Miljöbelastning kopplas till risk för konflikt

Studien undersöker konflikters förekomst och intensitet baserat på data från 181 länder under en 28-årsperiod, med hänsyn tagen till nationella socio-ekonomiska och politiska faktorer som kan förvärra konflikter.

– Det visar sig att länder där befolkningstrycket är högre än vad mark och ekosystem klarar av, löper betydligt större risk både att drabbas av dödliga interna konflikter. De får också höga dödstal när sådana konflikter bryter ut, säger Elizaveta Kopacheva, forskare vid Linnéuniversitetet.

I undersökningen användes måttet befolkningsbiotäthet (Population Biodensity) – ett nytt koncept som en av studiens författare varit med och utvecklat, och som visar förhållandet mellan ett visst områdes invånarantal och dess biokapacitet.

Biokapacitet, i sin tur, är ett mått som tagits fram av organisationen Global Footprint Network, och som anger hur mycket mat, energi och andra ekosystemtjänster ett visst område kan tillhandahålla. Till skillnad från traditionella mått på befolkningstäthet visar befolkningsbiotäthet den faktiska miljöbelastningen på ett visst område, snarare än bara hur tättbefolkat det är.

Även med hänsyn tagen till faktorer som ojämlikhet, kulturell mångfald, invandring och äganderätt visade sig befolkningsbiotäthet vara en betydande faktor bakom konflikter, i fråga om förekomst såväl som intensitet. Det innebär att länder med högre miljöbelastning löper en större risk att drabbas av fler interna konflikter – och, vilket är viktigt att notera, dödligare sådana.

– Miljöbelastning var den enskilt viktigaste faktorn bakom hur många dödsoffer en konflikt krävde, säger Elizaveta Kopacheva, forskare vid Linnéuniversitetet. Bland länder som redan präglades av konflikter var sambandet mellan antal dödsoffer och befolkningsbiotäthet starkare än det mellan antal dödsoffer och inkomstnivå respektive politisk regim.

Demokratier visade sig löpa betydligt lägre risk att drabbas av våldsamma interna konflikter än autokratiska länder, men även i demokratier ledde ökad miljöbelastning till ökad konfliktrisk, något som understryker vikten av ekologisk hållbarhet i kombination med god samhällsstyrning.

– Vår forskning tydliggör vilken betydelse befolkningens belastning på miljöresurser har för både uppkomsten och intensiteten hos konflikter. Den påvisar att bevarandet av en välfungerande, hälsosam naturmiljö utgör en grundläggande förutsättning för fred och samhälleligt välstånd, säger professor Giangacomo Bravo. 

Läs mer

Hela studien “Empirical evidence of direct and indirect relations between environmental pressure and conflict” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Conflict, Security and Development och finns att läsa här. 

Kontakt

Elizaveta Kopacheva, huvudförfattare och forskare vid institutionen för datavetenskap och medieteknik vid Linnéuniversitetet, elizaveta.kopacheva@lnu.se, 0470-70 85 76

Giangacomo Bravo, professor vid institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet, giangiacomo.bravo@lnu.se, 0470-70 87 82

Linnéuniversitetets presstjänst, press@lnu.se, 0470-70 88 77