Fågelinfluensautbrott orsakade massdöd men gav också långsiktigt skydd mot viruset
När högpatogen fågelinfluensa drabbade kolonier av skrattmåsar i Kalmar 2023 gav GPS-märkta måsar forskare en sällsynt möjlighet att följa konsekvenserna av utbrottet – från dödlighet och immunitet till beteendeförändringar.
Högpatogen fågelinfluensa har ökat kraftigt i Europa de senaste åren. Viruset tros cirkulera bland vissa vilda fågelarter som kan bära det utan att utveckla allvarliga symtom. Men när viruset hoppar över till mer sårbara arter kan det leda till dödliga utbrott. Ett sådant inträffade i Kalmar 2023, när smittan spreds bland skrattmåsar.
Hög dödlighet
En ny studie från Linnéuniversitetet ger en närmare bild av utbrottet som orsakade massdöd. Mellan den 17 juni och 11 juli 2023 rapporterades fler än 700 döda skrattmåsar i Kalmar, Oskarshamn och Mörbylånga kommuner. Viruset slog hårdast mot ungarna, med en dödlighet på över 90 procent, visar studien som är publicerad i tidskriften Proceedings of The Royal Society B.
– Vid varje drabbad koloni kunde man se ungar med sjukdomssymtom vid vattenkanten, medan döda ungfåglar flöt i vattnet. Vuxna fåglar uppvisade neurologiska symtom såsom oförmåga att använda benen ordentligt och krampartade huvudrörelser, säger Jonas Waldenström, professor i mikrobiologi.
Värdefulla spårningsdata
Ett år före utbrottet hade forskarna märkt ett 30-tal skrattmåsar i Kalmar med GPS-sändare inom ramen för ett annat projekt, där man studerade måsarnas användning av olika miljökällor till antibiotikaresistenta bakterier. När viruset slog till blev dessa fåglar en oväntad och värdefull datakälla. Dessutom levde några märkta fåglar i en koloni på Öland, dit viruset aldrig nådde, vilket möjliggjorde jämförelser.
– Utbrottet blev ett naturligt experiment för oss att studera hur fågelinfluensa påverkar skrattmåsars beteende och överlevnad. Tack vare GPS-märkningen kunde vi följa rörelserna hos ett antal fåglar. Det är mycket värdefull, eftersom vår nuvarande förståelse av virusets effekter på vilda fågelpopulationer till stor del bygger på dödssiffror och analyser av döda fåglar, säger Alessia Ostolani, doktorand i ekologi.
Förändrat beteende
Spårningsdatan visade att måsar i de drabbade kolonierna rörde sig betydligt mindre än vanligt, vilket tydde på att något var fel.
– Skrattmåsar uppvisar ett förutsägbart beteende under häckningssäsongen. Både hanar och honor flyger fram och tillbaka till kolonin för att skaffa föda och mata sina ungar, i princip gör de samma sak om och om igen. Om det förändras vet man att något har hänt, säger Alessia Ostolani.
Minskningen i rörelse skulle kunna bero på att det saknades ungar att mata i och med virusets framfart. Men forskarna menar att infektionen är en mer sannolik orsak.
– Vi vet från andra studier att när fåglar förlorar sina ungar tenderar de att röra sig mer eftersom de inte längre begränsas av att behöva återvända till boet. Därför tror vi att den minskade rörligheten orsakades av infektionen, säger Alessia Ostolani.
Tidigare flytt
En annan beteendeförändring i de drabbade kolonierna var att måsarna påbörjade flyttningen nästan två veckor tidigare på hösten. Detta överraskade forskarna, eftersom tidpunkten för skrattmåsars flytt normalt sett är mycket exakt. Men när deras ungar dött behövde de vuxna fåglarna inte stanna kvar lika länge som vanligt.
Detta är värdefull information för utvecklingen av tidiga varningssystem för att förutsäga utbrott av fågelinfluensa. Många sådana modeller bygger på att fåglar följer regelbundna livscykler. Om tidpunkten för viktiga händelser, till exempel flyttning, förändras som en reaktion på viruset, måste modellerna uppdateras och ta hänsyn till det. Tidigare flyttning kan leda till att fåglar kommer i kontakt med nya arter under sina resor, vilket möjliggör nya smittvägar.
– Att veta att fåglar kan flytta betydligt tidigare om de drabbas av fågelinfluensa under häckningssäsongen gör att vi kan ta hänsyn till detta i framtida modeller av flyttbeteende, säger Mariëlle van Toor, forskare i ekologi.
Långvarig immunitet
Fågelinfluensa hotar vilda fåglar globalt och massdöd i vilda fågelpopulationer likt den i Kalmar förväntas bli ett återkommande fenomen. En viktig fråga är hur långvarig immunitet vilda fåglar utvecklar efter att ha överlevt en infektion.
Efter utbrottet har forskarna återfångat skrattmåsar för att mäta deras antikroppsnivåer mot den specifika virusstammen. Ett år efter utbrottet var antikroppsnivåerna mycket höga hos de överlevande individer som testades, och efter ytterligare ett år var andelen fåglar som fortfarande hade skydd densamma, även om nivåerna var lägre.
– Dessa resultat tyder på att skrattmåsar som överlever infektionen kan vara skyddade mot viruset i minst två år, om inte längre. Om viruset återvänder till Kalmar skulle det förhoppningsvis leda till utbrott av betydligt mindre dramatisk omfattning, säger Alessia Ostolani.
Mer information
Länk till studien: ”Effects of highly pathogenic avian influenza on the behaviour and survival of a colonial breeding seabird” i tidskriften Proceedings of The Royal Society B.
Pressbilder för nedladdning, foto: Linnéuniversitetet.
Kontakt
Alessia Ostolani, doktorand i ekologi, +39 3209 60 69 47, alessia.ostolani@lnu.se
Mariëlle van Toor, forskare i ekologi, 076-138 12 02, marielle.vantoor@lnu.se
Linnéuniversitetets presstjänst, 0470-70 88 77, press@lnu.se