(Artikeln som skrevs i november 2020 är uppdaterad med nya forskningsresultat)
I Sverige har frågan om andningsskydd diskuterats livligt under hela pandemin. Vissa anser att munskydd räddar liv, andra att de inte är värda besväret. Så vad är sant? Vad säger vetenskapen idag, efter snart två års pandemi?
Sedan den 8 december 2021 rekommenderar Folkhälsomyndigheten munskydd i situationer när man inte kan undvika trängsel. Det är alltså var och en som får bedöma om det är dags att ta på masken eller att låta bli.
Gör vi rätt eller fel i Sverige som inte har en allmän rekommendation om att använda munskydd mot coronaviruset i alla offentliga miljöer, som man gjort i vissa andra länder? Och varför är åsikterna så starka – och så olika – om munskydd? Det är väl bara att undersöka hur bra de fungerar, kan man tycka. Och det har man också gjort.
Munskyddens effektivitet – fem forskningsresultat
Munskydd ger bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften, framförallt mot de som vi andas ut.
Alla munskydd skyddar mot luftburna partiklar, men bomullstyg filtrerar lite sämre än andra munskyddsmaterial.
Hemgjorda munskydd kan fungera väl om de görs i flera lager, särskilt om man använder ett syntettyg.
Skägg kan orsaka upp till hundra gånger större läckage från munskydd.
Med munskydd kan man minska det sociala skyddsavståndet till under 1,5 meter.
Munskydd eller andningsskydd ska vara en barriär som stoppar droppar av saliv och små vätskepartiklar från mun och näsa att spridas till omgivningen, och även hindra bäraren från att själv andas in partiklar som eventuellt bär på smitta.
Sedan 2020 har fyra svenska forskargrupper vid de stora tekniska högskolorna samarbetat i ett gemensamt projekt för att reda ut vad som händer med utandningsluften och de vätskedroppar som följer med i andningen, när man använder munskydd av olika typ. Resultaten presenterades i december 2021.
Forskarna på de fyra lärosätena drog den gemensamma slutsatsen att munskydd ger ett bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften. Andningsskydden stoppar en stor andel av vätskepartiklarna. Framför allt de som kommer ut ur munnen rakt framåt.
Forskningen har utförts under ledning av Luleå tekniska universitet tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan (KTH).
Resultaten kommer bland annat från experiment på modeller där luft med vätska pressats genom masker av olika typ. Man har också gjort datorsimuleringar av hur luften sprids i ett rum efter exempelvis en nysning med och utan munskydd.
– Våra studier visar att de hjälper vid utandning men också lite vid inandning, säger Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet.
Utandningsluft tränger igenom på sidorna
– Det som förvånade oss mest var ändå betydelsen av läckage, säger Mikael Sjödahl, professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet. Det är större än vi hade anat.
Eftersom det inte går att andas fritt genom munskyddet så kommer in- och utandningsluften att tränga genom på sidorna.
– Luften åker ut uppåt och nedåt och åt sidorna. Men trots det så försvinner de stora dropparna, de åker rakt in munskyddet medan de mindre kan läcka med luften ut.
Det gör att en nysning, till exempel, inte skapar en kraftig luftström med droppar framåt, men en dämpad utblåsning i sidled där munskyddet ligger mot kinderna.
Olika typer av munskydd
Forskarna har tittat på fyra typer av munskydd. Dels de vanligaste kirurgiska munskydden, dels den tätare så kallade FFP2-modellen – samt två varianter av hemgjorda tygmasker, gjorda av bomull respektive syntetisk väv.
De hemgjorda varianterna filtrerade hosta sämre och allra minst filtrering gav bomullstyget. Tätare masker av FFP2-typ sluter lite bättre mot ansiktet och stoppar droppar ”aningen bättre” än de kirurgiska maskerna, enligt Mikael Sjödahl.
Hemgjorda munskydd kan ändå mycket väl fungera bra, särskilt om man använder ett syntettyg, men det måste vara flera lager, säger han.
Men med skägg fungerar det inte lika bra.
Hundra gånger större läckage med skägg
– Nej, tätningen blir naturligtvis sämre med skägg, säger Staffan Lundström. Om skägget skapar en glipa på en millimeter och partiklarna är en tiondels millimeter så blir läckaget hela 100 gånger större.
På Lunds tekniska högskola har man använt avancerade datormodeller för att se hur droppar från utandningen sprids i de turbulenta strömmarna vid andning och nysningar. Slutsatsen därifrån är att utan munskydd bör det sociala säkerhetsavståndet vara minst 1,5 meter. Med munskydd på kan det minska ”avsevärt”, enligt forskarna, utan att man vill ange något specifikt avstånd.
Munskydd indränkt i antikroppar från en struts
Kan strutsar ge oss effektivare munskydd? Den japanske veterinären Yasuhiro Tsukamoto har länge ägnat sig åt att forska på strutsar. För några år sedan upptäckte han att de stora fåglarna sällan blev sjuka. Det visade sig att de har ett mycket starkt utvecklat immunförsvar och klarade av angrepp från många vanliga virussjukdomar.
Tsukamoto fick då idén att utvinna antikroppar från strutsägg för att använda dem i sjukvården och att också förse munskydd – som används flitigt i Japan – med antikroppar från strutsarna. Under svininfluensan 2009 såldes över 12 miljoner munskydd försedda med antikroppar mot viruset H1N1.
Senare har man fått strutsarna att bilda antikroppar mot bland annat denguefeber, och i mars 2020 rapporterades att Tsukamotos företag fått fram antikroppar ur strutsäggen mot Sars-cov-2-viruset. Så kanske ser vi snart munskydd med inbyggda antikroppar från struts på apoteket.
Vikten av ventilation i hissar
Lundaforskarna har också tittat på hur vätskedroppar i en hiss påverkas av ventilationen, och det visar sig att ventilation är viktig i sammanhanget. Stora droppar kan falla ner till marken inom en meter men mindre droppar kan spridas i hela hissen när ventilationen är sämre.
– Det är en faktor som blivit lite bortglömd i debatten, säger Staffan Lundström. Det kan ha stor betydelse till exempel på arbetsplatser som kontorslandskap, säger han.
Forskarna bakom det här samarbetsprojektet är inte medicinska experter, och de har inte studerat specifikt hur coronavirus påverkas av maskerna, utan mer de rent fysikaliska effekterna på den luft med vätskepartiklar som vi andas ut, med och utan munskydd. Frågan om hur själva smittspridningen påverkas lämnar de därhän, som en medicinsk, eller epidemiologisk fråga.
Kirurgiska masker.
Olika typer av munskydd
Ett vanligt munskydd av engångstyp är en så kallad kirurgisk mask. Den är gjord av syntetisk väv, oftast ljusblå och fungerar som ett stänkskydd och hindrar bäraren att sprida små droppar av saliv som följer med utandningen. Kirurgiskt engångsskydd kan tvättas och återanvändas men ger då sämre skydd.
Munskydd av tyg kan se ut på många sätt, men kräver ett antal lager och ska tvättas hett mellan varje användning. En köpt tygmask ska vara CE-märkt.
Munskydd som har formen av en kupa finns i skyddsklasserna FFP1, FFP2 och FFP3. Vanligast i den svenska sjukvården är FFP2. Beteckningen N95 är en amerikansk klassificering som ungefär motsvarar FFP2. KN95 är motsvarande kinesiska typ. Ju högre numret är desto högre är maskens fibertäthet och således även skyddet. De finns med eller utan ventiler.
Stoppar munskydd smittan?
Olika typer av munskydd har alltså god effekt i laboratoriemiljö, men vad vet vi om hur andningsskydd fungerar mot spridningen av coronasmitta i en större befolkningsgrupp?
Även på det här området finns det ny och uppmärksammad forskning. Länge har det efterlysts stora och väl kontrollerade studier som kan slå fast hur stor effekt regler om obligatoriska munskydd verkligen har. Det finns ju både varma förespråkare och skeptiker om åtgärden munskydd.
För även om vi kan se att munskydden faktiskt hindrar smittämnen från att spridas så är det ju långt ifrån alla som använder dem på rätt sätt. De åker ner på hakan, glider under näsan, stoppas ner i fickor och används kanske inte alls när man egentligen borde. Så hur bra är munskydd på att stoppa virusets framfart i det verkliga livet?
Spelar munskydd roll för smittspridning?
I november 2020 publicerades en dansk studie som tycktes visa att det inte spelade någon större roll när det gällde risken att smittas av covid-19 om man bar munskydd eller inte. Den studien fick stor uppmärksamhet då, men kritiserades hårt från flera håll, bland annat för att den var dåligt kontrollerad och att den gjordes när smittspridningen i Danmark var väldigt låg.
Det har även gjorts ett antal jämförelser mellan regioner där man haft olika regler för munskydd och tittat på skillnaden i smittspridning. En sådan region som framhölls tidigt i pandemin var den tyska staden Jena, där munskydd var obligatoriskt redan i april 2020, och där smittan dämpades jämfört med andra städer.
Men det är svårt att mäta vad munskydd spelar för roll när det gäller att hejda coronasmitta. Samtidigt med munskydd införs också en rad andra restriktioner, som att hålla avstånd, förbud mot folksamlingar, stängningar av butiker och restauranger med mera. Det är svårt att skilja ut vilken verkan de olika åtgärderna har.
Har munskydd eller de andra reglerna mest effekt?
Det hittills största försöket att åstadkomma en bra studie med många deltagare och en kontrollgrupp, det vill säga en grupp individer som lever under samma omständigheter men som inte bär munskydd, har gjorts i Bangladesh och den publicerades i september 2021.
I studien ingick över 342 000 personer som följdes under sex månader i omkring 600 byar i det tätbefolkade landet. I hälften av byarna bedrevs mellan november 2020 och april 2021 kampanjer för att bära munskydd. Uppmaningen gällde skolor, arbetsplatser, butikscentrum, religiösa platser och andra inomhusmiljöer. Människor erbjöds gratis munskydd och kampanjen stöttades av ledande personer i byarna.
Resultatet blev att många fler bybor använde munskydd. Andelen tredubblades från 13,3 procent till 42,3 procent. Samtidigt minskade smittspridningen med 9,3 procent bland den vuxna befolkningen i de byar där insatser till förmån för munskydd genomfördes. Munskydden hade alltså en tydligt mätbar effekt i en noggrant kontrollerad studie.
Resultaten presenterades i många medier som en triumf för munskydden och den sista spiken i kistan för uppfattningen att munskydd inte hjälper.
Munskydd en laddad fråga
Men munskydd eller inte är en laddad fråga i många länder. Flera kritiker har ifrågasatt betydelsen av resultaten från Bangladesh. Dels har man pekat på att en minskad smittspridning på drygt nio procent mellan de två grupperna i realiteten inte utgör så stor skillnad i absoluta tal. Av alla 342 000 deltagare var det 620 personer fler som fick covidsymptom bland de som inte hade munskydd. Och precis som när det gäller flera tidigare studier framhålls också att det är många faktorer inblandade. Munskydd kan förändra beteendet, skapa större medvetenhet om smittorisker med mera. Så exakt vad som åstadkommer effekten är svårt att säga. Oavsett vad man har för åsikter finns det alltså idag tydliga resultat som visar att munskydd av olika slag minskar spridningen av smittsamma droppar, aerosoler, från en person som bär på virus. Den exakta effekten på samhällsnivå av att införa munskydd i stor skala är däremot mer osäker.
Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se
Vad vore julen utan dofterna av gran, griljerad skinka, kanel, saffran, glögg och hyacinter? Mycket av vår upplevelse av högtiden knyts till dofter och smaker. Som bärare av minnen går dofter rakt in i hjärnans äldsta delar. Därför kan de på ett ögonblick skicka oss tillbaka till barndomen.
Men covid-19 har förstört luktsinnet för många, i alla fall tillfälligt. Fast det är inte enda skälet till att sinnet kan svikta – för de flesta av oss försämras det upp i åren. Det påverkar i sin tur smaksinnet, som till 80 procent utgörs av dofter.
Många äldre får nedsatt luktsinne
Ändå vet många som mist luktsinnet inte om det.
– Det finns många studier på det. Och det är slående att många äldre som tappat sitt luktsinne inte är medvetna om det. Tappar du synen märks det direkt, och andra reagerar på det. Men min luktperception kan inte jämföras med någon annans, säger Ingrid Ekström som forskar på äldres luktsinne vid KI.
I 65-årsåldern har ungefär var femte person nedsatt luktsinne, vid 80 år upp till tre av fem, visar hennes forskning. Men att mäta eller skatta graden av luktsinne är svårt osäkerheten i siffrorna är stor. De som har svårt att sätta ord på hur de upplever doft fångas inte upp så bra med självskattning.
När det gäller covid-19 uppger ungefär hälften av dem som insjuknat att de helt tappat luktsinnet, många tillfälligt, men en del länge. Ytterligare 10-20 procent uppger att de fått försämrat eller förvrängt luktsinne efteråt. Om det kan bli permanent är ännu inte känt.
Doften av kanel varar länge
Tappar man hela luktsinnet triggas inte minnet automatiskt via dofter.
– Det är som en dörr som finns, men nyckeln ligger på ett annat ställe. Då kommer inte de ögonblicken att ske längre, särskilt inte hos äldre. Hårdast drabbas de som får alzheimers, med upp till 90 procents nedsatt luktsinne. Det försvinner före minnet, säger Ingrid Ekström.
Liksom förra julen riskerar många att även i år, 2021, gå miste om en del av upplevelsen. Fast kanel är en doft som många kan känna igen långt upp i åldrarna, vilket kan vara nog för att ge en nyckel till minnen av forna högtider. Även synen kan i viss mån kompensera, förklarar Maria Larsson, professor i perception och psykofysik vid Stockholms universitet.
– Jag har träffat många som är helt luktblinda. Men en man berättade att om han höll en syrenblomma framför näsan kunde han återskapa doften för sitt inre. En del av oss har den förmågan, visar forskning. På samma sätt kan man tänka sig att en äldre person som mist luktsinnet ändå kan uppleva doften genom att titta på glöggen eller lussekatten.
Luktsinnet går att träna upp
Som tur är kan många träna upp sitt luktsinne, vilket forskningen vetat ett tiotal år. Det var dock inte allmänt känt innan coronaviruset slog till. Fortfarande vet man inte om alla kan träna upp det, men en stor del av oss har möjligheten.
– Många tror att experter som vinprovare och kaffeavsmakare har högre luktkänslighet. Men så är det inte. Även de har tränat upp sin förmåga att identifiera och diskriminera dofter, säger Maria Larsson.
Genom att sniffa dagligen på ett antal olika dofter kan den som fått sämre luktsinne hjälpa det på traven. Maria Larsson föreslår tallbarr, kryddnejlika, kanel och annat som man har hemma på kryddhyllan.
Nya mottagarceller för dofter bildas i näsan
– När man sniffar in molekylerna kommer de att landa på mottagarceller högst upp i näshålan. En del mottagarceller är kanske tillbakabildade, men stimulansen gör att nya celler bildas. Nerverna är plastiska och kan förnya sig. Cellerna i nervsystemet förnyas ungefär var 30:e dag. Därför ska man hålla på i minst två månader med träningen.
Möjligheterna att träna upp sitt luktsinne är förmodligen som störst under julen. Många dofter vilar på uråldriga traditioner, som revbensspjällen. Det är troligen den allra äldsta juldoften, i konkurrens med glöggen. Ursprungligen var det en medicinsk dryck.
Kryddor gör maten intressantare
Glögg eller glühwein dricks bara i Norden, Tyskland och Alperna, men bygger på en äldre tradition att blanda exotiska kryddor med vin i medicinskt syfte. Den härstammar från antiken, då man gjorde tinkturer som skulle främja hälsan. Det lever kvar än i dag med kombucha och energidrycker.
Men framför allt hör det ihop med fest, förklarar Richard Tellström, docent i måltidhistoria vid Stockholms universitet.
– Man tillsatte kryddor för att ta hand om sina gäster, det var något ovanligt och festligt. Man höjde statusen på maträtter, bakverk och dryck genom att tillsätta en ovanlig råvara, en exklusiv smak. Kryddor hade hög status på medeltiden, berättar han.
– Än i dag tillsätter vi kryddor inte bara för smaken, utan för att göra maten intressantare. En nypa chili gör den till ett bättre samtalsämne.
Julens dofter kommer via gamla handelsvägar
En del av våra juldofter kommer från sydöstra Indien, som pepparkakornas kryddor. På 1700-talet gjorde Cajsa Warg dem med bland annat citronskal och muskotblomma.
– Eftersom jag är svag för de sydostindiska kryddorna tycker jag att sillbordet är intressantast. Jag skulle också önska mig doften av hyacint i julens doftackord. Jag tror den kommer från Persien. Över huvud taget har julens dofter kommit via de gamla handelsvägarna, säger Richard Tellström.
I takt med att kryddorna blivit billigare, och inte längre signalerar överdåd, använder vi i dag nästan lika mycket kryddor som på 1700-talet. Då utgjordes 3 procent av pepparkakornas vikt av kryddor, i dag är det 2,2 procent, visar hans analyser av recept.
Glöggen avspeglar också vår ökade kryddanvändning. På 1980-talet fanns tre sorter på Systembolaget, i dag över hundra!
Nejlika och hyacint doftar starkast
Till julens starkaste dofter hör nejlika och hyacint. Sådana kan öppna en mindre känd väg in i dofternas rike – ett luktsinne som sitter i huden och aktiverar det så kallade trigeminala nervsystemet. Det triggas av fräna och stickande dofter som uppfattas via receptorer i näshålan, på hornhinnan, i munnen och svalget, men även på huden – framför allt i ansiktet. Detta ”kemiska hudsinne” påverkas med stor sannolikhet inte av covid, enligt Steven Nordin, professor på Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
– Praktiskt taget alla kemiska ämnen kan aktivera inte bara luktsinnet, utan även det kemiska hudsinnet. Just nu forskar vi om personer som får kraftiga besvär av vanliga ämnen, som lösningsmedel, cigarettrök och parfymer. De som är känsliga för de stickande förnimmelserna är det ofta också för ”rena lukter”, säger han.
Fantomlukter förvränger upplevelsen
Det är inte bara coronaviruset som kan försämra luktsinnet, utan även andra typer av virus. Men luktsinnet kan också påverkas på andra sätt. Det är inte ovanligt att luktsinnet blir förvrängt; du luktar på en apelsin men känner i stället att det luktar dy.
– Det finns också fantomlukter. Trots att inget luktämne finns närvarande har du konstant en luktupplevelse, lite som tinnitus som ger ständigt ljud i öronen. Fantomlukter är ofta en obehaglig upplevelse. Det är inte så vanligt vid covid, men kan förekomma, säger Steven Nordin.
Samspelet mellan de olika sinnena är komplext, framhåller han. När vi äter något aktiveras såväl smaksinnet som luktsinnet och det kemiska hudsinnet. Men covid påverkar såvitt känt bara luktsinnet, medan de andra är intakta, framhåller han.
Trots covid finns alltså bakdörrar som hjälper oss att uppleva många av julens dofter.
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Julens dofter väcker starka minnen
En positiv följd av covid-19 är att luktforskning fått ett uppsving. Hur luktsinnet fungerar kan inte bara skattas med subjektiva upplevelser, utan även mätas objektivt. Det kan ske dels genom EEG, elektroencefalografi, med elektroder på skalpen, dels med hjälp av magnetkamera.
– Jag har gjort studier där jag lagt människor i kameror och för att se vilka delar som aktiveras av till exempel julens dofter. Vi vet därför att lukterna triggar hjärnans äldsta delar – det limbiska systemet med hippocampus och amygdala, som hanterar känslolivet, säger Maria Larsson vid Stockholms universitet.
“Luktnerver motorvägar in i hjärnan”
– De andra sinnena filtreras av thalamusregionen i hjärnan som sorterar och fördelar våra intryck till olika delar av hjärnan. Men luktnerverna är motorvägar in i hjärnan. De ger oss råa och ocensurerade upplevelser.
Eftersom vi andas hela tiden kan vi inte välja bort doftinformation, så som vi kan stänga av syn- och hörselintryck. Julens dofter väcker därför starka minnen med mycket känslor, många gånger kopplade till barndomen.
Vi lär oss känna igen dofter i barndomen
Vår julupplevelse präglas mycket tidigt, framhåller Ingrid Ekström vid KI:
– Många förknippar det med att släkten samlas, man får god mat och julklappar, man slappnar av. Samtidigt är det i barndomen vi lär oss känna igen dofter. Barn tar in allt, och minnena präntas in på ett sätt som är svåråtkomligt för omtolkningar senare i livet. Julen är det närmaste vi kan komma barndomen senare i livet. Det gör julens dofter så magiska för många.
Jakob Löndahl och Sara Thuresson, forskare vid Aerosollaboratoriet vid Lunds universitet studerar de aerosoler som kan bära på smitta, till exempel vätskedroppar från den luft vi andas ut, eller som sprids när vi hostar eller nyser:
Hur sprids luftburet corona. Kan smitta hänga kvar i luften när vi kommer tillbaka till jobbet?
– Aerosolerna är små partiklar som svävar i luften, till skillnad från exempelvis droppar av saliv, som faller till marken ganska snabbt. Det som avgör hur länge de hänger kvar är faktorer som ventilation, rummets storlek, med mera.
– Det som gör att partiklarna så småningom försvinner är att de späds ut i luften eller fastnar på någon yta. Och det är svårt att tänka sig att de finns kvar mer än några timmar, koncentrationen minskar hela tiden, säger Jakob Löhndal.
Aerosoler är partiklar – fasta partiklar eller vätska – som svävar i en gas, och gasen är oftast luften vi andas. Atmosfären är en aerosol. Aerosol omger oss alltså hela tiden, men syns vanligtvis främst när koncentrationen är extra hög, som röken från en skorsten. Partiklarna är mellan cirka 0,001 och 100 mikrometer stora (en mikrometer är 0,000001 meter). Dimma är en aerosol med hög fuktighet. Vår utandningsluft bildar aerosoler som kan innehålla smittämnen, till exempel virus. Namnet kommer av latinets aero, för luft, och sol från solution som betyder lösning.
Redan i mars 2020, då pandemin just blivit ett faktum, började aerosolforskarna i Lund att undersöka inomhusluften i patientrum och korridorer på Skånes universitetssjukhus. De hade tidigare visat att norovirus som orsakar vinterkräksjukan kunde spridas i luften, och nu ville de snabbt börja undersöka om så var fallet även med coronavirus.
I början trodde de flesta att den mesta smittan spreds via större droppar från hostningar och nysningar, som bara färdas några meter innan de faller till golvet. Nu vet man att personer med covid-19 kan infektera andra på mycket större avstånd och att luftburen smitta kan hålla sig svävande och färdas i luften under längre tid. Forskarna vid Aerosollaboratoriet har bland annat fått uppmärksamhet för sin forskning om hur virus kan spridas genom körsång.
Högljudd sång sprider mest aerosoler
Coronavirus kan spridas genom körsång. Under ett forskningsförsök fick körsångare ta på sig operationsklädsel och gå in i en specialbyggd kammare med filtrerad och ren luft. I kammaren analyserades mängden partiklar som kom från sångarna vid andning, tal, olika typer av sång och vid sång med munskydd. Med hjälp av starka lampor, en höghastighetskamera och ett instrument som kan mäta mycket små partiklar mätte forskarna aerosoler och större droppar. Det visade sig att ju högre och mer kraftfull sång, desto mer aerosoler och droppar producerade sångarna.
Munskydd stoppar aerosoler
Slutsatsen blev ändå att det gick att sjunga säkert genom att hålla distans och god hygien, samt ha bra ventilation i rummet, vilket minskar mängden aerosoler i luften. När sångarna hade på sig ett enkelt munskydd fångades det mesta av aerosolerna och dropparna upp. Och nivåerna blev jämförbara med dem vid vanligt tal.
Hur viktig är aerosolsmittan jämfört med fysiska kontakter – det som brukar kallas droppsmitta?
Det är svårt att gradera skillnaden mellan olika smittvägar, menar Jakob Löhndahl.
– Men för att skydda sig är det viktigt att hålla bra avstånd. Men vad som är bra avstånd beror på situationen. Själv skulle jag inte vilja sitta i samma rum som en coronasmittad ens så länge som en timme, och inte ens på större avstånd än två meter. Men ett kort möte är ok.
– Under exempelvis en körövning på två timmar, kan smittan av allt att döma spridas mer än tio meter. Tiden är en viktig faktor. Ju längre tid till exempel en körövning pågår desto fler virus hinner vi andas in. Läs mer:Ju högre sång desto fler aerosoler
En coronasmittad person släpper ut mängder av aerosoler i inomhusluften bara genom att andas. Virusladdade partiklar kan sväva kvar i luften långt efter det att en smittad person lämnat rummet. Och de kan fastna i ventilationssystem.
Det sägs också att aerosoler kommer från spolvattnet i toaletten?
– Ja, toaletter sprider mängder av aerosoler när de spolas, säger Jakob Löhndahl.
Om man stänger locket och sätter en odlingsskål under så blir den snart full av alla de mikroorganismer som trivs i toaletten. Även här så handlar mängden partiklar om hur stort rum det är och hur ventilationen fungerar. Men att stänga toalocket vid spolning är en bra idé.
Jakob Löhndal och hans kolleger på Aerosollaboratoriet vid Lunds universitet började mäta luftburen smitta i inomhusluften samtidigt som pandemin blev ett faktum.
Vad är kvar och viktigt att ta reda på när det gäller aerosoler och luftburen smitta?
– Vi tittar bland annat på virusspridning från olika sjukhusprocedurer, till exempel bronkoskopi, där man tittar in i luftrören, och vård i respirator, och när och hur det skapas aerosoler, för att bättre kunna skydda både personal och patienter. Vad som ökar virusmängden i luften och hur den förändras med avstånd och ventilation.
– Men också säsongsvariationer, hur fungerar de och vad beror de på? Corona, influensa, kräksjuka och förkylningar; alla ökar de under höst och vinter. Det är en komplicerad dynamik med många faktorer inblandade.
– Att det blir torrare inomhus på vintern på våra breddgrader är också en faktor. Luftfuktigheten har betydelse för hur länge aerosolerna blir kvar i luften. Våra slemhinnor påverkas också, men det är högst oklart hur det hänger samman. Det är definitivt inte så enkelt som att vi bara är mer inomhus på vintern.
Vad gör aerosoler fascinerande att jobba med?
– Luft är något vi måste ha för att leva, samtidigt är den full av ämnen som ofta påverkar oss negativt, och det är spännande. Partiklarna är saker vi inte ser men som kan påverka oss mycket. Och vi kan inte välja om vi vill andas eller inte, säger forskarna på aerosollaboratoriet.
Droppsmitta följer med och sprids i form av droppar, till exempel när du nyser, hostar eller kräks. Och kommer sen i kontakt med andra människors ögon och/eller slemhinnor, direkt eller via händerna. Dropparna är tunga och når inte särskilt långt innan de faller till marken. Vanliga droppsmittor är covid-19, förkylningar, influensa, kikhosta och RSV-virus.
Luftburen smitta består av droppar som torkar ihop till lättare droppkärnor. Dessa mikroskopiska partiklar finfördelade i luft kallas aerosoler, och kan nå våra luftvägar på längre avstånd än så kallad droppsmitta. Några exempel är vattkoppor, tuberkulos och covid-19.
Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se
Många lyssnar på musik när de jobbar eller pluggar, och menar att det hjälper dem att prestera.
Men enligt forskare från Högskolan i Gävle och universiteten i Lancashire och Lancaster stämmer inte denna, ganska vanliga uppfattning. De har undersökt hur människor påverkas av bakgrundsmusik samtidigt som de ska lösa problem som kräver kreativitet.
Problemlösningen gick sämre med musik i öronen
– Vi fann att förmågan att lösa problemen minskade avsevärt om försökspersonerna samtidigt fick ha musik i lurarna. Oavsett om musiken bidrog till ett positivt humör, gillades av deltagarna eller om deltagarna vanligtvis studerade med musik, så kunde vi visa att musik ständigt stör den kreativa prestationen, säger John Marsh, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle, och en av författarna till studien.
Däremot kunde inte forskarna se någon skillnad i prestation för olika typer av tyst miljö, till exempel biblioteksljud eller en helt tyst miljö.
Så gjordes studien
Forskarna undersökte bakgrundsmusikens inverkan på möjligheten att lösa problem som kräver kreativitet. De gjorde tre experiment med olika typer av ljudbakgrund:
Utländsk musik med okänd text (30 personer gjorde testet)
Instrumental musik utan text (18 personer gjorde testet)
Musik med bekant text (36 personer gjorde testet)
Ett exempel på uppgift var att hitta den gemensamma nämnaren för tre olika ord.
Resultatet jämfördes med samma uppgifter i en tyst bakgrund. I alla experimenten presterade deltagarna sämre med bakgrundsmusik jämfört med tyst miljö.
Deltagarna var personer vid University of Central Lancashire i åldrarna 19-56 år.
John Marsh förklarar musikens negativa effekt på prestationen med hur hjärnan fungerar. En förändring i ljud, som när musiken går från en ton till en annan, gör att hjärnan automatiskt registrerar och organiserar denna förändring, utan att vi är medvetna om det. Hjärnan får då lite svårare att sortera och minnas annan information samtidigt. Är det en låt som är bekant för oss, kan det lätt bli så att hjärnan börjar sjunga med, även om inte munnen gör det.
Sången kidnappar vår inre röst
– En välkänd sång kan leda till att hjärnan sjunger låten. Trots att vi har för avsikt att försöka ignorera låttexterna så fångar de vårt inre tal. Vi uppfattar musiken och sjunger oavsiktligt med. När den inre rösten upptas på detta sätt av musik, kan vi inte längre effektivt använda den för att bearbeta eller minnas information, säger John Marsh.
Han har även gjort flera andra studier som visar att ljud verkar störa vår förmåga till problemlösning, i alla fall så fort vi behöver ha tillgång till vår inre röst eller använder hjärnan för att resonera med oss själva. Till exempel när man behöver komma ihåg siffror eller ord. För uppgifter som inte kräver sådant arbete påverkar inte ljud i samma utsträckning, enligt John Marsh.
Vi har svårt att bedöma hur ljudet påverkar oss
Det har dock visat sig att människor inte är så bra på att bedöma hur ljud påverkar deras prestation, enligt flera studier som John Marsh hänvisar till. Många saknar därför insikt om hur olika ljud påverkar en.
– Det är möjligt att vissa ljud, som musik, ger positiva stämningar eller känslor, och att detta på något sätt stör människors uppfattning om ljudets inverkan på deras prestation, säger John Marsh.
Han menar att vi behöver tänka till lite kring vilken typ av uppgift man ska göra, och vilken typ av musik det handlar om.
Instrumental musik distraherar mindre
– Ljud som innehåller text kommer att vara mer störande än ljud som bara är melodier. Och vissa typer av klassisk musik med många smidiga tonövergångar kommer fortfarande att vara mindre störande. Ljud som innehåller oväntade element som fångar vår uppmärksamhet stör de flesta uppgifter oavsett, säger han.
För att fullt ut förstå hur ljud och musik påverkar ens prestation är det viktigt att överväga både aspekter av det mentala arbete man försöker utföra och ljudets olika egenskaper.
– När vi väl har uppnått en sådan förståelse kan vi komma med förnuftiga förslag på vilken typ av arbete som kan kombineras med vilken typ av musik. Såvida inte tystnad är det bästa alternativet, säger John Marsh.
Bild: Mohammad Alizade, Unsplash
Vissa miljöer blir aldrig tysta
För det är ju inte alltid tystnad är ett alternativ. Det finns klassrum som aldrig blir helt tysta, kontorslandskap där någon alltid pratar i telefon eller trångbodda hem där man gör matteläxan bredvid sina lekande småsyskon.
Enligt Sanne Krogh Groth, föreståndare för ljudmiljöcentrum på Lunds universitet och lektor och docent i musikvetenskap, är det viktigt att alltid ta med kulturella och sociala skillnader när man läser sådana här studier.
– Ibland kan ju musik maskera annat oljud, som kanske anses ännu mer störande, säger hon.
Vad som uppfattas som oljud är individuellt
Hon menar också att hur vi uppfattar dessa och alla andra ljud – eller om vi definierar dem som oljud – är väldigt individuellt.
– Det handlar delvis om fysiologiska egenskaper, men det är även kulturellt betingat, beroende på vad du förknippar ljudet med. Det är också stor skillnad på om ljudet kommer som en överraskning eller om man är förberedd, säger hon.
I våras satte hon sig ner tillsammans 20 forskare från olika länder för att försöka hitta en gemensam definition av oljud. De hittade ingen gemensam definition. Och det var egentligen hela poängen med den två dagar långa workshopen som resulterade i boken Negotiating Noise – Across Places, Spaces and Disciplines.
– Syftet var att poängtera att ljud och oljud är avhängigt vem som lyssnar på det, säger Sanne Krogh Groth.
Makten över ljudet viktigare än bullret i sig
Hon upplever att det ibland förs lite väl förenklade resonemang kring ljud; till exempel att det är jättebra när det är tyst och att buller alltid är störigt.
– Undersökningar om ljud behöver därför alltid vara förankrade i kulturella och sociala skillnader. Ibland kan tystnad exempelvis trigga ensamhetskänslor.
I undersökningar som görs i bostadsområden handlar människors missnöje kring oljud sällan om decibelnivåer, säger hon.
– Det handlar mer om ifall man behöver lyssna på saker man inte vill lyssna på eller inte. Och om vem som har makten över ljudet.
Själv har Sanne Krogh Groth det gärna tyst när hon jobbar.
– Jag har aldrig kunnat lyssna på musik när jag jobbar; det blir för mycket information.
Musiken kan bryta dödläget
Enligt John Marsh kan både ljud och oljud faktiskt också ha positiva effekter på kreativiteten vid problemlösning.
– För vissa uppgifter kan människor nå ett dödläge, där de fortsätter att försöka med samma lösning på problemet utan att det fungerar. Om ljud kan ta uppmärksamheten från en ickefungerande strategi för problemlösning, är det möjligt att ljudet istället kan främja att hitta en bättre strategi och därmed förbättra prestationen. Detta är något som vi för närvarande utforskar, säger han.
Text: Jennie Krook på uppdrag av forskning.se
Hur farliga är de levande ljusen?
– Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Men jag har forskat länge om förbränning och luftburna partiklar och vi försöker undvika förbränning för att det skapar föroreningar som kan leda till andnings- och hjärtproblem. När vi bränner ljus vet vi att det bildas små partiklar – vilken typ beror på vad ljusen är gjorda av och hur vi bränner dem.
Vad är det som gör dem farliga?
– Det är ljus som brinner med en fladdrande låga som är farliga. Då produceras mer sotpartiklar som ibland syns, ibland inte. Utsläppen varierar mycket med vilken ljusmassa och veke som används. Det handlar också om hur man kombinerar ljusmassa och veke, så det kräver stor erfarenhet och kunskap för att få fram rätt kombination. Vissa ljus ökar utsläppen ju längre de brinner.
Hur många kan man ha tända samtidigt utan att riskera hälsan?
– Eftersom det beror på vilket material som används, och hur ljusen brinner, är det svårt att svara på. I vår senaste studie undersökte vi föroreningar från ljus som brann med fladdrande låga i en kammare och beräknade vad som skulle hända om de brann i en normalstor lägenhet I september 2021 sänkte WHO gränsvärdena kraftigt på grund av hälsorisker. Vi gjorde några beräkningar: vad händer när fem ljus brinner i 3,5 timmar i en normalstor lägenhet? När man räknar om det till dygnsmedel halter och lägger till andra föroreningar som förekommer inomhus kan halterna hamna över gränsvärdet, speciellt när lågkvalitetsljus används.
Vilka ljus ska man välja för att minska föroreningarna?
– Jag kan inte säga att man ska använda stearin eller paraffin. Det beror på hur materialet kombineras med veken, vilket gör att det brinner långsammare, snabbare eller mer fullständigt. Det kräver stor erfarenhet och kunskap att få fram rätt kombination. Det bästa man kan göra är att se till att man inte har den här fladdrande lågan. Att ljus har lukt eller färg innebär fler tillsatser så det är bra att välja ett vitt ljus utan doft.
Vad behöver forskarna undersöka mer?
– Idag vet vi vilka föroreningar som ljusen orsakar, men inte så mycket om hur de påverkar människors hälsa.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Levande ljus består oftast av stearin eller paraffin
Nej, det är inte de levande ljusen som orsakar flest bränder i juletid. Enligt en undersökning av SOS Alarm och försäkringsbolaget If tror nästan alla svenskar, 96 procent, att det är så. Endast 13 procent av de tillfrågade gissade på rätt orsak: matlagning.
Levande ljus kan tillverkas av flera olika material. De vanligaste är stearin och paraffin, ibland kombineras de två. Stearin tillverkas av fett från växter eller djur medan paraffin är en oljeprodukt.
Stearinljus uppfanns på 1800-talet av en fransk kemist. När elektriciteten kom minskade konsumtionen av levande ljus kraftigt men ökade igen under 1960-talet när de fick en ny funktion som stämningsskapare.
Föroreningar som brinnande ljus kan ge ifrån sig: Sotpartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (förkortas PAH), kväveoxid, ultrafina partiklar i nanostorlek.
Aneta Wierzbicka, Universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet.
Blir man immun om man har haft covid-19? Eller efter en dubbel vaccindos? Och hur länge? Det här är frågor som nu, efter snart två års pandemi och intensiva forskningsinsatser, börjar få tydligare svar.
Allt handlar om våra immunförsvar
När vi angrips av ett virus så mobiliserar immunförsvaret. När infektionen så småningom är över drar sig immunförsvaret tillbaka. Men antikroppar mot coronaviruset, SARS-CoV-2 kan finnas kvar i blodet åtskilliga månader efter en infektion.
Minnesceller, de vita blodkroppar som kallas T- och B-celler, finns också kvar. De har byggt upp ett minne för SARS-CoV-2, och beredskapen inför nya virusattacker är nu högre än tidigare. Och samma sak händer i immunförsvaret om du vaccinerar dig. Det är detta som kallas immunitet.
Men hur länge varar immunitet mot corona?
Marcus Buggert vid Karolinska institutet forskar om det som kallas cellmedierad immunitet, framför om hur våra T-celler kan motarbeta infektioner. Och är en av många forskare som under det senaste året lagt det mesta av sin energi på SARS-CoV-2. Han är noga med att man inte ska missförstå vad immunitet innebär.
– Ingen blir fullständigt immun. Immunitet är inte ett binärt begrepp (alltså inte antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning), utan snarare en gråskala där det ingår många komponenter. Det här säger jag ganska ofta, för det är viktigt att förstå. I stället för immunitet kanske man ska säga att man har olika grad av skydd mot mild och svår sjukdom, men skyddet är sällan hundraprocentigt.
Immunförsvaret attackerar coronavirus.
– Immunförsvaret håller hela tiden angrepp från omvärlden under kontroll, men det skapar inte någon steril bubbla. Vi kan få infektioner och bli lite förkylda, till exempel. Men det är inga större problem.
– Utan försvaret får vi däremot stora bekymmer. Man kan jämföra med hiv-smittade, när de drabbas av aids då kroppens T-celler slås ut – personer dör då av det som annars varit en enkel luftvägsinfektion.
Marcus Baggert och hans kolleger har i en tidigare studie visat att det finns personer som haft covid-19 men saknar antikroppar och istället har T-celler. Hur funkar det?
– Det gäller nog en mindre grupp. De flesta utvecklar trots allt oftast båda delar.
Men även om antikropparna dippar så finns både T-celler och B-celler kvar – våra minnesceller. Det här är något man känner till och som man kan se generellt i infektioner.
Hur ser dippen av antikroppar ut?
– Vi vet inte exakt. Det är en av de saker vi ska titta på. Men det finns så få kvar som inte är vaccinerade som går att studera. Hittills ser det trots allt ut som att 75 till 80 procent har kvar detekterbara antikroppar efter ett år. Men oavsett det, så finns det ett minne i form av långlivade B- och T-celler kvar i kroppen.
– De här skyddande vita blodkropparna finns inte kvar främst i blodet. De ligger i beredskap någonstans i våra vävnader. B-cellerna finns i benmärgen och T-cellerna kan finnas i svalget till exempel. Antikropparna är alltså nyckeln för att skydda mot infektion, men det finns andra komponenter, alltså de här minnescellerna. Min bild är att detta gör att man kan ge ett snabbare svar med antikroppar nästa gång virusen kommer.
Hur kommer det sig att vissa ändå kan bli infekterade en andra gång?
– För andra coronavirus som cirkulerar sedan många år, har man sett att de ger inga eller bara lätta symptom, om de efter cirka ett år infekterar en andra gång. Men med covid-19 vet vi inte säkert. Även efter en andra vaccindos kan man bli infekterad, det vill säga ge ett positivt testsvar – men med så låga virusnivåer att det inte blir någon svår sjukdom.
Det finns siffror från Israel som antyder att ett antal människor blivit infekterade trots vaccinering. Det betyder att de gjort ett positivt test, men inte haft mycket sjukdom, framför allt inte svår sjukdom.
Vilket ger bäst skydd, genomgången covid eller vaccination?
– Jag brukar passa mig för att romantisera skydd kopplat till sjukdom. Men svaret är egentligen både och. Att först bli infekterad och sen ta en eller två vaccindoser. Det ger väldigt höga nivåer av antikroppar, se Hybridimmunitet – det bästa skyddet.
– Sen skulle jag vilja säga att vaccin är näst bäst ändå. Även om en genomgången sjukdom kan trigga ett bra immunsvar så är det ju inget vidare att vara sjuk, med allt vad det innebär. Jag har själv haft covid-19, med den oro det medför och bortfall av lukt och smak och dessutom finns risken för besvär av postcovid. Så sjukdom är definitivt inget att rekommendera.
Genomgången corona ger bäst skydd. Varför ska man ändå vaccinera sig om man varit sjuk?
– Vi tittar på det just nu. Det är möjligt att man får ett bra skydd av kanske bara en dos. Även om man har ett skydd efter sjukdomen så bör man ta vaccinet för andras skull, för att inte riskera att kanske sprida viruset om man går omkring utan symtom. Och man får ett väldigt bra skydd av det, som sagt.
Genomgången covid ger bättre skydd
Att först bli sjuk i covid-19 och sen ta en eller två vaccindoser, ger ett mycket starkt skydd mot coronaviruset, visar COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus.
Forskare vid Danderyds sjukhus började redan i april 2020, när pandemin nyss blivit ett faktum, att ta prover på medarbetare i syfte att undersöka immunförsvaret – och hur det utvecklas över tid – efter genomgången coronainfektion. Över tvåtusen medarbetare är med i studien. Över 80 procent av de som haft milda symtom av covid-19 hade mätbara antikroppar ett år efter insjuknandet.
Studien visar att kombinationen covidinfektion plus vaccin gör att man får en mer än dubbelt så hög förmåga att blockera tio olika virusvarianter, däribland Delta, jämfört med de som bara har vaccinerats. Skillnaden håller i sig i minst sju månader. Forskarna ser också att den andra vaccindosen inte tillför så mycket på kort sikt om man har redan haft covid-19.
Det kan räcka med en vaccinationsdos
– Det kan vara värt att ha i tankarna när det gäller att utfärda vaccinpass, eller om vi ska vaccinera barn som haft covid-19. I de fallen kanske det räcker med en dos, för att minimera riskerna med eventuella biverkningar, säger Charlotte Thålin, forskningsledare på COMMUNITY-studien.
Hybridimmunitet, det vill säga en kombination av det immunsvar som kroppen producerar efter sjukdom och den reaktion som följer på vaccinering, covid-19 plus vaccin ger ett mycket starkt och brett skydd.
– Vi har sett att personer som har varit infekterade med SARS-CoV-2 och sedan vaccineras får flerfaldigt gånger högre antikroppsnivåer mot flera av SARS-CoV-2 varianterna än personer som enbart haft infektionen eller vaccineras utan att ha varit infekterade. Och nivåerna av T- cellsminne ökar på samma sätt enligt våra mätningar.
Covidinfektion ger bredare immunsvar
– Det här beror på flera faktorer, säger Charlotte Thålin. Vid en infektion exponeras immunförsvaret för hela viruset, medan ett vaccin enbart bygger på virusets så kallade spike-protein. Det betyder att infektionen ger ett bredare immunsvar.
– Infektionen varar också ofta under flera dagar, kanske veckor, och låter immunförsvaret arbeta under längre tid. Dessutom så kommer ett virus in genom luftvägarna, vaccinet kommer in via en muskel i armen. Hos den som varit sjuk påminner vaccinet sedan immuncellerna som börjar generera höga nivåer av det breda immunsvar som infektionen grundade för.
“Vaccinerna en medicinsk triumf”
Men Charlotte Thålin vill ändå absolut inte förringa betydelsen av vaccinerna.
– De är otroligt viktiga för att få stopp på pandemin, och en medicinsk triumf, säger hon. Och ingen ska heller försöka bli sjuk för att få en bra immunitet, det är alldeles för riskabelt för vi vet hur illa man kan drabbas av covid-19.
Även yngre utan symtom bildar antikroppar
Forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i Stockholm har undersökt förekomsten av antikroppar och minnesceller mot SARS-CoV-2 hos unga vuxna. Resultaten visar att yngre personer som smittats av coronaviruset överlag har milda symtom.
– Men hos dem som haft sjukdomen var antikropparna ändå mätbara i åtminstone åtta månader efteråt. Det är också värt att notera att vi hittar antikroppar även hos dem som varit sjuka utan några symtom alls, berättar forskaren Sophia Björkander vid Karolinska Institutet.
Forskarna såg också att färre unga vuxna hade T- och B-celler än i de äldre åldersgrupperna.
– Vi vet inte varför det är så, och det är viktigt att reda ut, säger Sophia Björkander. Det kan vara så att mildare sjukdom inte ger samma nivåer av minnesceller.
Många har gjort en antikroppstest för att kolla sin eventuella immunitet. Går det att testa om man har immunitet i form av minnesceller?
– Det går att göra men det är svårt i större skala, säger Sophia Björkander. Testerna görs i form av ett blodprov som sen ska renas för att ta fram de vita blodkropparna. Sen måste man aktivera cellerna för att de, så att säga, ska ge sig tillkänna. Det är betydligt mer avancerat än ett antikroppstest och det finns också fler felkällor, vilket gör dem olämpliga för allmän testning.
Försvinner effekten av vaccinet med tiden?
Fler vaccinerade personer blir nu infekterade med sars-cov-2 än för några månader sedan. Men de här så kallade genombrottsinfektionerna är fortfarande relativt ovanliga.
Under våren, när vaccineringen knappt hade tagit fart, blockerade vaccinen från Moderna och Pfizer infektioner i USA med upp till 90 procent.
Under hösten ligger antalet runt 60 och 70 procent. Det betyder inte att 30 till 40 procent av de vaccinerade blir infekterade, utan att det är 60 till 70 procent mindre sannolikt att en vaccinerad person blir infekterad än att en ovaccinerad blir det, om man utsätts för smittan.
Nya studier visar också att vaccinens effektivitet mot symptomatisk sjukdom ligger över 80 procent, även mot deltavarianten.
Kan de nya varianterna av coronaviruset ändra bilden av immuniteten?
– Vi vet inte det säkert. Vaccinerna är ju baserade på ursprungsvarianten, det som kom från Wuhan. Mot den fungerar det bra. Mot Delta-varianten fungerar vaccinet också, men något sämre. Men det kanske inte bara beror på immunsvaret. Delta-varianten har ju också en effektivare spridning och producerar mer virus som gör att antikropparna hamnar på efterkälken, säger.
Hur är det då med den omtalade flockimmuniteten? Är vi snart där?
– Jag har aldrig gillat det där begreppet. Immunitet är som jag har sagt inte något binärt (antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning).
– Vissa får färre antikroppar än andra, och skyddet varierar. Det är inte så mycket prat om flockimmunitet nu, vilket är bra. Nu har vi ju en vaccinationsgrad på 80 procent av befolkningen, men vi har trots det smittspridning kvar.
– Jag tror man ska se det som att med tiden bygger vi upp en viss immunitet. Covid-19 kommer inte att försvinna. Nya varianter av viruset kommer att dyka upp, eftersom det är en zoonos, alltså en smitta med ursprung hos djur: Och att det därför finns en naturlig reservoar för viruset.
Men de nya kommer inte att åstadkomma en pandemisk sjukdom som nu, utan bli mer som en svår förkylning. Men det kan bli nödvändigt med regelbundna vaccinationer i framtiden.
Vad har vi kvar att lära om coronaviruset och vårt immunsvar?
– Rent immunologiskt skulle jag säga att det är att förstå hur länge skyddet finns kvar, och även hur alla nya varianter fungerar. Om vi behöver en tredje dos, eller till och med fler. Vissa grupper ska kanske ha vaccin varje år.
Efter de här snart två åren med coronaviruset SARS-CoV-2, vad har vi lärt oss om immunitet som vi inte visste förut?
– Haha! Kollegerna brukar skämta och säga att nu Marcus, har du visat att T-celler och antikroppar är viktiga även mot den här infektionen(det vill säga något som länge varit självklart, redaktionens anmärkning).
– Men det finns fortfarande aspekter som vi inte riktigt förstår, som vi inte sett tidigare. Många med relativt mild sjukdom får post-covid symtom – varför är det så? Varför slår covid så olika på olika individer, där det ibland tycks kunna fly undan från vårt immunförsvar, och även att vissa ser ut att få en lite senare immunreaktion. Det är nya insikter som vi fortfarande inte vet svaret på.
Corona och immunitet – hur funkar det? Intervju med Marcus Buggert, biträdande lektor vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska Institutet och Soo Aleman, överläkare vid Infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. (Nobel Calling 4 oktober 2021, 1:00 h).
T-celler, B-celler och antikroppar – Immunförsvaret jobbar i team
Vårt adaptiva (= anpassningsbara) immunförsvar skyddar oss mot infektioner och kan skapa ett minne av infektionen i kroppen. Det här minnet kan göra oss mer eller mindre immuna om samma smitta skulle dyka upp på nytt. Då är försvaret redan på plats. Immuniteten och det här cellminnet, kan också skapas med hjälp av ett vaccin.
Immunförsvaret är ett komplicerat system som består av flera komponenter i samarbete.
T-celler kan döda
T-cellerna är vita blodkroppar som lär sig känna igen ett virus eller en bakterie och som kan döda de celler i kroppen som infekterats, och därmed dämpa infektionen. Efter ett virusangrepp tar det ungefär en vecka för T-cellerna att organisera försvaret. En variant av T-celler, hjälparceller, triggar igång B-cellerna.
B-celler gör antikroppar
B-celler är också ett slags vita blodkroppar som kan producera antikroppar mot nya smittämnen. När en ”vilande” B-minnescell aktiveras av en T-hjälparcell så börjar den dela sig och producerar antikroppar mot just det virus som T-cellen varnar för. B-cellerna kan skapa antikroppar mot en stor mängd olika smittämnen.
Antikroppar neutraliserar coronavirus
Antikroppar är proteiner som har förmågan att neutralisera virus eller angripande bakterieceller. Forskarna vet fortfarande inte exakt hur många antikroppar man behöver för att skydda sig från infektion eller sjukdom, men höga nivåer ger ett bättre skydd. Det finns studier som visar att så kallad hybridimmunitet, alltså efter sjukdom och vaccin i kombination, kan få mängden av antikroppar att öka kraftigt och därmed ge ett mycket bra skydd mot att insjukna igen.
Det finns studier som visar att man behåller cirka 75 – 80 procent av antikropparna i minst ett år efter en infektion. Mycket tyder också på att ett immunologiskt minne i form av både T-celler och B-celler finns kvar i beredskap i olika vävnader under längre tid, för att kunna bilda nya antikroppar. Hur länge immuniteten varar? Det finns än så länge inga vetenskapligt belagda svar på detta.
De generella resultat som beskrivs i artikeln om antikroppsnivåer och immunitet bygger på statistik, beräknad på gruppnivå. För personer med underliggande sjukdomar eller förändrat immunförsvar kan naturligtvis många individuella avvikelser förekomma.
Att luftföroreningar leder till ökad dödlighet har vi vetat länge. Redan 1952 drabbades London av ”the great London smog”, där stillastående luft låste in den dåliga luften över staden under fem dagar, vilket ledde till att siffrorna över antalet döda sköt i höjden. Det berättar Anna Oudin, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
7 miljoner dör varje år av luftföroreningar
– Det är verkligen inget nytt, men samtidigt kan man inte ange luftföroreningar som dödsorsak, vilket gör hotet mindre konkret än till exempel coronaviruset. Ofta finns det andra sjukdomar med i bilden och man kan inte säkert veta vilken roll sjukdomen spelat och vilken roll luftföroreningarna spelat, säger hon.
Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att omkring 7 miljoner människor dör i förtid varje år världen över, på grund av förorenad luft utomhus och inomhus. Sverige har jämförelsevis låga halter. Anna Oudin tror att många tänker att vi nu har en bättre luft än förr och därför inte behöver oroa oss för att den är farlig. Men det är inte riktigt sant.
Vad är luftföroreningar?
Luftföroreningar definieras som gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Orsaker till luftföroreningar är bland annat industriell tillverkning, avgaser från fordon samt förbränning av kol och trä.
De viktigaste luftföroreningarna är kväveoxider (ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid), aerosoler (små partiklar), polyaromatiska kolväten (PAH), svaveldioxid och marknära ozon.
Aerosoler är små partiklar som är finfördelade i en gas, Exempel på aerosol är rök, dimma – och luftföroreningar. Luftburna sotpartiklar kommer från ofullständig förbränning av olika bränslen, till exempel från vedeldning och olika bränslen i fordon. Dessa partiklar, så kallade PM (particulate matter), kan ha olika storlek och är därmed olika farliga vid inandning.
PM2,5 är partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer i diameter. Dessa kommer främst från förbränning från trafik och industrier.
PM10 är grövre partiklar, upp till 10 mikrometer i diameter, som till största delen kommer från slitage av vägbanan, till exempel på grund av dubbdäck.
Källa: Wikipedia
Bild: Chris Robert, Unsplash
– Även vid förhållandevis låga halter, som de vi har i Sverige, så kan man se en ökad sjuklighet och fler döda de dagar när halterna är höga, och människor som bor i områden med sämre luft har större risk att dö i förtid även i Sverige. Man uppskattar att cirka 5 000-8 000 människor dör i förtid varje år i Sverige på grund av dålig luft.
Koppling mellan luftföroreningar och demens
Anna Oudins forskning kretsar främst kring luftföroreningars påverkan på hjärnan på olika sätt. Till exempel har en av hennes studier visat att det finns en koppling mellan den genomsnittliga halten av luftföroreningar vid bostadsområdet och risken för att utveckla demens.
– Vi kunde se att 16 procent av demensfallen kunde ha trafikföroreningar som bidragande orsak. Vi kunde se ett statistiskt samband också vid förhållandevis låga värden, säger hon.
Studien gjordes genom att jämföra data från personer som ingår i en befintlig studie som pågått i Umeå sedan slutet av 80-talet, Betulastudien, med den genomsnittliga halten av luftföroreningar vid bostadsadressen.
– Man ser liknande resultat från många länder, och labbstudier som stöder sambandet, men det är fortfarande ett ganska nytt forskningsområde och därför krävs det fler studier, menar Anna Oudin.
Betulastudien har följt Umeåbor i 25 år
Betulastudien är en longitudinell studie av åldrande, minne och demens som pågått i Umeå sedan 1988. Syftet är att bestämma riskfaktorer för och tidiga prekliniska tecken på demens. Deltagarna i studien testades, intervjuades och undersöktes medicinskt och psykologiskt vid sex tillfällen under 25 års tid.
I en annan studie undersökte hon kopplingen mellan föroreningshalterna i olika bostadsområden med antalet uttag av psykofarmaka hos barn och unga upp till 18 år.
– Vi såg väldigt tydliga samband med två grupper av psykofarmaka, men här skulle jag gärna göra en ny studie och undersöka exakt vilka läkemedel som hämtades ut. Vi kunde inte gå in i detalj i statistiken och se vilka läkemedel det rörde sig om, men i grupperna hittar man bland annat sådana för ADHD, antidepressiva och sömnmedel. Det kan vara en liten grupp som styr hela resultatet, så det vore väldigt intressant att ta reda på, säger Anna Oudin.
Fler studier på G om luftföroreningar och psykisk hälsa
Hon tror att vi de närmaste åren kommer att få se många nya forskningsresultat på kognitiv utveckling och psykisk hälsa, då det just nu genomförs många studier kring detta.
– Vi vet att luftföroreningar troligen kan orsaka inflammation i kroppen och orsaka oxidativ stress, vilket kan leda till en rad olika sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, säger Anna Oudin.
Men åter till demens. Man vet att luftföroreningar ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, men är det detta i sig som leder till ökad risk för demens? Forskare på Karolinska institutet publicerade 2020 en studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA Neurology, som visar på ett samband mellan just dessa faktorer.
Såg starkt samband mellan demens och stroke
– Vi kunde statistiskt visa att om man redan har haft exempelvis hjärtsvikt, hjärtinfarkt, kärlkramp eller åderförkalkning och liknande, så finns det en ännu högre risk för att utveckla demens. Det starkaste sambandet såg vi med stroke, säger Petter Ljungman, en av författarna till studien.
För att få fram detta resultat utgick forskarna från en väletablerad ålderdomsstudie i Stockholm, SNAC, och valde ut 3 000 personer som inte hade någon demens i början av studien. Därefter följdes de med jämna mellanrum upp med kliniska undersökningar under upp till elva års tid. Under denna tid utvecklade totalt 364 personer i studien en demenssjukdom. Med hjälp av data på luftföroreningar vid bostaden kunde man sedan beräkna risken för demens utan eller med de andra sjukdomsbilderna.
Så mäts luftföroreningar där du bor
En del studier använder sig av uppmätta halter av luftföroreningar i olika bostadsområden. Detta görs ofta för att kunna studera sjuklighet och dödlighet från dag till dag och se om det finns ett samband, till exempel att dödligheten ökar de dagar då halterna av partiklar är höga.
Studier i den här artikeln har istället använt sig av modellerade halter av luftföroreningar, det vill säga modeller för hur luften är. Dessa baserar delvis på mätningar, men mest på emissionsdatabaser – med information om utsläppskällor, såsom vägar, fabriker, kaminer etcetera, och på spridningsmönster/väderfaktorer.
SMHI tar fram dessa data, utom i Stockholm där Stockholms miljöförvaltning sköter detta.
Här kan du själv gå in och titta på statistik för olika orter:
– Vi vet sedan tidigare att patienter med stroke (den typ som består av mikroproppar i hjärnan) får skador på hjärnan som kan leda till demens. I studien kunde vi statistiskt se just det, att en av vägarna till demens är via hjärt-kärlsjukdom och stroke. Risken för demens visade också ett starkare samband vid lägre halter och planade av vid högre nivåer.
Sotpartiklar från trafik ökar risken för stroke
En annan studie som Petter Ljungman lett, och som publicerats i Environmental Health Perspectives, visar att en tydlig riskfaktor för att utveckla stroke är sotpartiklar från trafiken. Detta har visats även i tidigare studier gjorda i mer förorenade städer, men risken finns även vid låga nivåer som de som finns i Sverige. I studien följde man 115 000 personer boende i Stockholm, Göteborg och Umeå.
– Budskapet i den här rapporten är att trots att man har låga nivåer så är det viktigt att samhället jobbar på att få ner halterna till så låga nivåer som möjligt. Det finns ingenting som talar för att det finns några säkra tröskelnivåer, som de som satts upp av EU och WHO till exempel, säger Petter Ljungman.
En ny, stor europeisk studie, där Petter Ljungman och Karolinska institutet samarbetat med bland annat Helmholtz Zentrum München, bekräftar forskningsresultaten. I studien, som publicerats i The Lancet planetary health, följdes totalt 137 000 personer från sex olika studier i Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland under i genomsnitt 17 år. Det visade sig att risken att drabbas av stroke ökade med 10 procent för varje ökning på 5 mikrogram per kubikmeter av små partiklar i luften vid bostaden. Forskarna såg också en koppling mellan ökad risk för stroke och mängden kvävedioxid och sotpartiklar.
– Det kan vara så att känsliga individer drabbas redan vid låga nivåer. Sedan skulle det kunna finnas en anpassningsförmåga till högre halter. Lite som att i början av sommaren känns 22 grader väldigt varmt, medan det längre fram inte känns så farligt, säger Petter Ljungman.
WHO har satt snävare gränsvärden för luftkvalitet
Nyligen kom Världshälsoorganisationen, WHO, med nya riktlinjer för luftkvalitet. Bland annat sänktes det högsta riktvärdet för genomsnittlig halt av kvävedioxid från 40 till 10 mikrogram per kubikmeter luft.
– Det är en rejäl sänkning och det är välkommet, säger Petter Ljungman.
I studierna kan man inte se någon absolut gräns för vad som skulle vara en säker luftkvalitet, men sänkningen är en klar förbättring, menar Petter Ljungman. Han påpekar också att EU håller på att se över sina riktvärden för luftkvalitet, något som skulle få större effekt i praktiken, eftersom dessa inte bara är rekommendationer som de som WHO ger, utan bindande.
– EU:s riktvärden ligger betydligt högre än WHO:s. Till exempel så ligger gränsen för små partiklar, PM2,5, på 25 mikrogram per kubikmeter, medan WHO:s rekommendation har sänkts från 10 till 5 mikrogram.
Att WHO sänkt sina riktlinjer menar han är ett tydligt budskap också för Sverige.
– Det stödjer det som vetenskapen visar, att luften inte är tillräckligt ren för att skydda vår befolkning.
WHO:s riktlinjer för luftkvalitet
Förorening
Tidsspann
År 2005
År 2021
PM2.5 µg/m³
Årsmedel
10
5
Dygnsmedel
25
15
PM10 µg/m³
Årsmedel
20
15
Dygnsmedel
50
45
Ozon µg/m³
Säsongshögsta
–
60
Per åtta timmar
100
100
Kväveoxid µg/m³
Årsmedel
40
10
Dygnsmedel
–
25
Svaveloxid µg/m³
Dygnsmedel
20
40
Kolmonoxid mg/m³
Dygnsmedel
–
4
Luftföroreningar kan påverka spridningen av virus
Med coronapandemin har forskningsvärlden plötsligt ställts inför många nya frågor. Bland annat hur lätt viruset sprids i luften och om luftföroreningar kan underlätta spridningen. Bland annat har en studie vid universiteten i Bologna, Bari och Trieste visat på ett statistiskt samband mellan dagar med hög halt av partiklar i luften och antalet smittade av coronaviruset i norra Italien. Men vad detta samband beror på är oklart.
Bild: Ahmed Zayan, Unsplash
Jakob Löndahl är docent i aerosolteknik vid Lunds universitet och forskar på luftburen smittspridning och aerosoler – alltså små partiklar som svävar runt i en gas, vanligtvis luft, såsom rök eller dimma. På Skånes universitetssjukhus har han tillsammans med sina kollegor tagit prover för att mäta om viruset finns i luften och i så fall var och när det sprids. Resultaten är ännu inte slutgiltigt publicerade, men kan komma att bidra med vägledning för när man i vården behöver använda skyddsutrustning eller inte.
Coronaviruset överlever i luft
– Vi vet att coronaviruset överlever i luft och att det efter inandning kan nå ställen i kroppen som kan infekteras. Däremot saknas fortfarande mycket experimentella data kring smittrisk via inandning i samband med olika typer av vård och hur effektiva vissa skyddsåtgärder är i praktiken, säger han.
Flera studier runt om i världen har hittat samband mellan luftföroreningar och ökad spridning av covid-19. Exakt vad det beror på är oklart. Det finns en viss samvariation mellan luftföroreningar och väderparametrar som temperatur, vind och luftfuktighet. Och klimatförhållanden påverkar hur lätt många luftvägsvirus sprids. Men luftföroreningar har också många effekter på kroppen som kan tänkas bidra till en ökad infektionskänslighet, såsom försvagning av lungans immunförsvar, ökad risk för hjärt-kärlproblem, inflammation och förträngningar i luftvägarna och nedbrytning av celler i lungan.
– Det verkar troligt att luftföroreningar kan förklara åtminstone en del av skillnaden i dödlighet mellan olika regioner, säger han.
Klimatarbetet ger renare luft
Just nu pågår FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow. Troligtvis kommer arbetet med att hejda klimatförändringarna också påverka luftföroreningarna positivt på sikt.
– Kopplingen mellan luftföroreningar och klimatet är ju tydlig, då de båda drivs av en gemensam källa: förbränning från bilar, skepp, industrier och så vidare, säger Petter Ljungman.
Han tillägger att minskade halter i luften kommer att synas på klimatet längre fram, medan vissa förbättringar för hälsan kommer synas betydligt snabbare.
– Vissa saker får effekt direkt, som färre fall på akuten av hjärtstopp, medan andra saker får effekt senare, såsom olika sjukdomsprocesser i kroppen såsom cancer och åderförkalkning.
Text: Madeleine Johansson på uppdrag av forskning.se
Bilderna är medvetet förnedrande. Den unge mannen sitter på golvet i en lägenhet påtvingad typiska ”kvinnokläder”.
Det var i april 2020 som rapparen Nils Grönberg, med artistnamnet Einár, kidnappades av flera män från olika kriminella gäng. Bilderna och filmerna användes för att pressa artisten på pengar. När han inte betalade publicerades såväl stillbilder som videor på sociala medier. Flera av kommentarerna anspelade på brister i mod och manlighet.
… satt och grät som en kahbe.
Han vågar it ens göra motstånd ha.
Einár återupprättade sin manlighet i rappen
Kort efter kidnappningen släppte Einár ett nytt album, Unge med mycket energi. På titellåten försökte han återupprätta den manlighet som kidnapparna ville förminska.
Och alla som snackar skit, ni vet själv att jag är man
Om man klarar nåt sånt där är man långt ifrån en fjant, ey
Jag står ändå kvar, jag är lejon, du är lamm, ey
I slutet av oktober sköts Einár till döds av okända gärningsmän.
Gängen kompenserar med hård manlighet
Inom gängforskningen finns flera begrepp för att beskriva den syn på manlighet som finns i gängmiljöer; ”hypermaskulinitet”, ”machismo”, ”protestmaskulinitet”. Jari Kuosmanen, nyligen pensionerad professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, föredrar begreppet ”kompensatorisk manlighet”. Det fokuserar mer på en dynamisk process än på ett tillstånd.
– Det är inte vem som helst som ansluter sig till gängen; det är killar som hamnar utanför tidigt på grund av familje- eller skolförhållanden och söker sig till gängen som de uppfattar som sin nya familj. Där skapar de kompensatoriska manliga strategier för att komma till vissa positioner – både i gänget och i samhället.
Vad är det som ska kompenseras?
– Många män med maktställning i samhället är socialt framgångsrika med goda ekonomiska resurser. Positionen är också kopplad till fysiska egenskaper och kapacitet, som ger makt och status. De här killarna har inte detta, utan kompenserar med hjälp av sina fysiska företräden, hård manlig karaktär och våld. Med hjälp av dessa resurser skaffar de sig tillhörigheter och lyxvaror som speglar institutionell makt och ekonomisk status.
Jari Kuosmanen började studera manlighet och maskulinitet för över trettio år sedan när han forskade om prostitution. Därefter intervjuade han finska män som flyttade till Sverige, bland annat om deras relation till manlighet. Den senaste tiden har han studerat män i gängkriminalitet.
Kriminella gäng hyllar “ledare” och “soldater”
I boken Bland bröder och fiender har han och två kollegor intervjuat 20 män som har velat lämna sin kriminella bana och gängen, samt 40 personer som arbetar i myndigheter och frivilligorganisationer med dessa män. Han beskriver de manliga ideal som finns hos gängen som dubbla. Dels finns de värden som gärna lyfts fram av gängen, som broderskap och lojalitet. Dels finns den hårdare, auktoritära manligheten – som inte sällan bidrar till att bröder blir varandras fiender.
– Vi har tittat på vilka manligheter som uppskattas i gängen. Det är ”ledaren”, han som kan hålla ihop en grupp, och det är ”soldaten”, framför allt nu när det är krig mellan olika grupper. Att ha skjutit ihjäl någon gör att man stiger på farlighetsskalan och närmar sig de mest åtråvärda manliga positionerna i dessa sfärer.
Måste försvara sitt anseende
I en sådan miljö är du en riktig man om du kan försvara dina rättigheter och ditt anseende. Svarar du inte på en oförrätt så har du förlorat kampen som råder både mellan individer och olika grupperingar.
De som tillhör kriminella gäng är nästan uteslutande män. I den miljön har våldsbrotten, framför allt skjutningar, ökat kraftigt. I samhället i stort har däremot unga mäns brottslighet minskat, enligt forskning från Stockholms universitet. En förklaring som har lyfts fram är förändrade mansnormer, att det aggressiva beteendet inte längre betraktas som lika rimligt och attraktivt hos det stora flertalet.
Hur kan man påverka värderingarna hos gängmedlemmar?
– Normer och värderingar är viktiga. Det visar till exempel forskning i Colombia där det är naturligt att göra “karriär” i gäng. Men det gäller inte för pojkar i starkt katolska familjer, där föräldrarna aktivt tar avstånd från kriminalitet och gäng. Det är inte bara normer som bidrar till denna positiva utveckling, utan framförallt att föräldrarna visar på faktiska möjligheter att skapa ett annat liv.
Gangsterrap gör reklam för våldsam livsstil
Den som vill förändra sin manlighet mot mjukare former i gängmiljön får inget stöd av gangsterrappen, som har blivit allt populärare – bland annat genom Einár och hans kidnappare: två av de som dömdes för kidnappningen är också kända rapartister.
– En viss typ av gangsterrap är ju positiv reklam för den här livsstilen, men hur mycket den påverkar viljan att ansluta sig till, eller ingå i ett gäng, borde det forskas mer om.
Att förmå män i gängmiljö att ta till sig en annan slags manlighet kan också innebära en risk, menar Jari Kuosmanen, eftersom det kan vara livsfarligt att visa sig svag i en miljö där just karaktärsstyrkan och våldskapitalet är centrala värden.
Omvärdering av manliga ideal kan motverka gängkriminaliteten
– Alla avhopparverksamhet borde arbete med att omforma och nyansera de manligheter som männen utvecklat i dessa hårda kriminella miljöer. Men det känns som att det finns både ointresse och motstånd i Sverige att arbeta med den manliga identiteten – även om kriminalitet och framförallt gängkriminalitet är främst manliga domäner.
Anna Hedlund, forskare i socialantropologi vid Lunds universitet, publicerade tidigare i år studien ”Ingen förtjänar att dö”. Studien är baserad på djupintervjuer med sex personer i Malmö som befinner sig i en kriminell miljö. Även om syftet inte var att studera maskulinitet så var det ett tema som stack ut i nästan alla intervjuer. Det handlar bland annat om föreställningar om mäns maskulinitet kopplat till vapen, spänning och våld.
– Många lyfter fram att det är viktigt att ha attityd och skaffa sig ett våldskapital, säger Anna Hedlund.
Gängmedlemmarna vågar inte prata om hur de mår
I samtalen med Anna Hedlund kunde många prata om att de har ångest och mår dåligt, men det är inget som de pratar öppet om inom gänget.
– Där ska de ha den här tuffa attityden och vara avstängda känslomässigt, säger Anna Hedlund.
Anna Hedlund har fortsatt att intervjua personer i den här miljön; denna gång pratar hon även med yngre killar som inte ingår i ett gäng men befinner sig i riskzonen. Flera av dem håller på med musik, och där är det kommersiellt gångbart att sprida en viss bild.
Musiken romantiserar vapen och våld
– Det är många unga som hittar på allt möjligt för att det säljer, men det är oroväckande att det finns det här romantiserandet kring vapen och våld.
Ett annat ämne som kommer fram i nästan alla Anna Hedlunds intervjuer är heder. Vikten av att inte tappa ansiktet, att det skulle vara värre än de handlingar man begår.
– Vad det innebär är något som jag kommer att titta närmare på nu, säger hon.
Anna Hedlund har genomfört ungefär 40 intervjuer och studien ska vara färdig i början på nästa år.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Klimatkompensation innebär enkelt uttryckt att ett utsläpp av växthusgaser på ett ställe, kompenseras med en klimatpositiv insats på ett annat.
En sådan klimatpositiv insats kan till exempel vara pengar till bygge av en vindkraftpark som ersätter kolkraft, eller kanske att hjälpa till med att plantera skog som tar upp koldioxid ur luften – och kan utgöra en så kallad kolsänka.
Den mesta klimatkompensationen utförs av västerländska aktörer via projekt i utvecklingsländer i Afrika och Asien. Och klimatkompensation har varit en viktig del av marknadsföringen för många företag under några år. ”Vi kompenserar fullt ut och har nollnettoutsläpp”, kan det heta.
Nyplanterad skog kan utgöra kolsänka, men ingen vet hur länge träden får stå kvar.
Men fungerar det att klimatkompensera bort koldioxiden?
Frågan är komplex, och den har flera svar. Det finns två förhållningssätt:
De som talar emot menar att klimatkompensation tar fokus från det viktigaste: att minska de totala utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Och föder tanken att det går bra att fortsätta som vanligt, om man kompenserar för utsläppen.
De som talar för klimatkompensation håller med om att vi måste få ner utsläppen, men att kompensationsprojekten är ett viktigt verktyg i det arbetet.
Det är inte svårt att hitta forskare som är tveksamma till hela idén om klimatkompensation.
– Tiden kan ha sprungit ifrån själva idén om att kompensera för våra utsläpp, säger Eva Lövbrand, som är biträdande professor vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.
“Vi måste minska de faktiska utsläppen”
Begreppet nettoutsläpp står för skillnaden mellan de klimatutsläpp man faktiskt gör och de man kompenserar.
– Frågan är om vi har råd eller tid att kompensera. Fenomenet har lite spelat ut sin roll. Vi står vid ett vägskäl, där idén om nettoutsläpp kan leda fel. De rika länderna måste gå igenom en strukturomvandling för att långsiktigt minska klimatutsläppen inom alla samhällssektorer. Vi kan inte köpa oss fria från omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Eva Lövbrand.
– Klimatkompensation som idé härstammar från 1990-talet då vi trodde att vi hade mer tid på oss.
Det här är invändningar som Eva Lövbrand grundar på det kalla faktum att vi med dagens utsläppstakt kommer att missa målet från Parisavtalet grovt, det vill säga att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Detta enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC.
Ett status quo – det vill säga om koldioxidutsläppen från min flygresa sugs upp av skogsplantering någonstans i Afrika – är det inte mycket vunnet med längre, menar hon.
Så vad ska vi göra för att nå klimatmålen?
– Vi måste alla hjälpas åt att få ner de globala utsläppen. Klimatkompensation leder bort från det målet, och får oss att tro att någon annan kan minska utsläppen åt oss, säger Eva Lövbrand.
Det finns några grundläggande krav på de projekt som ska kompensera för våra utsläpp:
De måste bidra med en nytta som inte hade blivit till annars. Om man exempelvis investerar i vindkraft i Indien som skulle ha byggts i alla fall så har man inte åstadkommit någon förändring.
Kan vi flyga till sol och värme, utan att bidra till ökade koldioxidutsläpp?
För det andra ska inte ett klimatkompenseringsprojekt “läcka”. Läckage innebär ungefär att de utsläpp man äger sig förhindra uppstår någon annanstans istället. Om man till exempel planterar skog på gammal betesmark så kan det leda till att betet bara flyttar, och att ett annat skogsområde försvinner.
Det tredje kravet handlar om varaktigheten. En nyplanterad skog fungerar som en kolsänka eftersom de växande träden tar upp koldioxid från luften. Men ingen kan garantera hur länge träden får stå kvar. Och varje nytt träd blir då i princip bara ett sätt att flytta utsläppen framåt i tiden.
Plantering av skog osäker koldioxidsänka
Madelene Ostwald, som forskar kring skog och markanvändning på Chalmers i Göteborg, kan ge exempel på flera skogsprojekt från Afrika och Asien som har visat upp stora brister i alla de här tre avseendena, och det är svårt att beräkna de exakta vinsterna i form av minskade utsläpp från ett projekt, eftersom osäkerheterna i beräkningarna är många.
– Så länge man driver projekten enbart med målet att få bort kol så blir det fel. Ingen av de människor som är lokalt direkt berörda har just det som motivation. Det måste till något annat, till exempel att det ger mer mat, eller högre inkomst. I projekt som funkar finns det sådana vinster.
– Det finns massor man kan göra som privatperson i stället för att klimatkompensera. Att inte flyga, att minska sin köttkonsumtion, satsa på elbil och mycket annat, säger Madelene Ostwald.
Nollnettoutsläpp och klimatneutral – vad innebär begreppen?
Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp man faktiskt gör och det man gör för att minska utsläppen.
Bruttoutsläpp: de faktiska utsläppet av växthusgaser.
Nollnettoutsläpp: Om man till exempel släpper ut 1000 ton koldioxid på en bilresa och planterar träd som binder upp 1000 ton koldioxid blir det 1000-1000=0.
Klimatneutral används ofta synonymt med nollnettoutsläpp, men betyder egentligen att en person, företag eller produkt inte åstadkommer någon klimatpåverkan överhuvudtaget. Då räknas förutom växthusgaser, också biogeofysiska effekter – exempelvis att skogsplantering gör jordytan mörkare och därmed sämre på att reflektera solens strålning.
Klimatpositiv: används för en person eller ett företag som klimatkompenserar för mer än 100 procent av sina utsläpp. Det kan misstolkas som att en en så kallad klimatpositiv produkt per automatik är bra för klimatet, trots att den ger höga bruttoutsläpp av växthusgaser.
Kolsänka: När upptaget av koldioxid i träd och mark är större än den mängd växthusgaser som avges (på grund av till exempel avskogning, skogsbränder eller naturlig nedbrytning).
Negativa utsläpp kallas det när man med hjälp av teknik tar upp mer koldioxid från atmosfären, än man släpper ut. Exempel på negativa utsläppstekniker är skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle (Bio-CCS) och infångning av koldioxid från luften (DAC).
Klimatkompensation som affärsidé
Det krävs en grundlig dokumentation och granskning för att certifiera projekt för klimatkompensering, så att den som betalar ska veta att det håller vad det utlovar. Och det är erkänt svårt att mäta effekterna.
Men klimatkompensation har trots de här svårigheterna blivit allt viktigare för företag som gör anspråk på att ta klimatfrågan på allvar, snarare än för enskilda konsumenter. Det säger Kenneth Möllersten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Just nu är det en stor och snabbt växande efterfrågan på projekt från större företag, säger han.
Det handlar då inte i första hand om att locka konsumenter att köpa enskilda ”klimatsmarta” produkter, utan om företag som vill minska klimatpåverkan från hela sin verksamhet enligt klimatmålen.
Företag luddiga om sin klimatkompensation
– Men det gäller att veta vad de klimatkompenserande företagen pratar om, säger Kenneth Möllersten.
Företagen borde kommunicera vad man faktiskt har för utsläpp, hur mycket man klimatkompenserar och vad men klimatkompenserar med.
Det finns ingen gemensam term. Vad betyder det exakt att man kompenserar? Vilka växthusgaser handlar det om? vilka utsläpp? är det kompensationsprojekt med hög kvalitet eller är de mer tveksamma? kompenserar man bara eller jobbar man hårt med att få ned de egna utsläppen och kompenserar ovanpå det?
– Man borde berätta mer, och bli mer transparent, tycker jag.
Minska de egna utsläppen är grejen
Att handla second hand spar på klimatutsläpp.
Samtidigt har regelverken för hur bra projekt ska utformas och certifieras blivit allt mer standardiserade, säger Kenneth Möllersten.
Kritiken mot klimatkompensation har i grunden två skilda utgångspunkter. För det första handlar det om osäkerheten i vad projekten åstadkommer, eller att de påverkar lokalbefolkningen negativt.
– Det andra är att de i värsta fall fungerar som ett sätt att glömma att vi faktiskt måste minska de egna utsläppen radikalt, och inte bara ”kompensera bort” vår konsumtion.
– Det finns trots allt många projekt som fungerar bra, säger Kenneth Möllersten. Jag har själv arbetat med flera.
Spisar sparade bränsle och arbete
Ett exempel på bra klimatkompensering är införandet av effektiva ved- och träkolspisar i länder som Zambia och Malawi, menar Kenneth Möllersten.
– De här spisarna ersätter matlagning över öppen eld, och spar både bränsle och arbete. Det är insatser som aldrig skulle genomförts utan pengar för klimatkompensation.
Och även Kenneth Möllersten betonar att klimatkompensation inte ersätter verkliga nedskärningar av de totala utsläppen, men att klimatkompensation är ett sätt för företagen att driva på utvecklingen.
– Problemet med Parisavtalet är att ambitionerna på lång sikt är bra – att vi ska hålla uppvärmningen till 1,5-grader – men konkreta åtgärder i närtid alltför låga. Ländernas åtaganden under de kommande åren räcker inte till.
Hur ska man då tänka när man själv handlar mat eller planerar sin semester?
Madelene Ostwald på Chalmers vill inte ge några råd mer än att man ska tänka på hur det man köper är tillverkat och transporterat.
– I dagsläget anser jag att det är dumt att prata om kompensation – det leder fel och tar fokus från det som är viktigt, nämligen att få ner de fossila utsläppen, säger hon.
Klimatkompensation – vem hittade på det?
I Kyotoprotokollet (avtal inom ramen för FN:s klimatkonvention från 1997) finns ett begrepp som förkortas CDM, Clean Development Mechanism. Det innebär i korthet att företag i rika länder i väst kan investera i klimatvänliga åtgärder i utvecklingsländer. Och räkna in de utsläppsminskningar som blir resultatet satsningen – som kompensation för sina egna utsläpp.
Efter hand har systemet under FN:s kontroll kompletterats med ett frivilligt system där oberoende organisationer certifierar de klimatvänliga projekten, det vill säga, ser till att de verkligen utförs som det är sagt, och att de har utlovad effekt. Några av de mer etablerade certifieringarna är Gold Standard, VCS, Plan Vivo med flera.
Övergången från Kyotoprotokollet till Parisavtalet 2015, innebär en ny situation för klimatkompensation. Parisavtalet ersätter CDM med en överenskommelse som gör det möjligt för alla länder att samarbeta om utsläppsminskningar. Och att alla länder, också utvecklingsländer sätter mål för hur de ska bidra till minskade utsläpp. Det innebär att det blir svårare för aktörer i rika länder att använda projekt i fattigare länder för att kompensera utsläpp, när också de fattigare länderna har ett eget intresse av att tillgodoräkna sig utsläppsminskningar.
Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se
Vad tycker du om att det snart är dags för vintertid?
– Det är bra. Vi behöver morgonljuset under årets mörkaste månader. Låt oss säga att vi skulle ha permanent sommartid, Stockholm skulle då ha 70 dagar om året då solen skulle gå upp efter klockan nio. När vi har vintertid går solen aldrig upp efter klockan nio.
Varför behöver vi morgonljus?
– Morgonljuset ser till att vår dygnsrytm blir tidigarelagd. Bland annat kommer kroppstemperaturen att öka tidigare på morgonen och produktionen av sömnhormonet melatonin att starta tidigare på kvällen och göra oss sömniga. Då ökar sannolikheten att vi kommer i säng “i tid”, vilket ökar sömnlängden och förbättrar sömnkvalitet.
Morgonljuset har också fördelen att vi kommer i gång lättare under dagen. Ljuset gör oss omedelbart pigga och dämpar påslaget av melatonin. Är vi aktiva på morgonen drar vi också nytta av stresshormonet kortisol som börjar höjas redan vid tre-tiden på morgonen och hjälper oss att vakna.
Vi måste komma ihåg att det ljus som dagsljuset ger är mycket starkare än det elektriska ljuset. Om jag går ut en molnig dag på vintern får jag 5 000 lux. Normen för ljus inomhus är 50 lux och det ger ingen som helst biologisk påverkan.
Men det är många som förespråkar sommartid som normaltid, hur ser du på det?
– Till att börja med vore det ett gigantiskt experiment med folkhälsan. Det är faktiskt något vi aldrig har levt med. De allra flesta människor drar åt kvällspigghet. Därför är morgonljuset det vi verkligen behöver i samhället eftersom det gynnar återhämtning. Vi har redan problem med sömnbrist och anledningen är att många inte kan somna på kvällen. Med evig sommartid skulle det bli ännu svårare att somna.
Hur skulle hälsan påverkas?
– Vi skulle missa en timmes dagsljus på förmiddagen och det skulle leda till att vi försenar vår biologiska dygnsrytm som faktiskt är 24,2 timmar. Med ljusare eftermiddagar blir vi mer aktiva på eftermiddagen, vi får svårare att somna och ännu fler skulle lida av konstant sömnbrist eftersom vi behöver gå till arbete och skola samma tid som vanligt. Risken för depression skulle öka eftersom sömnbrist kan vara en inkörsport till depressiva tillstånd.
Vintertid stämmer med soltiden, borde vi ha det jämt?
– Det vore bättre än evig sommartid. Men min prioritering är solklar. Behåll det vi har idag. Det är bättre än innan tidsomställningen infördes 1981. Nu har vi det bästa av två världar. Med sommartid får vi extra ljus på kvällarna utan att morgnarna blir mörka och med vintertid har vi ljusa morgnar.
Är forskningen är överens eller finns det resultat som pekar i andra riktningar?
– Här är vetenskapen enig. Forskarna vill ur hälsosynpunkt värna om morgonljuset och har också lämnat in flera remissvar till EU om de negativa följderna av att ta bort tidsomställningen.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Sverige testade sommartid första gången 1916
Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året för att bättre utnyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren då det ändå är så ljust.
Sverige införde sommartid på försök 1916, 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades.
Först år 1980 införde vi sommartid igen i landet. Sedan 1996 har hela EU gemensam sommartid; den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober.
Källa: Wikipedia
Varför går björnen i ide?
– Det mesta talar för att björnar är tvungna att gå i ide för att det inte finns någon mat under vinterhalvåret. För att överleva är det nödvändigt för björnarna att halvera sin ämnesomsättning, för att använda så lite energi som möjligt. Björnen andas långsammare i idet, pulsen sjunker och den tappar 20-40 procent av sin kroppsvikt.
Vad gör en brunbjörn i idet?
– Mest sover de, men eftersom kroppstemperaturen bara sjunker med fyra till fem grader så är det inte någon djup dvala. Björnar kan vakna kortare perioder och röra på
sig lite. Den lilla mängd urin björnarna producerar återabsorberas i kroppen från urinblåsan. Slaggprodukterna används till exempel till att återbygga muskler. Det enda vatten björnarna förlorar under vintersömnen är via utandningsluften.
– Björnhonorna föder ungar och diar dem i idet, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att hon vare sig äter eller dricker under denna period.
Varför kan inte vi människor gå i ide? Det känns som att vi hade behövt det.
Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin forskar om björnars kroppsmekanismer. Bild: Ulf Sirborn
– Visst önskar man att det gick att krypa till kojs i november och vakna i april, men eftersom vi idag har så bra tillgång till mat så behövs inte det. Det finns förvisso fynd som visar på att tidiga hominider kan ha varit vilande de delar av året då det var ont om föda, men idag hade människan inte klarat många dagar i idet.
(Hominider är familjen primater där gorillor, schimpanser, orangutanger, bonobo och människa ingår, redaktionens anmärkning)
– Om vi människor skulle ligga stilla utan att äta eller dricka under så många månader som björnen skulle vi bland annat drabbas av kärlsjukdom, muskelutarmning och benskörhet. Men björnar kan överleva hela vintern utan att utveckla någon av dessa komplikationer.
Du studerar kroppsmekanismer hos björnar för att hitta sätt att förhindra och bota sjukdomar hos människor (biomimetik). Vad kan vi lära av björnen?
– Björnar behåller nästan 90 procent av sin muskelmassa under vintersömnen, och trots att de har höga blodfetter och insulinresistens verkar de vara skyddade mot åderförkalkning. För att skydda sig mot komplikationer som till exempel muskelutarmning och kärlsjukdom, verkar de ha utvecklat en naturlig immunisering, nästan som om de hade vaccinerat sig.
– Eftersom björnar har skydd mot muskelutarmning, vill vi försöka hitta skyddande äggviteämnen i björnarnas blod som skulle kunna användas för att behandla patienter som av någon anledning tappar sin muskelmassa. Vi vill även förstå hur björnarnas skelett fungerar för att kunna hitta nya behandlingsstrategier mot benskörhet.
Vad gör en björn så stark?
– Björnarnas motståndskraft kan ha att göra med deras ovanliga matvanor, bland annat den stora mängden bär de äter. En diet med mycket bär verkar skapa en gynnsam sammansättning av tarmfloran och även minska nivåerna av blodfetter.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Vad äter en björn? Svar: Helst blåbär
Björnen är en allätare, men äter mest bär och växter. Och allra helst kråkbär och blåbär. så fort bären börjar mogna övergår björnen nästan helt till en vegetarisk bärdiet. Och på hösten när det gäller att lägga på sig fettlager inför vintern, är det nästan bara blåbär och lingon som gäller, den stoppar då i sig 15 000-20 000 kalorier om dagen, vilket motsvarar 28-30 kilo bär varje dag. Bären är rika på resveratrol och c-vitamin, som skyddar cellerna mot oxidativ stress.
Björnar är ofta rätt dåliga på att jaga, och äter därför kött mest på våren då älgkalvar och renkalvar är lättare byten. Björnen snor också ofta byten från till exempel en varg. På våren äter björnar även myror(främst stackmyror på våren och hästmyror på sommaren) och mycket annat som larver, honung, svampar, hasselnötter, fisk om det finns, men den kan också festa loss på matrester från människornas soptunnor.
Hur länge ligger björnen i ide?
I de nordligaste delarna av landet ligger björnarna i ide från slutet av september till början av maj, det vill säga cirka sju månader. Längre söderut är idevistelsen drygt en månad kortare. Det finns också individuella skillnader på hur länge björnar är i idet. Vuxna hannar lägger sig senare än honorna och honor med ungar går ur idet senare. I Sydeuropa händer det att vissa björnhannar inte går i ide alls – tillgången på föda styr ideperiodens längd.
Var finns det björnar?
Björnen har förutsättningar att klara sig i hela landet, men förekommer i huvudsak från mellersta Värmland, norra Närke, Västmanland och Uppland och norrut. Och framförallt i norra Jämtland.
Hur många björnar finns det i Sverige?
Det finns runt 3000 björnar i Sverige, enligt Naturvårdsverkets populationsberäkning 2017. En spillningsinventeringen 2020 tyder på att Jämtland är björntätast i landet med 700-1000 individer, varav 70 procent lever i skogarna runt om i Strömsunds kommun. Läs mer:Björnspillningsinventeringen 2020
Hur föder björnen sina ungar
Björnar parar sig på försommaren, men implantationen, då ägget fäster i livmodern, sker först i slutet av november eller i december – beroende på hur feta honorna är. För ett mänskligt embryo händer detta fem-sex dagar efter befruktningen. Två månader senare föds ungarna. Björnmamman har inga problem med att föda fram eller ge di till sina små i idet, trots att hon varken äter, dricker eller rör på sig. Björnungar är stora som ekorrar när de föds, men väger 2-4 kilo när de lämnar idet.
Vad är biomemetik? När forskare tar hjälp av naturen.
Biomemetik är när forskare tar naturen till hjälp för att lösa problem. För forskare inom medicin är brunbjörnen som ett vandrande bibliotek av biologisk information. Forskarna studerar björnarnas kroppsmekanismer försöker omvandla kunskapen till sätt att förhindra och bota sjukdomar hos människor – i samarbete med till exempel veterinärer, zoologer och biologer.
Den 15 september år 2008 gick den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. En finanskris drabbade världen. Centralbanker och regeringar pumpade in tusentals miljarder kronor för att rädda banksystem och ländernas ekonomi.
Drygt en månad senare publicerade pseudonymen Sathoshi Nakamoto en datateknisk lösning på det som dittills ansetts omöjligt: att på ett säkert sätt skicka pengar via nätet utan att behöva blanda in en tredje part som banken. Den tekniska lösningen fick namnet Bitcoin.
– Vem eller vilka som står bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto är det ingen som vet, säger Andreas de Blanche, universitetslektor vid Högskolan Väst.
Bitcoin förknippas med investering och bedrägeri
Sedan fyra år tillbaka forskar och undervisar han om Bitcoin och den underliggande blockkedjetekniken (se nedan). Bland kursdeltagarna finns människor från vitt skilda yrken – från lastbilschaufförer och livsmedelsbranschen till finansinspektörer och anställda hos polisens nationella operativa avdelning, NOA. De två senare speglar det som Bitcoin ofta förknippas med idag: investering samt kriminella verksamheter som bedrägerier, pengatvätt och olagliga affärer.
– Skurkar är alltid snabba på ny teknik. Även internet förknippades med lurendrejeri när det kom. Men det viktigaste med Bitcoin är att vi fått ett internetbaserat betalningsnätverk för att skicka digitala pengar som inte går att förfalska.
Värdet på bitcoin styrs av efterfrågan
Bitcoin är ett betalningsnätverk för att skicka digitala pengar via nätet utan att behöva gå via en tredje part, som banken. Pengarna i systemet har samma namn, bitcoin, men skrivs med ett litet b.
Värdet på bitcoin styrs av tillgång och efterfrågan av dem som vill köpa dem. När efterfrågan på bitcoin ökar, stiger priset. När efterfrågan minskar, faller priset. För fem år sedan var en bitcoin värd 694 dollar, i skrivande drygt 40 000 dollar. I april 2021 låg kursen på mer än 50 000 amerikanska dollar.
Bitcoin finns bara som digitala pengar men de kan växlas in mot andra valutor som svenska kronor. Det görs i antingen via en kryptobörs eller växlingskontor för kryptovalutor.
Bitcoin kommer väl till pass i länder där banksystemet inte är så utvecklat och många saknar tillgång till ett bankkonto, konstaterar han.
Bitcoin är officiell valuta i El Salvador
Den sjunde september 2021 blev det centralamerikanska landet El Salvador först ut med att införa Bitcoinsystemets valuta bitcoin som officiell digital valuta. Går införandet bra förväntas fler länder i regionen följa efter.
Bild: Eftakher Alam, Unsplash
Så handlar man med bitcoin
För att kunna köpa och använda bitcoin krävs en digital plånbok. Den innehåller en unik bitcoinadress (motsvarar ett kontonummer) samt en privat kryptonyckel som fungerar som en elektronisk signatur.
Plånboken kan sparas i en dator, en separat hårdvarudosa eller som en e-plånbok hos företag som erbjuder såna tjänster.
För att överföra bitcoin anges mottagarens bitcoinadress. Transaktionen signeras med den privata nyckeln och skickas ut i nätverket för att godkännas. Om en användare försöker använda samma bitcoin två gånger kommer nätverket att neka transaktionen. Betalningslösningarna för den digitala plånboken finns även som appar till smarta mobiler.
Källa: Nationalencyklopedin, bitcoin.org
Andreas de Blanche forskar själv på mikrobetalningar med bitcoin från maskiner och andra prylar som kan koppla upp sig mot nätet. Det kan till exempel handla om elbilar som automatiskt betalar för elen direkt när de har tankats.
När bitcoin ska skickas mellan två parter måste transaktionerna kontrolleras och bokföras. Det som i vanliga fall görs av en bank utförs i Bitcoin-nätverket i stället av hundratusentals datorer med olika ägare, spridda över hela världen. De kontrollerar att inte samma pengar används två gånger och sparar historiken över alla tidigare gjorda transaktioner. Transaktionerna verifieras och lagras i block.
Kryptovalutor bygger på blockkedjeteknik
– Varje block kan innehålla runt 2 000 till 3 000 transaktioner. Där står din bitcoinadress, vilka bitcoin som ska användas och till vem de ska skickas, säger Andreas de Blanche.
En transaktion kan vara en eller flera betalningar
En transaktion i bitcoin är oftast en enda betalning. Men de kan innehålla många fler. Ett exempel är när personer tar ut bitcoin från en bitcoinbörs. Flera personers utbetalningar läggs då ofta in i samma transaktion. En transaktion kan då gå till kanske 100 mottagare. Det här gör att antalet betalningar i ett block kan bli fem till tio gånger fler än antalet transaktioner.
Tillsammans bildar blocken en kedja som blir längre och längre ju fler block med transaktioner som läggs till. En kopia av blockkedjan finns i alla datorer som deltar i kontrollarbetet och går inte att ändra.
Vilken dator som får lägga till nästa block i kedjan avgörs i en tävling som går ut på att först hitta ett tal som löser ett kryptoproblem. Datorerna som deltar gissar i rasande fart tal efter tal. Den dator som tror sig ha hittar lösningen skickar ut talet och det nya blocket till de andra tävlande, som kontrollerar att det stämmer. På så sätt uppnås konsensus om blockkedjans innehåll.
“Miners” utvinner nya bitcoins
Alla som deltar i tävlingen med sina datorer kallas för ”miners” eller grävare. Namnet beror på att vinnaren tilldelas transaktionsavgifter samt ett antal nyskapade bitcoin. Det är en kompensation för all el som vinnarens datorer använt under tävlingen. Övriga deltagare blir utan ersättning. Men eftersom varje bitcoin är värd så mycket, i skrivande stund över 400 000 kronor, är det värt att fortsätta. Ett nytt block skapas i snitt var 10 minut. Det är därför bitcoingrävare har stora lagerlokaler fyllda från golv till tak med supersnabba datorer.
Högst 21 miljoner bitcoin kan utvinnas
Det maximala antalet bitcoin som kan tillverkas är 21 miljoner. Det ligger fastställt i algoritmen. Idag finns 18,8 miljoner bitcoin i systemet. Först år 2140 beräknas den sista nya betalningsenheten skapas. Varje bitcoin kan delas upp i 100 miljoner satoshi, som är den minsta enheten.
– Man måste utföra ett tungt beräkningsarbete för att få föreslå en lösning, säger Olov Schelén, professor i distribuerad datakommunikation vid Luleå tekniska högskola och specialist på blockkedjor.
Metoden heter Proof of work och är ett sätt att försäkra sig om att ingen fuskar.
– Vem som helst kan bli en grävare. Man har inte någon koll på vilka de är, om de är pålitliga eller inte. Därför har man en kontrollmodell som gör det väldigt dyrt att fuska. Energikostnader växlas mot tillit.
Vad är en kryptovaluta?
Kryptovalutor är digitala betalningsmedel som använder kryptering och som inte regleras av någon centralbank eller myndighet. Handeln sker direkt via internet utan att någon tredje part, till exempel en bank, är inblandad. Det finns därmed inget ”ägande” utan blockkedjetekniken är utspridd på ett stort antal datorer.
Idag finns drygt 5 000 kryptovalutor. Bitcoin var den första och är störst, följt av Ethereum och Cardano.
Bitcoin använder stora mängder energi
Enligt Cambridge Bitcoin Energy Index i Storbritannien väntas elförbrukningen för Bitcoin hamna runt 100 TWh år 2021. Det är mer än vad Finland med 5,5 miljoner invånare förbrukar under ett helt år. Och sju gånger Google årliga användning, enligt företagets senaste miljörapport.
– En enda transaktion med Bitcoin kräver för närvarande 1 276 kWh. Det är lika mycket energi som krävs för att köra en elbil 800 – 900 mil, säger Olov Schelén.
Energiförbrukningen styrs av svårighetsgraden på det kryptoproblem som måste lösas för att få lägga ett nytt block till kedjan och av antalet grävare. Kursen på bitcoin avgör lönsamheten och styr därmed hur många som deltar.
– Det finns många faktorer som styr energiåtgången, konstaterar han.
För att maximera vinsten placerar sig grävarna ofta i länder där elen är billig. Fram till i våras dominerade Kina. Nu har landets ledning förbjudit användning av el för att utvinna bitcoin. En stor del av elen alstras med kolkraft och utvinningen hotade landets klimatmål. Därför har grävarna börjat flytta.
Bitcoin lightning snabbar på betalningarna
Bitcoin lightning är en teknik där ett antal transaktioner mellan parter i Bitcoin-nätverket sker utanför blockkedjan och sedan summeras ihop till en transaktion i ett block. Lösningen är kryptografiskt säker och ökar kapaciteten samtidigt som energikostnaden per transaktion minskar.
Oro över elanvändningen för kryptovalutor
Finansinspektionen, som enligt sitt regeringsuppdrag ska arbeta för hållbarhet inom finanssektorn, följer utvecklingen. Här finns en oro för att utvinningen av bitcoin ska öka i Sverige. Olov Schelén och hans kolleger i Luleå ser sådana tendenser.
– Det är miljöaspekten av den omfattande elanvändningen som är allvarlig. Bitcoin har inte någon påverkan på den finansiella stabiliteten idag eftersom den saknar starka kopplingar till vårt finansiella system, säger Klas Malmén vid Finansinspektionens innovationscenter.
Tillsammans med Naturvårdsverket följer Finansinspektionen sedan i våras kryptovalutornas elanvändning. Skattesubventioner och förnybar el gör Sverige attraktivt för energikrävande verksamheter som vill blir grönare. Men den förnybara elen ska räcka till mycket i omställningen till ett fossilfritt Sverige.
– Det får inte bli en gökunge som dels äter upp vår kvarvarande koldioxidbudget, dels tränger undan industrisektorn och transportsektorn, säger Per Lagerstedt vid Naturvårdsverket.
Bitcoin påverkar klimatmålen globalt
Hans kollega Flemming Hedén påpekar att problemet är globalt.
– Bitcoin är en extremt energiintensiv verksamhet som förekommer i länder där elproduktionen ofta huvudsakligen är fossilbaserad. Så verksamheten påverkar klimatmålen, oavsett om den sker i Sverige eller någon annanstans.
Alla kryptovalutor drar inte lika mycket el. Allt beror på vilken teknik som används för att uppnå konsensus om att allt stämmer och ingen fuskar.
Forskar på energisnåla blockkedjor
I forskningsprojektet Cloudberry, finansierat av Energimyndigheten, leder Luleåforskaren Olov Schelén ett projekt med målet att göra blockkedjor som är både säkra och energisnåla. Redan idag finns blockkedjor som förbrukar mycket mindre energi än Bitcoin. Kritikerna anser dock att de inte är tillräckligt säkra.
– Vi jobbar med en del intressanta lösningar, men det är för tidigt att gå ut med ett resultat.
I det stora hela handlar det om hur arbetet kan delas upp på ett smartare sätt så att inte alla grävare gör allt, som i Bitcoin.
– Behöver man inte jaga skurkar inuti ett system kan man göra det mycket billigare och energieffektivare, säger Olov Schelén.
Text: Ulla Karlsson Ottosson på uppdrag av forskning.se
Första varuköpet med bitcoin
År 2010 erbjöd en hungrig programmerare i USA 10 000 bitcoin till den som kunde leverera två stora pizzor hem till honom. En ung student nappade. Med dagens kurs motsvarar betalningen drygt 4 miljarder kronor. Det var det första varuköpet som gjordes med kryptovalutan.
– Det som behövs är att man har gjort en upptäckt som Nobelkommittén bedömer som en av de viktigaste upptäckterna de senaste hundra åren. Det kan vara något som har gjort mänskligheten stor nytta, dit räknas till exempel både penicillin och litiumjonbatterier. Eller det kan vara något som genererat viktig ny forskning. Ett bra exempel är gensaxen, en teknik för att ändra i arvsmassan. Priset delades ut 2020 i kemi men redan nu gör gensaxen mycket nytta inom forskningen.
Finns det några egenskaper som utmärker en Nobelpristagare?
– Den enklaste gemensamma nämnaren är att det är människor med en otrolig drivkraft och passion för det de gör. Men sedan handlar det också om att det är människor som förmått att ta tillvara på sina styrkor och att hitta nya infallsvinklar på problem.
– Många pristagare har till exempel haft andra pristagare som handledare. Och då är det inte så att de har valt ut sina handledare på grund av att de har fått Nobelpris utan de som får Nobelpris är de som förmår att hitta handledarna innan handledaren fått Nobelpris.
– Alltså, de har valt handledare som senare fått Nobelpriset och det kan ju tyda på en förmåga att hitta både rätt ämnen att studera och rätt personer att göra det hos.
Beror det på intuition eller intelligens?
– Ja, det är väl tiotusenkronors frågan … men det är människor som är beredda att ta risker och att jobba hårt med något som andra inte tror på. Faktiskt samma egenskaper som också innebär en stor risk för att misslyckas.
De flesta Nobelpristagare är väldigt gamla. Ska man ha varit verksam länge?
– Egentligen inte. Nobelkommittén är noga med att man inte får priset för sin livsgärning eller sitt samlade vetenskapliga arbete. Det är upptäckten, inte personen, som belönas. En förklaring är att det i Alfred Nobels testamente står att ett Nobelpris inte får tas tillbaka. Det gör att man måste vara säker på att upptäckten är korrekt. Därför tar det ofta tid innan priset kan delas ut och pristagarna hinner då bli gamla.
Varför har så få kvinnor fått Nobelpriset; 54 av 950 Nobelpristagare är kvinnor?
– De flesta Nobelpristagare började studera för minst 40 år sedan och då var väldigt få kvinnor verksamma som forskare. Dagens priser speglar helt enkelt situationen inom vetenskapen för 40 eller 50 år sedan.
Vad krävs av samhället för att gynna forskning som kan ge Nobelpris?
– Öppenhet och tolerans. Allt som är konformistiskt är dåligt. Olika sorters människor måste kunna komma in på universiteten, människor med olika bakgrund behöver blandas. Det är tydligt är att många pristagare har rört på sig och flyttat mellan olika universitet och arbetat med människor av olika nationalitet. Påfallande ofta har de också dubbla eller trippla medborgarskap.
Gustav Källstrand, intendent på Nobelprismuseet, doktor i kulturhistoria och aktuell med boken Andens olympiska spel – Nobelprisets historia (Fri Tanke förlag).
Under mossan kryllar det av liv som vi sällan ser. Svamparnas mycel och nedbrytarbakterier ska samsas om utrymmet med småkryp, som hoppstjärtar, rundmaskar (nematoder) och fluglarver. Att en tugga av fel svamp kan döda en människa – men inte en ko – beror på att vår ämnesomsättning liknar svampens fiender under markytan.
I den ständiga kampen om utrymme och näring har de allihopa utvecklat olika metoder att försvara sig eller angripa andra. Den ständiga kampen har tvingat svampar till kemisk krigföring. Men att som svamparna, ta till kraftiga nervgifter mot pyttesmå hoppstjärtar och rundmaskar kan ändå tyckas vara höjden av överdrift. Behövs det verkligen?
Svampar står nakna mot fienden
– Ja. Djur har skinn, päls och taggar, växter har bark och annan kutikula, skyddsskikt. Men svampar växer nakna, i tusendels millimeter tunna hyftrådar under marken. Vad de har är en kemisk fabrik för att hålla insekter och andra djur borta. Doften kan avskräcka, och om någon tuggar på svampen omvandlas vissa ämnen och blir osmakliga, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Statens lantbruksuniversitet, SLU.
Medan en del ämnen förgiftar och förlamar hoppstjärtar eller nematoder sätter svamparna in andra ämnen mot bakterier, vilket vi människor dragit nytta av i till exempel penicillin. Men ämnen som aflatoxiner, som utvecklas av mögelsvampar, kan vara mycket giftiga för människan. Så det finns en stor spännvidd i hur svampgifter påverkar oss.
Försvarar sig med kemisk krigsföring
Utöver att skydda sig mot angripare använder svamparna sina kemikalier till att försvara eller utvidga sina territorier. De kan riktas mot andra arter eller mot andra individer av samma art.
Att svampar är individer och har en ”genetisk integritet” började man inse först på 1970-talet, enligt Anders Dahlberg, som på 1990-talet forskade i bland annat hur stora svampindivider kan bli.
En tugga av fel svamp kan bli ödesdiger. Den som ätit vit flugsvamp måste få behandling snabbt.
De fem giftigaste svamparna i Sverige
Vit flugsvamp, Amanita virosa
Innehåller giftet amatoxin, som förstör tarm och lever. Måste behandlas omedelbart när symptom uppträder, vanligen inom 12-24 timmar. Snabb sjukhusvård kan bromsa förloppet, men giftet kan ändå leda till döden.
Lömsk flugsvamp, Amanita phalloides Innehåller också amatoxin.
Gifthätting, Galerina marginata Innehåller också amatoxin. Inga svenska förgiftningsfall är kända.
Toppig giftspindling, Cortinarius rubellus Innehåller giftet orellanin, som skadar njurarna svårt. Växer ibland på samma ställen som trattkantarell.
Orangebrun giftspindling, Cortinarius orellanus Innehåller också orrelanin.
Källa: Giftinformationscentralen
Tittar vi ned under mossan igen och studerar enbart svamparnas mycel skulle vi se ett gigantiskt lapptäcke, om varje art fick sin egen färg. Ett fåtal vanliga svampar skulle breda ut sig i flera kvadratmeter stora lappar, medan ett stort antal andra skulle få små fläckar här och där.
Mycelet fyller hålrum och gångar i olika storlekar som de själva eller småkryp har skapat. Samspelet är ytterst komplext, och enormt i sin utbredning. På liknande sätt ser det ut ovan jord, i till exempel gamla fallna träd, så kallade lågor. Anders Dahlberg har till exempel kartlagt svamplivet i 40 granlågor på olika platser och funnit nästan 2 000 olika arter.
Svamparnas hyfer bygger upp mycel, stora nätverk under markytan.
Hyfer har olika personligheter
Hyfer är långa hypertunna trådar av långsmala celler i enkelrad. De bygger upp en svamp och bildar stora nät, mycel, under marken. Hyfers jobb är att ta upp näring och hjälpa till med förökning.
Vissa mycel växer in i växters levande rötter och lever i symbios (samarbetar) med den andre växten i något som kallas mykorrhiza.
Forskare har också upptäckt att svampar har olika personligheter, och att hyfer beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter – i jakt på föda.
Mykorrhizasvampar, som växer i symbios med träd och hjälper deras rötter att ta upp olika näringsämnen ur marken, kan bli mycket stora. Hur stora de blir beror på en mängd faktorer, som temperatur och fuktighet. Det har försök i bland annat Lund visat.
Många mykorrhizasvampar har också små, små kristaller på sina hyfer – myceltrådar.
– De bildas för att svampen har en förmåga att lösa upp mineraler genom att bilda till exempel oxalsyra. Kristallerna som bildas kan också fungera som växters taggar, säger Håkan Wallander, professor i markbiologi och miljövetenskap vid Lunds universitet.
Mykorrhizasvamparnas mycel bildar grövre strängar som fäster svampen vid trädens rötter. Om strängarna kapas kan svampen dö, och hos många arter är de därför extra skyddade med kristaller.
Svampgift kan döda en människa
– Svampar är mycket framgångsrika i underjorden. Att de enklare nedbrytarsvamparna evolverat till mykorrhiza betyder att de har utvecklat en massa försvar och blivit ganska bra på det, säger Håkan Wallander.
Några av kemikalierna i svamparnas försvarsarsenal tillhör de giftigaste ämnen vi människor kan få i oss. Detta för att vår ämnesomsättning råkar likna den hos de småkryp som svampen skyddar sig emot.
Lömsk flugsvamp kallas för världens giftigaste svamp. Bild: Archenzo, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons
De allra farligaste svampgifterna är amatoxiner, som finns i bland annat vit och lömsk flugsvamp. Det är ytterst starka cellgifter, som stänger av cellernas syntes av mRNA – en del av arvsmassan som styr produktionen av proteiner. Då börjar cellfunktionen i oss att haverera, vilket märks olika snabbt i olika organ, berättar Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen.
Lömsk flugsvamp kan få levern att falla sönder
Känsliga läsare varnas för följande scenario:
– Äter du vit eller lömsk flugsvamp får du en hög koncentration gift i tarmen. Inom 12 till 24 timmar får du vattentunna diarréer. Nästa steg är levern, där giftet i stor utsträckning stannar kvar när levern förgäves försöker neutralisera det. Efter två–tre dagar börjar den falla sönder.
Har du ätit riktigt mycket flugsvamp kan inte levern skydda resten av kroppen. Giftet svämmar ut i blodet, skadar samtliga organ och du dör i multiorgansvikt, förklarar han.
Amatoxin finns även i gifthätting, en av våra fem farligaste giftsvampar. Mellan 5 och 10 fall av förgiftning av ämnet bekräftas varje år av Giftinformationscentralen. Levern tar skada, men oftast inte så allvarligt att den behöver transplanteras.
Gifthätting innehåller samma gift som finns i vit och lömsk flugsvamp. Bild: Lebrac, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons
De senaste 20–30 åren har det utförts ett par transplantationer per decennium på människor som ätit vit eller lömsk flugsvamp i Sverige. Det senaste dödsfallet av amatoxin inträffade 2010. Den som fått i sig giftet kan få vård på alla sjukhus i landet, men vid svår leverskada flyttas patienten alltså till en transplantationsenhet.
Det är viktigt att snabbt få i gång urinproduktionen, eftersom diaréerna gör att patienten blir undervätskad och njurarna inte kan utsöndra giftet.
Aktivt kol binder svampars gift
– Giftet går i ett kretslopp via gallan som utsöndras i tarmen och tas upp till levern igen. Med aktivt kol kan giftet bindas, bli kvar i tarmen och utsöndras med avföringen. Det finns också mediciner som skyddar levern och ett motgift som hindrar levern från att ta upp giftet, säger Erik Lindeman.
Ett annat riktigt farligt svampgift är orellanin. Det finns i toppig giftspindling som oerfarna plockare kan förväxla med trattkantarell eller av misstag få med i korgen eftersom de växer i samma miljö. Till skillnad från amatoxin angriper orellanin enbart njurarna, som tar mycket svår skada.
Det märks dock inget förrän tidigast efter tre dagar, då man kan blir illamående och få influensaliknande symptom. Man får ont i flankerna och producerar allt mindre urin.
– Skadan på njurarna är ofta irreversibel, du måste genomgå dialys resten av livet eller transplantera njurarna, säger Erik Lindeman.
Toppig giftspindling växer i samma miljöer som trattkantarell.
Skivling innehåller små mängder arsenik
Vid sidan av de akut giftiga svamparna finns sådana som skadar på längre sikt, som den cancerogena stenmurklan eller ametistskivling, vilken innehåller små mängder arsenik.
Stenmurklan som har omvärderats från läckerhet till giftig innehåller ämnet gyromitrin. Det kan också orsaka akut förgiftning, i svåra fall med neurologiska symptom som huvudvärk och epileptiska kramper. Det har orsakat dödsfall.
En annan art som tidigare betraktats som ätlig är riddarmusseron. Men efter fall i bland annat Frankrike där ett dussintal personer insjuknade och tre av dem avled hissas nu varningsflagg för arten. Giftet har en muskelupplösande effekt. Dock hade personerna ätit stora mängder av svampen i flera dagar. Hur farlig den är vid måttligt intag har inte studerats vetenskapligt.
Champinjoner kan orsaka cancer
Även helt vanliga champinjoner som köps i butik kan orsaka cancer vid för stort intag under längre tid. De innehåller ämnet agaritin, som vid försök på möss visat sig orsaka cancer. Även om mycket försvinner vid upphettning rekommenderar Livsmedelsverket att inte äta mer än ett hekto per månad. Och avråder helt från att äta svamparna råa. Konserverade champinjoner innehåller lägre halter agaritin.
Arterna snöbollschampinjon och kungschampinjon, plockade i naturen, kan innehålla förhöjda halter av kadmium, som även finns i andra livsmedel, till exempel banan. Tungmetallen samlas i njurarna, som kan ta skada vid för stor konsumtion. Och bör ätas högst ett par gånger per år, enligt en sammanställning av svampars hälsoeffekter från Nordiska ministerrådet.
En annan kategori är de så kallade psykedeliska svamparna, som toppslätskivling. De plockas för sina hallucinogena effekter och används som drog, men kan ge symtom som kräver sjukhusvård. Dessutom finns förväxlingsrisk med den mycket giftiga toppig giftspindling.
Däremot finns det forskning som tyder på att ämnet psilocybin i toppslätskivlingen kan vara en kandidat för behandling av depressioner och posttraumatiskt stressyndrom.
Andra giftsvampar tillhör kategorier som nervpåverkande eller mag- och tarmretande. De orsakar inte permanenta skador, utan illamående i olika grad som går över när svampen är ur kroppen. Exempelvis är röd flugsvamp nervpåverkande, och skadar inte cellerna som vit och lömsk flugsvamp.
Men den vanligaste orsaken till ”svampförgiftning” är att man plockat dåliga svampar av vanliga ätbara arter, eller förvarat dem instängda, för varmt eller för länge före tillagning.
Ytterligare ett skäl är att svampen inte tillagats tillräckligt väl, förklarar Michael Krikorev, mykolog vid SLU i Uppsala, och en landet främsta experter på storsvampar. Han är bland annat Giftinformationscentralens jourhavande svampexpert.
Plocka inte! Orangebrun giftspindling är en av våra fem giftigaste svampar. Innehåller liksom Toppig giftspindling det njurnedbrytande ämnet orellanin.
Hantera svampen rätt:
Plocka bara svampar du är helt säker på.
Använd bara svampar som är fräscha. Kassera om den börjar lukta illa, eller känns sladdrig eller slemmig.
Hantera svamp som all färsk mat så den inte blir dålig. Plocka i korg i stället för plastpåse. Rensa och koka in så snart möjligt.
Tillaga alltid svamp väl, hetta upp den i minst 20 minuter.
Svampar bör inte ätas för mycket och för ofta. Hur mycket varierar mellan arter. Livsmedelsverkets riktlinje för champinjoner är högst 100 gram/månad.
Se inte svamp som mat, utan en krydda.
Källa: Giftinformationscentralen, Michael Krikorev m fl.
– All svamp är mer eller mindre hårdsmält. De innehåller bland annat kitin, som ger stadga åt både mycel och fruktkroppar. Det är samma ämne som bygger insekters och skaldjurs skal. Det kan inte kroppen bryta ned, utan det går rakt igenom.
Ännu en orsak till illamående kan vara oro för att man ätit en giftig svamp. Det är en inte alls ovanlig anledning till att människor hör av sig, enligt Giftinformationscentralen.
Text: Mats Karlsson på uppdrag av forskning.se
Sex vanliga missuppfattningar om svamp:
1
Om svampen är maskäten är det lugnt. NEJ! Också dödligt giftiga svampar kan vara insektsangripna.
2
Om svampen är god är den ätlig. NEJ! Flera av de mest giftiga svamparna smakar bra.
3
När rådjur eller kor äter av svampen kan också jag göra det. NEJ! Vit flugsvamp är dödligt giftig för människor, men kor kan äta den utan att ta skada.
4
Svampgift försvinner om jag kokar svampen. NEJ! Svampgifter är oftast inte vattenlösliga. De finns kvar i svampen även om har kokats.
5
Det går fint att äta Röd flugsvamp bara jag flår den, eftersom giftet sitter i hatthuden. NEJ! Giftet finns i hela fruktkroppen.
6
Det går att testa om svampen är ätlig genom att lägga en silversked i den färdiglagade svamprätten. Om silvret svartnar är svampen giftig. Annars går den att äta. NEJ! Många har blivit förgiftade efter att ha följt detta råd.
”Släpp kyrkan fri från partipolitik.” ”Låt kyrkan stå fri från partipolitiken.” ”Hög tid att kyrkan blir fri från partipolitiken.” ”Partierna visar att de ej hör hemma i kyrkan.”
Det här är rubriker från några av de artiklar som har publicerats i svenska tidningar den senaste månaden. Budskapet är detsamma men argumenten kan variera. De handlar om allt från att partipolitiska frågor tränger undan det som handlar om kyrkans vardagliga arbete till mer existentiella frågor. En debattör påpekar att när socialdemokraterna säger sig kämpa för social, ekonomisk och ekologisk rättvisa för att ”rädda världen” går det emot kyrkans bekännelse att den här världen går mot sitt slut och att Jesus ska återvända för att återupprätta en förlorad värld.
Kyrkan ägnar sig åt samhällsproblem
– Kyrkan har allt mer kommit att ägna sig åt samhälleliga problem som klimat, hållbarhet, sociala frågor och genusfrågor, säger Jan Strid, pensionerad universitetslektor vid Göteborgs Universitet, som har forskat om kyrkovalet.
I årets val ger sig ännu ett politiskt parti in i kyrkopolitiken, Alternativ för Sverige, ett högerextremt parti vars partiledare Gustav Kasselstrand har uteslutits ur Sverigedemokraterna. Partiet driver kampanj under rubriken Rösta för Sverige och anser att kyrkan har ägnat sig för mycket åt invandring, vänsteraktivism och HBTQ-frågor.
Kyrkovalet
Den 19 september 2021 går kyrkans medlemmar till val. Då väljs kandidater till för kyrkomötet (nationell nivå), stiftsfullmäktige (regional nivå) och kyrkofullmäktige (lokal nivå). Vid förra valet 2017 blev valdeltagande rekordhögt med 19,08 procent. Största parti blev socialdemokraterna med 30,34 procent, följt av POSK med 17,06 procent.
För att en grupp som vill delta i valet ska kunna registreras som nomineringsgrupp krävs stöd av ett visst antal personer som har rösträtt i valet. Till val i församling eller pastorat måste minst 10 personer stödja en ansökan, till stiftet 100 personer och till kyrkomötet 300 personer.
Källa: Svenska Kyrkan
Bild: Magnus Aronson, Ikon
För 20 år sedan var det ett annat parti på högerkanten, Sverigedemokraterna, då inte mycket större än Alternativ för Sverige är nu, som på allvar drog in partipolitiken i kyrkovalet.
– Det partipolitiska inslaget förstärktes väldigt kraftigt när Sverigedemokraterna gjorde entré. Då gick socialdemokraterna ut med att man måste stoppa Sverigedemokraterna vilka i sin tur sa att socialdemokraternas makt borde minska, säger Jan Strid.
Då hade kyrkan precis skilts från staten, vilket bland annat innebar att kyrkliga organ upphörde att vara myndigheter och kyrkolagen ersattes av en Kyrkoordning som fastställs av Kyrkomötet (kyrkans högsta beslutande organ).
Kyrkan äger mycket av landets skog
Men den som hoppades att staten skulle ta partipolitiken med sig ut genom portarna gjorde alltså det förgäves. Och det finns miljoner, för att inte säga miljarder skäl för partierna att stanna kvar. Svenska kyrkan har 5,7 miljoner medlemmar, äger 400 000 hektar skog (landets femte största skogsägare) och 25 000 byggnader (landets största fastighetsägare).
Jan Strid beskriver det som hände som en kompromiss. Relationen ändrades men brytningen uteblev.
Staten och kyrkan
I början av 1500-talet beslutar riksdagen att kyrkans domsrätt över prästerna och kyrkans skattefrihet ska upphävas. Kyrkliga ämbeten får inte heller tillsättas utan kungens samtycke. Under 1600-talet fullbordades äktenskapet mellan stat och kyrka i och med regeringsformen och den nya kyrkolagen.
Frågan om en separation mellan stat och kyrka togs upp i en statlig utredning som startade 1958. Tio år senare föreslog utredningen att relationen skulle ändras, men ingenting hände. Först 1998 ändrade riksdagen grundlagen för att göra en separation möjlig. Två år senare begravdes statskyrkan och Svenska kyrkan återuppstod som ett trossamfund.
Varför blev det ingen brytning?
– Politikerna ville nog inte tappa kontrollen, för vad skulle kyrkan kunna ta sig till då?
En fråga där kyrkan skulle kunna dra åt ett annat håll om politikerna försvann, är den om vigsel av samkönade par. Nu har prästerna möjlighet att viga samkönade par. Flera politiska partier vill förvandla möjligheten till ett krav, alltså ta bort den så kallade väjningsrätten (prästers rätt att avstå från att viga samkönade par). Vad som skulle hända om politikerna drog sig undan står skrivet i stjärnorna.
– Det här att präster kan viga samkönade, där vet vi inte vad kyrkfolket tycker, säger Jan Strid.
Vigsel av samkönade par en politisk skiljelinje
Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet, ser frågan om vigsel av samkönade par som en av de mer känsliga frågor som sätter fokus på skiljelinjen mellan partipolitik och allmänkyrkliga icke- partipolitiska grupper.
– Biskopsmötet har sagt nej till att vigsel av samkönade par ska bli obligatoriskt 2016 och 2017. Redan 2009 när beslutet om att kyrkan skulle viga samkönade par togs sa Kyrkomötet att det inte får omvandlas till en tvingande regel för alla präster. När nu socialdemokraterna och centern, men även Borgerligt alternativ (tidigare moderaterna i Svenska kyrkan), säger att man ska genomföra ett tvång att viga samkönade par bryts de olika ståndpunkterna där det finns en stor grupp som säger att man måste lyssna till kyrkans tradition och på kyrkor i andra länder. Då hamnar frågan om partipolitiseringen i centrum igen.
Biskopsmötet
Biskopsmötet består av Svenska kyrkans biskopar och tar beslut i teologiska och ekumeniska frågor. De skriver också biskopsbrev som pekar ut riktningen i aktuella ämnen. När Ärkebiskopen svarar på remisser sker det i allmänhet efter samråd i biskopsmötet.
Källa: Svenska kyrkan
Det finns flera nomineringsgrupper, kyrkans motsvarighet till partier, som inte har någon förankring i ett parti. POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan), Frimodig kyrka och Borgerligt alternativ har positionerat sig som partipolitiskt obundna. I våras bildades Himmel och jord som fokuserar på miljöfrågor, framför allt skogsbruket.
Både POSK och Frimodig kyrka vill förändra Svenska kyrkans valsystem så att ledamöterna i kyrkomötet inte väljs i direkta val utan indirekta där församlingar eller pastorat utser ledamöterna, något som skulle minska de politiska partiernas inflytande.
Risk att kyrkan blir en sluten värld
Marja Lemne är statsvetare med ett förflutet inom regeringskansliet och kandiderar till kyrkovalet för socialdemokraterna. Hon är förvånad över den debatt som har blossat upp.
– Jag tillhör de som tycker att det är bra med en politisk förankring. Kyrkan är en del av samhället, den är till exempel en av landets största skogsägare, så jag har svårt att de hur man ska kunna ställa sig utanför, säger Marja Lemne.
En fördel med partierna är enligt Marja Lemne att de har en tydlig varudeklaration som de som ska rösta känner igen. Ett annat skäl är att kyrkan annars riskerar att bli en sluten värld.
För Marja Lemne är det skogsfrågan som har fått liv i debatten om partiernas inflytande.
– Det är en stor stridsfråga i arbetet med budgeten och frågan är hur kyrkan ska hantera det.
Tror att partierna avgör kyrkovalet
Trots debatten och en växande skara partipolitiskt obundna nomineringsgrupper tror Jan Strid att också det här valet kommer att avgöras av partierna.
– Det är de som har pengarna.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Nomineringsgrupperna
Nomineringsgrupperna motsvarar det som i riksdagsvalet kallas partier. De som ställer upp i kyrkovalet 2021 är:
Alternativ för Sverige
Arbetarepartiet – Socialdemokraterna
Borgerligt alternativ (bildades 2012 av kyrkopolitiker från moderaterna, kallar sig nu partipolitiskt obunden).
Centerpartiet
Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK
FRIMODIG KYRKA (bildades 2005, partipolitiskt obunden).
Gröna Kristna (bildades 2009, registrerades på riksnivå först 2017).
Himmel och Jord (en nybildad grupp som ställer upp i kyrkovalet för första gången).
Kristdemokrater i Svenska kyrkan
Kyrklig samverkan i Visby stift (regional och partipolitiskt obunden grupp).
Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK
Sverigedemokraterna
Vänstern i Svenska Kyrkan ViSK (skilde sig från vänsterpartiet 2004 och kallar sig nu partipolitiskt obunden).
ÖPPEN KYRKA — en kyrka för alla (ÖKA) (bildades 2001, partipolitiskt obunden).
Källa: Svenska kyrkan
Det har länge spekulerats i om den psykiska ohälsan hos unga delvis kan bero på läroplanen som infördes 2011 (LGR 11) tillsammans med en rad andra förändringar i skolan. Numera är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex och valbart för skolorna i årskurs fyra. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav. Dessutom finns ett betygssteg för underkänt.
Flera forskningsstudier visar nu att det finns starka belägg för att de förändringarna kan vara en orsak till att unga mår psykiskt dåligt.
– Sedan 1990-talet har det blivit större fokus på betyg och prestationer och elevernas prestationer har också fått större konsekvenser för deras framtida möjligheter i livet. Det upplever elever som väldigt stressande, säger Björn Högberg som är doktor i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om elevers hälsa i förhållande skola och skolpolitik.
Elever i Sverige mer stressade
Han har gått igenom PISA-undersökningar, där det förutom kunskapstester också finns frågor som mäter elevernas känsla av tillhörighet i skolan, samt Folkhälsomyndighetens återkommande undersökning Skolbarns hälsovanor. Elevers svar från perioden 2000–2010 har jämförts med svar från 2012 och framåt.
– Vi ser då en stark försämring för svenska elever efter införandet av läroplanen LGR 11. Vi jämför svenska elever med andra jämförbara länder, och inget annat land kan visa samma nedgång i känsla av tillhörighet och ökning av stress som i Sverige. Andelen elever som anger att de inte känner att de hör hemma i skolan, eller känner stress över skolarbetet, har ungefär fördubblats under perioden.
Betyg i sexan minskar självförtroendet
När forskarna undersökte vilken roll betyg i årskurs sex hade för elevernas välbefinnande var resultatet liknande. Den första gruppen elever som fick betyg i årskurs sex i det nya systemet, jämfördes med elever som gått i det tidigare systemet utan betyg i sexan.
– Studien visar att reformen ökade stressen och minskade elevernas självförtroende. Den ledde också till att eleverna fick fler psykosomatiska symptom och upplevde mindre tillfredsställelse med livet, säger Björn Högberg.
Betyg i årskurs sex minskade livsglädjen
Umeåforskarna har undersökt hur betyg i årskurs sex påverkar elevernas välmående.
I denna studie används data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor. Forskarna jämför elever som går i årskurs sju läsåret 2013 – 2014, som är de första eleverna som får betyg enligt den nya reformen, med elever i årskurs fem och nio som inte fått betyg i sexan.
– Vi ser då att eleverna i sjuan upplever betydligt högre stress och lägre självförtroende än de andra eleverna. Vi jämför också med övriga skandinaviska länder och vi ser bara den här utvecklingen i Sverige, säger Björn Högberg, doktor i socialt arbete vid Umeå universitet.
Eleverna i sjuan har också fler symptom som tolkas som uttryck för dålig psykisk hälsa. Dit hör bland annat sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och nedstämdhet.
– Man vet att symptom på psykisk ohälsa ökar ju äldre eleverna blir, men sedan betyg infördes i årskurs sex är sjuorna nu mer lika dem i årskurs nio. Våra analyser tyder också på att elever som fick betyg i årskurs sex fick lägre tillfredställelse med livet.
Minst tillfredsställelse med livet och flest psykosomatiska symptom har lågpresterande och högpresterande elever. Elever på medelnivå är ganska förskonade från den typen av symptom.
Elever med arbetarbakgrund och utlandsfödda elever känner sig mest främmande i skolan. Och flickor, oavsett social bakgrund är mest stressade.
– Flickor känner sig betydligt mer stressade än på 90-talet och skolstressen är också mer skadlig för dem än för pojkarna. Den stress flickorna upplever spiller över på hela deras välbefinnande på ett annat sätt än vad den gör för pojkarna.
Stress i skolan har fördubblats
1997 kände 23 procent av flickorna sig mycket stressade av sitt skolarbete. 2018 har den gruppen vuxit till 50 procent. För pojkar har stressen under samma period ökat från 19 procent till 31.
Flickor drabbas mer av psykisk ohälsa
I en studie från 2019 undersöker en grupp forskare vilken roll skolan spelar för ungas psykiska ohälsa.
Studien bygger på data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor som genomförs var fjärde år. En fråga som ställs är: “Hur stressad känner du dig av ditt skolarbete?” Andelen elever i årskurs 5, 7 och 9 som svarar att de är ganska eller mycket stressade har sedan 2009/2010 förändrats så här:
– Stressen hos flickorna har alltså fördubblats sedan läroplanen LGR 11, i kombination med att fler nationella prov och tidigare betyg infördes, säger Björn Högberg, doktor i socialt arbete och en av forskarna bakom studien från Umeå universitet.
– Vi anser att den ökande psykiska ohälsan, särskilt hos flickors, delvis beror på ökad skolrelaterad stress, vilket i sin tur kan kopplas till förändringar i skolan. Det är inte den enda orsaken men förklarar en stor del av ökningen.
– Skolan betyder mer för flickors identitet och självkänsla, de har högre ambitioner och är mer beroende av goda studieresultat för sina möjligheter senare i livet. Utbildning är flickors möjlighet att slå sig fram i livet, att få ett bra jobb och tjäna pengar, säger Björn Högberg.
Att elever blir mer stressade och oroliga ser också Alli Klapp i sin forskning. Hon är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och i en studie (som ännu inte är publicerad) jämförs hur elever födda 1998 och 2004 psykologiskt och socialt upplever skolan. Eleverna födda 1998 fick betyg först i årskurs åtta och hade få nationella prov. Eleverna födda 2004 har betyg från årskurs sex, har i perioder haft 13 nationella prov under ett år och får betyg i det nya systemet.
Skolreformerna har lett till större skillnader mellan eleverna
– Vi har enkätdata från 10 000 elever i årskurs nio. De känner mer oro över att inte klara prov och för att få låga eller underkända betyg och de har sämre självförtroende. Det är tydligt att 04-orna mår sämre både psykologiskt och socialt än eleverna födda -98, säger Alli Klapp.
Precis som Björn Högberg ser hon att skolreformerna också lett till ökade skillnader mellan eleverna.
– Våra data stärker bilden av att barn med lågutbildade föräldrar mår sämst. Kön tycks också vara viktigt, flickor känner sig mer oroliga och stressade än pojkarna.
Finns det någon reform som har haft särskilt stor betydelse för att öka stressen hos eleverna?
– Det är flera förändringar som skett sedan 2011 – 2012 som inneburit ökade krav på elevernas prestationer. Men införandet av betyg i årskurs sex tillsammans med skärpta krav för behörighet verkar vara det som påverkat deras välmående mest, säger Alli Klapp.
Det visar också en forskningsöversikt som Alli Klapp gjort tillsammans med tre andra forskare. Studien är en genomgång av svensk och internationell forskning mellan år 2002 och 2014 om hur elever påverkas av betyg.
– Vi hittar då inte några positiva effekter av betyg i årskurs sex. Och för lågpresterande elever ser vi en negativ effekt: De får en sämre betygsutveckling längre fram i skolan om de fått betyg i årskurs sex.
Ökad konkurrens i jakten på bra betyg
Eleverna själva känner ofta att betygen är livsviktiga. Det har Björn Högberg sett i djupintervjuer med elever.
– Redan när de är tio, femton år säger de att ”om jag inte klarar skolan blir jag ingenting som vuxen. Jag blir en nobody”. Akademisk utbildning uppfattas som avgörande för vilka möjligheter man får i livet. Det är en framtidssyn som skapar svallvågor genom hela systemet.
De högpresterande eleverna är stressade för att det blir större konkurrens i toppen när fler vill in på prestigeutbildningar. Och hos eleverna längst ner i prestationshierarkin finns oron för att hamna i samhällets marginaler.
– Där är stressen och osäkerheten allra störst. Utan tillräckligt höga betyg för att komma in på en utbildning eller utan gymnasieexamen tror eleverna att de aldrig får en plats i arbetslivet, säger Björn Högberg.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
