Ny forskning: Långvarig smärta kopplas till ökad risk för hjärtinfarkt och stroke
Personer med långvarig spridd smärta har nästan dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Det visar en ny internationell forskningssammanställning från Högskolan Dalarna och Karolinska Institutet.
Resultaten pekar på att vården kan behöva vara mer uppmärksam på hjärt-kärlrisk hos dessa patienter.
– Hjärtkärl-sjukdomar är vanligt men går delvis att förebygga. Om personer med långvarig spridd smärta utgör en högriskgrupp är det viktigt att vi identifierar dem i tid, säger Ann-Sofie Rönnegård, doktorand vid Högskolan Dalarna och verksam distriktsläkare i Gagnefs kommun.
Studien är den första systematiska översikten och analysen som undersöker sambandet mellan långvarig spridd smärta och risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det innebär att forskarna systematiskt har gått igenom och sammanställt alla vetenskapliga studier som hittills publicerats inom området och därefter gjort nya statistiska beräkningar baserade på studiernas samlade resultat.
Långvarig spridd smärta innebär att en person har haft ont i flera delar av kroppen under minst tre månader. Smärtan är inte begränsad till en enskild skada eller ett specifikt område, utan förekommer på flera ställen samtidigt. Tillståndet beskrivs ibland som fibromyalgiliknande smärta.
Forskarna analyserade resultaten från 18 internationella studier. Samtliga studier som undersökte hjärtinfarkt och stroke pekade åt samma håll: personer med långvarig spridd smärta hade en nästan fördubblad risk jämfört med personer utan sådan smärta.
– Det som förvånade oss var hur samstämmiga resultaten var. Trots skillnader i studiernas upplägg pekade de i samma riktning, säger Johan Ärnlöv, professor i allmänmedicin och distriktsläkare i Falun.
När forskarna analyserade risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom sågs också en ökad risk i gruppen med långvarig spridd smärta. Däremot varierade resultaten mer mellan studierna, vilket gör att sambandet är mindre statistiskt säkert än för hjärtinfarkt och stroke.
Kan påverka framtida riktlinjer
I dag nämns inte långvarig spridd smärta som en riskfaktor i svenska eller internationella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdom.
– Våra resultat kan vara en signal till vården att vara generös med att kontrollera exempelvis blodtryck, blodsocker, blodfetter och andra påverkbara riskfaktorer hos dessa patienter, säger Johan Ärnlöv.
Han betonar att hjärt-kärlsjukdom i många fall kan förebyggas genom livsstilsförändringar och behandling.
– Tillhör man gruppen och har frågor kring riskfaktorer kan man ta kontakt med vården för en bedömning. Det handlar om kunskap och förebyggande arbete, inte om att skapa oro.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid bland annat Karolinska Institutet och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PAIN – International Association for the Study of Pain, som är den högst rankade tidskriften inom smärtforskning.
Fakta: Studien i korthet
- Typ av studie: Systematisk översikt och metaanalys
Forskarna har systematiskt gått igenom och sammanställt alla vetenskapliga studier som hittills undersökt sambandet mellan långvarig spridd smärta och hjärt-kärlsjukdom. Därefter har de gjort nya statistiska beräkningar baserade på studiernas samlade resultat. Genom att väga samman resultaten från flera studier (metaanalys) går det att få ett mer tillförlitligt och övergripande mått på risk än vad en enskild studie kan ge.
- Antal inkluderade studier: 18 internationella studier.
- Huvudresultat: Personer med långvarig spridd smärta hade nästan dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke jämfört med personer utan sådan smärta.
Kontaktuppgifter
Johan Ärnlöv, professor i allmänmedicin vid Karolinska Institutet och institutionen för hälsa och välfärd vid Högskolan Dalarna
Telefon: 08-524 838 86
E-post: johan.arnlov@ki.se
