Fem varningssignaler som kan avslöja forskningsfusk

https://mb.cision.com/Public/5569/4347986/a9f22bd1c7dacbff_800x800ar.jpg

Forskningsfusk kan lämna spår i själva texten – inte bara i hur forskningen har genomförts. Det visar en ny studie från Chalmers. Genom att analysera publicerade vetenskapliga artiklar, som senare dragits tillbaka på grund av oegentligheter, har forskare identifierat fem återkommande retoriska ”varningssignaler” som kan tyda på att något inte står rätt till i en studie.

Resultaten kan bidra till att göra det lättare att tidigt upptäcka forskningsfusk och samtidigt stärka utbildningen av doktorander och yngre forskare. Studien visar också att arbete med verkliga, tillbakadragna artiklar kan utveckla den kritiska granskningsförmågan och stärka forskningsintegriteten i en tid då allt fler vetenskapliga artiklar publiceras.

I studien, som publicerats i tidskriften Accountability in Research, analyserade tjugo doktorander återkallade forskningsartiklar som en del av sin utbildning i vetenskaplig granskning. Resultaten visar att arbetssättet gjorde deltagarna mer uppmärksamma på språkliga signaler som kan indikera forskningsfusk eller andra allvarliga brister.

– Vi använde de här artiklarna som ett slags levande kursmaterial i forskningsintegritet – ett sätt att våga lära av problemen i stället för att undvika dem. Genom att arbeta med verkliga fall hoppas vi kunna göra framtidens granskare mer uppmärksamma på tidiga varningssignaler, säger Baraa Khuder, universitetslektor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers, och forskaren bakom studien.

Fem varningssignaler i tillbakadragna studier

När doktoranderna analyserade artiklarna såg forskarna fem återkommande retoriska mönster som ofta förekom i de återkallade studierna:

1. Falska eller vilseledande referenser

Referenser och tidigare forskning används på ett missvisande eller felaktigt sätt. Artiklarna kan ge intryck av starkt stöd i tidigare forskning, trots att källor misstolkats, förvanskats eller i vissa fall varit påhittade.
 

2. Otydlig forskningsprocess

Metodbeskrivningen kan först verka detaljerad och korrekt, men viktiga delar av forskningsprocessen är oklara eller saknas, vilket gör det svårt att bedöma studiens tillförlitlighet.
 

3. Inkonsekvent innehåll

Textens olika delar går inte alltid ihop. Introduktion, resultat och slutsatser kan peka åt olika håll, vilket försvårar en kritisk granskning.
 

4. Överdrivna slutsatser

Resultaten presenteras ibland med ett alltför självsäkert språk där påståenden framställs som säkra och obestridliga, utan att lämna utrymme för osäkerhet eller alternativa tolkningar.
 

5. Felaktig terminologi

Centrala begrepp och tekniska termer används felaktigt eller inkonsekvent, vilket kan skapa förvirring och göra det svårt att förstå vad studien faktiskt visar.
 

– Att samma mönster återkommer i flera tillbakadragna artiklar tyder på att forskningsfusk och allvarliga fel ofta följs av liknande språkliga strategier. Genom att känna igen sådana varningssignaler kan granskare och läsare lättare upptäcka potentiella problem i ett tidigt skede, säger Baraa Khuder.

Artikeln “Opening Pandora’s box: Developing reviewer rhetorical sensitivity through retracted articles” är skriven av Baraa Khuder vid Chalmers tekniska högskola och publicerad i tidskriften Accountability in Research.

För mer information, kontakta:

Baraa Khuder, universitetslektor vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande, Chalmers tekniska högskola, khuder@chalmers.se,  031 772 12 81

Baraa Khuder talar engelska och arabiska. På Chalmers har vi poddstudior och filmutrustning på plats och kan bistå vid förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervjuer.