Färre och större mjölkgårdar kan göra Sverige mer sårbart

Sedan 1980 har mer än 90 procent av de svenska mjölkgårdarna försvunnit och den genomsnittliga besättningen hos de som finns kvar har ökat från 16 till över 100 kor. I den nya studien har forskare undersökt vilka utmaningar svenska mjölkproducenter själva ser för framtiden.

Lönsamheten är viktig för alla. Men studien visar också tydliga skillnader mellan mindre och större gårdar.

På mindre gårdar handlar utmaningarna oftare om att få tid till ett liv utanför arbetet och om vem som ska ta över gården i framtiden. På större gårdar är det viktigare att kunna hitta personal och att ha regler som fungerar för en stor verksamhet.

– Det som förvånade oss var hur tydligt skillnaderna syntes. Många mindre mjölkproducenter vill inte bli större eller skaffa fler kor. De har anpassat gården efter familjen, platsen och de resurser som finns där. Samtidigt upplever flera att banker och andra aktörer förväntar sig att en gård ska växa för att utvecklas, säger Lisa Ekman, forskare i miljövetenskap vid Örebro universitet.

Bidrar med mer än mjölk

Forskarna menar att det finns en risk att mindre gårdar missgynnas när samma villkor och förväntningar gäller för alla. Ett exempel är stöd till investeringar. En mindre gård kan behöva ny teknik eller en modernare ladugård för att förbättra arbetsmiljön och djurens välfärd, utan att för den skull vilja ha fler kor, men där poängsystemet för att få investeringsstöd gynnar de som utökar.

Studien visar också att många lantbrukare ser värden i de mindre gårdarna som inte syns när man bara räknar hur mycket mjölk de producerar.

– Mindre mjölkgårdar bidrar med betydligt mer än bara mjölk. De kan vara viktiga för livsmedelsberedskapen, den biologiska mångfalden, kulturlandskapet och en levande landsbygd. Men de värdena syns sällan i gårdens ekonomi, säger Lisa Ekman.

Många olika gårdar kan minska sårbarheten

Att mjölkproduktionen finns på många platser i landet kan också ha betydelse vid kriser. Om mycket av produktionen samlas på ett litet antal stora gårdar kan konsekvenserna bli större om någon av dem drabbas av till exempel en smitta, ett längre strömavbrott eller en översvämning.

Mindre gårdar kan dessutom ha lättare att anpassa sig till de lokala förutsättningarna. Det kan till exempel vara enklare att hitta en alternativ betesmark för 50 kor än för 500.

– Ett robust livsmedelssystem bygger på mångfald. Om maten produceras på olika typer av gårdar som är spridda över landet blir vi mindre sårbara för klimatförändringar och kriser Därför behöver vi skapa förutsättningar för både små och stora gårdar, säger Lisa Ekman.

Fakta om studien

• Studien Challenges and needs in Swedish dairy production – does herd size matter? har publicerats I tidskriften Journal of Rural Studies. Här kan du läsa den vetenskapliga artikeln.
• Studien bygger på en nationell enkät med 326 aktiva svenska mjölkgårdar. Gårdarna hade mellan 6 och 1 200 kor.
• Forskarna har analyserat både enkätsvar och lantbrukarnas egna beskrivningar av sina behov och utmaningar. De hittade sex områden som var särskilt viktiga: arbetsmiljö, generationsskifte, ekonomi, resurser, politik och mjölkgårdens roll i samhället.
• I studien räknas gårdar med 6–79 kor som mindre gårdar och gårdar med 80–1 200 kor som större gårdar.

Länkar