Museifynd avslöjar hur bisarr bananfluga blev blodtörstig undervattensjägare
En köttätande bananfluga som lever i porlande, afrikanska vattendrag kan låta som en feberdröm. Men med hjälp av dna-analys från en uppnålad museiinsekt i Zürich har forskare lyckats rita en evolutionär karta över en gåtfull insekt som inte skådats sedan 1981.
Forskare vid Lunds universitet har lyckats kartlägga arvsmassan hos en av världens mest ovanliga bananflugor – Drosophila enhydrobia. Till skillnad från sina välkända släktingar i köket lever dess larver helt under vatten i vattendrag där de aktivt jagar andra insekter.
– Här snackar vi en bananfluga som har vänt upp och ner på hela sin livsstil. Från att leva på jäst och ruttnande frukt har den blivit ett specialiserat rovdjur i strömmande vatten, säger Marcus Stensmyr, biologiforskare vid Lunds universitet, som lett studien.
Eftersom det akvatiska rovdjuret inte skådats i det vilda sedan 1981 fick forskarna söka sig till ett naturhistoriskt museum i Schweiz för att komma bananflugan in på livet. Genom modern dna-teknik lyckades forskarlaget extrahera och analysera ett nästan komplett genom från ett gammalt, uppnålat exemplar – utan att förstöra det. Resultaten visar att Drosophila enhydrobia inte är någon ”evolutionär ensamvarg”, utan tillhör en grupp flugor med koppling till vattennära miljöer, främst i södra Asien.
– Det som först såg ut som ett evolutionärt mysterium visade sig vara en extrem vidareutveckling av något som redan fanns. Det gör historien både mer begriplig och, på sätt och vis, ännu mer fascinerande, säger Marcus Stensmyr.
Studien visar på tydliga genetiska anpassningar till den ovanliga livsstilen. Flugans arvsmassa har ”bantats” på flera genfamiljer kopplade till bland annat lukt, smak och ämnesomsättning. Samtidigt tyder resultaten på att de kvarvarande sinnesgenerna har blivit mer specialiserade.
– Det är som att den har färre verktyg i lådan, men att de verktyg som finns kvar är desto mer finslipade för just den här miljön, säger Hamid Ghanavi, biologiforskare vid Lunds universitet.
Utöver de evolutionära insikterna lyfter forskningen fram värdet av naturhistoriska museer. Samlingar av gamla, ibland till synes obetydliga exemplar kan med dagens teknik ge helt ny kunskap om biologisk mångfald och livets utveckling. Studien visar även att arter som inte har setts på decennier fortfarande kan bidra till forskningen – och till förståelsen av hur organismer förändras över tid.
– Vi har bara börjat skrapa på ytan av vad som finns i museisamlingarna. Med fortsatt teknikutveckling kan de bli avgörande för att förstå både evolutionen och hur arter påverkas av framtida miljöförändringar, säger Marcus Stensmyr.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology: ”Chemosensory evolution in the aquatic predator Drosophila enhydrobia”
För mer information, kontakta:
Marcus Stensmyr, universitetslektor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
0703 65 74 44
marcus.stensmyr@biol.lu.se
*
Hamid Ghanavi, forskare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
0704 82 85 18
hamid.ghanavi@biol.lu.se
*
Johan Joelsson, pressansvarig
Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
0730 27 58 90
johan.joelsson@science.lu.se