Antibiotika vid halsont har liten effekt på smittspridning av streptokocker

Grupp A-streptokocker (GAS) är en vanligt förekommande bakterie som kan orsaka invasiv GAS-infektion (iGAS) om bakterien tar sig in i exempelvis blodet eller lungorna. Tillståndet är potentiellt livshotande och relativt ovanligt, men förekomsten har på senare år ökat i flera länder.

Eftersom okomplicerat halsont ibland kan utvecklas till iGAS, eller smitta andra i samhället, debatteras ofta tidig antibiotikabehandling som en del av de förebyggande åtgärderna.

Forskarna bakom den aktuella studien, publicerad i International Journal of Infectious Diseases, visar dock att förskrivning av antibiotika vid okomplicerat akut halsont, i syfte att förhindra iGAS, har mycket begränsad verkan på befolkningsnivå.

– Viljan att förebygga streptokockinfektioner bör inte längre användas som ett argument för att behandla vanliga halsinfektioner med antibiotika, den strategin är kraftigt överskattad, säger Ronny Gunnarsson, ledande bakom studien, specialistläkare och professor emeritus vid Göteborgs universitet.

Minimal förebyggande effekt

Genom att kombinera vetenskaplig evidens med epidemiologiska data för hela den svenska befolkningen under 2024, har forskarna beräknat hur olika strategier påverkar förekomsten av iGAS.

Resultaten visar att även i ett extremt scenario – där samtliga patienter som söker vård för halsont testas och behandlas om de bär på bakterien – skulle man som mest kunna förhindra 6,7 procent av iGAS-fallen hos barn och 2,8 procent hos vuxna.

Om man i stället följer nuvarande svenska riktlinjer, där provtagning endast görs om patienten uppfyller tre till fyra specifika symtom enligt det som kallas Centorkriterierna, är den förebyggande effekten maximalt 1,6 procent hos barn och 1,2 procent hos vuxna.

– Andelen iGAS-fall som faktiskt kan förhindras med antibiotika är mycket mindre än man kan tro. Våra beräkningar visar att man måste ta svalgprov på mellan 45 000 och 110 000 patienter, och skriva ut upp till 110 000 antibiotikarecept, bara för att förhindra ett enda fall av iGAS, säger Ronny Gunnarsson.

Smittar före vårdbesöket

Forskarna pekar på flera skäl till att antibiotika är ineffektivt mot iGAS på befolkningsnivå. De flesta som får halsont kontaktar aldrig sjukvården. De som väl gör det söker oftast vård först på tredje sjukdomsdagen eller senare, då de redan passerat sin mest smittsamma period.

Dessutom smittas 15–25 procent av iGAS-patienterna av asymtomatiska bärare, alltså personer som känner sig helt friska och som därmed inte ska ha antibiotika. Studien slår fast att en sänkt tröskel för att testa och behandla halsont skulle leda till stora negativa konsekvenser för vården.

– Att bredda kriterierna för provtagning och antibiotikabehandling skulle innebära en enorm börda för primärvården och tränga undan andra patientgrupper, för att inte tala om risken för biverkningar från antibiotika, säger Ronny Gunnarsson, och fortsätter:

– I stället för att skriva ut antibiotika vid okomplicerat halsont bör hälso- och sjukvården fokusera på att snabbt känna igen tidiga varningssignaler på allvarlig infektion, och på sikt invänta ett säkert och effektivt vaccin mot streptokocker.

Studie: Antibiotics for the uncomplicated acute sore throat to prevent invasive group A Streptococcus (iGAS) – a critical analysis of current evidence, https://doi.org/10.1016/j.ijid.2026.108818

Expertkontakt: Ronny Gunnarsson, specialistläkare i allmänmedicin, professor emeritus, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, e-post ronny.gunnarsson@gu.se

Presskontakt: press@sahlgrenska.gu.se

Pressbild: Ronny Gunnarsson (foto: Pernilla Häyhänen)