Fåglar kan ta stor skada av värmeböljor

Världen över har det blivit allt vanligare med extremväder, ofta i form av kombinationen värme och torka. Dessa vädersituationer blir dessutom alltmer kraftiga i sin intensitet. Fåglar är dåligt rustade för att klara av de här extrema väderförhållandena.

En ny forskningsstudie om fåglar och extremväder visar att värmeböljor på många platser i världen har orsakat antingen fåglars massdöd eller ett allmänt och bestående försämrat fysiskt tillstånd.

– Jämfört med många däggdjur är fåglar exempelvis nästan uteslutande dagaktiva, och de kan inte heller gräva ned sig eller krypa ned i underjordiska tunnlar för att undfly höga temperaturer, säger Andreas Nord, biologiforskare vid Lunds universitet och den som lett studien.

Trots fåglarnas utsatthet vet forskarna nästan ingenting om hettans effekter på dem, konstaterar Andreas Nord. Man saknar kunskap om vilka fysiologiska och beteendemässiga mekanismer som har störst betydelse samt hur dessa fungerar och hur de skiljer sig mellan olika fågelarter. De få undersökningar som hittills gjorts härrör dessutom nästan bara från södra halvklotet samt från ökenområden.

– I Europa, särskilt i de norra delarna, vet vi nästan ingenting om fåglars tolerans för extrema väderhändelser och klimatuppvärmning. Detta är mycket oroande, säger Andreas Nord. 

Studien visar att luftfuktighet har stor betydelse för hur värmetolerans fungerar och hur den toleransen har utvecklats under fåglarnas evolution, vilket enligt Andreas Nord är något som har förbisetts i nästan alla tidigare undersökningar. Forskarna påtalar också att faktorer som ålder, livslängd och allmänhälsa är avgörande för att förstå hur fåglar påverkas av extremväder.

Syftet med den aktuella studien har varit att sätta ljuset på dessa kunskapsluckor och att bidra med handfasta teoretiska modeller som kan hjälpa till med att beräkna och förutspå vilka effekter extremväder har på olika fåglar och i olika miljöer. I studien ger forskarna också förslag på så kallade känslighetsindikatorer som kan användas för att studera de negativa effekterna.

– Vår studie ger både ett ramverk och en prioriteringsordning för att ta reda på när och varför fåglar dör av överhettning och vad vi måste göra för att det ska bli ett mindre sannolikt utfall i framtiden, säger Andreas Nord.

Forskningsstudien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Trends in Ecology & Evolution: Physiological constraints on heat adaptation in birds

Fakta om studien

Studien är en kunskapsöversikt om vad som avgör ifall fåglar dör eller överlever när de drabbas av värmeböljor. Forskarna har kopplat samman biofysik och meteorologi med biologi för att kunna utveckla en ny teoretisk modell som förutspår gränserna för överlevnad och fortplantning vid varmt väder baserat på specifika kombinationer av luftfuktighet och temperatur. Den kunskapen kan, i sin tur, användas i en ny evolutionär modell som forskarna också tagit fram och som handlar om hur fåglars värmetolerans utvecklas över tid. Modellerna gör det möjligt att förutsäga hur en fågel med specifika egenskaper förväntas svara på extremväder.

Att förstå djurs möjligheter och begränsningar i ett föränderligt klimat är viktigt för att kunna förutspå hur framtidens djursamhällen ser ut och fungerar. Detta har exempelvis betydelse vad gäller ekosystemtjänster eftersom fåglar är viktiga både som fröspridare, pollinerare, rovdjur och bytesdjur samt bidrar till människors välbefinnande.

Källa: Andreas Nord, Lunds universitet

Tips till allmänheten

Forskaren Andreas Nords tips till den som vill hjälpa fåglar att minska värmestressen:

• undvik att sätta upp fågelholkar i söderläge
• anlägg gärna trädgårdar med många olika slags mikrohabitat (skuggigt, soligt, höga växter, osv)
• ordna tillgång till vatten för fåglar under en värmebölja.

Alla kan hjälpas åt att göra trädgårdar och offentliga parker mer djurvänliga, menar Andreas Nord.

För mer information

Andreas Nord, forskare

Biologiska institutionen, Lunds universitet

0704 95 32 62

andreas.nord@biol.lu.se

*

Lena Björk Blixt, presskommunikatör

Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet

0709 79 79 70

lena.bjork_blixt@science.lu.se