Surfplattorna och framförallt de smarta telefonerna har blivit mentala proteser, både för barn och vuxna. Orden är Mikael Heimanns, professor emeritus i utvecklingspsykologi och forskare vid Linköpings universitet. De senaste tio årens snabba digitala utveckling har gjort att han börjat intressera sig för hur barn påverkas av vara omgivna av uppkopplad teknik och ett ständigt flöde av underhållning. Det har utmynnat i forskningsprojektet Att växa upp i en digital värld som undersöker hur barns och föräldrars medieanvändning påverkar barn mellan nio månader och två år.
När det gäller den omdebatterade skärmtiden går det inte att sätta några definitiva gränser, menar han.
– Det finns inga argument för att små barn har behov av att använda skärmar. Däremot är det inte så att det automatiskt är skadligt. Det beror ju på vad det är barnen tittar på och hur länge.
Barn möter skärmar överallt
WHO och amerikanska pediatriska föreningen rekommenderar att barn under två år inte ska använda skärmar överhuvudtaget och att barn mellan två och fem år ska ha max en timmes skärmtid om dagen. En orealistisk målsättning, menar Mikael Heimann.
WHO:s riktlinjer
Världshälsoorganisationen WHO:s nya riktlinjer för fysisk aktivitet, stillasittande och sömn presenterades i april 2019. Enligt dessa bör barn under ett år inte ha någon skärmtid alls, och barn som är 1-2 år bör sitta max en timme framför skärmen. Syftet med rekommendationen handlar främst om bättre sömn och minskat stillasittande.
– Det är önsketänkande, så ser inte världen ut. Barn möter skärmar hela tiden. Frågan om barns skärmtid innefattar dessutom även hur föräldrarna använder sina telefoner och datorer. Det måste också räknas med i ekvationen.
Att barnen påverkas av föräldrarnas digitala vanor syns i den pågående studien om familjers medievanor. Där har forskarna till exempel sett ett samband mellan hur många digitala enheter som finns runt barnet och barnets sömn. Barnen i studien var nio månader och de barn vars föräldrar uppgav att det fanns en till två digitala enheter i hemmet sov i genomsnitt en timme mer än de barn som var omgivna av fler digitala enheter.
Ännu vet inte forskarna exakt vad sambandet beror på, men hoppas få svar på under hösten då data från uppföljningen av barnen vid två års ålder bearbetats. Att frågan om hur barn påverkas av skärmar har fler än ett svar, det är Mikael Heimann säker på.
WHO:s rekommendationer har fått kritik från forskarhåll för att ha för svaga belägg för de nya riktlinjerna. En av de som är kritiska är Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, som länge forskat om barn och internet.
Handlar mer om stillasittande än skärmar
– WHO:s agerande är jättekonstigt för det finns verkligen inget stöd för den här åldersrekommendationen. WHO tycks egentligen fokusera på stillasittandet som den stora hälsofaran och de har på ett olyckligt sätt kopplat detta till skärmtid – trots att det inte finns något stöd i forskningen för att skärmarna skulle vara orsaken till att människor rör sig mindre.
Att överhuvudtaget tala om skärmtid tycker Elza Dunkels orimligt. Begreppet är så brett att det är inte är användbart.
– Generellt behöver inte barns skärmtid begränsas. Reglerna måste sättas utifrån varje barns förutsättningar. Det som forskningen visar är att det är aktiviteterna som är avgörande: vad barnen gör vid skärmen. Att räkna timmar och minuter är meningslöst.
Att innehållet i program och appar måste finnas med i diskussionen anser också Mikael Heimann. Ofta möter barnen starka färger, glada tillrop och skarpa ljudeffekter. Det blinkar och hoppar och barnen svarar med att titta fascinerat. Men det är aktiviteter som till och med kan vara skadliga.
– För små barn kan det finnas en risk för överstimulering. Saker som går snabbt, med starka ljud och färger, låser barnets uppmärksamhet och gör att det inte kan slita sig från skärmen. Barnet utsätts då för en rad intryck som det inte kan sortera. De starka uttrycken kan också motverka den viktiga träningen i att fokusera uppmärksamheten och lära sig stå ut med att göra saker som är tråkiga.
Men lika viktigt som vad som händer i appar och program är hur tiden utanför skärmen ser ut. Om tryckandet på en surfplatta tar tid från samspelet med vuxna, är det allvarligt poängterar Mikael Heimann.
– Små barn behöver först och främst etablera en trygg relation med sina föräldrar och inom den relationen utforska världen. Där kan digitala verktyg ingå men det viktigaste är att barn undersöker den fysiska världen och att de får uppleva sig själva i samtal med andra.
Långsammare inlärning via skärm
Det är också därför surfplattor inte kan övertrumfa mänsklig kontakt när det gäller att utveckla de yngsta barnens lärande. Inlärning via skärmar gör lärandet långsammare och trögare än tillsammans med en vuxen. Förklaringen är att en tvådimensionell skärm aldrig kan ge så många nyanser och så mycket information som en människa. Dessutom har barn under tre år svårt att överföra kunskap från skärmen till verkligheten utanför.
Det är något som har belagts i en rad olika studier. Bland annat en amerikansk undersökning som testade hur fort 10-månaders-bebisar kunde lära sig mandarin.
– De som tränade mandarin genom regelbundna möten med en person lärde sig snabbt nya ord, men de som fick samma information via en skärm lärde sig ingenting, berättar Mikael Heimann.
Elza Dunkels, som studerat barn och risker på internet, menar att poängen med att sätta skärmar händerna på även de yngsta är att de behöver tränas i att bli digitalt kompetenta.
Datorvana barn tryggare på nätet
I sin egen forskning har hon sett att barn som tidigt får lära sig hantera datorer blir tryggare på internet. De blir bättre på att hantera både reklam och nätmobbing eller om pornografiska bilder plötsligt skulle dyka upp.
– Datorvana barn har lättare för att larma vuxna om de skulle bli utsatta på nätet och det är också lättare för dem att gå vidare utan att ta skada av obehagliga upplevelser. De förklarar sådana händelser med att: ”det var någon annan som gjorde något dumt mot mig, det var inte mitt fel”. Barn utan datorvana däremot kan ta på sig skulden och säga: ”jag borde inte klickat där” eller ”det var dumt att svara”.
Elza Dunkels slutsats är därför att barn bör få möjlighet att använda till exempel surfplattor så tidigt som möjligt.
– Vi behöver ha datorvana barn. Då är det lättare att börja tidigt än att säga att vid den här exakta åldern börjar vi prata om internet. Låta dem hålla på och peta en skärm så fort de tycker det är roligt.
Men småbarn ska inte lämnas ensamma i sitt utforskande, säger hon.
– När det gäller risker på nätet så ändrar ändras det hela tiden. För fem år sedan var det till exempel tryggt att lämna ett barn med en surfplatta för att titta på olika filmer. Idag har algoritmerna förändrats så mycket att jag inte skulle våga lämna ett barn ensamt. Det är stor risk att det dyker upp märkliga saker som vi inte vill att de ska se.
Mikael Heimann säger att barn under två år bör använda skärmar så lite som möjligt. Men det beror också på hur livet ser ut för övrigt för barnet. Vilken ytterligare stimulans barnet får och hur mycket tid det har tillsammans med föräldrarna
– Men oavsett om man bestämmer en timme eller två timmars skärmtid så är det bra med en struktur och tydlighet kring vilka regler som gäller, säger han.
Att växa upp i en digital värld
Forskningsprojektet Att växa upp i en digital värld: Familjeattityder och sociokognitiv utveckling hos 9-24 månader gamla barn, undersöker hur barns och föräldrars medieanvändning påverkar barnens tidiga utveckling.
– Vi undersöker hur digital media används av föräldrar till små barn idag och hur kan det påverka barnen såväl positivt som negativt, säger Mikael Heimann, professor emeritus i utvecklingspsykologi vid Linköpings universitet, som leder studien.
Forskarna följer 105 familjer från det att barnen är nio månader till de är 24 månader. En huvudfråga handlar om hur digitala media påverkar små barn i övergången från att inte ha ett språk till klivet in i den språkliga världen vid cirka 20 månaders ålder.
– Vi intervjuar föräldrarna, vi undersöker hur de använder sina telefoner och vi spelar in allt som sägs runt barnet under en hel dag samt undersöker barnets lärande och minne, säger Mikael Heimann.
Under hösten analyseras det insamlade materialet och resultaten kommer att kommuniceras under våren 2020.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
Tro det eller ej, men när kristendomen infördes i Skandinavien för ungefär tusen år sedan räckte det med att man och kvinna lovade sig åt varandra inför Gud, utan kyrkans inblandning – så var de gifta. Man behövde inga vittnen.
Enligt Malin Lennartsson, docent i historia vid Linnéuniversitetet, var den katolska kyrkan något motsägelsefull när det gällde äktenskap. Å ena sidan infördes en massa nya strikta regler om vem man fick och inte fick gifta sig med. Å andra sidan fanns ingen officiell ritual som bekräftade att man hade ingått löftet om evig kärlek.
– Om den ena parten, låt oss säga mannen, då sade “nej, jag har inte lovat någonting”, och den andra parten, kvinnan, var gravid – då kom man naturligtvis i ett bekymmersamt läge som kvinna.
Vigslar giltiga utan kyrkan
Det var bland annat därför kyrkan och staten alltmer började blanda sig i äktenskapet när Sverige övergick till protestantismen. Ändå dröjde det till 1734 innan det skrevs in i lagen att bara kyrkliga vigslar är giltiga. Sett till kristendomens långa historia är kyrkliga vigslar alltså långt ifrån så traditionella som man kanske skulle kunna tro.
Hur var det då med kärleken? Gifte sig människor överhuvudtaget av kärlek förr, eller var det mer en praktisk affär – en som kanske rentav gjordes upp mellan släkterna? Malin Lennartsson har fördjupat sig mycket i tidigmodern tid, i synnerhet 1600-talet, och funnit en del intressanta fynd från den tiden som kanske överraskar i dag.
– Uppgjorda giftermål var vanligare i högreståndsmiljöer, där ekonomiska och politiska faktorer kunde väga tungt. Framför allt bland kungligheter kunde det inträffa att man överhuvudtaget inte hade träffat varandra. Men ju längre ner i samhällshierarkin, desto större vikt verkar man ha kunnat lägga vid känslor.
Giftermål av kärlek på 1600-talet
Hon har hittat bevis på kärleksretorik även under 1600-talet.
– Också mellan människor som man inte förväntade sig det ifrån, vanliga bondedöttrar och bondesöner, inte alls några som man tänker sig skulle vara influerade av någon högreståndskultur. De talar om kärlek och de talar om “brinnande hjärta” och att de inte längre vill gifta sig, för ”nu har han vänt sitt hjärta ifrån mig” och liknande formuleringar. Exakt vad de menade med dessa ord, hur mycket de liknade det vi känner i dag, det är förstås svårt att veta, men att kärlek fanns var uppenbarligen ett gångbart argument då man ville gifta sig – och tvärtom.
Äktenskapet beseglades med sex
Under tidigmodern tid (den epok i Europa som sträcker sig från medeltidens slut till den franska revolutionen 1789) betraktades ett äktenskap inte som fullbordat förrän brudparet hade haft sex. Och det var man ganska explicit med, berättar Malin Lennartsson. Brudparet eskorterades till sängkammaren av vittnen, som bekräftade att brudparet gick och lade sig i samma säng.
Sex hade även stor vikt efter vigseln. Enligt Malin Lennartsson ingick det i överenskommelsen att man genom äktenskapet blev ett och samma kött. Om det framkom att någon av parterna vägrade att ligga med den andra kunde det föranleda ett samtal med prästen, eftersom man då ansågs leva i ett dysfunktionellt äktenskap.
Själva bröllopet är ett annat område där vi i dag har många föreställningar om det traditionella som kanske inte alls stämmer. Eva Knuts är lektor i etnologi vid Göteborgs universitet, och har bland annat skrivit en avhandling om hur våra bröllopsföreställningar skapas i dagens konsumtionssamhälle. Intressant nog är det vi anser vara ett ”klassiskt” bröllop i dag inte alls särskilt gammalt. Den vita brudklänningen är ett exempel.
Bröllop och begravning i samma klänning
– I Sverige gifte sig de allra flesta människor i svart klänning in på 1900-talet. Det finns ganska många berättelser om att man också begravdes i den svarta klänning som man skaffade till sitt bröllop. Människor hade inte de garderober då som de har i dag. I Dalarna där jag kommer ifrån bar brudarna folkdräkt när de gifte sig. Det var inte själva klänningen som var det viktiga, utan kronan och andra saker som var brudsignaler. Den vita brudklänningen bars ursprungligen bara av överklassen.
Eva Knuts intervjuade ett flertal präster medan hon forskade. De berättade att paren de träffar ofta har större koll på hur ett amerikanskt bröllop går till än ett svenskt – ett resultat av amerikansk populärkultur.
– I Sverige överlämnas till exempel inte bruden av sin far. Det har inte varit tradition här, och kyrkan har till och med uttalat sig emot det. Här är traditionen att paret går fram tillsammans; kvinnan överlämnas inte från en man till en annan.
Giftomannen var kvinnans förmyndare
Giftoman är ett gammalt begrepp som omnämns redan i medeltida texter. Det innebar att kvinnan hade en förmyndare – oftast hennes far – som friare var tvungna att be om lov för att få gifta sig med henne. Om fadern hade dött kunde kvinnans mor vara giftoman i stället, annars föll lotten på någon av hennes manliga släktingar.
Giftomannens uppgifter och skyldigheter reglerades i giftermålsbalken i 1734 års lag. Där kan man bland annat läsa att giftomannen inte hade rätt att gifta bort sin dotter mot hennes vilja:
“Ej må någon till giftermål tvingas; utan bör så kvinnans, som mannens frivilliga ja och samtycke giftermålet fästa.”
Denna institutionen upphörde 1920.
Amerikansk brudkyss
Kyssen är ett annat exempel på modern tradition. I Sverige avslutar man inte vigseln med att brudgummen lyfter på brudens slöja och kysser henne. Även det har vi lärt oss från amerikanska filmer och tv-serier.
Oavsett om dagens ”klassiska” bröllopsingredienser har en historisk förankring eller inte, utövar de ändå en stark makt på blivande makar. Eva Knuts menar att bröllopen visserligen har blivit mer individualiserade på senare år, att det numera verkar viktigare för folk att sticka ut. Men det är ändå knappast tal om några radikala förändringar.
– Jag intervjuade par som skulle gifta sig, och alla tyckte själva att de hade format väldigt unika bröllop. Men tittar man på det utifrån så ser bröllopen hyfsat likadana ut. Det individuella kunde vara i detaljer, som ”vi har specialdesignat våra ringar”, och ”vi väljer att ha vår fest på en plats som inte är den klassiska”.
Påkostade bröllop
Men en sak verkar i alla fall ha förändrats, och det är att det inte bara är rika människor som ställer till med riktigt dyra bröllop i dag.
– En präst jag intervjuade jobbar i ett område som inte har det bästa ryktet, och han berättade att man där under bröllopsdagen inte vill att det ska synas vilken postadress man har. Och det diskuterade jag också i min avhandling. De med högst kulturellt kapital, som hade pengar och koll på vett och etikett, kunde förhålla sig mer avslappnat till bröllopet eftersom de inte hade lika mycket att bevisa. För människor med lägre kulturellt eller ekonomiskt kapital blir det viktigare att slå på stort just den dagen.
Hon noterar att det i bröllopstidningar finns väldigt mycket låneannonser insprängda, med avbetalningsplaner på elva månader.
Lagom till den första bröllopsdagen har man alltså betalat av skulden för att kunna bli vigd i stor stil, precis som i amerikanska filmer. Det är något annat än att bara trolova sig inför Gud, som man gjorde för tusen år sedan.
Text: Anton Dilber på uppdrag av forskning.se
Killing, kulting och kalv – tre djurbarn som är minst lika söta som en kattunge eller valp. Ändå har vi inga problem med att äta upp dem när de blir äldre, något vi knappast skulle göra med hunden eller katten (inte i vår del av världen i alla fall).
Som det rovdjur människan är, valde hon att omge sig med likasinnade och istället förtära gräsätare, vilka domesticerades för att bli mat och material. Kanske tyckte vi inte att de var lika intelligenta som exempelvis hunden? De senaste årens forskning har dock gjort stora framsteg vad gäller att förstå våra boskaps inre liv.
Bättre djursyn förr
Numera vet vi till exempel att kotletten på tallriken och ägget på frukostbordet kommer från djur vars känslor och tankar inte skiljer sig så mycket från våra egna. Ändå har de inte fått samma upphöjda status som våra sällskapsdjur. Varför?
– Det är en försvarsmekanism. Det är en jobbig insikt att bära med sig, att man slaktar intelligenta djur under ibland fasansfulla omständigheter för att vi ska få billigt kött. Det är lättare att göra grymma saker mot djuren om man bestämmer sig för att de inte är tillräckligt fullvärdiga, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet och författare till boken ”Djurens känslor – och vår känsla för djur” som publicerades 2018.
Enligt honom beror det också på alienation. Inställningen att grisar är smutsiga och höns yra i huvudet är en produkt av urbaniseringen och det faktum att de flesta av oss aldrig kommer i närheten av exempelvis en höna i produktionsmiljö. Då är det heller inte så lätt att ha insikt i djurens liv, menar han. För att visa på motsatsen tar han sin svärmor som exempel.
– Hon växte upp på en gård tillsammans med djuren och såg dagligen hur de betedde sig. Hon skulle aldrig drömma om att göra skillnad på känslolivet mellan kor, grisar och hundar. Ungefär som vi hundägare gör idag, eftersom vi har våra hundar omkring oss dygnet runt.
Lever inte som vi lär
Även i de delar av världen där befolkningen äter hund görs skillnad på hund och hund. För även i dessa länder förekommer hundar som sällskapsdjur.
– Det man äter upp slår man i från sig. Man intalar sig att det handlar om ett annorlunda djur än det man har hemma fastän det är precis samma djur med exakt samma känsloliv.
I och med att allt mer forskning om nyttodjurens kognitiva och emotionella funktioner visar på kännande och intelligenta djur, borde också fler och fler bojkotta kött och mejeriprodukter, eller?
Nej, inte nödvändigtvis menar Per Jensen.
– Det finns undersökningar i den lilla skalan som visar att om man frågar konsumenter hur viktigt det är med djurens välfärd så är nästan alla positiva. När man sedan tittar i deras matkasse när de är på väg ut ur affären så stämmer deras inköp inte alls med vad de säger.
Per Jensen ser gärna mer forskning på hur människor tar till sig information. För även om vi vet att något är dåligt vid produktionen av ett livsmedel, avstår vi sällan från det. Han vill inte komma med några pekpinnar huruvida folk ska äta kött eller inte, men menar dock att det aldrig är fel att basera sina beslut på korrekt information.
– Om man baserar sin moraliska ståndpunkt på hur djur fungerar, och har fått felaktig information, så blir också slutsatsen fel. Jag vill bara att folk ska veta hur djuren fungerar så att de gör ett informerat val.
Kaninens nitlott
Det är inte bara lantbrukets djur som dragit en nitlott i sin relation till människan. Alla djur som inte är till direkt nytta för människan, fysiskt eller psykiskt, tenderar vi att underskatta och selektera bort. Djur som liknar oss själva, till exempel däggdjur, får förtur i vårt sinne och det är inte en slump att Världsnaturfonden marknadsför sig med en panda istället för en utrotningshotad lax.
– Det är lättare att skydda djur som liknar oss själva. Många ser till exempel på fiskar som ett främmande väsen från ett främmande element, vilket medför att vi generellt sett har lite empati för dem. De framkallar inte samma känsla som söta djur, säger Helena Röcklinberg, docent och universitetslektor i djuretik vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I just fallet fiskar tror hon dock att de allra flesta vet att de är kännande varelser, men att ta till sig det skulle betyda att vi måste ändra på så mycket och då kickar förnekelsen in igen.
Även generellt gulliga djur som exempelvis kaninen, som ofta porträtteras som oemotståndligt gulliga, kan lida av att favoriseras.
– Kaniner är väldigt ängsliga, ändå är de vanliga som husdjur till barn. Vi köper dem för att de är söta och har mjuk päls, men vad man får är ofta en rädd liten kanin i en bur.
Kaninen definieras alltså utifrån sitt utseende som kelig, när det i själva verket är mer troligt att den vill gömma sig i en håla i underjorden.
Forskning om boskaps kognitiva förmåga
Höns: En studie vid universitetet i Bristol gick ut på att lära en höna att mat som serverades ur en röd skål smakade illa. Därefter placerades hönan i ett annat rum med utsikt över matplatsen samtidigt som hennes kycklingar släpptes in i det första rummet. Kycklingarna serverades vanlig mat, men ur den röda matskålen.
– När hönan såg att de åt ur den röda skålen visade hon tydliga tecken på att bli upprörd, till exempel kacklade och pockade på kycklingarnas uppmärksamhet, vilket forskarna tog som ett tecken på empati, säger Per Jensen.
En annan hönsstudie, även den vid universitetet i Bristol samt universitetet i London, gick ut på att studera hur hönor reagerade när deras ungar utsattes för obehag. Forskarna placerade hönan och kycklingarna i var sin avdelning i en låda så att de var åtskilda, men ändå nära. Eftersom forskarna inte ville skada kycklingarna använde de sig av mild stress (en luftpuff från en sprayflaska). Först sprayade de hönan och sedan ungarna och det visade sig att hönan reagerade nästan lika starkt när kycklingarna sprayades som när hon själv fick luft på sig. Pulsen ökade och beteendet påverkades samtidigt som kroppstemperaturen steg. Alla tecken tyder på att hönan blev lika stressad av att se sina ungar drabbas som att själv utsättas för obehag.
Gris: I en holländsk studie från universitetet i Wageningen fick en grupp grisar lära sig att förknippa en musiksnutt med antingen något negativt eller positivt. Bach betydde att grisarna fick komma till en box som hade massor av halm och gömda godsaker. Marschmusik betydde att de isolerades i en tom box utan kompisar. Grisarna blandades sedan med en grupp otränade grisar. När de olika musikstyckena spelades förändrades beteendet hos de vana grisarna, vilket även smittade av sig på de ovana grisarna. När de tränade grisarna blev glada blev de otränade det också.
– Forskarna kallade det för emotionell smitta, men jag tycker att ordet empati passar ganska bra in här, säger Per Jensen.
Ko: – Hela mjölkproduktionen bygger på att man tar kalven från kon tidigt för att ta mjölken till mänsklig konsumtion. Då har man funderat på hur ko och kalv påverkas av att bli separerade, säger Per Jensen.
Forskare vid universitetet i Wien upptäckte att det tog flera dagar innan kon kom till ro igen och slutade att råma efter kalven. Kalven i sin tur uppvisade ett depressivt tillstånd, även kallat kognitiv snedvridning, vilket även kan drabba människor som har varit med om något traumatiskt. Kalvarna blev till exempel med pessimistiska, vilket testades genom att lära kalvarna att det fanns mjölk på ett ställe och ingen mjölk på ett annat ställe.
– Därefter presenterades en flaska mittemellan. Då visade det sig att kalven som hade tagits från sin mamma avstod att gå till flaskan, trots chansen att få mat. Det vill säga, den hade en mer pessimistisk syn på saker och ting.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
I april 2019 träffades ledare för högerpopulistiska partier på ett lyxhotell i Milano. Det var Matteo Salvini, partiledare för Lega och Italiens vice premiärminister, som hade kallat till mötet. Syftet var att samla de högerpopulistiska partierna i ett enat block inför EU-valet i maj. Med en egen partigrupp som maktbas vill Salvini förändra EU inifrån.
Överens mot liberalism och migration
Att bara fyra av de 20 inbjudna partierna dök upp sågs som ett bevis för hur svårt det kommer att bli att ena partier som egentligen bara är överens om vad de inte vill ha, liberalism och migration. I övrigt skiljer de sig åt i flera viktiga frågor, som inställningen till Ryssland och synen på den ekonomiska politiken där vissa drar åt vänster medan andra lutar åt höger.
Efter mötet har de fyra fått sällskap av flera partier, bland dem franska Nationell Samling som slöt upp under Salvinis motto ”Towards a common sense Europe: peoples rise up”. Den 19 maj hölls ett nytt möte i Milano med nu totalt tolv partier.
The Movement
En rörelse som har försökt samla den europeiska högern är The Movement, skapad av den amerikanska presidenten Donald Trumps tidigare rådgivare Steve Bannon. Rörelsen har dock mötts av svalt intresse från de högerpopulistiska partiernas ledare.
Att Sverigedemokraterna skulle gå med i gruppen verkar dock osannolikt. Partiledaren Jimmie Åkesson har dock sagt att han inte vill utesluta ett samarbete med italienska Lega. Liksom flera andra högerpopulistiska partier har Sverigedemokraterna ändrat inställning till EU. Inte så att de har blivit mer vänligt inställda, men istället för att kräva att det egna landet lämnar EU vill de försöka förändra unionen inifrån.
Kommer de att lyckas?
Ann-Cathrine Jungar, docent vid Södertörns högskola, forskar om populistiska och högerradikala partier. Hon tror att det hänger på partiernas disciplin och förmågan att samarbeta.
– Forskningen har visat att deras ledamöter har haft stor frånvaro i EU-parlamentet. De har inte tagit EU-arbetet på allvar utan fokuserat på att mobilisera på hemmaplan. Nu ska det bli intressant att se om de kan kompromissa.
Offentlig presskonferens i Modena, Italien, februari 2018 med Matteo Salvini.
Partiernas tidigare brist på engagemang i EU-frågor har även passiviserat deras väljare, som i stor utsträckning valt soffan framför vallokalen. Samtidigt finns ointresset för EU-valet även hos andra partiers väljare, något som skulle kunna gynna de högerpopulistiska partierna.
– Det finns tankar om att eftersom EU-valet ses som ett andra rangens val blir väljare mer benägna att testa något nytt och rösta på andra partier, säger Ann-Cathrine Jungar.
Ann-Cathrine Jungar tror att flera högerpopulistiska partier kommer att gå framåt i EU-valet. Matteo Salvinis Lega Nord är ett av dem, liksom franska Nationell samling, tyska AfD samt Sverigedemokraterna. Dessutom tillkommer ett par nya partier i Estland och Holland.
Hur stor makt dessa partier kan få beror också på hur de övriga partierna agerar. Den konservativa gruppen har precis kastat ut ungerska Fidesz, åtminstone tillfälligt.
EU-parlamentet präglas av allianser
– Beslutsfattandet i EU har skett genom att de här stora grupperna har kommit överens, säger Ann-Cathrine Jungar. Parlamentet präglas av samarbete och allianser och nu måste de söka stöd på annat håll.
Niels Markwat, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som har forskat om högerpopulistiska partier, påpekar att flera att de frågor som har varit viktiga för de här partiernas väljare inte längre diskuteras lika intensivt. Till exempel EU:s roll i den ekonomiska krisen och de stora migrantströmmarna som kom för ett par år sedan.
– Fast de högerpopulistiska partierna har visat sig vara kameleonter som är bra på att anpassa sig efter nya förutsättningar, säger Niels Markwat. Nu när krisen är över har flera partier gått tillbaka till en mer ekonomiskt liberal agenda och argumenterar för sänkta skatter.
Ökat inflytande
Niels Markwat tror att det är oundvikligt att de högerpopulistiska partierna kommer att få mer inflytande i EU-parlamentet efter valet. Men det betyder inte att deras makt i EU kommer att öka. Detta då de flesta nationella regeringar inte består av högerpopulistiska partier, vilket gör att de inte får något inflytande över ministerrådet eller kommissionen. Det finns dock andra sätt att påverka politiken.
– Som vi har sett i Storbritannien behöver ett parti inte vara särskilt stort för att få igenom stora förändringar. De kan till exempel hitta stöd för nationella folkomröstningar som kan påverka EU-politiken.
Bevakad gränskontroll i Europa.
Den holländska politikern Guy Verhofstadt, ledare för den liberala partigruppen Alde, har kallat det kommande valet för ett slag om Europas själ. Det som står på spel är visionen om ett öppet, tolerant Europa. Matteo Salvini och hans hittills elva allierade skulle troligtvis hålla med.
Lars Jederlund, kommunikationsrådgivare och författare till den nya boken Ödesvalet, är inne på liknande tankegångar.
– Om de högerpopulistiska partierna blir tillräckligt stora kommer de att kunna stoppa den progressiva agendan och göra att EU står still.
Frågor där EU i så fall kommer att få svårt att driva framåt är enligt Lars Jederlund klimat, migration, utbildning, bistånd och den så kallade sociala pelaren. Men det är inte bara ökat parlamentariskt stöd som gör att dessa partier får ökad makt. De har även börjat samarbeta i högre utsträckning utanför parlamentet.
– Det kan handla om bloggar, tidningar och radiostationer, men även föreningar och andra rörelser utanför partierna.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
EU-ledamöterna arbetar i partigrupper
I EU-parlamentet är ledamöterna indelade i partigrupper med liknande åsikter. Idag finns åtta olika partigrupper. I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer. Vänsterpartier sitter till vänster och högerpartier till höger. De gröna och liberala partigrupperna sitter i mitten.
Översikten visar partigruppernas ungefärliga placering i Europaparlamentet. Uppgifterna är från mars 2019.
Källa: https://eu.riksdagen.se
De flesta småhus är byggda i trä, men det allra första flerbostadshuset i trä i Sverige byggdes i Växjö för drygt 25 år sedan. Ett år tidigare, 1994, hade Boverkets nya byggnormer kommit, som gjorde det möjligt att bygga trähus i fler våningar än två. Tidigare var det inte tillåtet på grund av brandkraven.
Numera finns det olika metoder för att göra trähus brandsäkra. Man kan bygga in träet, brandimpregnera eller använda sprinkler. En vanlig missuppfattning är att trä brinner mer än andra material. Jens Erneholt, arkitekt och civilingenjör inom byggnadsteknik, förklarar att trä brinner på ytan och kolar, det vill säga blir sotigt på ytan vilket innebär att träet skyddas av sig självt. Dessutom överdimensioneras trähus så att det vid brand kan skydda sig självt och inte tappa stabilitet, jämfört med stålstomme som vid höga temperaturer kan ge vika.
Genombrott för trähus
Idag finns flerbostadshus i trä i många svenska städer, exempelvis i Falun, Göteborg, Karlskrona, Skövde, Skellefteå, Växjö och Stockholm. Inom byggbranschen talar man om ett slags genombrott under 2018, då efterfrågan på flerbostadshus i trä ökade markant.
På Årstafältet i södra Stockholm byggs just nu en helt ny stadsdel, där 335 hus blir trähus. Totalt ska det bli 6 000 bostäder, beräknat för 15 000 invånare, med första inflyttning tidigast 2021.
Vy över Årstafältet från 2016, med byggprojekt i bakgrunden. Bild: Holger Ellgaard, Wikimedia
Fördelar med trähus
Förnybart och binder koldioxid
Lätt material som är lätt att transportera
Ger snabb byggprocess
– För att vi ska klara klimatmålet 2045, som innebär att vi ska vara koldioxidneutrala och inte öka utsläppen, måste byggandet också bli neutralt, säger Jan Larsson, arkitekt på White och adjungerad professor på arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers i Göteborg.
Förnybart byggmaterial
Han menar att det är klimataspekter som drivit träfrågan framåt. Under senare år har klimatmedvetenheten ökat och blivit mer självklar. Ett bostadshus i trä har flera fördelar och är det enda byggmaterialet som är förnybart och lagrar koldioxid.
– Byggbranschen har insett att den här utvecklingen inte går att hindra och att det går att bygga trähus som är ekonomiskt lönsamma. Arkitektkåren har också förändrat sig radikalt, fortsätter Jan Larsson.
Hus byggda i betong och stål har dominerat bostadsbyggandet i Sverige de senaste 100 åren, och är fortfarande det vanligaste materialet i större byggnader idag. Det är också där den största kunskapen och erfarenheten finns, men det håller alltså på att förändras.
Själva definitionen av ett trähus är att huset har en stomme av trä, det vill säga majoriteten av den bärande konstruktionen är i trä. Att bygga flerbostadshus i trä går snabbt. Processen är betydligt kortare jämfört med andra material. I många fall kan byggtiden halveras eftersom man har en hög grad av förtillverkning och kan bygga färdigt 90 procent i fabrik.
I dag är modulsystemet den vanligaste metoden, som bygger på en traditionell byggnadsteknik. Färdiga moduler levereras från fabrik och monteras på plats, ungefär som ett pussel eller lego. Enligt Jan Larsson är det vanligt att man bygger en stomme av trä som kläs med andra material. Med den konstruktionen kommer träet inte att synas.
En annan variant är en kombination av betong och trä, eller av stål och trä, för ännu mer stabilitet.
Korslimmade plankor
Det mest omtalade materialet är dock KL-trä – korslimmat trä – som utvecklades för 25 år sedan, men är fortfarande ganska nytt inom byggbranschen. KL-trä innebär att man lägger korslimmade plankor vinkelrätt mot varandra och gör att träet får en annan tyngd. KL-trä används till väggar eller bjälklag.
Jens Erneholt menar att kombinationer av byggmaterial kan vara en bra lösning.
– Jag tycker att betong är ett bra byggmaterial, men det används för mycket. Den största utmaningen för byggbranschen är att våga bygga fler trähus, säger han.
Hittills har produktion av KL-trä funnits i mindre omfattning och istället importerats till Sverige, oftast från Österrike. Förra året började tre nya fabriker byggas för tillverkning av KL-trä i Sverige. Det innebär att den svenska produktionen kommer att öka från 24 000 till 200 000 kubikmeter, och att vi kommer att kunna exportera KL-trä. Från 2025 finns det kapacitet att bygga hälften av alla nya flerbostadshus i trä.
Tre sätt att bygga trähus
Modulsystemet
Kombination av betong och trä, eller stål och trä, det vill säga hybridlösningar
KL – korslimmat trä, istället för betong i väggar och tak
Exempel på korslimmat trä. Bild: Kizapold, Wikimedia
Mycket virke i Sverige
Runt om i världen byggs kontor och offentliga byggnader i trä. Ett av de mest omtalade i Sverige är det blivande kulturhuset i Skellefteå, med 18 våningar och 80 meter högt. (Den vanligaste storleken på trähusen är 5-8 våningar.)
Sverige är ett av de mest skogstäta länderna i världen. Ändå är andelen flerfamiljshus i trä fortfarande ganska liten. 2018 påbörjades 44 168 flerbostadshus, varav 12,5 procent var trähus med totalt 6 000 lägenheter. På Träbyggnadskansliet räknar man att andelen trähus stiger till 17 procent år 2020.
Att trä är ett lätt material ses som en av de främsta fördelarna. Trä som byggmaterial kan enkelt transporteras i platta paket på lastbil, vilket innebär att transporterna minskar med 60-70 procent jämfört med betong.
Idag finns det byggföretag som bestämt sig för att enbart bygga trähus. Än så länge finns inga krav på byggföretag att bygga miljövänligt, men när kommunen säljer mark till byggföretag skulle de kunna ställa villkoret att man måste bygga trähus på marken.
Brist på kompetens
Tidigare hade det funnits en negativ inställning till trähus inom byggbranschen. Huvudsakligen på grund av förutfattade meningar, menar Jens Erneholt, som också är teknisk rådgivare för träkonstruktioner WSP. Han anser att den största nackdelen med flerbostadshus i trä idag är bristen på kompetens, generellt, inom byggbranschen.
– Det krävs att man vet hur man gör och känner till riskerna. Annars kan man bli tvungen att göra om vissa moment i byggprocessen och det blir dyrt, säger han.
De byggregler som Boverket har fastställt för bärande konstruktion av flerbostadshus är materialneutrala och gäller för alla nybyggda hus, oavsett material. Alla bostäder måste uppfylla samma krav ifråga om brandsäkerhet, akustik och fukt. Hela byggprocessen dokumenteras under hand, och där framgår det hur man löst frågan om brandsäkerhet, akustik och fukt. Branddokumentationen granskas senare av Räddningstjänsten på orten.
När det gäller ljud sprider det sig annorlunda i trähus jämfört med betonghus och akustikerna måste arbeta med andra sorters lösningar för att uppfylla akustikkraven. Upplevelsen av ljud blir olika i trä respektive betonghus, eftersom ljudet sprids på olika sätt i de båda konstruktionstyperna. Trähus stoppar höga frekvenser, men inte ljud av till exempel fotsteg hos grannen ovanför. Betong, däremot, är tungt vilket gör det lättare att stoppa spridning av ljud.
– För betong finns det bra beräkningsmetoder för akustik, men det är inte direkt överförbart på trä eftersom materialen är uppbyggda på olika sätt. Det är möjligt att det måste tas fram särskilda beräkningsmetoder för trä, säger Jan Larsson.
Fukt kan orsaka mögel och ohälsa och bör undvikas i alla typer av hus. Under byggtiden mäts fukthalten kontinuerligt. En fördel med trähus är att de torkar fort ut, det är själva materialet som torkar.
– Väggarna andas. Det är därför det känns behagligt i ett trärum, konstaterar Jan Larsson.
Text: Ulla-Karin Höynä på uppdrag av forskning.se
– Tyvärr lever vi i en tid där klimatförändringen har blivit en politisk fråga, men det är fortfarande viktigt att se det som ett kollektivt problem. Där är EU ett strålande exempel på enad kollaboration. Jag tror att EU är vår bästa chans att organisera ett svar som motsvarar folkets kollektiva vilja, säger Keith Larson, evolutionär ekolog vid Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.
I slutet av förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag till långsiktig klimatstrategi med målet att nå nettoutsläpp till år 2050. För att dämpa effekterna av klimatförändringarna, och klara målet på en temperaturökning med max 1,5 grader.
Förslaget innebär en ambitionsökning, då det gamla målet siktade på en minskning med 80-95 procent till 2050. I ett meddelande slog kommissionen fast att EU ska vara världsledande i att stävja klimatutsläppen.
Vad är nettoutsläpp?
Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp man faktiskt gör och det man gör för att minska utsläppen. Om man släpper ut 1 000 ton koldioxid genom att åka bil och planterar träd som binder upp 1 000 ton koldioxid blir det 1000 -1000=0. Nettoutsläppet är noll och det är samma sak som att vara klimatneutral.
– Parlamentet är en del av processen för hur EU stiftar lagar som sedan gäller för hela unionen, och den nya klimatstrategin kommer att behandlas av det nya parlamentet, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och utsedd av regeringen att representera Sverige i FN:s klimatpanel.
– Idag är en majoritet av parlamentarikerna positiva till att fortsätta diskutera de mest ambitiösa alternativen, men skulle de mest konservativa grupperna bli större och de håller kvar vid samma linje skulle de kunna försvåra klimatpolitiken.
Markku Rummukainen menar att EU är en nyckelspelare vad gäller klimatet; både vad gäller påverkan på de globala utsläppen, och vad gäller medlemsländernas klimatarbete. Han nämner bland annat regelverk för minskade utsläpp av växthusgaser, satsningar på förnybar energi och effektivisering av miljölagar och regelverk som progressiva klimatåtgärder.
– Man har även skapat utsläppshandelssystem som visserligen fungerade sådär i början, men som man nu har skärpt och som förhoppningsvis kommer att bidra mer till utsläppsminskningar. Man har även börjat ta med flyget i systemet, och bidrar och agerar i klimatförhandlingar med en hög ambition, säger han.
EU har även en gemensam position i klimatförhandlingarna när man diskuterar med andra länder, till exempel USA och Kina.
– Om parlamentet arbetar för en ökad ambitionsnivå, kan hela unionens bidrag globalt också bli mer ambitiöst. Och om vi själva är ambitiösa finns det större möjligheter att andra länder också blir ambitiösa, säger Markku Rummukainen.
Gruppernas miljöengagemang
Nyligen rankade paraplygruppen för olika miljöorganisationer Climate Action Network, CAN, klimatengagemanget hos partigrupperna i EU-parlamentet. Högst upp hamnade Miljöpartiets partigrupp G/EFA och i botten hamnade Sverigedemokraternas partigrupp ECR och Moderaterna och Kristdemokraternas grupp EPP. Enligt CAN har fem av åtta partigrupper misslyckats med att hantera klimatutmaningen på ett sätt som ligger i linje med Parisavtalet.
Påtryckningarna gäller även medlemsländerna. Om EU skulle minska ambitionen i sitt klimatarbete kommer det även att påverka ramarna för Sverige, trots att vi i dagsläget är ganska duktiga på att främja klimatförebyggande åtgärder. Enligt Climate Change Performance Index, CCPI, som mäter länders klimatarbete utifrån en rad olika faktorer är Sverige faktiskt bäst i världen. Dock hamnar vi först på en fjärde plats (plats ett till tre är tomma) eftersom inte ens Sverige gör vad CCPI anser vara mest basalt.
– EU:s och Sveriges klimatpolitik är sammankopplade och vad det nya parlamentet gör påverkar oss. Sverige och andra medlemsländer kan samtidigt göra mer på den nationella nivån än det som gäller för hela unionen, menar Markku Rummukainen.
Mindre tid för barnen att städa upp
Hur svenskarna röstar i valet är alltså av högsta vikt vad gäller EU:s arbete för eller emot klimatförändringen.
– Det är superviktigt, säger Keith Larson, evolutionär ekolog vid Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.
Han liknar dagens behov av en mobilisering mot krafterna som driver klimatförändringen vid mobiliseringen mot fascismen före andra världskriget och menar att det aldrig har varit viktigare att arbeta tillsammans mot ett problem som rör hela mänskligheten. Precis som Markku Rummukainen menar Keith Larson att de nya konservativa krafterna dessvärre kan försvåra EU:s klimatarbete.
– Pendeln svänger alltid, men genom att rösta åt höger, där man vill spendera pengar på bland annat vägar och flygplatser, reducerar man tiden som nästa generation har att arbeta mot klimatförändringen. Varje gång som föräldrarna gör fel val, får barnen mindre tid på sig att lösa problemen.
Partiernas miljöengagemang
Naturskyddsföreningen gick nyligen igenom hur svenska parlamentariker hade röstat i 32 miljöomröstningar för att ta reda på vilka av dem som hade störst miljöengagemang. Undersökningen ”Blåslampor och bromsklossar” visar att det finns ett stort samband mellan partifärg och klimatambitionsnivå. Fyra parlamentariker från MP, V respektive S får betyget utmärkt medan samtliga parlamentariker från M, KD och SD får bottenbetyget dåligt. Däremellan placerar sig parlamentariker från C, L, S, MP och FI.
Trots att oron är påtaglig tror Keith Larson inte att problemet är olösligt. Men tiden börjar rinna ut. Keith Larson hade gärna sett att människan vidtagit åtgärder redan på 1970-talet. Eftersom Parisavtalet dels handlar om att minska utsläppen, dels öka de ”negativa utsläppen” – vilket innebär att man till exempel ”gömmer” koldioxid från atmosfären långt ner i marken – finns det en teknisk aspekt. Och teknik kan ta lång tid att utveckla.
– Vi är långt därifrån eftersom vi fortsätter att släppa ut koldioxid. Även om vi år 2030 kommer på ett sätt att stänga av kranen, kan vi ha skapat ett sådant instabilt system att jorden fortsätter att släppa ut koldioxid och metan i tiotusentals- till hundratusentals år. Det är därför negativa utsläpp är så oerhört viktiga. Vi måste ta bort det vi har lagt till.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Vad är negativa utsläpp?
Med ”negativa utsläpp” menas inte ”dåliga utsläpp” – ordet negativa ska läsas matematiskt, det vill säga som ett minustecken. Och betyder då förenklat ”minskade utsläpp”. I klimatsammanhang handlar det om att på olika vis suga upp, samla in eller på annat sätt ta hand om koldioxid som redan finns i luften, och sedan antingen lagra den i marken eller omvandla den genom en kemisk process – med resultatet mindre mängd koldioxid i atmosfären. Några sätt att göra detta på är:
Luftinfångning och kollagring (DAC). Tekniken går ut på att luft förs genom en anläggning som innehåller material som kan separera koldioxid som därefter lagras.
Koldioxidlagring från biomassa (BECCS) bygger på att växter fångar koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen, växterna (biomassa) förbränns sedan för att producera el och koldioxiden som då frigörs infångas och lagras.
Skogsplantering.Träd lagrar koldioxid när de växer, men därefter slutar de lagra koldioxid kan då lagras i form av träprodukter.
Biokol kallas produkter från biomassa, som förkolats i olika grad. Träkol bryts inte ner så enkelt och på det viset kan kolet lagras under lång tid.
Kollagring i jorden kan ske genom att använda lämpliga grödor, mindre plöjning och betesdjur. Detta kan även bidra till förbättrad jordkvalité och ökade skördar.
För att dämpa effekterna av klimatförändringarna, och klara målet på en temperaturökning med max 1,5 grader, har EU-kommissionen tagit fram åtta scenarier för utsläppsminskningar. De två mest ambitiösa ska leda till netto-nollutsläpp av koldioxid till år 2050.
En av de mer centrala byggstenarna är att maximera energieffektiviseringen. Kommissionen räknar med att EU-medborgarnas och företagens konsumtion av energi ska minska till hälften 2050 jämfört med 2005. Inte minst med hjälp av digitalisering och automatisering, i såväl hemmen som inom industrin.
Kommissionen vill också satsa på att storskaligt utveckla och sätta upp förnybara energikällor och i princip slopa dagens till stora delar fossilbaserade energiförsörjning. De vill även öka medel till forskning om klimatarbetets olika dimensioner.
På Riksdagens hemsida skriver regeringen att de välkomnar EU:s meddelande om en långsiktig klimatstrategi.
Spelbolagen har de senaste åren investerat allt mer i marknadsföring. 2007 spenderade de en miljard kronor på marknadsföring. Förra året låg summan på nära sju och en halv miljard.
Men trots denna kraftiga ökning av spelreklam har andelen som spelar minskat. Idag spelar runt 60 procent av befolkningen minst några gånger per år. För 20 år sedan låg siffran på nära 90 procent.
Sverige har haft en stark tradition av vissa spelformer, exempelvis trav och tipsextra. som förklarar varför så stor andel av befolkningen har spelat jämfört med andra länder. Nu har andelen spelare sjunkit till en nivå som mer liknar omvärldens.
– Från att ha handlat om skraplotter och stryktipset, har det istället börja handla om betting och kasinospel på nätet, säger Anders Nilsson, som doktorerar om behandling för spelberoende vid Karolinska institutet.
Mer än spelreklam bakom missbruk
Av de som spelar finns det idag omkring 150 000 problemspelare, det vill säga personer som har spelproblem eller förhöjd risk för spelproblem. Liknande andel (brukar ligga på 1 till 4 procent) finns i de flesta i-länder.
Andra spelformer än tidigare, gör att färre spelar men fler spelar för större summor pengar. Och allvarliga spelbeteenden ökar.
Samtidigt som mängden spelreklam har ökat kraftigt, har mängden spelproblem i samhället inte ökat. Detta tyder på att spelreklam inte tycks vara en huvudfaktor när det gäller den totala mängden spelproblem i samhället.
Att spannet brukar ligga mellan 1 till 4 procent i de flesta i-länder kan delvis förklaras genom genetik, menar Per Binde, docent i socialantropologi vid Göteborgs universitet, som forskat om spel och spelberoende sedan 2001.
Genetiska skillnader i impulsivitet
– Ungefär hälften av variationen mellan att vara och inte vara spelberoende, kan man förklara genom genetiska skillnader. Den andra hälften beror på miljöfaktorer. Just att hälften går att förklara via genetiska faktorer kan man även se för andra beroenden, exempelvis alkoholberoende, säger han.
Spelberoende, precis som andra beroendesjukdomar, är en komplex kombination av arv och miljö. Den genetiska komponenten, som ökar risken för i princip alla beroendesjukdomar, är de gener som avgör hur impulsiv en person är.
– Sämre impulskontroll leder till större risk att hamna i spelberoende, och även andra sorters beroende. Om man är väldigt impulsstyrd kan detta ta sig uttryck på många olika sätt, och spelberoende är ett av dem, säger Anders Nilsson.
Oändlig mängd triggers
Det är samtidigt svårt att fastställa om spelberoende neurologiskt är kopplat till spelreklam, eftersom forskningsfältet fortfarande är ganska ungt. Alldeles för få hjärnscanningsstudier har gjorts för att kunna dra mer generella slutsatser.
Forskningssammanställningen Brain Imaging in Gambling Disorder från Berlins medicinska universitet visar dock att man i flera hjärnskanningsstudier av personer med spelberoende vid spelstimuli sett ökad aktivitet i flera delar av hjärnan, exempelvis i prefrontal cortex.
Sämre impulskontroll leder till större risk att hamna i spelberoende, och även andra sorters beroende. Men det är svårt att fastställa hur spelberoende är kopplat till spelreklam.
Detta kan i sin tur förklara varför vissa personer med spelberoende i enkäter svarat att spelreklam försvårar beroendet. Anders Nilsson poängterar dock att spelstimuli kan bestå av olika saker, inte bara spelreklam.
– Om du tänker att du spelat väldigt intensivt under en längre tid, så är det väldigt mycket som påminner om spel. Det behöver inte bara vara spelreklam, utan kan även vara personer eller platser som går att associera med spelande. Efter ett tag finns det nästan en oändlig mängd triggers.
Spelberoende har likheter med alkoholism
Spelberoende, eller hasardspelssyndrom, kännetecknas av ett ständigt spelbegär som den spelberoende inte kan hantera. Detta leder i sin tur till ett ihållande och återkommande problematiskt spelbeteende. Kriterier för diagnosen sammanfaller till stor del med kriterier för andra beroenden, såsom alkoholism.
Hasardspelssyndrom började klassas som en beroendesjukdom 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling.
Den statliga Spelinspektionen (tidigare Lotteriinspektionen) har infört en ny tjänst för att motverka överdrivet spelande bland svenskar. På spelpaus.se kan man nämligen numera välja att stänga av sig själv från allt spel om pengar. Man kan antingen välja att pausa ditt spelande en månad, tre månader, ett halvår eller tills vidare.
Riskfyllda spelformer mer tillgängliga
Andelen problemspelare har stått relativt still senaste åren. Däremot har allt fler av dessa fått så allvarliga spelproblem att det kan handla om ett beroende, och denna andel har ökat med 50 procent sedan 2015. Detta kan ha att göra med att i takt med att traditionella spelformer tappat, har mer riskfyllda spelformer ökat och blivit allt mer tillgängliga.
– Det är en mindre grupp som spelar, men de spelar för mer pengar. Omsättningen ökar inte jättemycket, men den ökar, säger Anders Nilsson.
Enligt Per Binde visar inte forskningen att spelreklam generellt sett bidrar till att spelproblem ökar mycket i samhället, men att enkät- och intervjustudier med problemspelare visat att åtskilliga får sina beroendeproblem förvärrade. Med detta som bakgrund kan därför reklam för specifikt riskfyllda spelformer ligga bakom att andelen personer med allvarliga spelproblem ökat trots att mängden spelproblem generellt sätt stått still, menar Per Binde.
Den nya spellagen som skulle minska spelproblemen har gjort det enklare för spelbolag att marknadsföra sig i flera mediekanaler, som Facebook och Instagram.
– Spelreklamen är allt mer frekvent och finns på fler ställen, vilket gör den svårare att undvika. Tv-reklam går exempelvis att zappa förbi, vilket inte är möjligt när det kommer till utomhusreklam. Detta har stimulerat spelandet och dragit in personer i riskfyllda spelformer, säger Per Binde.
– Det finns dock även andra anledningar till att bland annat kasinospel ökat; exempelvis att tillgängligheten ökat. Det svårt att exakt mäta detta, men det går att se att det finns en effekt.
Mängden spelreklam ökade efter nya lagen
Den 1 januari 2019 fick Sverige en ny spellag, som många hoppades skulle minska mängden spelreklam. Utvecklingen sedan årsskiftet har dock varit den motsatta, och i januari i år var annonsköpen 30 procent högre än i januari förra året.
Den nya spellagen, som skulle minska spelproblemen i samhället, har samtidigt gjort det enklare för spelbolag att marknadsföra sig i fler mediekanaler, exempelvis på Facebook och Instagram, vilket inte var möjligt tidigare.
En av de viktigaste anledningarna till att spelreklamen ökat är att spelbolagen enligt den nya spellagen endast får ge bonuserbjudanden till nya kunder.
– Spelbolagen vill just nu få in nya kunder, jämfört med tidigare då man kunde arbeta mer med att hålla kvar tidigare kunder genom att locka med bonuserbjudanden. Att spelreklamen skulle öka efter den nya spellagen borde egentligen inte komma som en överraskning, säger Per Binde.
Spelbolagen positionerar sig
En annan anledning till att spelreklamen ökat så mycket är att spelbolagen vill passa på innan spelmarknaden stabiliserat sig, menar Anders Nilsson.
– Spelbolagen har lagt ner så otroligt mycket på reklam, utan att det har speciellt stor effekt på hur många det är som spelar. Men det kan vara så att just nu är det extra mycket reklam eftersom spelbolagen försöker positionera sig på marknaden som öppnats upp.
Från regeringshåll har man varit missnöjd med hur spelreklamen påverkats efter årsskiftet. Civilminister Ardalan Shekarabi menar att spelreklamen blivit alltför omfattande och aggressiv, och i april 2019 meddelade han att regeringen kommer att tillsätta en utredning gällande utformningen av spelreklamen.
– Situationen med spelreklamen är ohållbar, vi kan inte skydda konsumenterna som det ser ut nu. När branschen inte levererade det som krävdes sätter vi nu igång arbetet för att förändra det, sa han under pressträffen.
Samtidigt visar flera studier att spelreklam tillhör den typ av reklam som allmänheten är mest kritiska till. I en Sifoundersökning från tidigare i år, beställd av spelreklamskritiska organisationen Skiftet, uppgav 87 procent av de tillfrågade att de anser att det finns alldeles för mycket spelreklam, medan hela 70 procent var för ett totalförbud.
Text: Jakob Bach på uppdrag av forskning.se
Det finns en omfattande kunskapsbrist om hur EU fungerar. Det framgick i den statliga utredningen ”EU på hemmaplan”, som Maria Strömvik, forskare i statsvetenskap, lämnade över till dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke i början av 2016. I rapporten beskrev Maria Strömvik, som är biträdande föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Lunds universitet, kunskapsnivån som pinsamt låg. Och hon tror inte att den är högre idag.
– Nej, det tror jag inte. I en idealvärld borde medierna skriva om EU varje dag, men det kan man bara drömma om. Men regeringen borde uppmärksamma EU-frågor mer, det har man ålagt sig att göra i interna riktlinjer men det görs inte i någon större omfattning.
De närmaste veckorna kommer dock många svenskars kunskap om EU öka väsentligt, när de politiker som vill bli EU-parlamentariker drar igång sina kampanjer och medierna ökar sin bevakning.
Så funkar EU
EU består av 28 medlemsländer som samarbetar i en rad frågor. De lagar som EU stiftar börjar med ett förslag i EU-kommissionen, som har ensamrätt på att lägga fram lagförslag. Förslaget ska sedan debatteras och godkännas i EU-parlamentet. Det slutgiltiga beslutet fattas av ministerrådet som består av medlemsländernas ministrar i den sakfråga förslaget gäller. Miljöfrågor beslutas till exempel av ländernas miljöministrar. För att ett förslag ska bli lag måste EU-parlamentet och ministerrådet vara överens.
Dessutom har EU-parlamentet för första gången dragit igång en kampanj för att få fler att ta sig till valurnorna. Med uppmaningen, och hashtaggen, this time I’m voting, vill man få medborgare att sprida budskapet om vikten av att rösta.
Ökad makt för parlamentet
För vilka som väljs har blivit ännu viktigare, inte för att parlamentets formella makt har ökat utan för att det i förra valet på ett lite kuppartat sätt ökade sitt inflytande: Tidigare hade medlemsländernas regeringschefer låst in sig i ett rum och förhandlat om vem som ska utses till kommissionens ordförande. I EU-valet 2014 ändrade ledamöterna i parlamentet spelreglerna genom att hävda att valresultatet skulle avgöra.
Varje partigrupp i parlamentet lanserade då sin egen kandidat. När valet var avgjort gick Jean-Claude Juncker ut och sa att han som kandidat för den största partigruppen hade vunnit. Regeringscheferna vågade inte göra annat än att stämma in.
– Nu säger parlamentet att de ska göra samma sak igen, men regeringscheferna är tveksamma till att återigen släppa ifrån sig makten, säger Maria Strömvik och fortsätter:
Ordförande en viktig post
– Att utse kommissionens ordförande är en enorm makt. Vi kan förstå det ifall vi tänker på ett förvisso ganska osannolikt scenario. Om en grupp med extrempartier skulle bli störst så skulle de kunna föreslå en ordförande. Om Europeiska rådet sedan känner sig tvungna att utse den personen skulle vi kunna få ett helt annat EU. Eftersom det är kommissionen som för närvarande försöker upprätthålla alla EU:s grundläggande värderingar skulle en sådan kommissionsordförande sannolikt sluta att pressa Polen, Ungern, och andra, att respektera grundläggande demokratiska rättigheter.
Valdeltagandet till EU-parlamentet brukar vara högre i Sverige än i vissa andra europeiska länder, men lägre än i riksdagsval. Maria Strömvik gillar dock inte frågan om varför man ska rösta, eller varför man inte röstar.
Viktigare att prata om sakfrågorna
– Det är en otroligt konstig fråga, men jag får den tre gånger om dagen. Risken är att man pratar om den frågan istället för att prata om de sakfrågor där EU är med och påverkar.
Linda Berg, statsvetare och föreståndare för Centrum för Europaforskning (CERGU), forskar bland annat om röstningsbeteende och medborgarnas attityder till EU. Hon säger att svenskarnas stöd för att vara kvar i EU är rekordhögt.
Varför ökar stödet?
– Svenskarnas inställning till EU har blivit mer positiv över tid, av flera skäl. Dels har kunskapen ökat, dels har vi en ung generation som aldrig har upplevt något annat än att vara medlem i EU. Vi har också fått en förändrad mediebevakning, även om den inte är så frekvent så har den exempelvis börjat belysa det arbete som görs av svenska EU-parlamentariker istället för att bara tala om att det är EU som gör någonting.
(Video: 2:50) Statsvetare Linda Berg: ”Att rösta i EU-valet är en del av vår demokratiska rättighet”
Kommer den positiva inställningen att visa sig i valdeltagandet?
– Där finns två motstridiga tendenser. Dels den teori som säger att EU-valet är ett andra rangens val, att väljare, medier och politiker är mindre intresserade vilket skulle tala för ett lägre valdeltagande den här gången, särskilt så nära efter ett nationellt val.
– Dels skulle valdeltagandet kunna öka för att vi har haft en ovanligt stor mediebevakning om europeiska frågor, EU och Europas framtid och vilka värderingar som står mot varandra. Men mycket kommer att bero på vad som händer när våra politiker börjar kampanja, om de lyckas fånga upp det här och mobilisera väljare.
Mer förhandling i EU än i riksdagen
Inför förra EU-valet för fem år sedan hade Centerpartiet satt Kent Johansson som förstanamn på sina valsedlar. När rösterna var räknade hade Fredrick Federley fått 4 500 fler kryss än toppnamnet och knep partiets plats i EU-parlamentet. Federley, som nu kandiderar för en andra period, har i intervjuer sagt att han förvånats över hur mycket en EU-parlamentsledamot kan påverka jämfört med en riksdagsledamot.
Linda Berg bekräftar att det har stor betydelse vilka ledamöter Sverige väljer till EU-parlamentet. Arbetet i EU-parlamentet präglas till större del av förhandling än vad det gör i riksdagen. När ett förslag från kommissionen ska bearbetas i parlamentet är det utskotten som tar fram det förslag som ledamöterna sedan röstar om.
– För att kunna vara med och påverka behöver det finnas personer på plats som kan bedriva det här arbetet i utskotten, säger Linda Berg. Där har det visat sig att det spelar stor roll vilka kandidater man skickar dit, vilka som kan förhandla, övertyga och samarbeta med andra i utskottens arbete.
En enskild ledamot kan även få rollen som så kallad rapportör i en viss fråga, och därmed få större möjlighet att påverka innehållet i det förslag som parlamentet sedan ska rösta om.
En annan skillnad jämfört med riksdagen är att mycket av makten utövas av de olika partigrupperna.
Så arbetar EU-ledamöterna i partigrupper
I EU-parlamentet är ledamöterna indelade i partigrupper med liknande åsikter. Idag finns åtta olika partigrupper. I parlamentet sitter ledamöterna samlade i sina partigrupper, och inte utifrån vilket land de kommer. Vänsterpartier sitter till vänster och högerpartier till höger. De gröna och liberala partigrupperna sitter i mitten.
Översikten visar partigruppernas ungefärliga placering i Europaparlamentet. Uppgifterna är från mars 2019.
Källa: https://eu.riksdagen.se
Viktiga uppdrag, som ordföranden i olika utskott, fördelas utifrån partigruppernas storlek. Ju större grupp, desto fler uppdrag. En stor grupp får också mer talartid och högre ekonomiskt bidrag från parlamentet. Den största gruppen är EPP, Europeiska folkpartiets grupp, där moderaterna och kristdemokraterna ingår. Näst störst är gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D) där socialdemokraterna och Feministiskt initiativ ingår.
– Därför är det också viktigt att undersöka vilka partigrupper som de svenska partierna ingår i, vad de står för och vilka andra partier som ingår i den gruppen. Det kan vara särskilt relevant för en person som väljer mellan två partier som är med i olika grupper.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Läs mer om EU:
Inför riksdagsvalet 2018 skapade Centrum för europaforskning (CERGU) vid Lunds universitet webbsidan ”EU i riksdagsvalet”. Där gick forskarna igenom vad partierna tycker i ett antal eu-frågor som den kommande regeringen skulle få fatta beslut om. Det visade sig att få partier hade tydliga åsikter i eu-frågorna.
Enligt folktro lämnar björnen sitt idé på Tiburtiusdagen, 14 april. Och reser sig efter ett halvårs inaktivitet, genast redo för hårt fysiskt arbete. En så inaktiv människa hade aldrig överlevt. Långt innan det blev vår hade personen drabbats av åkommor som diabetes, njursvikt, hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och muskelförtvining.
Björnar äter helst blåbär
Nu försöker forskarna lista ut hur björnen bär sig åt. Är det kanske bären som gör den till en metabolisk magiker? Kunskap om björnens gåtfulla ämnesomsättning skulle kunna bota sjukdom hos människor, menar många.
– Vi har haft flera tv-team och forskare här från alla möjliga discipliner, berättar Jonas Kindberg, projektledare för det Skandinaviska björnprojektet, som följt björnar i det vilda sen tidiga åttiotalet.
– Till och med den europeiska rymdflygstyrelsen, ESA, vill veta hur björnen gör!
Vissa saker vet man, till exempel att björnen inte sover på samma sätt som många andra idegående djur. När fladdermöss och igelkottar går i vinterdvala sänker de sin metabolism och kroppstemperaturen går ner till närmare 0 grader. Björnen däremot, med en normal kroppstemperatur på sommaren kring 37-38 grader, sänker bara sin kroppstemperatur med fem-sex grader under vintersömnen, trots att metabolismen går ner med 70 procent.
Biomemetik och björnens magiska metabolism
Att studera fysiska mekanismer som selekterats fram av evolutionen och försöka använda kunskapen för att förhindra och bota sjukdomar hos människor, kallas för biomimetik.
Det är ett forskningsfält där medicinska forskare samarbetar med till exempel veterinärer, zoologer och biologer och ett forskningsfält som växer. Brunbjörnen är ett exempel på ett vandrande bibliotek av biologisk information av relevans för mänsklig hälsa.
Björnhonan fördröjer befruktning tills hon är fet nog
En björnhona höjer dessutom tillfälligt sin kroppstemperatur till det normala igen i samband med att hennes befruktade ägg fäster i livmoderväggen. Björnen har nämligen också en speciell fortplantningscykel, med så kallad fördröjd befruktning.
Björnarna parar sig redan på försommaren, men det är först i idet som de befruktade äggen fäster i livmoderväggen och börjar utvecklas. Ett mänskligt embryo gör det på sjätte eller sjunde dagen efter befruktningen, men för björnarna sker implantationen i slutet av november eller i december – beroende på hur feta honorna är.
Två månader senare föds ungarna av en mamma som varit totalt inaktiv under dräktigheten. Ändå har hon inga problem med att varken föda fram eller ge di till sina små, där i idet.
Björnen hämtar energi och vätska från de fettlager som den lagt på sig under den vakna perioden. Men vid all energiförbränning i kroppen bildas kväverika avfallsprodukter. Fåglar gör sig av med kvävet i form av urinsyra, däggdjur i form av urea som följer med urinen ut ur kroppen. Men det enda som lämnar björnkroppen under vinterdvalan är koldioxid och vatten via utandningsluften.
Hur undgår björnen att förgiftas och dö av sitt kväveavfall?
Ännu så länge har forskarna inget entydigt svar. Men det finns teorier som går ut på att björnen på något sätt omvandlar kväveavfallet till aminosyror som kroppen behöver. Dessa nybildade aminosyror skulle också kunna vara förklaringen till att björnen endast förlorar en liten del av sin muskelmassa, ungefär tio procent. Exakt hur det går till vet man ännu inte, men man misstänker att björnens tarmbakterier på något sätt medverkar. Studier visar att björnens nivåer av aminosyror inte minskar under idegången, men att några av aminosyrorna förändras, vilket stödjer teorierna.
Ingen inflammation i björnens kropp
En annan bidragande faktor till att björnen bibehåller sina nivåer av aminosyror även under vintersömnen kan vara frånvaron av inflammation. Det verkar nämligen som om björnen har en förmåga att sätta sitt inflammationssvar ur spel när den går i ide. Genom studier vet man att inflammation hos människor kan bidra till låga nivåer av aminosyror.
Forskare från bland annat Örebro universitet och Karolinska institutet har studerat björnens njurar, och sett hur njurcellerna genomgår omfattande sjukliga förändringar under björnens vintersömn. I normala fall hade de sjuka cellerna framkallat inflammation och celldöd, men det sker inte. I stället verkar det som om njurarna på något hittills oförklarligt sätt självläker när björnen krupit ut ur sitt ide på vårkanten. Löser man gåtan med hur detta går till, skulle det sannolikt kunna hjälpa många svårt njursjuka människor.
Björnar vaknar med njursvikt
En människa skulle aldrig klara det björnen gör: att snabbt öka i vikt för att sedan lägga sig orörlig under ett halvår, utan att äta, dricka och kissa. Människor skulle antagligen dö av njursvikt, högt kalcium eller blodpropp, med muskelförsvagning, liggsår och en urkalkning av skelettet. Rent medicinskt vaknar också björnarna svårt njursjuka, men lufsar lätt ut i det fria och reparerar sig själva.
Ett annat organ som närstuderas är björnens hjärta. Under vintersömnen slår det 6-8 gånger i minuten, vilket ger ett mycket långsamt cirkulationsflöde. Skulle blodet cirkulera så långsamt i en människa, hade det gett upphov till bland annat blodpropp och andra hjärtsjukdomar. Men inte hos björnen. När forskarna studerar björnens hjärta under sommaren, slår det helt normalt och ultraljud visar att hjärtat är friskt och starkt. Igen. Om forskarna lyckas klura ut hur björnen bär sig åt, skulle kunskapen kunna hjälpa många sjuka människor.
En del av förklaringen tycks faktiskt vara det bär som är mest omsjunget i björnsammanhang: Blåbär.
Under våren och försommaren är björnen en typisk allätare som äter det mesta som kommer i dess väg.
– Björnar är opportunister, de äter det som är tillgängligt, säger Jonas Kindberg. Tidigt på säsongen blir det en hel del myror. De kan slå älg, men i princip bara under kalvningssäsongen. Och tar renkalvar om det finns.
Björnen får i sig mängder av antioxidanter
Det som bland annat gör det Skandinaviska Björnprojektet så intressant för forskare från hela världen, är att studierna görs på björnar i det vilda. Annars sker forskning ofta på björn i fångenskap, där de inte har möjlighet att fritt välja föda.
Studier av interaktionen mellan björn och varg har visat att björnen äter på hälften av de byten som vargen tagit. Men den absolut viktigaste födan är just blåbär och lingon. Så fort bären börjar mogna övergår björnen nästan helt till en vegetarisk bärdiet.
På hösten när björnen gör sin slutspurt, och det gäller att lägga på sig fettlager inför vintern, då äter den skandinaviska björnen – om den själv får välja – nästan bara bär från vaccinium-släktet, blåbär och lingon. Bären innehåller mycket resveratrol och c-vitamin, som skyddar cellerna mot oxidativ stress.
Energiintaget varierar under björnens vakna tid. På våren får den i sig ungefär tolv procent av det sammanlagda intaget, under sommaren 28 procent och på hösten stiger kaloriintaget betydligt: Då ska björnen få i sig mer än hälften, 60 procent, av all energi den behöver under ett år. Det innebär att björnen varje dag stoppar i sig 15 000-20 000 kalorier, vilket motsvarar 28-38 kilo bär om dagen. Med andra ord får björnen i sig mängder av antioxidanter tiden innan den går i ide.
Vegetariskt om björnen får välja
Björnen är en allätare, men äter mest bär och växter. Och allra helst blåbär och kråkbär. Men även lingon, tranbär och rönnbär är gott, tycker björnar. Örter, gräs och havre slinker också ner. På våren äter björnen också gärna myror, larver och myrägg. Ja, björnar äter faktiskt det mesta: honung, svampar, hasselnötter, kärrtistel och fisk om det finns, men kan även festa på matrester från till exempel soptunnor.
Björnar är ofta rätt dåliga på att jaga, och äter därför kött mest på våren då älgkalvar och renkalvar är lättare byten än vuxna bytesdjur. Björnen snor också ofta byten från till exempel en varg. Fynd av döda djur blir också ett bra mål mat.
Forskarna misstänker att det stora intaget av antioxidanter bidrar till att björnen klarar vintern utan att drabbas av hälsoproblem. Men det finns också björnar i andra delar av världen som går i ide utan någon större bärdiet på hösten.
Skulle människor kunna bli friskare genom att äta som björnar? Kanske.
I en studie som gjordes av forskare kopplade till björnprojektet gav man människor som drabbats av hjärtinfarkt blåbär som komplement till den vanliga dieten. Det visade sig att bärintaget påverkade blodfetterna på ett positivt sätt, jämfört med en kontrollgrupp som inte åt extra blåbär. Sedan tidigare finns även många andra studier som har påvisat positiva hälsoeffekter av antioxidanter.
Text: JeanetteThelander på uppdrag för forskning.se
Tiburtiusdagen firades 14 april
Dagen kallades förr, främst i Sydsverige, första sommardagen beroende på en gammal indelning av året i sommar- och vinterhalvår. På runstavar märktes Tiburtiusdagen ut med ett lövat träd.
Enligt gammal folktro vaknade björnen och gick ut just på Tiburtiusdagen. I den svenska almanackan har dagen varit en märkesdag för årstidernas växlingar och det sades förr att om Tiburtiusdagen var varm och vacker skulle sommaren bli kall och regnig.
Enligt traditionen uppvisas de nyfödda björnungarna på Skansen i Stockholm denna dag. I Hälsingland fanns talesättet ”På Tiburtius går lillsommaren in” och i Värmland ”Hur än vädret är på Tiburtius, så skall björnen gå ur idet, tjädern spela i talltoppen och gäddan gå på nätet”.
Källa: wikipedia
Hur farlig får en lekplats vara? Frågan kan tyckas rimlig, ingen vill ju att barn skadar sig. Men den som ska bygga en lekplats har också en annan fråga att ta ställning till: Hur tråkig får en lekplats vara?
”Bättre en bruten arm än en stukad vilja.” Så ska någon på myndigheten Barnmiljörådet ha uttryckt sig på 1980-talet.[1] Sedan dess har kraven på lekplatsers säkerhet skärpts väsentligt och de myndigheter som är inblandade i någon del av de regelverk som styr lekplatser utformning skulle snarare säga något i stil med: ”Bättre ett mjukt fallunderlag än ett skrapsår.”
Barnen vill ha utmaningar
Märit Jansson, docent i landskapsplanering vid SLU, har forskat om lekplatser sedan 2004. Hon har bland annat intervjuat barn och frågat hur de vill att en bra lekplats ska vara.
– De pratar om utmaningar, att kunna röra sig snabbt och klättra högt, och om att hitta platser att krypa in i och göra kojor, säger Märit Jansson. De pratar också om att kunna manipulera miljön och göra den till sin. Det finns mycket stöd i forskningen för vikten av att ha lösa delar som man kan göra något med.
Men de lagar och andra skrifter som styr över lekplatsers utformning har inte skrivits av barn.
– I lagstiftningen finns endast vaga krav på att skapa bra utemiljöer för barn, däremot hänvisar lagen till säkerhetskrav, säger Märit Jansson.
Myndigheten Barnmiljörådet försvann 1993.[2] Samtidigt pågick ett arbete inom EU att ta fram en gemensam standard för lekplatser, och 1999 publicerades den samling rekommendationer som skulle komma att tolkas på ett sätt som enligt många har utarmat de svenska lekplatserna.
– Säkerhetsstandarden är i sig inte dålig, problemet är att den skapar så mycket rädsla att man fastnar i att köpa in prefabricerade lekredskap och att den tolkas som att man måste såga bort grenar från klätterträd, säger Märit Jansson.
Tänka utanför lekplatsen
En väg bort från alla säkerhetsregler är att överge själva lekplatskonceptet och istället skapa intressanta platser för alla, där det också går att leka.
– Vi kanske måste tänka utanför den vanliga lekplatsen, säger Märit Jansson.
Lennart Pranter, bygg- och projektledare på S:t Hansgården i Lund, har byggt lekplatser i 20 år, ofta tillsammans med barn. Med hammare och såg i högsta hugg har barnen fått bygga allt från kojor till tvåvåningshus. Lennart Pranter har använt EU-standarden som vägledning sedan den kom i slutet på 1990-talet. Med betoning på vägledning.
– Det är först på senare år som den har börjat användas som en sorts lag, men det är egentligen bara en samling standarder som branschen har tagit fram, säger Lennart Pranter.
För stort fokus på säkerhet
Enligt Lennart Pranter har de som har inflytande över lekplatserna – bostadsbolaget, skolledning och föräldrar – för stort fokus på säkerhet.
– De här vuxna som ställer höga krav på säkerhet ställer till det rätt mycket. Det behövs någon på myndighetsnivå som säger stopp och belägg, vi behöver miljöer där barn får testa sina färdigheter och vi får acceptera att man skadar sig. Tar man sig tid och pratar med barnen om att kroppen kan läka sig själv så får de snarare ökat självförtroende.
Enligt Lennart Pranter är olyckor sällsynta. Någon sätter spaden i tån och får en reva, någon annan river sig på en spik. När de byggde huset fick en flicka en planka på axeln.
Lennart Pranter hjälper även andra kommuner som vill bygga utmanande platser för friluftsliv.
– Det är linbanor och balansgrejer och klättergrejer som barnen tycker är jätteroligt.
Fast han undviker helst att använda ordet lekplats.
– För att folk inte ska komma in i ett tänk att de lyder under samma regler som lekplatser, utan att det är ute i naturen där det finns stockar och stenar som man kan använda.
Erbjuda stimulerande utveckling
Ett sätt att göra en mer balanserad risk- och nyttobedömning är att med forskningen som grund argumentera för att barn behöver utmaningar. På Naturskolan i Lund finns ett utvecklingsteam som gör just det. Anders Wånge Kjellsson är chef på Naturskolan. Han berättar om en fråga som föräldrar ofta ställer till personalen på en skola eller förskola: ”Kan ni garantera säkerheten för mitt barn här?”
– Då krävs kunskap för att kunna säga att det kan vi inte, men vi kan erbjuda ditt barn en stimulerande utveckling. Säkerhet kan aldrig garanteras, men vi kan lägga stort fokus på de verkliga farorna i stället för en urskillningslös riskminimering, säger Anders Wånge Kjellsson.
Anders Wånge Kjellsson har arbetat med skol- och förskolegårdar i 20 år och menar att en överdriven rädsla för olyckor dök upp för cirka tio år sedan. Hos fastighetsägarna resulterar rädslan i en ovilja att godkänna något som de själva inte har byggt. Något som kan hindra skolpersonal som vill låta barnen vara med och bygga. Då kan Naturskolan agera ett slags medlare.
– Vi hade en skola som ville bygga lekredskap som var lite högre än svensk standard, något som fastighetsägaren inte ville tillåta. Efter en konstruktiv dialog la man lite extra stötdämpande material på marken.
Anders Wånge Kjellsson är ofta ute och pratar med föräldrar om risktagande. Han säger att när de har fått information om vad utmaningar betyder för barns utveckling blir reaktionen positiv.
– De säger att de inte har tänkt så och inser att rädslan inte är befogad samt att risktagandet har ett värde i sig. Eftersom världen är full av risker behöver barn lära sig att känna igen och hantera dem. Då kan de också utveckla sin egen förmåga att bedöma risker och på så sätt skydda sig själva.
Regler för lekplatser
Plan- och bygglagen Innehåller krav på friytor för lek- och utevistelse samt krav på att lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.
Boverkets föreskrifter I Boverkets byggregler, BBR, finns regler om skydd mot olyckor vid fasta lekredskap på tomter. BBR gäller vid nybyggnad eller nyanläggning och vid ändring av lekplatser. I avsnitt 8:93 anges att fasta lekredskap ska anordnas så att risken för personskador begränsas. Underlaget till gungor, klätterställningar och liknande redskap ska vara stötdämpande och i övrigt så utformat att risken för personskador vid en olycka begränsas.
Produktsäkerhetslagen Produktsäkerhetslagen (PSL) kräver att varor och tjänster som tillhandahålls ska vara säkra och gäller även för varor som tillhandahålls i offentlig verksamhet som t.ex. lekredskap på lekplatser. Lagen innefattar även alla befintliga lekredskap som tillhandahålls konsumenter, oavsett redskapens ålder. Konsumentverket är tillsynsmyndighet över PSL och utför kontroller av att produkter som tillhandahålls konsumenter också uppfyller gällande säkerhetskrav.
Europastandarder (EN) Krav på säkerhet och stötdämpande underlag för lekredskap finns i europastandarderna för lekredskap och stötdämpande underlag SS-EN 1176 och SS-EN 1177. De innehåller minimikrav för säkerhet och används vid bedömning av om en produkt är säker enligt kraven i PBL och PSL.
[2] SOU 2003:19 Barns rätt till säkra och utvecklande miljöer-framtida huvudman, sid 49.
Den första slags ljuskänsligheten hos djur var till för att uppfatta dygnsrytm och havsdjup. För det var så klart i havet som allt började. Årmiljonerna förflöt, och när mörkt pigment tillfördes detta uröga blev ljusmätaren också riktningskänslig. Allt mer avancerade ögon utvecklades under tidens gång. Vissa ögonblick under evolutionen har varit avgörande.
– Ska man studera ögats utveckling, kan man inte med någon större framgång göra det genom att titta på den mest avancerade slutprodukten, konstaterar zoologen Dan-Eric Nilsson vid Lunds universitet, som forskat om ögats evolution i decennier.
Han och hans forskargrupp försöker nu ta reda på i detalj hur ögat fungerar hos olika djur. Nyligen publicerade de resultat som visar att fåglar kan navigera genom täta gröna lövverk tack vare sin känslighet för uv-ljus. En förmåga som människan saknar, eftersom vårt öga inte uppfattar så korta väglängder. Men vi kommer till det.
Vanorna formade synförmågan
Djurriket består av ett 30-tal olika stammar. Av dessa är det bara tre som utvecklat en högupplöst syn: Leddjuren (som insekter och spindlar), ryggradsdjuren och bläckfiskar. Bara dessa kan kommunicera med varandra inom arten med hjälp av synen, vara rovdjur och se byten på håll.
Av de övriga djurgrupperna har ungefär hälften lågupplöst syn, vilket innebär att de endast kan skilja på ljus från olika riktningar. Vad har då djuren för nytta av en sådan risig syn?
Ett svar kommer från den studie på kubmaneter som Dan-Eric Nilssons forskarlag genomfört. Kubmaneterna, som tillhör gruppen nässeldjuren, använder sin syn för att leta upp rätt habitat: ställen där det finns gott om mat och där livsbetingelserna är optimala. Eftersom de inte kan se sin föda är det avgörande för maneterna att kunna söka sig till rätt plats.
– De simmar till exempel inte in i mangroveträdens rötter, inte heller sköljs de upp på stranden när de når grunt vatten. De klarar av att särskilja alla miljöer de utsätts med sina lågupplösta ögon, säger Dan-Eric Nilsson.
Men det är en sak att förstå vad djur använder sina ögon till. En helt annan sak är att se och förstå hur de uppfattar sin omgivning.
Simulerar djurens syn på saker
För att simulera vad djur ser har forskarna i Lund tagit fram flera olika kameror. För att studera synen hos djur med primitiva ögon utgår den från noggranna analyser av det specifika ögats geometri, man mäter brytningsindex och räknar ut hur strålarna rör sig i ögat. Utifrån detta får forskarna fram ett beräkningsfilter. Filtret får”sudda ut” bilder tagna med en kamera som ser skarpare än djuret, och endast tar upp ljus inom de våglängder som djuret är känsligt för. Resultatet blir en bild av hur djuret uppfattar sin omvärld.
– När man tittar på vissa av bilderna tänker man: Fasen de ser ju ingenting! De är verkligen halvblinda. Men vi tittar med vår hjärna som är konstruerad för att upptäcka saker som är viktiga för oss. Information som är intressant för dem går oss förmodligen förbi.
Skillnaden på hur människan (med högupplöst syn) och klomasken (med lågupplöst syn) uppfattar världen.
Den kambriska explosionen kallas den kraftiga ökningen av komplext, flercelligt djurliv som inträffade under en relativt kort period i början av kambrium för 540 miljoner år sedan. Innan dess finns mycket lite i fossilen som vittnar om djurs existens.
En vedertagen hypotes är att djur vid den tidpunkten utvecklade god synskärpa och därmed blev visuellt styrda rovdjur. För att ha nytta av sådana synegenskaper, måste man vara lite större och kunna röra sig hyggligt snabbt. Och för att kunna detta måste man skaffa sig ett skelett som musklerna kan fästa på. Allt detta ledde till ett enormt predations- och selektionstryck.
– Det är nya beteenden som drivit på utvecklingen av synen. Nya beteenden har skapat hjärnans, rörelseorganens, sinnenas och ögats evolution, säger Dan-Eric Nilsson.
Men tillbaka till fåglarna och deras känslighet för uv-ljus. Vad forskargruppen i Lund visade med hjälp av sin specifikt utformad kamera var att fåglarnas färgseende gör att de får en helt annan verklighetsuppfattning än vi människor, bland annat att fåglarna ser kontraster i täta lövverk i skogen där människor bara ser en grön vägg.
Till vänster ett lövverk såsom vi människor normalt ser det. Till höger samma lövverk fotograferat med en specialkamera som i mycket hög grad efterliknar färgseendet hos fåglar. Bild: Cynthia Teodor
Människans färgseende bygger på tre grundfärger: rött, grönt och blått. Fåglarnas bygger på samma färger. Plus ultraviolett. Det är fåglarnas fjärde grundfärg, ultraviolett, som gör att de ser världen på ett helt annat sätt än människor.
Tappade tappar för dinosauriernas skull
Ryggradsdjur är i allmänhet tetrakromater, vilket innebär att de har fyra slags tappar (rött, blått, grönt och ultraviolett). Det gäller till exempel fiskar, reptiler och fåglar. Primaterna däremot har tre slags tappar (rött, blått och grönt) medan övriga däggdjur endast har två (blått och grönt). Hur blev det så?
Allt är dinosauriernas fel. Eller förtjänst hur man väljer att se det. För under dinosaurietiden lönade det sig nämligen att bli ett nattdjur och undvika giganternas dygnsrytm. I samband med detta tappade(!) däggdjurens förfader två av sina tappar och fick dikromatiskt färgseende. Och så är det än idag. Det är bara primaterna, och däribland människorna, som senare – för cirka 20 till 40 miljoner år sedan – genom en genduplikation gjorde om kopian av den grönkänsliga tappen till en rödkänslig dito.
Vad behövde vi de röda tapparna till?
– Kanske för att vi var fruktätare. Det gjorde att vi kunde skilja en mogen frukt mot ett grönt bakgrund. Hundar och katter klarar inte av det. De kan inte skilja ett löv från ett rött äpple. För oss är det ju en väldig skillnad. Det är den existerande hypotesen.
Så nu när tekniken finns för att se och förstå hur djur uppfattar sin omvärld, öppnar sig en helt ny värld för synforskarna. Och där står insekterna högt på Dan-Eric Nilssons önskelista.
Tillsammans med forskningsinstitutet Sokendai i Yokohama i Japan har man inlett en studie av fjärilars syn och synintryck. Michiyo Kinoshita är ansvarig för forskarlaget i Yokohama.
Vad använder fjärilen sin syn till?
– Främst för att hitta specifika blommor när de letar mat och för att känna igen vingmönster hos artfränder vid parning. Att de uppfattar så många fler färger än andra djurarter, ger dem helt klart en konkurrenskraftig fördel, säger doktor Michiyo Kinoshita och fortsätter:
– Jämför man med till exempel bin och flugor, är fjärilen bättre på att urskilja specifika våglängder i flera olika frekvensområden.
Som exempel nämner hon ”japanese yellow swallowtail butterfly” (Papilio xuthus) som kan skilja på väglängder med en nanometers exakthet i tre olika våglängdsregioner, vilket gör den till världsmästare i djurriket i grenen våglängdsprecision. Hon berättar att de hos Papilio xuthus, förutom de fyra vanliga fotoreceptorerna som tetrakromater har, registrerat ytterligare två.
Papilio xuthus, världsmästare i våglängdsprecision.
Vissa fjärilar har tidigare antagits vara pentakromater, men det saknas resultat som visar att någon fjärilsart använder sig av en femdimensionell färgrymd trots att ögat har fem eller fler typer av receptorer med olika färgkänslighet.
– Vi vet hittills inte användningsområdet för dessa extra receptorer. Men det kan vara så att de bidrar till bättre nattseende eller spektralspecifika beteenden.
Därför ser människor sämre än stålmannen
Människan då? Ja på dagtid har vi oerhört bra synskärpa. Där är det inte många däggdjur som klår oss. Men varför ser vi inte ännu bättre? Varför ser vi inte lika bra som stålmannen?
– Det finns en fysikalisk gräns för hur mycket man kan se som beror på ljusets fysikaliska natur. Både dess våg- och dess partikelnatur, förklarar Dan-Eric Nilsson.
Rent morfologiskt måste ett öga vara av en viss storlek för att kunna lösa upp små detaljer. Om pupillen blir mindre kommer bilden att suddas ut av ljusets fysikaliska natur. Gör man istället pupillen större utan att öka storleken på ögat blir bilden suddig på grund av avbildningsfel på näthinnan. Det är en delikat avvägning och enligt Dan-Eric Nilsson ligger människan på den gränsen.
– Ska man ha ett bra öga måste man satsa på ett rejält nervsystem i hjärnan, och det kostar också energi. Dessutom måste du ha en rörelseapparat där du kan reagera och ta vara på den syninformationen. Annars är det ju meningslöst, säger Dan-Eric Nilsson.
Och riktigt samma rörelseapparat som stålmannen har vi ju inte riktigt. Inte än i alla fall.
Visste du att…
En modern kamera har några miljoner pixlar. Människan har cirka en halv miljon pixlar per öga. Väldigt enkla ögon i djurriket har bara mellan 10 till 40 pixlar.
Det räcker egentligen med två pixlar för att det definitionsmässigt ska vara fråga om ett bildseende.
Lågupplöst syn som duger till att hitta rätt habitat har mellan 20 och 300 pixlar.
Bananflugan har ungefär 600 pixlar vilket anses ses vara gränsen för när man kan börja använda synen för mer avancerade beteenden.
USA:s nationalfågel, den vithövdade örnen, har en synskärpa på dagtid som är 2,5 gånger bättre än människans. Den har också större ögon som upptar nästan hela huvudet.
Text: Magnus Erlandsson på uppdrag av forskning.se
Från och med första juli 2019 finns det inskrivet I förskolans läroplan att barnen ska få förutsättningar att utveckla digital kompetens, och att de ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar lärande.
Susanne Kjällander, Stockholms universitet, forskar om hur digital teknik används på förskolan. Hon tycker att riktlinjerna är bra, men att det också finns risker. Föräldrars oro bör tas på allvar.
– Vad vi än tycker är digitaliseringen här för att stanna och barnen behöver lära sig att använda digitala resurser. Annars finns risk att de hamnar i ett digitalt utanförskap, säger hon.
Susanne Kjällander som varit med och formulerat de nya skrivningarna i förskolans läroplan, har följt den digitala utveckling i förskolan sedan 2011 då de första surfplattorna dök upp. Och studerat ett 20-tal förskolor Via forskningsprojekten AppKnapp – peka lek och lär och Plattan i mattan.
Källkritik även för de minsta barnen
– Digitaliseringen leder till ett behov av att ge barn kunskaper för att kritiskt kunna granska information. De behöver adekvat digital kompetens för att kunna navigera i de digitala medierna.
Även om förskolebarnen ännu inte använder sociala medier så kommer de sannolikt att göra det snart. Då behöver de vara förberedda, resonerar Susanne Kjällander.
Foto: bady qb on Unsplash
– Hemma möter barnen strömmande video, sociala medier och spel under många timmar om dagen. Förskolan behöver rusta barnen, bland annat genom att lära dem källkritik. Att förskolebarn ska hålla på med källkritik låter kanske märkligt, men det är viktigt.
Etiska diskussioner med barnen
Susanne Kjällander säger att barnen lär sig genom att göra. Även om de bara är några år gamla kan de ta sina första steg mot att bli mediekritiska ungdomar.
– Små barn kan inte förstå källkritik fullt ut men de kan träna genom att lära sig att använda digitala verktyg för att själva göra filmer och berättelser. Etiska förhållningssätt är också viktiga i de digitala medierna. Vad händer om man manipulerar ett foto på en kompis, blir den personen glad eller ledsen? Sådana samtal förs redan på förskolan.
– Men de digitala verktygen ska också göra barnen till kritiska teknikanvändare, menar hon och hänvisar till att vår vardag i hög grad styrs av digital teknik. Då gäller det att tidigt utbilda barnen så att de blir mer kompetenta beställare av teknik än vad vi vuxna är.
Exakt vad digital kompetens innebär finns inte förklarat i läroplanen, men Malin Nilsen lektor i barn och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet menar att det handlar om flera olika förmågor. Dels att barn kan använda olika typer av digitala medier och teknologier, dels att de behöver förstå att det finns digitala risker och vad man kan göra för att skydda sig på internet.
Digital kompetens kan också vara att barn på ett tidigt stadium får kunskap om vad som är tillåtet att göra på internet och hur man hittar information via digitala resurser.
Lärappar är lika med spel
I praktiken handlar digital teknik på förskolan om att barnen använder surfplattor. Men barnens avsikter när de fördjupar sig i spel och appar kan skilja sig mycket från de ambitioner som vuxna har. Det har Malin Nilsen upptäckt i sin forskning. 2018 disputerade hon med avhandlingen Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Hon gjorde då intervjuer och filmade på tre förskoleavdelningar med sammanlagt 44 barn när de använde surfplattor.
– Det som blev tydligt är att vuxna och barn tolkar hur surfplattorna ska utnyttjas på olika sätt. Vuxna använder appar för att de ska vara pedagogiska verktyg. Men för barnen är det spel. Om barnen håller på med ett mattespel går de in i det för att få så många poäng som möjligt.
Foto: Hal Gatewood on Unsplash
– Lärarna märker att barnen inte reflekterar och uppmanar barnen att tänka innan de klickar. Men då tappar barnen intresset och går. Det är också så apparna är designade. Eftersom de ofta är självrättande kan barnen komma vidare enbart genom att testa sig fram. Det gör det möjligt att spela utan att reflektera.
Ett annat exempel var när barnen använde ett spel som skulle lära dem om människokroppen. Förskollärarna trodde att barnen studerade hur vita blodkroppar fungerade. Men barnen tyckte att de körde en bilbana.
Övertro på det barnen lär sig
– Det finns en övertro på vad barnen lär sig och på att det går att överföra det till en kontext utanför surfplattan. Men mycket forskning visar att det barnen lär sig är kontextbundet. De lär sig behärska just den appen de håller på med.
Det är ett problem, tycker Malin Nilsen, och menar att betoningen på appar och teknologier borde tonas ner i förskolan.
– Istället behöver förskollärarna prata med barnen om hur teknologierna används i samhället, säger hon och tillägger att nästan alla barn har erfarenhet av att använda digital teknik när de börjar i förskolan. Många har hållit på med surfplattor redan som ettåringar.
– De använder inte appar för att de vill lära sig någonting eller förbereda sig för framtiden. De gör det för att det är roligt. Det måste man ta hänsyn till i förskolan.
Inga belägg för behov av digital kompetens
Att det finns risker nu när surfplattorna på allvar kommer in i förskolan håller Susanne Kjällander med om.
– Digital teknik kan göra verksamheten sämre. Väljer man det digitala för att det är enklare eller häftigare är det ofta fel val. Teknologin ska inte ersätta något fysiskt utan vara ett komplement och användas när den tillför något till verksamheten. Visst kan det vara spännande att spela gitarr i en app på plattan eller lägga pussel i en app – men inte istället för att spela på riktiga instrument eller lägga ett fysiskt pussel.
Bäst blir det när barnen jobbar tillsammans, menar Susanne Kjällander. När de skapar med både digitala och analoga verktyg. Eller om det barnen gör på skärmen smittar av sig i den fysiska verkligheten, att de till exempel iscensätter ett digitalt spel.
Foto: Sven Brandsma on Unsplash
Det saknas forskning som ger belägg för att förskolebarnen behöver digital kompetens. Anledningen är att förskolans digitalisering är ett så nytt fenomen, hävdar Susanne Kjällander. Samtidigt önskar många föräldrar att förskolan var en skärmfri zon. De vill att barnen ska vara mer utomhus och att leken ska breda ut sig. Det är åsikter som Malin Nilsen känner igen. Både från föräldrar och förskollärare.
– Det finns en stor oro för att digitaliseringen kanske påverkar barnen negativt. De känslorna måste tas på allvar. Olika förskolor är också olika väl förberedda för att använda digitala verktyg. För att kunna arbeta med digitala teknologier på ett bra sätt behövs tydliga chefer och bra utbildning.
Kan förskolan vara en skärmfri zon?
– Nej det kan den inte. Samhället ser inte likadant ut som för 20 år sedan. Vuxna använder till exempel sina telefoner oerhört mycket, det är en del av att kommunicera och arbeta. Förskolan är en del av samhället och kan inte vara en isolerad ö. Det vi behöver göra är att ta bort laddningen runt digitala verktyg. Barn behöver ingå i aktiviteter där de ser hur digitala verktyg kan användas på riktigt.
Susanne Kjällander menar att den digitala tekniken är här för att stanna, vare sig vi gillar det eller inte, och då är det förskolans uppgift att hantera den på ett meningsfullt sätt.
– Nu är det som det är. Barnen använder digitala medier och därför måste vi förhålla oss till det i förskolan så att barnen blir vettiga mediakonsumenter. Barnen måste förstå och klara av den verklighet som de ställs inför.
Surplattor och småbarn
69 procent av treåringarna har använt internet och fem procent av barnen använder internet dagligen under det första levnadsåret. 55 procent av ettåringarna och 84 procent av femåringarna, har tillgång till en surfplatta. Det visar Statens medieråds studie Småungar och Medier.
– Användningen av digitala verktyg ökar i gruppen noll till fem år och det är surfplattan som dominerar användningen. Vilket inte är konstigt eftersom det är den teknik som är bäst anpassad till små barns motorik, säger Ulf Dalquist chef för forsknings och omvärldsanalys vid Statens medieråd.
På surfplattan spelar barnen spel och tittar på film. I nioårsåldern börjar barn använda sociala medier och 60 procent av barnen mellan nio och tolv år använder sociala medier regelbundet, 34 procent gör det varje dag. I tioårsåldern har sju av tio barn en egen smartphone.
Statistiken är insamlad under 2016 och till hösten kommer en ny rapport. Allt tyder på att användningen av digitala verktyg då kommer att ha ökat ytterligare.
– Tittar vi tillbaka på hur det såg ut när vi började göra den här studien ser vi stora skillnader till exempel i hur barn ser på tiden de spenderar på internet. 2012 tyckte 11 procent av barnen mellan nio och tolv år att de ägnade för mycket tid åt internet. 2016 gjorde 33 procent det, säger Ulf Dalquist.
Statens medieråd har också kartlagt hur den socioekonomiska bakgrunden påverkar barns medieanvänding. Högutbildade föräldrar har fler regler än lågutbildade och deras barn lägger ner mindre tid på digitala medier än vad barnen till lågutbildade föräldrar gör. Samtidigt har barnen till de 10 procent fattigaste i samhället sällan tillgång till digitala verktyg i hemmet.
Behöver förskolan lära ut digital kompetens?
– Alla behöver digital kompetens. Men det beror också på hur man genomför det. Teknikspridning och pedagogik har inte alltid gått hand i hand i Sverige. I en internationell jämförelse från 2014 till exempel ligger Sverige väldigt bra till när det gäller teknikinnehav i skolor och förskolor. Men betydligt sämre när det gäller hur tekniken används för pedagogiska ändamål, säger Ulf Dalquist.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Den 14 mars (3.14 med engelskt skrivsätt), firas Pi-dagen runtom i världen. En dag för att uppmärksamma matematikens betydelse – men också nöjet med den. För matematiken är inte bara en vetenskap som ligger till grund för det högteknologiska samhället, den är också en källa till glädje och skönhetsupplevelser.
Men vad är det egentligen som gör matematik vacker? Det är något som Umeåforskarna Manya Sundström och Lars-Daniel Öhman undersöker.
– Vi har undersökt vad som gör att matematiker upplever att ett bevis ”passar”, säger Manya Sundström. Den frågan är så konkret att den går att angripa. Skönhet är mycket svårare att karaktärisera.
Matten i skolan kan vara mer lekfull
Forskning om matematikens skönhet är filosofiskt intressant men kan också ha betydelse för matematikundervisning, och därmed för allmänhetens relation till matematik, menar Manya Sundström.
– Om vi betraktar matematik som ett estetiskt ämne så påverkar det hur vi undervisar, säger hon. Jag tror att matematik i skolan kan involvera mycket mer lek och utforskande. Som vi undervisar matte idag får du normalt inte lära känna den sidan av matematiken förrän du börjar på universitetet, vilket är olyckligt. Barns relation till matematisk estetik och hur den kan användas pedagogiskt är något som jag skulle vilja forska mer om i framtiden.
Att både barn och vuxna lekmän kan ha en lite annan ingång till matematisk skönhet än skolade matematiker är hon och Lars-Daniel Öhman öppna för.
Estetik i matematikens inre strukturer
– I den mån allmänheten har en uppfattning om skönhet i matematik så är den nog nära knuten till det visuella, säger Öhman. Det är inte riktigt den matematiska skönhet som vi syftar på i vår forskning. Vi undersöker snarare estetiken i matematikens interna strukturer, hur saker hänger ihop.
Hur är det då med festföremålet pi? Har denna konstant, som representerar förhållandet mellan cirkelns omkrets och diameter, någon matematisk skönhet? Och är det en bra idé att centrera en dag tillägnad matematiken runt pi?
Pi ger omkrets, area och volym på en fotboll
Talet π (pi) är en matematisk konstant som representerar förhållandet mellan en cirkels omkrets och diameter. 3,14 är en approximation av talet, som är irrationellt och har ett oändligt antal decimaler. En ännu bättre approximation är 22/7.
Konstanten pi används i många geometriska formler för cirklar, sfärer och andra runda objekt.
Omkretsen (O) av en cirkel beräknas med: O = πd (där d står för diameter)
Arean (A) av en cirkel beräknas med: A = πr2 (där r står för radien)
Volymen (V) av en sfär beräknas med: V = 4/3 πr3
De tidigaste kända uppskattningarna av π:s värde härstammar från cirka två årtusenden f.Kr. då babylonierna använde värdet 25/8 = 3,125, och egyptierna 256/81 ≈ 3,16. Cirka 250 f.Kr. överträffade Arkimedes dessa resultat när han med en geometrisk konstruktion visade att π måste ligga mellan 223/71 och 22/7, motsvarande en noggrannhet på en enhet i tredje decimalen.
3,141592653589793238462643383279502884197169399375105820974944… osv.
Sångerskan Kate Bush sjunger på sitt album Aerial en låt med titeln ”π”, vars text består av mer än 100 decimaler av π. Hennes fans har dock noterat att flera av decimalerna är felaktiga.
Källa: Wikipedia
– Pi har fördelen att väldigt breda folklager associerar det till matematik, säger Lars-Daniel Öhman. Det fungerar onekligen som symbol att samlas runt. Om pi är vackert? Nej, det skulle jag inte säga. Pi i sig är en konstant, ett visst värde, inte mer än så. Däremot kan man se något vackert och fascinerande i att pi återkommer i så många olika sammanhang – även där man tycker att det inte alls hör hemma. Det är till exempel inte helt lätt att förklara varför pi, som kommer från geometrin, ska dyka upp i sannolikhetslära och kombinatorik. Men det gör det.
Pi ingår i det vackraste teoremet
– Pi finns också med i satsen eπi=–1, Eulers identitet, som röstats fram som matematikens vackraste teorem, säger Manya Sundström. Även om jag nog tycker att det finns ännu vackrare ekvationer så måste jag hålla med om att eπi=–1 har något visst. Jag tänker att det är lite som en Oscarfilm – den behöver inte vara allra bäst, men den ska ha något som går hem hos många.
Fascinerande teorem
Ordet teorem kommer från grekiskans theor’eo, som betyder betrakta, skåda. Det är ett vetenskapligt påstående som kan bevisas, inom matematik, logik eller liknande system.
Eulers identitet, eller ekvation, är ett teorem uppkallat efter den schweiziske matematikern Leonhard Euler. Skönheten, som fascinerat många matematiker genom tiderna är att ekvationen kopplar ihop några av de viktigaste talen inom matematiken – talet e från analysen, talet pi från geometrin, den imaginära enheten, i, från de komplexa talen och talet 1 från aritmetiken.
Källa: Wikipedia
Själv har Manya Sundström ett ambivalent förhållande till Pi-dagen: gärna mer uppmärksamhet kring matematik, men varför blir det ofta så tramsigt?
– Det är väl inget fel att baka ”apple-pie” för att fira, men när jag bara ser den sortens aktivitet runt Pi-dagen blir jag lite grinig. Det blir så tomt fastän det finns så mycket spännande man skulle kunna prata om!
Att det är en bra idé att främja intresset för matematik är hon och Lars-Daniel Öhman överens om – både för att de unnar fler att ha ett lustfyllt förhållande till ämnet, och för att behovet av matematikkunskaper i samhället är stort.
Mycket teknik bygger på avancerad matematik
– Väldigt mycket teknologisk utveckling bygger på avancerad matematik, även om de som arbetar med det kanske inte kallar sig matematiker utan programmerare eller ingenjörer, säger Lars-Daniel Öhman.
– Jag tror att det är bra med utbredda mattekunskaper i samhället, säger Manya Sundström. Makthavare som inte verkar förstå matematik gör mig ärligt talad lite rädd.
Hur ska då nästa generation matematiker lockas till ämnet? Vilka är de stora frågorna idag? Finns det en forskningsfront?
Sex matematiska problem återstår
– Matematiken idag består av många delar och är svår att överblicka. De sista som behärskade sin tids samlade matematiska kunskap levde för ett sekel sedan, säger Lars-Daniel Öhman. Men det har i alla fall gjorts något slags gemensam prioritering i och med Millennieproblemen – en lista med sju särskilt angelägna matematiska problem som presenterades år 2000. Sex av dem återstår fortfarande att lösa.
– Vår forskning om matematikens estetik hör till filosofin: matematisk filosofi, säger Manya Sundström. Inom det området kan man se ett växande intresse för frågor om relationen mellan matematik och våra hjärnor. Hade vi kunnat upptäcka matematiken på ett annat sätt, eller speglar vårt sätt att beskriva matematiken hur våra hjärnor fungerar? Matematikens neurovetenskap, kan man säga. Det här är oerhört intressanta frågor som jag tror kommer att driva fram en massa spännande forskning!
Fotnot:
Manya Sundströms och Lars-Daniel Öhmans artikel ”Mathematical Fit: A Case Study” i blev nyligen utsedd till en av 2018:s bästa filosofiartiklar av förlaget Oxford University Press. Artiklen i Philosophia Mathematica går att läsa gratis online till 31 mars 2019.
Text: Anders Nilsson på uppdrag av forskning.se
Enligt FN hotas var sjunde människa av svält. I Jemen varnar hjälporganisationer för den värsta svältkatastrofen på 100 år och 13 miljoner människor riskerar att dö på grund av för lite mat. Förra året hotades 50 miljoner människor på Afrikas horn av svält och det är troligtvis inte sista gången, bland annat på grund av den globala uppvärmningen som förstärker både torka och översvämningar.
Svältande foster får sämre minne
Effekterna av svält varierar beroende på när i livet en person svälter och, såklart, hur mycket man svälter. Redan under moderlivet påverkas foster vars mamma inte får tillräckligt med mat och löper ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.
– Fosterlivet är en viktig period för biologisk programmering. Svält eller undernäring under denna period kan ändra utvecklingsmönster och ge kognitiva problem som sämre minne och intellektuell kapacitet, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.
Detta har dokumenterats i diverse studier, varav en av de mest uppmärksammade handlade om individer vars mammor utsattes för svält under den nederländska hungervintern 1944-45 när de var gravida. Studien visade att dessa individer hade ett speciellt epigenetiskt mönster i sin arvsmassa som deras syskon – födda när mamman hade normal tillgång till mat – inte hade. Förändringen gav bland annat en högre risk för diabetes.
En liknande studie gjorde Lars Olov Bygren, professor i socialmedicin vid Umeå universitet, på barn födda efter svältåren i Skellefteå under 1800-talet. Det visade sig att barn som hade varit utsatta för stora variationer i näringstillförsel under moderlivet – antingen från god till dålig eller tvärtom – hade dubbelt så stor risk att drabbas av stroke som vuxna.
– De som svälter idag kommer att drabbas av långsiktiga konsekvenser som syns under flera decennier, säger Denny Vågerö.
Tidig svält ökar risk för högt blodtryck senare
När Denny Vågerö tillsammans med ryska forskare studerade hur belägringen av Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, 1941-44 hade påverkat invånarnas hälsa upptäckte de att personer som var i de tidiga tonåren när svälten pågick hade högre blodtryck än de som hade god tillgång till mat. Studien pågick från 1978 till 2005 och visade även att män som svalt hade 70 procents högre risk att drabbas av stroke medan kvinnor hade högre risk att drabbas av bröstcancer. Belägringen varade i 872 dagar och minst 600 000 ryssar dog.
Tillgången på mat under puberteten kan även påverka framtida generationer. Nyligen publicerade han, tillsammans med kollegor vid universiteten i Stockholm, Bristol och Bonn, en studie i Nature Communications som visade att om farfadern hade god tillgång till mat i 10-årsåldern ökar risken för förtida död, särskilt i cancer, hos de manliga barnbarnen. Hos det kvinnliga barnbarnet hittades däremot ingen förhöjd dödsrisk.
– Det är ett överraskande resultat. Vi gissar att högt kaloriintag i förpuberteten påverkar de manliga könscellerna på ett negativt sätt och är en nackdel för män i tredje led. Pojkars könsceller är mer känsliga för miljöförhållanden kring puberteten medan kvinnliga könsceller anläggs tidigare.
Det är dock ännu oklart varför det hoppar över en generation. Sammanlagt deltog drygt 9 000 far- och morföräldrar och 11 000 barnbarn.
Farfars svält påverkar sonsonen
Epigenetik betyder vid sidan av generna och är ett forskningsområde som studerar förändringar i genuttryck, som inte orsakas av förändringar i själva DNA-sekvensen. Förhållandet mellan gener och epigenetik kan liknas vid en bokhylla där generna är böckerna, men dess placering bestäms av de epigenetiska mekanismerna som även kan ändra om i informationen. Så även om DNA-sekvensen är densamma i alla celler är det bara vissa gener som uttrycks, vilket varierar mellan celltyper.
Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla. Epigenetiska förändringar sker främst genom kemisk modifiering av DNA och histoner, de proteiner kring vilka den spiralformade DNA-strängen lindar upp sig. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.
Källa: Vetenskap & Hälsa, Statens medicin-etiska råd och Karolinska Institutet
En tidigare studie, den så kallade Överkalixstudien, från 2002 visar på ett liknande samband, fast omvänt. Det vill säga att om farfadern hade dålig tillgång på mat under tidig pubertet hade de manliga barnbarnen ett ökat skydd mot för tidig död. Kvinnorna däremot skyddades enbart om det var deras farmödrar som svälte. Ett högt kaloriintag innebar att avkomman levde sex år kortare jämfört med dem vars farföräldrar levt på svältgränsen åren före puberteten.
Både kropp och hjärna krymper
Man behöver dock inte vänta i flera decennier för att upptäcka att kroppen har tagit stryk av svälten tidigare i livet. Kort tid efter att tillgången på mat har sinat börjar kroppens fettlager att brytas ner, vilket till slut leder till muskelsvaghet då kroppen istället tar energi från musklerna. När underhudsfettet försvinner blir huden rynkig och eftersom man bildar färre blodkroppar drabbas man även av blodbrist. Svält ökar även risken för benskörhet och hos flickor och kvinnor kan även mensen försvinna. Barn påverkas i regel kraftfullare än vuxna eftersom de växer.
Det är dock inte bara fysiskt som svälten gör sig påmind.
– Bland det första som händer är att man får ett mer svartvitt tänkande och betydande svårigheter att fatta beslut. Hjärnan påverkas så mycket att man upplever sig vara obeslutsam. Man blir också mer tvångsmässig och repetitiv och har man tvångsbenägenheter från början ökar de drastiskt, säger Ata Ghaderi professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.
Enligt honom krymper hjärnan bokstavligt talat ihop, vilket påverkar funktionerna och gör att till exempel planering och problemlösning blir mycket svårt.
Så drabbar svält kroppen:
Kroppens fettlager bryts ner, vilket leder till muskelsvaghet.
Huden blir rynkig.
Det bildas färre blodkroppar, vilket kan leda till blodbrist.
Ökad risk för benskörhet.
Mensen upphör hos fertila kvinnor.
Hjärnan får mindre energi och det blir svårare att tänka klart, vilket påverkar problemlösning och beslutsfattande.
Positiva känslor vid anorexi
Ata Ghaderi är specialist på anorexi och berättar att det initiala förloppet av svält skiljer sig åt hos de som har anorexi och de som svälter ”ofrivilligt”.
– Vid anorexi känns det bra i början. Svälten är en kraftfull medicin mot ångesten och därför gillar och uppskattar man den. Man får en massa stresshormoner som leder till ett energipåslag och man känner sig uppåt. Man känner att man har mer kraft, att man är speciell och att man kan fokusera bättre på detaljer.
Men efterhand börjar även anorektiska kroppar att krångla och ju längre svälten pågår desto tydligare blir konsekvenserna. Efter ett tag, det kan röra sig om några veckor till några månader beroende på hur mycket man svälter sig, orkar kroppen inte att hålla igång stressresponsen vilket får till följd att man blir apatisk. Detta leder ofta till att man isolerar sig, blir nedstämd och deprimerad, ett förlopp som inte skiljer sig åt jämfört med ofrivillig svält.
Det verkar dock inte som att svält orsakar bestående hjärnskador.
– En del studier visar att hjärnan återfår en normal funktion när personen har återgått till normal vikt. Andra studier visar dock att hålrummen i hjärnan förbli lite större än vanligt efter långvarig och svår svält. Men då vet man ofta inte hur hjärnan såg ut innan svälten. Mycket dock tyder på att man kan bli helt återställd.
Text: Izabella Rosengren, på uppdrag av forskning.se
Vinterkräksjukan är den vanligaste orsaken till mag- och tarminfektioner i vår del av världen. Den drabbar ungefär en halv miljon svenskar varje år, och ger bland annat upphov till illamående, kräkningar och diarréer som varar i en till tre dagar hos normalt friska personer.
För riskgrupper är det värre. En studie från Sahlgrenska akademin 2012 visade att var femte patient över 80 år avled en månad efter insjuknandet, och liknande resultat har rapporterats i Nederländerna och i USA.
På sjukhus kan vinterkräksjukan sprida sig som en löpeld. Förutom att orsaka lidande för både patienter och personal kostar den årligen stora belopp – miljontals kronor för enskilda sjukhus enligt Folkhälsomyndigheten.
Smittsamt och tåligt virus
Vinterkräksjukan orsakas av familjen calicivirus (huvudsakligen norovirus, men även sapovirus). Säsongen brukar vara mellan november och april och nå sin kulmen mellan januari och mars. Men vi kan bli smittade under hela året.
Viruset är mycket smittsamt och det krävs bara 10-100 viruspartiklar för att orsaka en infektion. En sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller genom kräkningar, och virusen överlever länge i miljön och kan smitta från till exempel textilier och förorenade livsmedel.
Norovirus saknar hölje och sådana virus är svåra att avdöda. De flesta alkoholbaserade handdesinfektionsmedel har inte god effekt mot norovirus. Det är därför viktigt att man mekaniskt rengör händerna med tvål och vatten för att ta bort så stor virusmängd som möjligt.
Studier har visat att 30 procent av dem som blir smittade endast blir bärare av viruset, utan egna symtom.
Källor: Folkhälsomyndigheten och 1177 Vårdguiden
Går det att minska utbrottens omfattning? Det försöker Jakob Löndahl, som är docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola, att ta reda på just nu. Han undersöker bland annat om det tarmvirus som orsakar vinterkräksjukan även kan smitta via luften – inte bara genom kontakt med smittade personer och födoämnen som man tidigare har trott.
Kan sprida genom vätskedroppar
– Det är en kvalificerad gissning. När man kräks och spolar toaletter kommer en massa aerosol ut i luften, och det är känt sedan tidigare att viruset är ganska robust och att det överlever lång tid ute i miljön.
Aerosol (från grekiska: aer, ”luft” och latin: solutio, ”lösning”) är små partiklar som är finfördelade i en gas. Partiklarna kan vara fasta eller flytande, och aerosolen innefattar både gasen och partiklarna.
Tidigare har man tänkt att viruset finns i stora droppar som trillar ner på marken, och att det sedan inte sprids mer via luften. Men riktigt så fungerar inte aerosol. Bildas stora droppar så bildas i princip alltid en massa små droppar också, som vi inte ser.
Enligt honom är det i så fall möjligt att partiklarna hamnar i munhålan när vi andas in luften, och att de sedan når mag- och tarmkanalen när vi sväljer.
Calicivirus är små RNA-virus
Virus kan infektera näsan vilka typer av värdceller som helst. De varierar mycket i storlek. De minsta virusen – parvovirus – mäter 18-26 nanometer i diameter medan det största viruset – mimivirus – mäter 400 nanometer i diameter och är därmed större än de minsta bakterierna.
En viruspartikel består dels av genetiskt material i form av en nukleinsyra, RNA eller DNA, som antingen är dubbelsträngat eller enkelsträngat, och kan vara linjärt eller cirkulärt.
Calicivirus, som orsaka vinterkräksjuken, är enkelsträngade RNA-virus i storleken 30–35 nanometer.
Källa: Wikipedia
– Våra ännu opublicerade resultat tyder på att viruset kanske även kan överleva i väldigt små droppar som håller sig svävande i luften under många timmar.
Jakob Löndahl och hans team mäter i första hand inomhusluften på sjukhus i samband med rapporterade eller misstänkta utbrott.
– Vi drar in luft med högt flöde i en apparat som fungerar som en liten cyklon, som samlar in partiklarna i en vätskebehållare på 15 milliliter.
För att få storleksinformation använder forskarna ett annat instrument, där aerosolpartiklarna kommer olika långt ner i instrumentet beroende på vilken storlek de har. De använder även en optisk mätteknik för att mäta fluorescerande partiklar i luften. Denna metod är inte specifik för virus, men talar om hur mycket biologiska ämnen det finns i luften.
Tar reda på överlevnad i luften
Forskarna utför även rent experimentella labbstudier för att ta reda på om viruset kan överleva i luften.
– Vi använder oss av en liknande typ av norovirus, från möss. De smittar inte människor och är jämförelsevis enkla att hantera. Vi genererar en virusaerosol, samlar sedan in den igen och odlar det insamlade materialet i musceller. Om virusen då har förmåga att replikera i cellkulturen vet vi att de har överlevt.
När studien blir färdig 2021 kommer resultaten förhoppningsvis att ge oss en mer komplett bild av vinterkräksjukan. Om det visar sig att viruset även överlever lång tid i luften i små vätskedroppar, öppnas flera kompletterande möjligheter att minska smittspridningen.
– Bra ventilation, luftrenare, hygienrutiner för personalen. Man kan till exempel hålla dörrar stängda och fälla ner locket innan man spolar toaletten. I sjukhus skulle man även kunna tänka sig andningsskydd i situationer med hög misstänkt luftsmitta, precis i samband med kräkningar eller diarréer. Enpersonsrum är kanske också att föredra framför flerbäddsrum, eller att man isolerar patienten.
Kan man tänka sig att vi får virusdetektorer i framtiden, i och med att det redan finns teknik för att samla in och analysera luftprover?
– Tekniken är inte riktigt där än, men det är väl en förhoppning man skulle kunna ha att nå dit och en mer långsiktig ambition för oss och många andra forskare. I bästa fall skulle man kunna utveckla någonting som mäter luft och signalerar när det finns norovirus i luften.
Utdragen jakt på vaccin
Vinterkräksjukan har varit känd sedan åtminstone 1929, men det har varit svårt för forskare att utveckla ett vaccin. Ett hinder är att noroviruset, som orsakar merparten av utbrotten, är föränderligt och uppträder i olika varianter. Ett annat är att forskare inte har kunnat odla viruset i labbmiljö förrän alldeles nyligen. Det var först 2016 en amerikansk forskargrupp ledd av Mary Estes lyckades med det genom att använda stamceller från människors tunntarm och tillföra galla. Genombrottet innebär ett stort steg framåt i jakten på ett vaccin, och kliniska tester förväntas nå fas III (300-3 000 eller fler människor) redan om några år, det vill säga sista steget i klinisk läkemedelsutveckling.
Jakob Löndahl var själv delvis involverad i ett storskaligt projekt för några år sedan, när en forskargrupp vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) försökte utveckla en virusvarnare. Projektet finansierades av ett europeiskt forskningskonsortium och involverade flera svenska lärosäten och det medicintekniska företaget Getinge.
Produktutveckling
Wouter Metsola van der Wijngaart, professor i mikro- och nanosystem vid KTH, var en av de personer som arbetade med projektet. Han berättar att forskarna gjorde tekniska framsteg med enskilda komponenter, men att man aldrig hann integrera allt i ett och samma instrument innan projektet avslutades 2017.
Det som ställde till det var framför allt arbetet med sensorn. Den ursprungliga varianten, som utvecklades av en partner, visade sig inte fungera alls. När forskarna sedan väl lyckades utveckla en annan variant som fungerade hade tiden hunnit sticka i väg. Getinge bestämde sig i slutänden för att inte gå vidare med någon produktutveckling.
Kräver mer forskning
Arbetet var dock inte förgäves. Tekniken för att fånga in och koncentrera partiklar från luft har gått framåt tack vare forskningen. Det skulle dock kräva ett omfattande arbete – fem till tio år och mycket pengar – för att ta fram en fungerande och fälttestad virusvarnare som omedelbart reagerar på virus i luften, menar Wouter Metsola van der Wijngaart.
– Det är där inspiration och transpiration kommer in.
Det återstår att se om virusvarnare blir ett av flera vapen i kampen mot vinterkräksjukan i framtiden. Men om två år får vi åtminstone en klarare bild av hur viruset färdas i luften.
Text: Anton Dilber på uppdrag av forskning.se
Fyra skydd mot vinterkräksjuka
Tvätta händerna noga, före måltider och efter toalettbesök
Använd flytande tvål och pappershandduk på skolor, förskolor, arbetsplatser och offentliga miljöer
Undvik att äta av bufféer där många rör vid maten
Undvik magsjuka personer
Femåriga Andry pekar på bilden på mobiltelefonens skärm. Det är en selfie med en pojke och en kvinna som tittar rakt in i kameran. Deras ansikten täcks till hälften av stora munskydd. Hans mamma Lova undrar om han minns var bilden av dem är tagen.
– Det var där de gav oss sprutor, säger Andry.
Allt började i oktober 2017 när Lova och Andry besökte en släkting i norra delarna av landet. Vid det laget hade ett 30-tal personer dött av pesten i Madagaskar, vilket i sig inte är något ovanligt. Varje år drabbas landet av mindre, oftast lokala, pestutbrott under den så kallade pestsäsongen mellan augusti och mars.
Skillnaden den här gången var att smittan spreds inne i flera tätbefolkade städer. Av rädsla för smittan bestämde Lova att familjen skulle åka hem efter bara en natt. Men det var försent.
På väg hem fick Lova ett samtal från släktingen som berättade att flera av hennes kollegor på sjukhuset där hon arbetade hade insjuknat i pest. Nu hade släktingen tagit ett test som visade att även hon var smittad.
– Jag blev väldigt rädd, jag vet ju att det är en dödlig sjukdom och min son satt redan i bilen och hostade, säger Lova.
Sjuksköterskan Andrianiaina Solofo tar fram ett snabbtest för pest på sjukhuset i regionhuvudstaden Tsiroanomandidy. I regionen, där byn Beranonorana ligger, har tio personer dött. Pestsäsongen pågår från augusti 2018 till och med mars 2019.
Ungefär samtidigt anlände Gilbert Kayoko till Madagaskar för att leda Världshälsoorganisationen (WHO:s) arbete mot pesten. Han är läkare från Kongo och specialist på smittsamma sjukdomar. Bland annat var han med om att stoppa ebolaepidemin i Västafrika 2014 och har sedan dess arbetat med utbrott av både gula febern och Rift valley-feber i Niger. Men ett pestutbrott av den här digniteten hade han aldrig tidigare sett.
– Det stora antal fall som vi då hade i storstadsområdena på Madagaskar saknar motstycke, säger han.
Sprids genom bett från loppor
För de flesta är pesten tätt förknippad med digerdöden, det svenska namnet på pandemin som under 1300-talet dödade omkring 60 procent procent av Europas befolkning och spreds över stora delar av världen.
Men bakterien Yersinia pestis, som sprids till människor genom bett från loppor, som i sin tur använder råttor och andra gnagare som värddjur, ligger bakom flera förödande utbrott under människans historia.
Den senaste stora epidemin – den så kallade tredje pestpandemin – drabbade främst Kina och Indien i slutet på 1800-talet och dödade minst 10 miljoner människor. I dag förekommer pesten i 19 länder, främst i mindre utvecklade områden av Afrika, men även i Peru och i USA.
På sjukhuset i Tsiroanomandidy kan personalen utföra snabbtester för pest på patienter som uppvisar symtom. Men prover måste även skickas till Antananarivo för att få säkert svar från ett laboratorium.
För Gilbert Kayoko gällde det att snabbt skapa en bättre organisation och att få ut resurser till Madagaskars hälsodepartement och de biståndsorganisationer som är involverade i arbetet. Övervakning, kommunikation och diagnostisering behövde förbättras samtidigt som tusentals personer utbildades i pesthantering inom sjukvård och smittspårning.
Men när Lova och Andry behövde vård var den förbättrade organisationen ännu inte på plats. Efter att Andry fått ett positivt provsvar för lungpest sattes de i en ambulans med tre andra pestsjuka personer. När de anlände till sjukhuset visste personalen inte var de skulle göra av de smittsamma patienterna.
– De släppte inte ut oss, vi var instängda i ambulansens bakre del i flera timmar. De hade sprejat hela ambulansen med bekämpningsmedel mot loppor och jag fick svårt att andas. Jag trodde att jag höll på att dö och samtidigt var jag rädd att Andry inte skulle klara sig, säger Lova.
Väl inne på sjukhuset behandlades de med antibiotikainjektioner varannan timme under de första dagarna. Båda tillfrisknade och efter drygt två veckor kunde de komma hem igen.
– Familjen trodde vi skulle dö men under sjukhusvistelsen kunde de inte ens hälsa på oss. Det var en svår tid som vi helst vill lägga bakom oss, säger Lova.
Tre olika sorters pest
Böldpest: den pest som smittar från loppa till människa med hög feber, frossa och synlig förstoring av lymfkörtlar och/eller bölder. Smitta sker ofta när loppans tidigare värddjur, oftast en råtta, dör. Större utbrott bland människor föregås ofta av en pestepidemi bland gnagare. Obehandlad är dödligheten 30 till 50 procent.
Lungpest: Uppstår när pestbakterierna når lungorna. När lungpest uppstått kan sjukdomen spridas mellan människor. Obehandlad är sjukdomsförloppet snabbt och med närmare hundra procents dödlighet.
Blodpest: Smittar från loppor eller via hantering av ett smittade djur och orsakar hög feber, frossa, extrem svaghet. Hud och andra kroppsvävnad, särskilt på tår och fingrar, kan svartna och dö.
Bild: Pestloppan (Xenopsylla cheopsis) svullen av blod efter att den har ätit.
Källa: Centers for disease control and prevention, Folkhälsomyndigheten.
När Gilbert Kayoko och hans kollegor till slut fick stopp på utbrottet kunde de räkna till 2417 smittade och över 200 döda. Pestsäsongen 2017/18 var den värsta på över 50 år. Det är att jämföra med en normalt pestsäsong på Madagaskar då antalet smittade ligger kring 200.
Ett slutgiltigt utrotande av pesten är inte nära förestående. Men att det i framtiden skulle uppstå en ny pestpandemi, alltså en global smitta av pest, är osannolikt. En av anledningarna, förklarar Christian Giske, professor i klinisk mikrobiologi på Karolinska institutet, är att de flesta samhällen, och världssamfundet i stort, numera har en större beredskap för att hantera smittor.
– I dag ger även den tekniska utvecklingen en jättefördel. Man kan ta prover och fastställa en dna-sekvens på ett smittämne med hjälp av något som är lika enkelt som ett USB-minne. Det går att göra ute i fält vilket avsevärt förbättrar förutsättningarna för att kämpa mot epidemier och pandemier, säger han.
En invånare i byn Beranonorana tittar på en så kallad Kartman -box som används för att fånga råttor och bespruta dem med loppdödade medel innan de åter släpps fria. Under pestsäsongen dödas inga råttor eftersom det ökar risken för att lopporna sprids till människor.
I fallet med pesten handlar det förstås även om att det numera finns ett botemedel i vanlig antibiotika. Så länge behandlingen sätts in i tid är överlever så gott som alla böldpesten medan lungpest fortfarande kan vara dödlig. För den senare är dödligheten närmare hundra procent om den som insjuknar inte får behandling.
Enligt Christian Giske är det istället olika typer av luftburna smittor som mänskligheten bör vara vaksam inför.
– Brett uttryckt handlar det om olika former av influensor och luftvägsvirus, där vi har exempel som sars, mers och svininfluensan. Faran är om det dyker upp ett sådant virus med hög dödlighet och som får stor spridning.
– Då skulle man försöka ta fram ett vaccin snabbt, men för en del luftvägsvirus kan det ta lång tid och det går inte att påbörja framtagningen förrän efter att de första sjukdomsfallen dykt upp. I övrigt gäller det att arbeta förebyggande och med isolering av de som insjuknat.
Han avslutar dock med att ge lugnande besked.
– Det finns ett stort intresse för frågan bland folkhälsomyndigheter och på det Europeiska smittskyddsinstitutet. Det pågår mycket forskning och det är inte många dimensioner som lämnas därhän, säger Christian Giske.
Fortsätter skörda liv
Men även om Yersinia pestis inte längre riskerar att förgöra civilisationer så kommer den fortsätta att ta liv på platser som Madagaskar. Detta vet läkaren Mandrosovololona Harija alltför väl när hon tittar ut över de gröna kullarna från sin plats i den fyrhjulsdrivna pickupen. Fordonet kränger och skumpar när det far fram genom den otillgängliga landsbygden på väg mot byn Beranonorana, cirka fem timmars resa västerut från Antananarivo.
Läkaren Mandrosovololona Harija tar tempen på 22-åriga Nirinas barn. ”Vi var väldigt oroliga efter att två av våra grannar dött, men har vi fått mediciner så det känns lugnare nu”, säger Nirina.
I slutet av november dog ett medelålders par av pest i den lilla byn. Sedan dess bedriver Mandrosovololona Harija en regelbunden kontaktspårning bland invånarna. Gemenskapen bland grannarna är stor och många besökte paret när de var sjuka. Nu räknas 700 personer som smitt-kontakter. Samtliga har satts på en femton dagar lång förebyggande antibiotikakur.
Mandrosovololona Harija för protokoll och går runt med termometern för att kontrollera att ingen fått feber sedan gårdagens besök. En man med slitna kläder och få tänder kvar i munnen stiger fram. Han presenterar sig som Nambinamanana och han berättar att mannen i paret som dog var hans bror.
– Om jag besökte honom vid han sjuksäng?, säger han och spärrar upp ögonen i en förvånad min.
– Självklart gjorde jag det, det var ju min bror!
På sin dödsbädd beskrev brodern för honom hur det kändes att ha lungpest. Hur svårt det var att andas, och hur det brände som en eld i bröstet.
– Han sa ”jag kan inte hantera den smärta jag känner” och så hade han det tills han dog, säger Nambinamanana utan att vika undan med blicken.
Byn Beranonorana ligger i distriktet Tsiroanomandidy i Bongolavaregionen. En region i den centrala delen av Madagaskar, 160 km väster om huvudstaden Antananarivo. Antalet invånare i regionen är 326 600. Och terrängen kuperad österut, men västerut är det mer bergigt. Källa. Wikipedia
Trots att den nya pestsäsongen bringat nytt lidande i byar som Beranonorana så kan Gilbert Kayoko inte vara annat än nöjd när vi möter honom på hans kontor i FN-huset i centrala Antananarivo. Den nu pågående pestsäsongens första fall kom, precis som väntat, i mitten av augusti. Fram till den sista november hade 117 personer smittats och ”bara” fjorton dött. Inga större städer har drabbats.
– Vi kan inte korsa armarna och tro att vi är färdiga. Men man kan säga att våra åtgärder fungerar, det ser inte ut att bli ett nytt stort utbrott i år, säger han.
Hemma i byn berättar Nambinamanana om utbildningen som han och hans grannar fått: buskage som råttor kan vistas i ska brännas och sopor, särskilt matrester, måste alltid städas undan.
Men till Beranonorana kommer inga sopbilar och grisarna måste även framöver födas upp på de få matrester som blir över. Tills Madagaskar, som i dag är ett av världen allra fattigaste länder, lyckas höja levnadsstandarden för sina mest utsatta invånare så har Yersinia pestis en grogrund för fortsatt spridning.
Nambinamanana är van vid olyckor. Han är 65 år gammal och har redan sett alla sina tre bröder dö. Den senaste av dem råkade dö i pesten.
– Det är mycket ledsamt, men Gud valde detta. Det finns det inget vi kan göra, säger han.
Text: John Palm på uppdrag av forskning.se Foto: Malin Palm på uppdrag av forskning.se
Pestens historiska pandemier
Justinianska pesten: Började på 540-talet och fortsatte med upprepade utbrott under de följande 200 åren. Mellan 25 och 50 miljoner människor tros ha dött i pandemin som spreds kring Medelhavet och kan ha varit en orsak till Romarrikets fall.
Digerdöden: Eller ”svarta döden” hade sitt ursprung i Kina på 1330-talet innan den kom till Europa där den enligt uppskattningar dödade 60 procent av befolkningen.
Tredje pestpandemin: Drabbade främst Kina och Indien från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet och tros ha dödat minst tio miljoner människor.
Yersinia pestis kan även ligga bakom flera ännu oupptäckta epidemier och pandemier. Bland annat tror forskare att pesten slog ut den första jordbrukscivilisationen i Europa. Teorin styrktes under 2018 när ett forskarteam hittade världens hittills äldsta spår av Yersinia pestis i en 5000 år gammal grav utanför Falköping i Västergötland, se artikeln Världens äldsta spår av pest visar hur pandemin spred sig
Anmälningspliktiga sjukdomar
Den svenska smittskyddslagen listar sjukdomar under fyra kategorier av anmälningspliktiga sjukdomar: Allmänfarliga sjukdomar, samhällsfarliga sjukdomar, Anmälningspliktiga sjukdomar och övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Pest återfinns i den näst allvarligaste kategorin – allmänfarliga sjukdomar.
Tre sjukdomar – smittkoppor, SARS och ebola – tillhör den allvarligaste kategorin av samhällsfarliga sjukdomar. Om någon i Sverige uppvisar symtom på någon av de tre sjukdomarna ger lagen möjlighet till ”extraordinära smittskyddsinsatser” för att förhindra vidare spridning. Ebola lades till i den högsta kategorin 2014 i samband med ebolautbrottet i Liberia, Sierra Leone och Guinea. Källa: Fass.se.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
