Ateroskleros, eller vad som i dagligt tal kallas för åderförkalkning eller åderförfettning, är en kronisk inflammation i blodkärlen. Kolesterol transporteras med blodet i partiklar som kallas LDL eller det onda kolesterolet, och som kan lagras in i kärlväggarna. Kroppens immunförsvar triggas då igång och slår till mot de kroppsegna LDL-partiklarna. Immunsvaret mot LDL kan i sin tur leda till inflammationshärdar i blodkärlsväggen som så småningom brister och orsakar en blodpropp. Om en sådan blodpropp bildas i hjärtats kranskärl uppstår en hjärtinfarkt, om den bildas i hjärnans kärl kan resultatet bli stroke.
Forskargruppen, under ledning av professor Göran K Hansson vid Centrum för molekylär medicin i Solna, har tagit fram en cellterapi som selektivt dämpar kärlinflammationen inducerad av LDL. I terapin används så kallade dendritceller, som bland annat utmärks av att de är väldigt plastiska och därför med vissa metoder kan styras av forskarna.
– Med rätt behandling kan man få dendritceller att dämpa ner istället för att driva på inflammationen kring LDL-partiklarna i blodkärlen. Fördelen är att man kan åstadkomma en terapi mot kärlsjukdom som blir väldigt specifik, säger Andreas Hermansson, en av forskarna bakom studien.
De studier på möss som nu presenteras i Circulation har visat på skyddande effekter av behandlingen med uppemot 70 procent reducering av åderförkalkningsprocessen. Forskarna publicerade i fjol resultat som visade att antikroppar mot de receptorer som driver immunreaktionen har skyddande effekter, och nu presenterar man alltså en cellterapi som är minst lika effektiv. Förhoppningen är att resultaten ska bana väg för en helt ny generation av selektiva anti-inflammatoriska terapier mot hjärt-kärlsjukdom.
– Traditionellt sett har ju behandlingen av åderförkalkning riktat in sig på att sänka blodfetter, men en stor del av patienterna får trots detta fortfarande livshotande infarkter och stroke. Vi ser nu en möjlighet att gå till roten av det onda och att så att säga nollställa immunsystemets reaktion mot LDL, eftersom den så ofta leder till ödesdigra konsekvenser, säger Göran K Hansson.
Centrum för molekylärmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Den aktuella forskningen har finansierats genom anslag från Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vinnova, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting samt EU:s sjunde ramprogram. En patentansökan har också inlämnats.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: ”Immunotherapy with tolerogenic apolipoprotein B-100 loaded dendritic cells attenuates atherosclerosis in hypercholesterolemic mice”, Andreas Hermansson, Daniel Johansson, Daniel F.J. Ketelhuth, John Andersson, Xinghua Zhou & Göran K. Hansson, Circulation, online 28 February 2011.
Bilden: Göran K Hansson, foto av Ulf Sirborn.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Göran K Hansson, professor
Tel: 08-517 762 22
Mobil: 070-878 87 38
E-post: goran.hansson@ki.se
Andreas Hermansson, med dr
Tel: 08-517 764 19
Mobil: 070-204 15 89
E-post: Andreas.hermansson@ki.se
Personer med hälsoångest lider av rädslan att olika fysiska symptom är tecken på allvarlig sjukdom, trots att det saknas medicinska belägg för att så är fallet. Denna rädsla kan i värsta fall utvecklas till ett allvarligt socialt handikapp med exempelvis långtidsarbetslöshet som följd. Tidigare forskning har visat att KBT är en effektiv behandlingsmetod vid hälsoångest, men behandlingsformen är både kostsam och tillgången på utbildade terapeuter dålig i delar av landet.
I den aktuella studien har forskare vid Karolinska Institutet jämfört två grupper av patienter med diagnosen hypokondri; den enda gruppen fick internet-KBT i 12 veckor, medan kontrollgruppen enbart hade tillgång till ett diskussionsforum för patienter med hälsoångest, också på internet. Totalt ingick 81 personer i studien. Resultaten visar att patienterna i den grupp som fick internet-KBT efter 12 veckor var betydligt mindre oroliga och hade färre depressiva symptom än patienterna i kontrollgruppen.
Av de 40 som fick KBT-terapi var det 27 patienter (67,5 procent) som blev så pass bra att de inte längre uppfyllde de diagnostiska kriterierna för hypokondri. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 2 av 41 patienter (4,9 procent). Vid en uppföljning sex månader senare visade det sig att den positiva effekten av internet-KBT kvarstod.
– Resultaten talar för att den här typen av behandling är effektiv för personer med hypokondri och den minskar även sekundära symptom som generell ångest och depressiva symptom. Internetbaserad KBT kan öka tillgängligheten då den kräver mindre psykologresurser än traditionell terapi, där man träffar behandlaren, och är också mer flexibel som behandlingsform, säger Erik Hedman, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap och studiens försteförfattare.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Mer information på ki.se
Publikation: ”Internet-based cognitive-behavioural therapy for severe health anxiety: randomised controlled trial”, Hedman E, Andersson G, Andersson E, Ljótsson B, Rück C, Asmundson GJG and Lindefors N., British Journal of Psychiatry 2011; 198: 230-236, online 1 March 2011.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor, kontakta:
Erik Hedman, doktorand, leg psykolog
Tel: 0709 66 70 74
E-post: erik.hedman.2@ki.se
Nils Lindefors, professor, överläkare
Tel: 08-585 865 35
E-post: nils.lindefors@ki.se
Det är resultatet av ett mångårigt projekt där patienter med sorkfeber, en norrländsk blödarfeber som har studerats med avseende på naturliga mördarceller (Natural Killer cells, NK-celler), som nu publiceras. Sorkfeber är en vanlig infektion i norra Sverige som orsakas av ett hantavirus, Puumala-virus som förekommer hos skogssork och smittar människor framför allt via inandning av viruskontaminerat damm.
Symtomen är främst hög feber, huvud- och muskelvärk, buksmärtor och påverkat allmäntillstånd. Njur- och lungpåverkan är vanligt. Någon riktad och effektiv behandling finns inte idag. Eftersom sorkfeber är en blödarfeber så finns ofta en uttalad minskning av blodplättarna och blödningskomplikationer förekommer. Cirka 30 % av de diagnostiserade fallen vårdas inneliggande på sjukhus. Dödligheten är 0,5 % på grund av blödning, chock samt multiorgansvikt.
Umeåforskarna under ledning av universitetslektor Clas Ahlm har i ett unikt patientmaterial kunnat studera expansionen av NK-celler och deras aktivitet under infektionens förlopp i samarbete med forskare vid Karolinska institutet. Materialet samlades in under och efter det stora utbrottet av sorkfeber 2007. Det finns få tidigare studier av NK-celler vid akuta infektioner hos människor, men de anses vara en del av det sk. medfödda försvaret, innate immunity. Puumalavirus är i sig självt inte cellskadande. Umeåforskarnas hypotes är därför att en del av sjukdomsmekanismerna vid sorkfeber beror på immunsvaret mot virusinfektionen, vilket ytterligare stödjs av dessa resultat.
I studien påvisades en expansion av NK-celler. Expansionen kvarstod en längre tid efter den akuta infektionen, vilket förvånade forskarna. Fynden utmanar nämligen till viss del den tidigare uppfattningen att ökningen och aktiveringen av NK-celler är snabbt övergående vid akuta virala infektioner. Studiens fynd talar mer för att en del NK-celler kan ha minneslika funktioner.
Artikeln ”Rapid expansion and long-term persistence of elevated NK cell numbers in humans infected with hantavirus”. (J Exp Med 2011 Jan 17) återfinns på
http://jem.rupress.org/content/208/1/13 [Ref 1]
Artikeln har precis efter publiceringen blivit vald av ”Faculty of 1000”, vilket placerar den bland de översta två procenten av artiklar publicerade inom biologi och medicin: http://f1000.com/7906956 [Ref 2]
Blödarfebrar är mest kända som exotiska sjukdomar med hög dödlighet som främst härjar i Afrika. De orsakas av hantavirus som oftast smittar från djur till människa, så kallad zoonos [Ref 4].
Ebola-viruset [Ref 5] är den variant som kanske är den mest kända. Marburg-viruset [Ref 6] en annan.
Virus som ger upphov till blödarfebrar räknas alla till klass 4 bland smittagens, den klass som kräver de mest omfattande säkerhetsåtgärderna vid hantering, se http://en.wikipedia.org/wiki/Biosafety_level#Biosafety_level_4
[Ref 7]för mer information om detta.
Puumala-virus är en snällare variant av hantavirus, som inte ger till närmelsevis lika svår sjukdom som Ebola- eller Marburg-virus.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Clas Ahlm, universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, infektionssjukdomar på:
Telefon 090-785 23 09
E-post clas.ahlm@climi.umu.se
– Konsekvenserna har blivit ökade skillnader mellan anställda i olika verksamheter och branscher när det gäller fysiska och psykosociala arbetsmiljövillkor, säger Staffan Marklund, professor i arbetshälsovetenskap.
Resultat av forskningsprogrammet ”Organisationsförändring och arbetsrelaterad hälsa”, som har finansierats av Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap (FAS), presenteras bland annat i antologin ”The Dynamics of Organizations and Healthy Work”.
Resultaten redovisas samtidigt på ett seminarium, dit du som journalist är välkommen. Se bifogat program.
Tid: Onsdag den 2 mars klockan 14.45-17.00 med efterföljande mingel
Plats: Sal Gustaf Retzius, Berzelius väg 3, plan 2, Karolinska Institutet campus Solna.
Anmäl dig till Ulla Eriksson, ulla-lena.eriksson@ki.se med kopia till pressekreterare Sabina Bossi, sabina.bossi@ki.se
Forskningsprogrammet visar olika aspekter av hur förändringar i arbetsorganisation påverkar individers arbetsvillkor, hälsa och sjukfrånvaro. Forskarna belyser i ett stort antal empiriska studier den dynamik, som på olika strukturella nivåer kännetecknar det moderna arbetslivet. Faktorer som studerats är bland annat utvecklingen av arbetsorganisation, ledarskap, arbetsmiljö och ojämlikhet. Man diskuterar även hur forskningen behöver utvecklas för att bättre kunna följa ett arbetsliv i ständig förändring.
Antologin ”The Dynamics of Organizations and Healthy Work” är utgiven i Arbetsliv i omvandling No 2010: 05. Redaktörer är professor Staffan Marklund, sektionen för försäkringsmedicin vid Karolinska Institutet och professor Annika Härenstam, institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
För pressbilder, se: ki.se/pressrummet
För mer information, kontakta:
Professor Kristina Alexanderson, sektionschef för försäkringsmedicin
Tel: 08-524 832 00 eller 070-216 20 99
E-post: kristina.alexanderson@ki.se
Professor Staffan Marklund, ansvarig för forskningsprogrammet
Tel: 08-524 832 16
E-post: staffan.marklund@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Robotar har haft en stor inverkan på vårt samhälle. Särskilt robotar som tillhör klassen manipulatorer. Det är robotar som liknar en arm, med överarm, underarm och handled. Avsikten är att de ska stå stilla och utföra sina uppgifter, till exempel måla bilar, svetsa och assistera medicinska operationer. Hjulförsedda robotar har andra typer av mekanismer som ger dem större rörlighet, men de blir ändå ofta begränsad till vissa terränger och underlag. Med inspiration från djur och människors rörelsemönster har forskare nyligen börjat studera en ny generation av robotar. Att ge robotarna ben skulle vara den bästa lösningen för att de ska kunna ta sig fram i tuffa terränger och okända miljöer.
I vissa av studierna används så kallade underaktuerade robotar. Sådana robotar har en eller flera passiva leder, som inte styrs av någon aktuator, till exempel en motor eller ett hydrauliskt system. Det ger dem en begränsad rörelsefrihet och det är därför svårt att utforma och kontrollera robotens rörelser. Samtidigt används underaktuerade robotar inom ett flertal olika tekniska tillämpningar, till exempel för de flesta luft-, vatten- eller undervattensfarkoster, men också till benförsedda robotar.
Ett särskilt problem som uppstår vid studier av underaktuerade system är att återskapa periodiska rörelser, till exempel att roboten ska kunna gå, springa och hoppa med hjälp av ben. Det är oklart vilka mekaniska principer som producerar dessa återkommande rörelser. Dessutom uppstår frågor om hur rörelserna kan kontrolleras med ett begränsat antal aktuatorer. Å andra sidan är robotsystem som kan utföra komplicerade uppgifter med få aktuatorer intressanta. De väger mindre, förbrukar mindre energi och är billigare att tillverka.
Pedro Xavier Miranda La Hera har i sin doktorsavhandling undersökt principer för att planera och kontrollera designen av underaktuerade mekaniska system, framför allt de periodiska rörelserna. Han har testat metoderna på en underaktuerad upp- och nedvänd pendel. Dessutom har han utvecklat modeller för tvåbenta robotar för att få dem röra sig på ett sätt som liknar gående människor.
Om disputationen
Tisdagen den 1 mars 20111 försvarar Pedro Xavier Miranda La Hera, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Underactuated Mechanical Systems: Contributions to trajectory planning, analysis, and control. Svensk titel: Underaktuerade mekaniska system: bidrag till rörelseplanering, analys och reglering.
Fakultetsopponent är filosofie doktor Ambarish Goswami, Principal Scientist, Honda Research Institute, California, USA.
Disputationen äger rum kl 9.00 i KB3A9, KBC-huset.
E-publikation av avhandlingen:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39719 [Ref 1]
För ytterligare information, kontakta gärna:
Pedro Xavier Miranda La Hera, institutionen för tillämpad fysik och elektronik
Telefon: 090 – 786 97 22
E-post: Xavier.Lahera@tfe.umu.se
Åderförkalkning i människans kranskärl innebär en framtida risk för hjärtsjuklighet. Därför är det viktigt att hitta riskmarkörer för åderförkalkningssjukdom.
– När hjärtat slår, vidgar sig blodkärlen i kroppen och samtidigt sker då en rörelse längs med blodkärlets riktning, den så kallade longitudinella kärlsrörligheten, tLoD. Om denna rörelse har haft någon betydelse för vår hälsa har hittills inte kunnat undersökas, eftersom det har saknats adekvat mätteknik, förklarar forskaren Sara Svedlund på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Sahlgrenska akademin.
Hon har i sin avhandling undersökt om ultraljudsteknik skulle kunna användas för att studera tLoD på halsens blodkärl. Det skulle innebära en enkel och smärtfri metod, för att identifiera patienter med en ökad risk för kranskärlssjukdom.
I avhandlingen tillämpades en avancerad bildanalysteknik för att studera halskärlens rörelse med hjälp av vanliga kliniska ultraljudsbilder. Metoden har tillämpats på cirka 500 patienter med misstänkt kranskärlssjukdom och friska frivilliga försökspersoner. Den har även överförts till experimentella djurmodeller för mer ingående studier i framtiden.
Patienter med sämre rörlighet i halskärlens längsriktning har mer omfattande åderförkalkning i halskärlen, sämre hjärtfunktion och större benägenhet att drabbas av syrebrist i hjärtat. Genom en uppföljningstudie har forskaren även kunnat visa att denna nya riskmarkör kan förutsäga risken för framtida hjärt- och kärlsjukdomar.
– Dagens metoder tittar enbart på kärlens väggtjocklek för att identifiera åderförkalkningssjukdom. Vår mätteknik visar att den längsgående halskärlsrörligheten återspeglar både kärlets åderförkalkningsgrad och hjärtfunktion. Därför kan vi med den nya metoden få ytterligare information och därmed förutsäga vilka patienter som löper en ökad risk för framtida hjärtsjukdom. Vi kommer självklart att följa upp dessa intressanta fynd i våra fortsatta studier med sikte på att kunna tillämpa tekniken i klinisk verksamhet, säger Sara Svedlund.
FAKTA ÅDERFÖRKALKNING
Åderförkalkning uppstår när kolesterol lagras in i kroppens kärl och bildar så kallat plack, vilket kan orsaka olika sjukdomar, exempelvis kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Åderförkalkningsrelaterade sjukdomar orsakar 40-50 procent av dödsfallen i Sverige varje år.
Avhandlingens titel: Longitudinal common carotid artery wall motion – mechanistic, prognostic and translational studies.
Avhandlingen försvaras fredagen den 4 mars, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sara Svedlund, examinerad läkare och doktorand på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid institutionen för medicin, e-post sara.svedlund@gu.se
Handledare:
Li-Ming Gan, professor på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid institutionen för medicin, e-post li-ming.gan@gu.se
Andra generationens solceller, så kallade tunnfilmssolceller, tar en allt större del av den snabbt växande marknaden för solpaneler tack vare låga tillverkningskostnader och höga verkningsgrader. Utvecklingen av tunnfilmssolceller av s.k. CIGS-typ vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har lett till avknoppning av forskningsföretaget Solibro Research AB och till världens för närvarande bästa verkningsgrad i industriell skala av denna solcellstyp, 13 procent.
Civilingenjören Per-Oskar Westin har studerat möjligheter och utmaningar när det gäller användning av laserteknik inom produktion av dessa solpanelstyper. Avhandlingsarbetet har skett i samarbete mellan Ångström Solar Center och Solibro Research AB.
– Det har visat sig att alla mönstringssteg skulle kunna utföras med laser. Den tydligaste vinsten är att solpanelens yta kan utnyttjas bättre, säger han.
Genom lasermönstringen skapas smalare seriekopplingar, vilket lämnar en större del av panelens yta orörd. Denna kan då istället användas för strömgenerering. Därigenom får man bättre effekt från varje enskild panel men också ett bättre utbyte av både materialanvändandet och processtiden vid tillverkning.
Under arbetet med avhandlingen har en ny lasermönstringsmetod utvecklats där skikten i tunnfilmssolcellen kan svetsas samman för att uppnå seriekoppling. Metoden har lett till en patentansökan. Inget mönstringssteg krävs innan solcellen är helt färdigställd vilket innebär att kontrollen över celltillverkningen skulle förbättras.
– Dessutom skulle ett kombinerat laserverktyg kunna designas för att minska antalet tillverkningssteg vilket medför tidsvinster, säger Per-Oskar Westin.
För mer information, kontakta Per-Oskar Westin, tel: 018-471 3113, eller per-oskar.westin@solibro-solar.com
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
– Om permafrosten tinar kan det liknas vid att dra ut sladden ur en fullpackad frys. Det organiska materialet i marken börjar brytas ned av mikroorganismer vilket leder till ökad produktion av växthusgaser. Det handlar om ekosystem som har bundit kol från atmosfären i marken i form av döda växt- och djurdelar under årtusenden. Min avhandling visar att permafrostjordar i Ryssland och Kanada innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott, säger Gustaf Hugelius, författare till avhandlingen ”Quantity and quality of soil organic matter in permafrost terrain”.
Förråden av markbundet organiskt kol som idag lagras i nordliga permafrostjordar motsvarar drygt två gånger allt kol som finns i jordens atmosfär i form av växthusgaserna koldioxid och metan. Som en följd av den pågående globala uppvärmningen väntas mer av detta markbundna organiska material bli tillgängligt för nedbrytning av bakterier och svampar i takt med att marken värms upp och permafrost tinar. Processen kan också påskyndas av att tinande permafrost ibland resulterar i kollaps av markytan med lokal sjöbildning som följd (s.k. termokarstsjöar), vilket i sin tur leder till ökade utsläpp av den kraftiga växthusgasen metan.
– Ökad omsättning av det organiska materialet i marken kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser. På detta sätt skapas en ond cirkel där ökade växthusgasutsläpp från tinande permafrost i sin tur driver fram ytterligare temperaturökningar, säger Gustaf Hugelius.
– Mina resultat bygger på detaljerade landskapsstudier från expeditioner i Kanada och Ryssland. För att få en bättre bild av händelseförloppet kan detaljerade kartor kombineras med studier av det markbundna materialets kemiska sammansättning eller resultat från modeller som simulerar landskapets utveckling i ett varmare klimat, säger Gustaf Hugelius.
För mer information kontakta:
Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Tel: 08-674 78 73, email: gustaf.hugelius@natgeo.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Fria radikaler är molekyler som lätt reagerar med andra ämnen i kroppen, vilket under vissa omständigheter kan få negativa hälsoeffekter genom att celler skadas. Fria radikaler kan motverkas genom så kallade antioxidanter som är en vanlig ingrediens i olika kosttillskott. Föreställningen om att fria radikaler är generellt farliga och ska motverkas är dock en myt, menar forskarna bakom en ny studie av fria radikalers roll i hjärtats fysiologi.
– Det är som vanligt att lagom är bäst. Under normala förhållanden fungerar fria radikaler som viktiga signaleringssubstanser, men mycket höga nivåer under lång tid kan leda till sjukdom, säger professor Håkan Westerblad, som har lett studien.
När kroppen utsätts för olika typer av stress stimulerar det sympatiska nervsystemet så kallade beta-adrenerga receptorer på hjärtmuskelcellernas yta. Detta leder till en rad förändringar inne cellerna, bland annat fosforylisering av proteiner, med resultatet att cellernas sammandragningar blir starkare och att hjärtat slår hårdare.
I den nu aktuella studien, som är gjord på möss, visar forskarna att stimuleringen av receptorerna också leder till en ökad produktion av fria radikaler i cellernas mitokondrier, och att dessa bidrar till att stimulera sammandragningar i cellerna. När forskarna exponerade cellerna för antioxidanter så försvann en stor del av effekten av beta-adrenerg stimulering på hjärtmuskelcellerna.
Resultaten avslöjar en tidigare okänd reglermekanism av hjärtats slagkraft och kan ge ökad förståelse för olika typer av hjärtfel.
– Fria radikaler har en viktig funktion eftersom de bidrar till att hjärtat kan pumpa mer blod i stressituationer. Å andra sidan kan långvarig stress leda till hjärtsvikt och där kan kroniskt förhöjda nivåer av fria radikaler vara en del av problemet, säger Håkan Westerblad.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation ”Mitochondrial production of reactive oxygen species contributes to the beta-adrenergic stimulation of mouse cardiomycytes”, Daniel C Andersson, Jérémy Fauconnier, Takashi Yamada, Alain Lacampagne, Shi-Jin Zhang, Abram Katz & Håkan Westerblad, The Journal of Physiology, online 28 February 2011, paper issue 1 April 2011.
Bilden: Håkan Westerblad, foto Stefan Zimmerman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Håkan Westerblad
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: 08-524 872 53 eller 070 753 5456
E-post: hakan.westerblad@ki.se
Vem vill inte vara entreprenör idag? Det svenska samhället har gått från att se med misstänksamhet på företagare till att nästan krama ihjäl dem. Trots det är endast 25 procent av landets företagare kvinnor. Vad beror det på? Professor Carin Holmquist reder ut begreppen och slår hål på myter om kvinnors företagande i en nyutkommen skrift i serien Forskning i Fickformat.
Carin Holmquist, professor i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm, bygger sina resonemang på över trettio års forskning och lång erfarenhet av att utbilda och vara rådgivare åt företagare, i synnerhet kvinnor.
Hon visar i den aktuella skriften att det finns djupa strukturella förklaringar till att kvinnor står för en lägre andel av företagandet. Företagande har fått en manlig könsprägling. Kvinnor som startar företag möter därför större utmaningar än män. Holmquist anser dock att det är möjligt – och önskvärt – att öka andelen företagare som är kvinnor.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det en affärspotential i att öka andelen kvinnor som är företagare. Kvinnor bär på andra erfarenheter än män som kan omsättas i nya erbjudanden och tillfredsställa ett marknadsbehov, säger Carin Holmquist.
Men för att en ökning ska komma till stånd krävs förändringar så att förutsättningarna för företagande blir mer könsneutrala.
– Den svenska arbetsmarknaden är som helhet könssegregerad. Kvinnor utför också fortfarande en större del av det obetalda hushållsarbetet och arbetar mer deltid. Det får konsekvenser för möjligheterna att driva företag, säger Carin Holmquist.
En av Holmquists huvudpoänger är att allt framgångsrikt företagande bygger på bärkraftiga affärsidéer samt viljan hos företagaren att driva, utveckla och ta ansvar – inte på stöd och bidrag. Hon betonar vikten av det individuella valet. Kvinnor, och män, ska starta företag för att de vill, inte för att de måste. Samtidigt lyfter hon fram att kvinnor som är företagare ofta är mer nöjda med sin arbetssituation än kvinnor som är anställda. Det finns således flera skäl till att uppmuntra kvinnors företagande.
Skriften Kvinnors företagande – kan och bör det öka? är nyutkommen och kostar 210 kronor. Den, och övriga skrifter i serien Forskning i Fickformat, kan beställas via efi.publications@hhs.se.
För mer information om skriften, vänligen kontakta Carin Holmquist:
mobil: 0703-36 93 55
e-post: carin.holmquist@hhs.se
Forskning i Fickformat är en vetenskaplig skriftserie som ges ut av stiftelsen Stockholm School of Economics Institute for Research i samarbete med revisions- och rådgivningsföretaget PwC. Syftet är att sprida aktuell forskning om företag och samhälle. Författarna är huvudsakligen nydisputerade forskare från svenska universitet och högskolor. Alla skrifter i serien går att beställa via efi.publications@hhs.se. För mer information, vänligen kontakta Ilinca Benson: 0709-669453, ilinca.benson@hhs.se.
Handelshögskolan i Stockholm (Stockholm School of Economics, SSE) är den mest framstående handelshögskolan i norra Europa. Sedan grundandet 1909 har Handelshögskolan förädlat talanger för ledande befattningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Handelshögskolan har en stark internationell position med representation i Lettland och Ryssland och erbjuder ett antal utbildningsprogram, som återkommande rankas bland topp tio i Europa. Handelshögskolan erbjuder kandidat-, master- och MBA-program, liksom doktorandutbildning och executive education. Dessutom bedrivs världsledande forskning inom områden som nationalekonomi, finansiell ekonomi, redovisning, ledarskap och marknadsföring. Handelshögskolan är certifierad av EQUIS (European Quality Improvement System), som garanterar att undervisning såväl som forskning håller högsta internationella klass och är också Sveriges representant i CEMS (The Global Alliance in Management Education).
Stockholm School of Economics . Sveavägen 65 . Box 6501. SE-113 83 Stockholm. Sweden. Phone +46 8 736 90 00 . www.hhs.se
Det var vid Karolinska Institutet som heparinet 1935 framställdes i ren form för första gången och dess kemiska struktur beskrevs av professor Erik Jorpes. Med sin kunskap om substansens terapeutiska möjligheter, blev Jorpes en av pionjärerna när det gäller att behandla patienter som drabbats av blodpropp genom att injicera heparin. Fortfarande idag är heparin ett av de vanligast förekommande blodförtunnande läkemedlen.
Erik Jorpes visade att heparin produceras i de så kallade mastcellerna, en celltyp som ingår i kroppens immunförsvar. Dessa mastceller bidrar till att öka vaskulär genomsläpplighet och har en central funktion i uppkomsten av allergiska och inflammatoriska sjukdomar. I den aktuella studien identifierar forskarna den underliggande mekanismen och dess terapeutiska möjligheter. De visar att heparin initierar produktionen av hormonet bradykinin, som i sin tur bidrar till svullnad, allergiska och inflammatoriska symptom – vilka brukar associeras med onormal aktivitet hos mastcellerna. Värt att notera är att mastcellproducerat heparin genererar inflammatorn bradykinin genom att aktivera den så kallade faktor XII (även kallad Hagemanfaktorn), som utgör en viktig del i blodets koaguleringssystem.
På så sätt presenterar studien en oväntad länk mellan koagulerande blodkroppar och mastcellorsakade inflammatoriska reaktioner. Läkemedel som blockerar aktiviteten hos bradykinin respektive faktor XII, skyddar också mot onormala mastcellorsakade reaktioner både hos människa och genförändrade möss. Forskarna hoppas nu att dessa läkemedel ska erbjuda nya behandlingsstrategier mot allergi.
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Publikation: ”Mast cells increase vascular permeability by heparin-initiated bradykinin formation in vivo”, Chris Oschatz, Coen Maas, Bernd Lecher, Thomas Jansen, Jenny Björkqvist, Thomas Tradler, Reinhard Sedlmeier, Peter Burfeind, Sven Cichon, Sven Hammerschmidt, Werner Müller-Esterl, Walter A. Wuillemin, Gunnar Nilsson & Thomas Renné, Immunity, February 25, 2011, Volume 34, Issue 2.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Thomas Renné, professor
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: 08 517 733 90
Mobil: 070 773 01 09
E-post: thomas.renne@ki.se
Chris Oschatzm, doktorand
Institutionen för molekylär medicin och kirurgi
Tel: +46 (0)8 517 73565
E-mail: chris.oschatz@ki.se
I år är det 20 år sedan lärarkåren kommunaliserades. Reformen ger fortfarande upphov till diskussioner, inte minst från liberalt håll diskuteras idag lärarprofessionens status och vilka konsekvenser kommunaliseringen har medfört. I Johanna Ringarps avhandling Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling analyseras motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren.
Historikern Johanna Ringarp visar att reformen var ett led i en större omvandling av den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen. Det förändrade ansvaret för lärartjänsterna var en del av välfärdsstatens anpassning till de nya ekonomiska villkoren.
Avhandlingens syfte är att analysera utvecklingen inom välfärdstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme.
– Det är intressant att undersöka motiven bakom kommunaliseringen med tanke på dagens utbildningspolitiska debatt. Undersökningen är också viktig ur ett historiskt perspektiv, eftersom utbildning under hela efterkrigstiden har varit en central del i det svenska välfärdsbygget, säger Johanna Ringarp.
På 1980-talet beslutades det om stora utbildningspolitiska förändringar, men även inom välfärdsstaten generellt skedde strukturella omvälvningar som påverkade lärarkåren. Förändringarna reser en rad frågor: Vilka var drivande bakom förändringen? Vilka motiv hade politikerna till reformen? Avhandlingen tar också upp frågan hur aktörerna diskuterade lärarprofessionens roll i samband med reformen samt hur lärarkåren ställde sig till kommunaliseringen när det gäller professionaliseringsfrågor.
Avhandlingen bygger på ett rikt källmaterial hämtat från de tre lärarförbunden, Svenska Kommunförbundet, Statens arbetsgivarverk och Utbildningsdepartementet. Dessutom har Johanna Ringarp intervjuat bland andra Göran Persson, Ingvar Carlsson, Christer Romilson, Solveig Paulsson och Ove Engman.
Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om förändringar för statliga tjänstemän till följd av välfärdsstatens förvandling och har finansierats av Vetenskapsrådet. Projektledare har varit professor Thomas Bull, Uppsala universitet. Avhandlingen ges ut på Makadam förlag.
Johanna Ringarp är knuten till historiska institutionen vid Lunds universitet och den nationella forskarskolan i historia, och har genomfört sin forskning vid Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola.
Avhandling: ”Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling”
Opponent: Torbjörn Lundqvist, docent i ekonomisk historia, Institutet för Framtidsstudier, Stockholm.
Disputation: fredag den 18 mars 2011 kl 10.00 i sal MB 313 (svarta lådan), på plan 3 i B-flygen, Moas båge, Södertörns högskola, Campus Flemingsberg.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Kontaktinformation
Kontakt: Johanna Ringarp, e-post: johanna.ringarp@sh.se, 08-608 41 95
I början av 90-talet lanserades evidensbaserad medicin och metoden har sedan dess spridit sig till angränsande områden, som till exempel socialt arbete och pedagogik. Evidens har blivit ett modeord som beslutsfattare gärna hänvisar till. Samtidigt har det höjts kritiska röster som menar att evidensbaserad medicin är för naturvetenskaplig och aldrig kan ersätta läkarens professionella bedömning.
– Konceptet bygger på att beslutsfattande ska göras på ett vetenskapligt sätt så att man står på en säker grund. Svårigheten är att vetenskapen i sig är så mångskiftande och att uppfattningen om vad evidens är varierar beroende på vem man talar med, säger Morten Sager, lektor i vetenskapsteori och en av bokens två redaktörer.
I ”Evidensens många ansikten” ges exempel på den mångfald som evidensbaserade metoder uppvisar i sin praktiska användning. I boken analyseras en serie konkreta fall, huvudsakligen från sjukvården, men också från socialtjänst och utbildning. Fram träder en bild av hur många nyanser och svåra valsituationer som uppstår när forskare, administratörer och andra söker efter bästa möjliga kunskap för att fatta sina beslut.
En av de studier som ingår i boken handlar om hjärtsjukvården och automatiska defibrillatorer som implanteras i hjärtpatienter.
– Läkarna hänvisade till att det fanns vetenskapligt stöd i kliniska tester, alltså god evidens för effekten av den aktuella behandlingen. Men administrationen tyckte inte att det förelåg evidens eftersom behandlingen inte rekommenderades i Socialstyrelsens riktlinjer, säger Morten Sager.
Eftersom läkarna och administratörerna tolkade och använde sig av begreppet evidens på olika sätt dröjde det flera år innan behandlingen infördes i det aktuella landstinget.
”Evidensens många ansikten” är inte en bok som vare sig kritiserar eller rekommenderar evidensbaserade metoder. Istället är syftet att bidra till en bättre förståelse av detta sätt att använda kunskap, bortom förenklade ställningstaganden för eller emot. Man måste sluta diskutera på en generell nivå och istället undersöka de närmare omständigheterna kring hur kunskap produceras och används, enligt Morten Sager.
– Det är där evidensens öde avgörs, och därigenom utformningen av den verksamhet som bedrivs inom vård, socialt arbete och skola. En viktig uppgift för forskare, praktiker och beslutsfattare som är involverade i olika verksamheters utformning är att avgöra vilken balans mellan formaliserade metoder och mänskliga bedömningar som lämpar sig bäst för varje särskilt område.
Boken ”Evidensens många ansikten” är utgiven på Arkiv förlag. Redaktörer är Ingemar Bohlin, docent i vetenskapsteori och Morten Sager, lektor i vetenskapsteori, bägge vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Morten Sager på telefon: 031-786 4722 eller e-post: morten.sager@gu.se
Ingemar Bohlin på telefon: 031-786 4244 eller e-post: ingemar.bohlin@sts.gu.se
Högre produktion, kortare omloppstid, högre avkastning och bättre riskspridning jämfört med traditionellt jord- och skogsbruk talar för en större satsning på hybridasp och poppel. Det visar en ny utredning som Skogforsk och SLU har gjort på uppdrag av Energimyndigheten.
– De lämpliga och tillgängliga odlingsarealerna är tillräckliga för att tillåta en storskalig odling, säger Lars Rytter som är forskare på Skogforsk.
Den biologiska potentialen är stor, men utredningen pekar också på två stora hinder mot en ökning av snabbväxande trädslag i Sverige.
I vissa fall saknas kunskap. För att förbättra kunskapen om odling av poppel och hybridasp föreslår utredningen bland annat en satsning på förädling som ska ge bättre tillgång till bra plantmaterial, utveckling av plantodling och beståndsetablering, ny teknik för avverkning och transport, samt nya sätt att sköta de snabbväxande skogarna.
Ett annat hinder är att den kunskap som redan finns om snabbväxande skogar inte är känd bland jord- och skogsbrukare. Vi vet också ganska väl hur odlingar bör utformas och skötas för att gynna biologisk mångfald och naturmiljö, men vi saknar strukturer för hur kunskapen ska kunna påverka besluts- och planeringsprocessen vid olika myndigheter.
– Med tanke på att så få känner till det vi redan vet så kommer Skogforsk och SLU att påbörja utbildningsinsatser för att öka kunskapen om hybridasp och poppel säger Lars Rytter.
Läs mer i Arbetsrapport nr 733 som går att ladda ned från http://www.skogforsk.se/poppelrapport [Ref 1]
Fakta
– De bästa sorterna av hybridasp och poppel producerar 20 kubikmeter virke per hektar och år. Det är avsevärt mer än de bästa gransorterna i Sverige.
– Tidigare odlingar i Sverige har avkastat mellan fem och tretton procent. Det genomsnittliga avkastningskravet i jordbruk brukar anges till 6 procent.
– Ett bestånd av hybridasp eller poppel på jordbruksmark är klart att slutavverka efter 20–25 år.
– Huvudförfattare har varit Lars Rytter, Skogforsk, samt Tord Johansson, Almir Karacic och Martin Weih vid SLU.
* Du hittar alltid våra pressmeddelanden på www.skogforsk.se/press
Kontaktinformation
Kontakt
Lars Rytter, forskare, Skogforsk. Tel: 0418-47 13 04
Maten och hälsan är ett ständigt återkommande diskussionsämne inom forskningen och ämnet belystes av sex aktiva Umeåforskare vid Forskningens dag 2010 i Umeå och Örnsköldsvik. Föredragen och den efterföljande diskussionen – ledd av Medicinska fakultetens hedersdoktor Sverker Olofsson – sammanfattas i boken:
Barnets mat – den vuxnes hälsa? Olle Hernell, pediatrik, berättar om man resonerar kring näringsrekommendationer på befolkningsnivå och om samspelet mellan maten och våra genetiska förutsättningar, inte minst när det gäller fetma hos barn.
Gluteninolerans, vanligare än man trott Anneli Ivarsson, epidemiologi och global hälsa, har visat att glutenintolerans (celiaki) är betydligt vanligare hos svenska skolbarn än väntat. Denna överkänslighet mot ett protein i de vanligaste sädesslagen är lätt att bota genom en glutenfri kost men mycket svår att upptäcka.
Så viktiga är blodfetterna Gunilla Olivecrona, fysiologisk kemi, berättar om hur fett transporteras och sönderdelas i blodet. Hon förklarar vad som är det ”goda” och det ”onda” kolesterolet samt varför höga blodfettvärden är farliga och dessutom har blivit vanliga.
Risker på tallriken Göran Hallmans, näringsforskning, sammanfattar debatten om vad som är farligt eller inte i maten med utgångspunkt i sina erfarenheter sedan 1984 i Västerbottensprojektet och Medicinska biobanken. Han beskriver bland annat kampen för symbolmärkning av nyttiga livsmedel, det idag så etablerade nyckelhålet.
Maten och matvanorna: Vad är bäst och blir det rätt? Ingegerd Johansson, cariologi, berättar om matvanor i Norrland utifrån resultat från Västerbottensprojektet. Hur har vårt intag av olika livsmedel förändrats sedan 1980-talet?
Kostrådgivning vid övervikt – främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl, beteendemedicin, summerar vad vi egentligen vet om olika slags kosthållningar för att gå ner i vikt. Lågkolhydratkost ger en snabbare viktminskning än lågfettkost, men åtminstone den mest extrema varianten kan innebära risker på sikt. Dessutom är beteendet och vanorna minst lika viktiga som kosten.
Forskningens Dag har sedan 1998 arrangerats av informationskommittén vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. Tryckta exemplar av denna bok och några av de tidigare utgivna kan beställas kostnadsfritt från
Medicinska fakultetens kansli
Umeå universitet
901 87 UMEÅ
tel: 090-786 64 65
e-post hans.fallman@adm.umu.se
eller bertil.born@adm.umu.se
De filmade föredragen och boken i pdf-format finns också på
www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/forskningens-dag-2010/ [Ref 1]
Kontaktuppgifter till de medverkande forskarna finns i
Umeå universitets personalkatalog [Ref 2]
Stolarnas ergonomi var acceptabel. Resultatet blev en trea på en framgradig skala. Men det är svårt att göra snabba och enkla inställningar på dagens stolar. Något som är extra viktigt i skogsmaskiner som används av olika förare.
– Våra tester visade till exempel att det inte fanns några skalor på stolarna så att föraren snabbt kan hitta tillbaka till önskvärd arbetsställning. Det är inte acceptabelt utifrån de europeiska riktlinjerna för skogsmaskiner, säger Petrus Jönsson som är forskare på Skogforsk.
Utvecklingsmöjligheterna för att förenkla stolarnas inställning är stora. Idealet vore elektriska inställningar med ett minne som kan lagra inställningarna för respektive förare. Det är en teknik som redan finns i lastbilar och personbilar. Möjligheten att variera mellan sittande till stående arbetsställning är också ett starkt krav.
– Vi har en idé om att vissa arbetsmoment som till exempel terrängkörning skulle kunna utföras stående. Vår första pilotstudie visar att det skulle kunna minska vibrationerna med upp till 20 procent. Men det kräver att man utvecklar nya stolar och att maskinhytterna förändras så att det går att stå upp, säger Petrus Jönsson.
Fakta
• Bedömningen är att alla stolarna skulle få betyget ”Acceptabel” vid en heltäckande ergonomisk test, där även hyttens mått ingår. De allra bästa skulle möjligen närmar sig betyget ”Bra”.
• De testade stolarna var KAB air 65/K4, Grammer Actimo XL, BE-Ge 2000, BE-Ge 3000 DPS, BE-Ge 7000 och BE-Ge 9000.
• Stolarna granskades enligt riktlinjerna i ”European ergonomic and safety guidelines for forest machines (EESG). Standarden har utvecklats av SLU, Skogforsk, SMP och Tekniska samverkansgruppen.
Läs mer i Resultat nr 18-2010 som kan beställas på www.skogforsk.se/butiken [Ref 1]
Kontakt
Petrus Jönsson, Skogforsk. Tel: 018-18 85 73
Erik Viklund, kommunikationschef. Tel: 018-18 85 40
* Du hittar alltid våra pressmeddelanden på www.skogforsk.se/press
