper med höga värden kunde upplevas som mindre vita än papper med lägre värden, särskilt i vanliga belysningsmiljöer som kontor, säger Ludovic Gustafsson Coppel.

Hans forskning har lett till nya psykofysiska modeller. Dessa gör det möjligt att mäta hur vitt ett papper uppfattas av den genomsnittliga kunden under olika typer av belysning. Med hjälp av optiska modeller har han också studerat fluorescensmekanismer.

– Kunskap om hur olika papper samverkar med ljus behövs för att kunna producera papper med önskade optiska egenskaper och förbättrad papperskvalitet. Genom att beskriva växelverkan mellan ljus, tryckt papper, och betraktaren kan nya idéer för pappersdesign genereras.

Ludovic Gustafsson Coppel är industridoktorand från Innventia. Utvecklingen har skett i nära samarbete med företag inom pappersindustrin. Intresset har varit stort eftersom ökad kunskap inom området betyder ökad konkurrenskraft.

Ludovic Gustafsson Coppel lägger fram sin licentiatavhandling ”Whiteness and Fluorescence in Paper – Perception and Optical Modelling” den 9 november i Sundsvall.

Kontaktinformation
Ludovic Gustafsson Coppel
tel. 08-676 73 28, mobil 073-708 96 30,
ludovic.gustafsson-coppel@miun.se

Hjärnan är det organ i kroppen som kräver i särklass mest energi i förhållande till sin storlek. En hypotes för åldrande är att cellernas energifabriker, de så kallade mitokondrierna, blir allt mindre effektiva under livets gång, vilket kan få allvarliga konsekvenser för bland annat hjärnan. Mitokondrier var en gång i tiden egna organismer och har därför även en mindre mängd egen arvsmassa, DNA. Tidigare forskning på genförändrade möss har visat att åldrandet kan höra samman med ett stigande antal mutationer i mitokondriernas DNA.

I den nu aktuella studien undersökte forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med amerikanska kollegor, hjärnan på samma typ av genförändrade möss som i de tidigare försöken. De fann då att djurens hjärnor innehöll kraftigt ökade halter laktat redan innan andra tecken på åldrande kunde ses. Forskarna gick vidare och såg att laktathalterna steg i hjärnan även hos normala möss, fast betydligt senare i livet.

– Det intressanta är att vi kunde avläsa laktatmängden i hjärnan hos levande möss med hjälp av så kallad MR-spektroskopi utan några som helst ingrepp för provtagning. Samma teknik skulle kunna användas på människor, som ett icke-invasivt sätt att följa tidiga tecken på åldrande i hjärnan, säger Lars Olson.

Hos mössen undersökte forskarna även vilka mekanismer som låg bakom laktatökningarna. De fann en förändrad ämnesomsättning och kom på så sätt ett steg vidare i gåtan hur nervceller får sina energibehov tillfredställda under olika omständigheter. Laktat kan enligt forskarna ha en nyckelroll i detta sammanhang, genom att fraktas mellan hjärnans stödjeceller och nervceller. Det återstår dock att se hur den nya kunskapen kan utnyttjas för att motverka åldrande och åldersrelaterad hjärnsjukdom.

Publikation: “High brain lactate is a hallmark of aging and caused by a shift in the lactate dehydrogenase A/B ratio”, Jaime M. Ross, Johanna Öberg, Stefan Brené, Giuseppe Coppotelli, Mugen Terzioglu, Karin Pernold, Michel Goiny, Rouslan Sitnikov, Jan Kehr, Aleksandra Trifunovic, Nils-Göran Larsson, Barry J. Hoffer & Lars Olson, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) Online Early Edition 1-5 November 2010.


För frågor, kontakta:

Lars Olson, professor
Institutionen för neurovetenskap
Mobil: 070-670 3388
E-post: lars.olson@ki.se

Jaime M. Ross, doktorand
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08-524 87051
Mobil: 073-677 63 95
E-post: Jaime.Ross@ki.se eller rossja@nida.nih.gov

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

BILD: Lars Olson, foto av Camilla Svensk

De modeller forskare använder för att beskriva kemiska reaktioner i celler är ofta felaktiga. Reaktionernas hastighet är nämligen beroende av molekylernas position i förhållande till varandra. Nu har Uppsalaforskare tagit fram en betydligt exaktare modell som kan bli ett viktigt verktyg inom medicinsk forskning. Studien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Kemiska reaktioner är slumpmässiga och deras sannolikheter beror på var olika molekyler befinner sig i förhållande till varandra. De modeller som man sedan 60-talet använts sig av för att räkna ut dessa sannolikheter och beskriva hur kemiska reaktioner fortskrider har dock inte utgått från de kända relationerna för hur molekyler interagerar på mikroskopisk nivå.  Nu har dock uppsalaforskarna lyckats härleda sannolikheterna för hur ett kemiskt system kommer att förändras utifrån den mikroskopiska teorin.

I modellen, som idag presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har forskarna kopplat samman den kända fysikaliska beskrivningen för en kemisk reaktion mellan två molekyler med de modeller man sedan länge använt sig av för att beskriva kemiska reaktioner för system med många molekyler.

–    Det visar sig att det konventionella sättet att beskriva kemiska reaktionssystem ofta är felaktigt, särskilt i den långsamma miljö som finns inne i biologiska celler. Vilka reaktionshastigheter man ska använda beror på hur mycket information man har om molekylernas position i rummet, säger Johan Elf, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

De nya teoretiska resultaten gör att man kan göra mer korrekta simuleringar av kemiska och biokemiska reaktionssystem, vilket är nödvändigt för att förstå hur många olika molekylslag samverkar med varandra, till exempel i en cell. Resultaten är särskilt viktiga när molekylerna inte hinner röra sig så långt mellan olika reaktioner eller när reaktionerna sker på en yta, såsom mellan molekyler på ett cellmembran.

Den praktiska nyttan av upptäckten är att mer detaljerad förståelse av hur kemiska reaktioner fungerar i våra celler. På lång sikt kan den ge bättre förståelse av sjukdomar som i många fall beror på komplexa reaktioner mellan olika molekylslag.

För mer information kontakta: Johan Elf, institutionen för cell- och molekylärbiologi, Science for Life Laboratory [Ref 1], 018-471 46 78, johan.elf@icm.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Biologiskt liv bygger på kemiska reaktioner. Enzymer är katalysatorer som påskyndar reaktionerna med oerhörd effektivitet och specificitet. Unika rörelsemönster hos enzymer är en av de viktigaste bakomliggande principerna för att dessa livsviktiga reaktioner ska fungera. Det visar Jörgen Ådén, Umeå universitet, i sin avhandling.

Vid en katalys rör sig enzymet längs reaktionsvägen för att bryta och återskapa bindningar.  Forskare har sedan tidigare identifierat detaljerade mekanismer för reaktionerna hos många enzymer. Mycket mindre är känt om hur katalysatorn, det vill säga enzymet, rör sig. Jörgen Ådén har i sin avhandling studerat rörelser kopplade till katalys hos två olika modellenzymer, huvudsakligen med hjälp av en metod som kallas kärnmagnetisk resonansspektroskopi (NMR).

Ett substrat är den molekyl som binder till den aktiva ytan i ett enzym. Tidigare forskning har visat att enzymet och substratet bildar en statisk struktur som bara antar en viss form. Med innovativa NMR-experiment har Jörgen Ådén visat att ett enzym, proteinet adenylatkinas, i själva verket växlar mellan två distinkta former när substratet är bundet till enzymet. Upptäckten har stor potential att ha en allmängiltig betydelse för hur interaktioner mellan protein och substrat fungerar.

– Resultaten ger en fördjupad grundvetenskaplig förståelse inom ett mycket relevant område. Interaktioner mellan proteiner förekommer hos alla levande organismer i de flesta livsviktiga processer och är till exempel viktiga i vårt försvar mot cancer, säger Jörgen Ådén.

I en annan studie visar Jörgen Ådén att mekanismen för hur adenylatkinas veckas till ett funktionellt protein sannolikt även påverkar funktionen hos enzymet. Kopplingen mellan proteinveckning och funktion är ett i det närmaste outforskat fält och Jörgen Ådéns upptäckt banar väg för mer fördjupade studier inom detta område.

Jörgen Ådén är uppvuxen i Hörnefors utanför Umeå. Han är utbildad kemist vid Umeå universitet och är doktorand vid kemiska institutionen i Magnus Wolf-Watz forskargrupp.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Jörgen Ådén, kemiska institutionen
E-post: jorgen.aden@chem.umu.se
Telefon: 090-7866576

Om disputationen
Fredagen den 5 november försvarar Jörgen Ådén, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”NMR studies of protein dynamics and structure”. Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Michael Sattler från Munich Center for Integrated Protein Science at Department Chemie, Technische Universität München, Garching, Germany.

Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:356223

Ekologisk kyckling står för mindre än en procent av den svenska kycklingmarknaden. Ett hinder är att det är svårt att tillgodose kycklingarnas proteinbehov med ekologiskt foder – de flesta ekologiska proteinråvaror innehåller för låga nivåer av aminosyran metionin. Ett annat hinder är att svenska ekologiska uppfödare är hänvisade till de snabbväxande slaktkycklinghybrider som används i konventionell uppfödning. Den svenska marknaden tycks ännu vara för liten för kläckerier med djurmaterial som är bättre anpassade till ekologisk kycklingproduktion.

De snabbväxande hybriderna slaktas vanligtvis efter 5–6 veckor. I ekologisk produktion med sådana hybrider ska uppfödningstiden dock vara dubbelt så lång (81 dagar), enligt EU-reglerna, men detta kan ge tunga djur med benproblem i slutet av uppfödningsperioden. För svensk ekologisk kycklinguppfödning finns ett sätt att komma runt detta problem. Om tillväxten hos kycklingarna hålls tillbaka till max 50 g per dag betraktas de nämligen som långsamväxande och får då slaktas efter 70 dagar.

Ett sätt att dämpa tillväxten kan vara att sänka råproteinhalten i fodret. Detta innebär dock att även metioninhalten sänks, vilket gör det ännu svårare att balansera fodret. Det Maria Eriksson har studerat i sitt doktorsarbete vid SLU är om det går att komponera ett ekologiskt foder som håller tillbaka tillväxten utan att försämra kycklingarnas välfärd.

Resultaten visar att det finns både för- och nackdelar med att sänka halterna av råprotein och aminosyror i fodret. Fördelarna var att dödligheten minskade och att färre kycklingar behövde tas bort för benfel under de sista tre veckorna före slakt. Kycklingar som fick foder med låga nivåer av råprotein och aminosyror utnyttjade rasthagarna i mycket större utsträckning jämfört med de kycklingar som fått högre nivåer.

En stor nackdel var att det förekom att kycklingar hackade på varandra i ett av försöken där kycklingarna fick låga nivåer av protein och aminosyror. Dessutom sågs andra beteendeförändringar, såsom högt foderspill, intag av fjädrar från ströbädden, ökad fjäderputsning och ett generellt ökat födosöksbeteende. Dessa beteenden tyder på att kycklingarna var hungriga och sökte efter mer eller annan föda än det foder som erbjöds.

Maria Erikssons avhandling visar att det är svårt att nå den låga tillväxt som medger slakt av ”snabbväxande kycklinghybrider” efter 70 dagar. Inget av fodren i försöken innehöll nämligen tillräckligt låga nivåer av protein och aminosyror för att sänka tillväxten till 50 g/dag. Avhandlingen visar också att en sådan uppfödning även kan försämra djurens välfärd. En kortsiktig lösning kan vara att uteslutande använda hönkycklingar i produktionen, eftersom dessa växer något långsammare och därmed är mindre benägna att få benproblem. En annan är att öka foderrestriktionerna ytterligare. Men det måste till mer långsiktiga lösningar för att undvika välfärdsproblemen.

– Ett sätt att minska dödligheten och avlivningar p.g.a. benfel kan vara att korta ner uppfödningstiden. Om regelverket modifierades skulle det bli lättare för svenska producenter att föda upp ekologiska slaktkycklingar – kanske en ”svensk modell”, säger Maria Eriksson. En annan lösning kan vara att etablera långsamväxande hybrider i Sverige, men förmodligen måste produktionen växa innan detta blir aktuellt.

Om långsamväxande hybrider skulle används, som på kontinenten, kan andra strategier för att optimera foder tas till. Detta betyder att det ekologiska fodret kan optimeras genom höjda halter av aminosyror och protein. Samtidigt kan en överutfodring med protein leda till ett ökat kväveläckage till naturen, vilket ju måste sägas strida mot de ekologiska målen. Det är med andra ord komplicerat att bedriva svensk ekologisk slaktkycklingproduktion såsom regelverket är formulerat.

—————————-

Husdjuragronom Maria Eriksson, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling Protein supply in organic broiler production using fast-growing hybrids – Welfare and performance aspects.

Tid: Fredag den 29 oktober 2010, kl. 09.15
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Werner Bessei, University of Hohenheim, Stuttgart, Tyskland

Mer information: Maria Eriksson, 018-67 45 30, Maria.Eriksson@huv.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002362/

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/

Förmågan att förstå både sina egna och andras tankevärldar är en förutsättning för social gemenskap, för att få vänner. Kan barn som saknar vanligt tal ändå utveckla denna förmåga? Annette Sundqvist har i sin avhandling i handikappvetenskap undersökt detta, med hjälp av en grupp på 14 allvarligt fysiskt funktionshindrade barn. De kommunicerar med hjälp av Bliss, ett symbolspråk där barnet ”pratar” genom att indikera olika figurer.

Barnens inlevelseförmåga testades genom att de fick svara på frågor av typen ”Hur tror du att det här barnet känner sig?” när de hört en berättelse eller sett en bild. Deras icke-verbala begåvning testades också. De jämfördes med barn med en typisk utveckling, och med utvecklingsstörda barn.

De här barnens sociala förmåga var i nivå med barn med en typisk utveckling. Funktionshindret i sig utgjorde inget hinder för att kunna förstå hur andra tänker. Däremot samvarierade den sociala förmågan med den icke-verbala begåvningen.

– De här barnen skiljer sig alltså inte åt när det gäller social förmåga, de har samma behov av vänner som alla barn, säger Annette Sundqvist. Frågan är vilka möjligheter de har att få vänner.

Hon gick vidare och kartlade barnens sociala aktiviteter och nätverk. Hon fann att barnen kan vara självständiga och ta initiativ till sociala kontakter, men att de ofta inte får chansen. Att kommunicera med Bliss är mycket tidskrävande och det gäller för motparten och för barnets assistent att ha tålamod och inte ta över helt i samtalet.
Barnens sociala nätverk består till största delen av vuxna, som har betalt för att vara med barnen. I skolan, oavsett skolform, har de hyggliga kontakter med flera klasskompisar. Men de har inga nära vänner.

– Det är så sorgligt. De här barnen har samma sociala behov som andra barn. Hindret är inte deras mentala förmågor, utan av rent teknisk art, säger Annette Sundqvist.

Hon introducerade ett e-postprogram där barnen kan skriva med Bliss, och de fick varandras e-postadresser. Programmet fungerar också så att en icke-Blissanvändare kan få meddelandet i klarspråk. Hon kunde konstatera att de barn som skrev flest och mest självständiga brev också var de som hamnat högst i testerna av social förmåga.

Hennes slutsats blir att funktionshindrade barn med alternativ kommunikation har samma sociala behov som alla barn och att de behöver få tillgång till de redskap som faktiskt finns idag.

Kontaktinformation
Annette Sundqvist disputerade den 15 oktober. Avhandlingen heter ”Knowing me, knowing you. Mentalization abilities of children who use augmentative and alternative communication”. Annette Sundqvist nås på 0736-631864, 013-282726, e-post: anett.sundqvist@liu.se

– Kommunikation är basen för utbildning. Därför kan vi inte bara fokusera på dialogen mellan läraren och eleven utan måste inkludera relationer och konversationer mellan eleverna, säger Ninni Wahlström.

I debatten runt hur skolan förlorat sin auktoritet och hur skolresultaten ska förbättras diskuterar man traditionella värden som kopplas till kunskap och ordning, men också mer framåtsyftande alternativ som förespråkar engagerad och elevnära undervisning för att väcka motivation.

Men enligt Ninni Wahlström är inte elevernas inlärning enbart beroende av inre motivation. Lärandet påverkas också av respekt för och interaktion med lärare och skolkamrater. Lärande förutsätter att människor får möjlighet att mötas tillsammans i olika grupperingar för att bearbeta olika frågeställningar som är av vikt för dem.

– Man ska inte glömma bort att skolan har en central roll när man utgår från människors behov av möten, relationer och kommunikation, eftersom man får en gemensam arena där man träffas och diskuterar. Skolan ger elever med olika bakgrund, språk och identiteter en gemensam utgångspunkt, utifrån vilken man kan diskutera.

– För att det ska vara möjligt att förstå vad en annan människa säger så måste jag utgå från att vi lever i samma värld samtidigt och därför har möjlighet att tänka på samma saker. Det betyder inte att vi behöver tänka lika, men för att kunna avgöra om vi gör det eller inte så måste vi åtminstone ha förmåga att reflektera över samma påstående, säger Ninni Wahlström.

Skolans mål måste vara att utveckla var och ens fulla potential. Skolan måste lära ut så mycket mer än fakta – det handlar om att delta i och låta sig påverkas av samtal om de konsekvenser som dessa fakta leder till. Nyckel till engagemang och lärande finns i kommunikationen.

– Kommunikation är grunden för all utbildning och central för lärandets demokratiska aspekt – utbildning som en utveckling av människans relation till andra människor, miljö och samhälle.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Ninni Wahlström: 070- 541 41 20, ninni.wahlstrom@oru.se

Kompetensen och förmågan till innovationer måste vara god och kontinuerligt utvecklas i hela samhället. Det avgör om företag som agerar på den internationella marknaden skall kunna förbättra sin konkurrenskraft och är en förutsättning för välfärden i samhället.

Det beskrivs i en ny avhandling av Charlotte Glassér vid Handelshögskolan i Stockholm.
Charlotte Glassér formulerar i sin avhandling The Fountainhead of Innovation Health tesen att konvergensen mellan flera forskningsinriktningar hjälper oss att nå en bättre förståelse av människans utveckling och hennes förmåga att finna, organisera och erbjuda tjänster och produkter i konkurrenskraftiga företag. Glassér introducerar och utvecklar begreppen Innovationshälsa (”Innovation Health”) och ”Systems of Innovation Health”, vilka är ägnade att fokusera på den begynnande förståelsen inom olika discipliner av utvecklingsförmågan under barndomen, men också villkoren för utveckling under resten av livet, där detta är relevant för ekonomiska förändringar, kunskaps- och innovationsrelaterad teori och forskning.

– Ska företagen bli framgångsrika i att säkra en strategisk position för sig i framtiden bör de inkludera och utveckla begreppet Innovation Health i sin verksamhet. Innovation Health innefattar en förmåga som är helt avgörande inte bara när det gäller att rekrytera rätt medarbetare till företagen. Det handlar också om att förbättra företagets samlade värdeskapande, såväl horisontellt som vertikalt. Företagens Innovation Health innefattar i en allt ökad omfattning också deras kundsegment och marknader, säger Charlotte Glassér.

– Det här ställer företagen inför nya utmaningar, men de som förstår vikten av att inkludera Innovation Health i sin strategi kommer att ha en ökad förmåga att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft, säger Charlotte Glassér.

Glassér diskuterar i avhandlingen de demografiska förändringarna i världen, eftersom de står i relation till Innovation Health. Avhandlingen innefattar också en diskussion kring och förslag om en utveckling av en  Theory of the Knowing och Innovating Firm.
Charlotte Glassér har en bakgrund med ledande befattningar inom företag och konsultverksamhet inom marknader, verksamheter och organisationer som präglas av globalisering och avreglering, liberalisering och snabba tekniska förändringar. Avhandlingen ”The Fountainhead of Innovation Health” kan beställas från EFI på EFI.publications@hhs.se.

För ytterligare information eller kommentarer, vänligen kontakta  Charlotte Glassér.
E-post: charlotte.glasser@hhs.se

Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, företagsekonomi och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).   

Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm .  Sweden . Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se

Många av de beviljade projekten är tvärvetenskapliga och här samarbetar forskare från flera olika discipliner kring forskning om lärande i olika miljöer.

— Inom projekten möts forskare inom didaktik och pedagogik, medicin, arkitektur, geografi, sociologi, psykologi, historia och ekonomisk historia. Vi tror att dessa tvärvetenskapliga projekt kommer ge mycket intressanta forskningsresultat, säger Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare för Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.

Hög kvalitet på ansökningarna
Många sökande kommer snart att få yttranden från bedömarna som visar att deras ansökningar anses ha hög kvalitet och att man haft höga tankar om den sökande forskargruppens kompetens. Trots detta får många besked om att man inte har beviljats medel.

— Det är mycket beklagligt både för den enskilda forskaren, för den utbildningsvetenskapliga forskningen och för samhället att denna resurs inte kan tas tillvara, säger Elisabet Nihlfors, behovet av utbildningsvetenskaplig forskning är stort.

Beviljandegraden, andelen beviljade bidrag i förhållande till antalet ansökningar, ligger omkring elva procent vilket är lågt.

— Ett enskilt forskningsbidrag kan se relativt stort ut, men man får komma ihåg att medlen ska fördelas på i snitt fyra medverkande. Även årets ansökningsomgång visar att det finns stor potential men att få ges möjlighet att bidra till ökad kunskap om lärande och kunskapsbildning, säger Elisabet Nihlfors.

I årets utlysning inkom totalt 324 ansökningar varav 37 beviljats forskningsmedel. I snitt medverkar fyra forskare per projekt. Forskningspengar har beviljats till 28 projekt varav fyra finansieras inom Vetenskapsrådets tvärvetenskapliga satsningar Samhällets globalisering och Hållbar utveckling. Fyra forskarassistenter, tre nationella forskarskolor, tre planeringsbidrag och tre nätverk får också bidrag.

Fakta om statistik och preliminärt beviljade projekt finns på Vetenskapsrådets webbplats.

För mer information, kontakta:
Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap Vetenskapsrådet, 08-546 44 245, elisabet.nihlfors@vr.se”>elisabet.nihlfors@vr.se
Emma Aby, informationsansvarig utbildningsvetenskap, 08-546 44 391, emma.aby@vr.se”>emma.aby@vr.se

Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. Utöver forskningsfinansiering arbetar myndigheten med strategi och analys samt forskningskommunikation. Vårt mål är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation.

Särskilda förändringar i genen ALK orsakar cancerformen neuroblastom hos barn. Studier av genmanipulerade bananflugor kan ge oss nya insikter i hur neuroblastom uppkommer och flugorna kan fungera som provbänk för tidiga tester av nya mediciner mot sjukdomen, allt enligt en ny avhandling från Umeå universitet.

Onkogener, det vill säga gener associerade med cancer, kan studeras i olika modellsystem. Therese Eriksson har i sitt avhandlingsarbete använt bananflugan (Drosophila melanogaster) till att studera onkogenen ALK, Anaplastic Lymphoma Kinase. ALK-genen kodar för ett så kallat receptortyrosinkinas, ett protein som sitter inbäddat i cellens yttre gräns, cellmembranet, och sticker därifrån ut på cellens yta. ALK-receptorn aktiveras när ett protein, en så kallad ligand, binder till receptorn. Bindningen startar en signaleringskaskad som omfattar många proteiner inne i cellen. Slutligen leder kaskaden till att cellen genomgår en förändring, till exempel börjar dela sig.

Okontrollerad aktivering av ALK orsakad av särskilda mutationer i receptorn kan ge upphov till neuroblastom, en cancerform som drabbar barn. Evolutionen har bevarat ALK i alla flercelliga organismer. Således finns ALK-homologer, det vill säga ALK-liknande gener, hos människa såväl som hos mus och bananfluga. Detta tyder på att ALK har en viktig fysiologisk funktion. Mycket riktigt är ALK och dess aktiverande ligand Jeb livsviktiga i bananflugan, där de behövs för magutvecklingen. Hos däggdjur är den aktiverande liganden okänd, liksom den fysiologiska funktionen för ALK.

Therese Eriksson har analyserat muterade former av humant ALK, som orsakar cancer i flugan. Resultaten visar att muterat ALK orsakar tumörliknande cellförändringar i flugögat (okontrollerad celldelning), och att aktiveringen av receptorn sker oberoende av ligand. Vidare har hon undersökt vilka mutationer som aktiverar ALK och vilka som inte gör det. Resultaten är viktiga för att förstå hur cancerformen neuroblastom uppkommer. Modellsystemet kan dessutom användas till att testa potentiella mediciner mot neuroblastom genom att blanda preparaten i flugmaten.

För mer information, kontakta gärna Therese Eriksson på
telefon 090-785 67 92
e-post therese.eriksson@molbiol.umu.se

Fredag 5 november försvarar Therese Eriksson, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln Exploiting the Drosophila model system for studying Anaplastic Lymphoma Kinase in vivo (Studier av Anaplastic Lymphoma Kinase-signalering in vivo).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Major Groove, byggnad 6L, sjukhusområdet. Fakultetsopponent är professor Stefan Thor, Linköpings universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-36991 [Ref 1]

Kvinnor som drabbas av allvarlig och livslång sjukdom upplever en förändrad situation som för med sig en rad frågor om det egna livet med sjukdomen. Berättandet av händelseminnen och platsminnen spelar stor roll för kvinnorna när de utvecklar en ny mening i livet eller blir kvar i en känsla av meningsförlust. Det framlägger Lisbeth Claeson i sin doktorsavhandling i pedagogik med filosofisk inriktning vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

Att vara drabbad av en allvarlig och livslång sjukdom innebär en existentiellt förändrad situation som är förenad både med själva sjukdomen och med dess konsekvenser i vardagen och påverkar i sin tur synen på framtiden. Lisbeth Claeson har intervjuat ett antal allvarligt sjuka kvinnor om meningsskapande och hur de återfått livsmening i vardagen. Det handlar alltså om vad sjukdomen betyder ur de sjuka kvinnornas eget perspektiv att leva med sjukdomen under flera år. I processen över tid sker en uppgörelse med livskonflikten som innebär att integrera livets autentiska betydelse och uthärda i en krävande mognadsprocess.

– Undersökningen visar tydligt att de drabbade initialt hade svårt att uthärda sjukdomens ovisshet och att livet begränsades av den meningsförlust som uppkom, säger Lisbeth Claeson. Till det kom rädslan för döden och för att sjukdomen skulle fortskrida. Det handlar mer om att konfrontera dödens problematik än att ge upp livet.

Kvinnorna förlorade förmågan till helhetssammanhang, de var rädda för att förlora identitet och självbild och de tänkte på döden, som ibland kunde framstå som en lösning. Efter en tid med sjukdomen var det betydelsefullt att de drabbade förmådde gå vidare i processen så att de inte fastnade i en blockerad känsla av meningsförlust vilket hindrar meningsskapande.
Betydelsefulla minnen

I avhandlingen återberättas hur olika minnen av livet med sjukdomen får betydelse för förväntningar inför framtiden. En kvinna säger: ”Livet är viktigt, det är klart det blir viktigt i en sådan här situation. Andra som inte är i min situation kan rycka på axlarna och säga, att livet är inte så viktig, det tror jag man kan säga. Men när livet är hotat, då blir det viktigt.”
– Personliga berättelser kan säga något om hur enskilda personer uppfattar sin livssituation över tid. Berättandet åstadkommer mening och kontinuitet och klargör hur kvinnor omformulerar sina erfarenheter för att skapa nya sammanhang i det egna livet, säger Lisbeth Claeson.

Hennes resultat visar att minnen från det förflutna har stor betydelse för de intervjuade svårt sjuka kvinnorna. Förväntningarna inför framtiden handlar ofta om hoppet att finna ny livskraft i betydelsefulla minnen och händelser. Det handlar om platsminnen och händelseminnen i gemenskap med andra och i subjektivt upplevd tid. Minnena har betydelse för möjligheten att uppnå nya och fördjupade insikter om livets betydelse. Sammanfattningsvis framkommer att de ändrade livsvillkoren medför att den objektiva mätbara tiden blir mindre viktig i relation till upplevd tidskänsla och sjukdomsförändringens eventuella följder. Det utvecklas till en personlig kunskap som handlar om livets villkor mer övergripande och allmänmänskligt.

– Min förhoppning är att avhandlingen ska bidra till att tydliggöra meningsdimensioner som kan ha betydelse för medmänskligt arbete, exempelvis inom hälso- och sjukvården, säger Lisbeth Claeson.

Avhandlingens namn: Tid och existentiellt meningsskapande. Kvinnors berättelser om sitt liv med allvarlig sjukdom.

Ytterligare information
Lisbeth Claeson, filosofie doktor i pedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle
Tel 026-64 82 60
Mobil 070-242 43 23
E-post: lwm@hig.se

Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Det är forskare vid SLU i Uppsala och Umeå som har utvecklat metoden som bygger på NMR-spektroskopi*.

Man kan mäta halterna av fleromättade omega 3-fettsyror och speciellt av de havsspecifika fettsyrorna DHA och EPA i fiskens muskelvävnad utan föregående preparering av provet.

Även andra små, nyttiga molekyler kan mätas på samma enkla sätt. Några exempel är anserin och betain, som stärker proteinstrukturen i musklerna, skyddar cellerna från att kollapsa på grund av osmos, och som fungerar som antioxidanter.

Med denna nya metod kan fiskforskarna kontinuerligt följa hur olika tillsatser till fodret påverkar den odlade fiskens innehåll av fettsyror och andra för människan nyttiga ämnen.

*NMR=Nuclear Magnetic Resonance (kärnmagnetisk resonans), NMR-spektroskopi anger ordagrant att man tittar på ett spektrum.

Kontaktinformation
Corine.Sandstrom@kemi.slu.se, 018-67 22 17

Jana.Pickova@lmv.slu.se

Eva.Brannas@vfm.slu.se

Artikeln i SLU:s kunskapsbank, http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/10/lattare-mata-hur-nyttig-fisken-ar/

Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.   

I djupt och mörkt vatten används vanligen antingen akustisk eller optisk teknik för att avbilda omgivningen. Forskare vid ÅSTC har utvecklat världens minsta sonar. En sonar är ett instrument som med hjälp av ljudvågor tar upp information som kan omvandlas till bilder. I det här fallet är själva elementet, det som sätts i svängning och skapar ljudvågorna, inte större än en tändsticka.

Att sonaren är så liten att den i storlek närmar sig ljudvåglängden medför problem. Det blir till exempel svårt att få tillräckligt detaljerade bilder. För detta har doktoranden Jonas Jansson bidragit med en lösning.

– Nu kan jag med hjälp av sonaren till och med avbilda små fiskar, som ju, akustiskt sett, nästan är vatten, säger Jonas Jonsson.

Den lilla ubåten är även utrustad med en kamera. Också här har den minimala storleken bjudit på utmaningar. De objekt kameran fångade på bild saknade naturliga storleks- och riktningsreferenser. Martin Berglund, numera doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper, skapade inom ramen för sitt examensarbete, en lösning på problemet. Han har utvecklat ett hjälpmönster genom att använda ett linselement med detaljer mindre än en tusendels millimeter och en liten laser. På så vis får man en bild som beskriver topografin hos det avbildade.

Ubåtsprojektet på ÅSTC genomförs i samarbete med Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Farkosten ska i första hand kunna sjösättas genom smala kilometerlånga borrhål för utforskning av otillgängliga miljöer i sjöar som befinner sig under glaciärer. Men på sikt skulle tekniken också kunna användas inom marinarkeologin eller för att undersöka vattenledningar.

För mer information kontakta Greger Thornell, forskare vid institutionen för teknikvetenskaper Uppsala universitet, telefon 018 471 7126, e-post greger.thornell@angstrom.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Geoturism är resande med fokus på geologiska attraktioner. Något det finns gott om i Skandinavien. Allt från spektakulära landformer skapade genom landhöjning eller jordbävningar till meteoritkratrar. Men geoturism är också resande som kännetecknas av miljömedvetna resenärer med ett intresse för att bevara miljö och kultur på resmålen.

– I USA är geoturism jättestort. Där finns ju också många intressanta resmål som till exempel Grand Canyon. Men det finns i Sverige också även om vi kanske inte tänker på att vi är geoturister när vi tittar på raukar eller samlar fossil på en strand, säger Sebastian Willman, informatör på institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Inom ramen för det EU-finnansierade projektet Fostering Geoturism on Central Baltic Islands släppte nyligen institutionen för geovetenskaper den andra boken i en populärvetenskaplig serie som handlar om geologiskt spännande platser i östersjöområdet. Den beskriver hur meteoritnedslag har påverkat landskapet. Några av de platser som skildras är redan kända turistmål som till exempel siljansområdet. Nästa bok som kommer ut i december handlar om Gotland. Förutom beskrivningar av platsernas geologiska historia innehåller böckerna även beskrivningar av hur man bäst tar sig dit. Målet med projektet är att öka intresset för geoturism.

Böckerna är gratis och kommer att finnas på till bland annat museer och turistbyråer eller att ladda ned på adressen http://www.centralbalticgeotourism.eu/

För mer information kontakta Sebastian Willman, informatör vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, telefon 018-471 2742 eller e-post sebastian.willman@geo.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

145 forskare från 22 länder, däribland professor Åke Bergman och professor Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, uppmanar till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Forskarna anser att likheter hos de olika ämnena pekar på en rad gemensamma ofördelaktiga egenskaper. Kemikalierna används i många produkter, däribland möbler, byggmaterial och elektronik. Forskarna ifrågasätter också medlens betydelse för att öka brandsäkerheten.

Den gemensamma uppmaningen publiceras i oktobernumret av den ansedda amerikanska tidskriften Environmental Health Perspectives (EHP). Enligt Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, är den utbredda produktionen och användningen allt annat än under kontroll.

– Vi vet fortfarande mycket lite om en rad ämnen, till exempel om flera av de flamskyddsmedel som nu introduceras för att ersätta de som förbjuds. Äntligen reagerar forskare från en rad ämnesområden i detta gemensamma uttalande. Det är mycket tillfredsställande, säger Åke Bergman, som också är en av medförfattarna till dokumentet.

Åke Bergman har tillsammans med Dr Linda Birnbaum, chef för National Institute of Environmental Health Sciences i USA också skrivit en ledarartikel i samma tidskrift. Ledaren publiceras samtidigt som forskarnas uppmaning offentliggörs.

Bromerade flamskyddsmedel lagras i människors kroppar och i miljön. Det finns, enligt forskarna, risk för att de kan skada ofödda barn, ha hormonstörande effekter och orsaka cancer. Det är inte heller fastställt att flamskyddsmedlen verkligen minskar riskerna med bränder, vilket är tillverkarnas skäl till att de används.

– De som använder bromerade flamskyddsmedel i sina produkter ska vara mer observanta på om medlen verkligen tillför något mervärde eller inte. De bör också informera mer om riskerna med dem. Jag anser också att andra metoder för att minska riskerna för uppkomst av bränder bör utnyttjas bättre, säger Åke Bergman.

Artikeln och ledaren är tillgängliga på:
http://www.ehponline.org/article/info:doi/10.1289/ehp.1003089 [Ref 1]
respektive
http://www.ehponline.org/article/info:doi/10.1289/ehp.1003088 [Ref 2]
Ytterligare information:
Professor Åke Bergman, avdelningen för miljökemi, Stockholms universitet
Tel 08-16 39 97
Mobil 070-644 3861
E-post ake.bergman@mmk.su.se
För bild på Åke Bergman se www.su.se/press [Ref 3]
 
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.