Digital tvilling kan på sikt avslöja alkoholkonsumtion vid brott

Med hjälp av en så kallad digital tvilling går det att förutse med högre precision än idag hur mycket alkohol en person har druckit och när i tiden. Bakom studien står forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket. Fynden, som är publicerade i Scientific Reports, banar väg för säkrare utredningar av brott där alkohol tros varit inblandat.

I brottsutredningar kan det vara avgörande att veta när en person senast drack alkohol för att säkert kunna avgöra hos vem skulden ligger. Men enligt Robert Kronstrand, chefstoxikolog vid Rättsmedicinalverket och adjungerad professor vid Linköpings universitet, är dagens teknik, där alkoholhalten i utandningsluft och blodprov mäts, för trubbig:

– En sak som vi gör är att bedöma när en person senast drack alkohol, till exempel i ett rattfylleriärende. Personen har krockat, varit obevakad en stund innan polisen kommer, och när man sedan testas är man positiv för alkohol. Personen säger då att allt intag skedde efter färden, och att blodprovet därför inte speglar hur det såg ut när hen körde, säger han.

Det argumentet kallas eftersupning och kan vara svårt att motbevisa om till exempel provtagningen varit ofullständig. Ett annat exempel där alkoholkonsumtionen är en viktig pusselbit för utredningen är olika typer av våldsbrott eller olyckor.

– Då vill vi kunna extrapolera bakåt från ett analysresultat som kan vara taget tre, fem eller tio timmar efter händelsen, och uppskatta alkoholhalten vid brottstillfället och kanske även när personen slutade dricka, säger Robert Kronstrand.

För att lyckas med det har forskargruppen vid Linköpings universitet tillsammans med Rättsmedicinalverket tagit fram en beräkningsmodell för en så kallad digital tvilling. Tekniken med digitala tvillingar kan, något förenklat, beskrivas som en virtuell kopia av en person där individuella skillnader som kön, ålder, längd, vikt och sjukdomar tas med i beräkningen av alkoholhalten i kroppen.

I LiU-forskarnas modell analyseras data från en persons utandningsluft, blodprover och urinprover. Dessa data består av olika nedbrytningsprodukter, även kallat metaboliter, av alkohol som hittas i blod och urin. All denna information används sedan tillsammans med den digitala tvillingen för att skapa individanpassade resultat över dryckesmönster.

Enligt forskarna skulle den digitala tvillingen också kunna ta hänsyn till magtömningshastighet och absorption av alkohol som beror på matintag eller typ av alkoholhaltig dryck.

– Vi vill utforska alkoholintag och hur det bryts ner i kroppen. Det är alltså mätningar av dels alkohol direkt i blod och urin, dels sekundära så kallade metaboliter som uppstår vid nedbrytningen av alkohol, säger Henrik Podéus Derelöv, doktorand vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet, LiU.

Målet är att utveckla ett användarvänligt verktyg för rättsmedicinska undersökningar där provdata matas in och modellen ger sannolika svar på när en person senast drack och hur mycket. Enligt Henrik Podéus Derelöv är resultaten tänkta som ett stöd i bedömningen och ersätter inte den rättsmedicinska helhetsvärderingen.

– Modellen kommer alltid att ha inbyggd osäkerhet, men det gäller även dagens metoder, och ambitionen är att skapa ett mer flexibelt verktyg.

Studien finansierades i huvudsak av Vetenskapsrådet, Vinnova, Horizon Europe och via ALF-medel från region Östergötland. Beräkningarna gjordes vid Nationellt superdatorcentrum vid LiU.

Artikel: A digital twin framework for forensic reconstruction of alcohol intake via fast and slow metabolite kinetics, Henrik Podéus, Christian Simonsson, Gerd Jakobsson, Robert Kronstrand, Elin Nyman, William Lövfors, Gunnar Cedersund, Scientific reports 16, Article number: 9336 (2026), publicerad online 18 mars 2026. DOI: 10.1038/s41598-026-44093-4

Kontakt:

Henrik Podéus Derelöv, doktorand, henrik.podeus.derelov@liu.se, 013-28 57 86

Robert Kronstrand, chefstoxikolog och adjungerad professor, robert.kronstrand@liu.se

William Lövfors, biträdande universitetslektor, william.lovfors@liu.se, 013-28 69 44