Dämpad obesitasökning i rika länder – men inte i fattiga
En omfattande analys av globala trender sedan 1980-talet visar att ökningen av obesitas har bromsat in i många höginkomstländer. Det handlar om en stabilisering, och i vissa fall även nedgång, dock inte i länder med lägre inkomster. Det visar en studie i tidskriften Nature.
Analysen bygger på över fyra decennier av hälsodata från 200 länder och territorier mellan 1980 och 2024. Studien har letts från Imperial College London. Bland medförfattarna finns Annika Rosengren, professor i medicin, och Jenny Kindblom, professor och obesitasforskare vid Göteborgs universitet.
Resultaten ger en något mer positiv bild av utvecklingen än tidigare rapporter. Ökningen av obesitas har bromsat in eller planat ut i de flesta höginkomstländer, trots kraftiga ökningar under slutet av 1900-talet.
Utvecklingen började först stabiliseras bland barn i skolåldern, runt millennieskiftet, följt av vuxna cirka ett decennium senare. I vissa höginkomstländer – däribland Frankrike, Italien och Portugal – kan andelen som lever med obesitas till och med ha börjat minska.
Barnen först – snabba förändringar
Forskarna vill inte längre tala om en global obesitasökning, olika länder skiljer sig allt för mycket åt. Parallellt med utvecklingen i väst ökar obesitas i många låg- och medelinkomstländer, särskilt i Afrika, Asien, Latinamerika samt ö-nationer i Stilla havet och Karibien.
Skillnaderna länder emellan påverkas av bland annat tillgången till och priset på hälsosam mat. Forskarna bakom studien är däremot tveksamma till om viktläkemedel haft någon inverkan på befolkningsnivå.
Några av studiens viktigaste resultat är att förbättringar i höginkomstländer vanligtvis först sågs bland barn och unga, samt att andelen med obesitas kunde förändras ganska snabbt över tid, kunskaper som kan hjälpa till att rikta akuta insatser inom exempelvis hälso- och livsmedelspolitik.
Danmark var det land upplevde den tidigast dokumenterade avmattningen bland barn och unga, omkring 1990, följt av andra europeiska länder såsom Island, Schweiz, Belgien och Tyskland under 1990-talet.
Vid mitten av 2000-talet började den ökande andelen med obesitas bland skolbarn och ungdomar i de flesta höginkomstländer att stabiliseras och i vissa fall minska. Undantagen, utifrån de underlag analysen bygger på, var barn i Australien, Finland och Sverige.
Fortsatt vanligt med obesitas
– Man kan tyvärr varken bekräfta eller utesluta att det stämmer med verkligheten för Sveriges del, säger Annika Rosengren, och hänvisar till svårigheterna att få fram heltäckande nationella data på området.
Även om yngre barnen i Sverige mäts och vägs av elevhälsan är det inte alltid uppgifterna görs tillgängliga. Flera av de svenska medförfattarna lyfter också fram risken för fel i självrapporterade data om längd och vikt för äldre barn.
– Det vi vet är att det finns stora regionala skillnader i förekomsten av obesitas i Sverige och att obesitas hos barn fortsätter att vara ett av de vanligaste kroppsliga tillstånden, med hög risk för fortsatt ohälsa genom livet, avslutar Annika Rosengren.
Studie: Obesity rise plateaus in developed nations and accelerates in developing nations, https://doi.org/10.1038/s41586-026-10383-0
Expertkontakt: Annika Rosengren, medförfattare i studien, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0709 60 36 74, e-post annika.rosengren@wlab.gu.se
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbild: Annika Rosengren (foto: Johan Wingborg)