Ny metod kan minska risken att samers rättigheter kränks

Rapporten är framtagen i ett forskningssamarbete med Gabna sameby, som dels bidragit med kunskap om samisk markanvändning, dels med insikter om de kulturella värden kopplade till naturbetesbaserad renskötsel, fri strövning och sammanhängande marker som för samebyn är nödvändiga att skydda för att deras urfolksrättigheter ska kunna tillvaratas.

Den nya metoden samt analysen av påverkan och risk för rättighetskränkningar har gjorts av SEI:s forskare. Studien har finansierats av Formas, Nordforsk och Mistra.

– Sammantaget ser vi betydande risker för kränkningar av sameby-medlemmarnas rätt till mark och kultur samt flera exempel på att LKAB brustit i sin skyldighet att respektera samebyns rätt till inflytande. Sett till Per Geijer-projektets omfattande påverkan bedömer vi att det behövs ett uttryckligt samtycke från samebyn för att projektet ska kunna tillåtas enligt urfolksrätten, säger Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare vid SEI.  

Tidigare forskning visar att gruvindustri och annan utvinning av naturresurser ofta medför risker för både miljö och människor, särskilt för urfolk. Med hjälp av den nya metoden kan företag göra rättighetsbaserade riskanalyser för industriprojekt på samebyars traditionella marker, motverka rättighetskränkningar och arbeta för att säkerställa skydd för samernas urfolksrättigheter. Den lyfter sex centrala förutsättningar för att säkerställa en samebys kollektiva rättigheter till mark och kultur när exploatörer gör anspråk på marken.

– Mot bakgrund av att Gabna Sameby redan är kraftigt påverkad av LKAB:s och andras verksamheter runt Kiruna, så bedömer vi att Per Geijer-projektet ytterligare skulle orsaka stor eller allvarlig påverkan på så gott som alla undersökta förutsättningar. Betesmarkerna skulle klyvas itu och befintlig flyttled försvinna. Innan ytterligare exploatering kan övervägas krävs därför omfattande åtgärder för att säkerställa tillräcklig mark för renarnas fria strövning runt Kiruna och för en samlad flytt förbi Kiruna, säger Carl Österlin, forskare vid SEI. 

Metoden kan användas för projekt på andra samebyars marker, men behöver anpassas i dialog med berörd sameby. Detta eftersom det är skillnader mellan samebyar när det gäller flytt mellan årstidsland samt deras möjligheter att skydda eller återställa förutsättningarna för naturbetesbaserad renskötsel.

Befintliga vägledningar för riskbedömningar, gruvbranschens nuvarande praxis med rennäringsanalyser samt det underlag som tillståndsmyndigheter vanligtvis använder för sina beslut har ofta mött kritik. Här kan metoden vara en väg framåt, men för fullgoda riskbedömningar av kränkningar av mänskliga rättigheter i Sápmi, enligt internationella standarder, behövs fortsatt metodutveckling och fler praktiska test.

– Vår förhoppning är att rapporten kan bidra till bättre riskbedömningar, ett bättre skydd för mänskliga rättigheter och en mer rättvis styrning av markanvändning kopplad till energi- och mineralpolitik, säger Rasmus Kløcker Larsen.

Rapporten lyfter också att:

• Det krävs betydligt mer transparens om omfattningen av strategiska gruvprojekt. Idag lämnas sådan information inte ut till forskare, samebyar eller andra berörda aktörer av vare sig EU-kommissionen eller sökande företag.
• Det behöver tydliggöras vilka lagstiftnings- och policyåtgärder som politiker och myndigheter är beredda att vidta för att säkerställa en markplanering där samiska rättighetshavare garanteras inflytande innan bolag söker tillstånd för nya projekt.

Om rapport och fallstudie

Rapporten ”Så kan risker för urfolks rättigheter i renskötselområdet hanteras vid gruvprojekt” tydliggör hur en konsekvensanalys med utgångspunkt i mänskliga rättigheter (Human rights impact assessment, HRIA) kan användas för att bedöma och motverka risker för rättighets-kränkningar kopplade till renskötseln.

Valet av det statliga gruvbolaget LKAB:s ansökan om bearbetningskoncession för Per Geijer-fyndigheten som fallstudie gjordes eftersom det är ett av de första utvinningsprojekt i Sverige som ackrediterats av EU-kommissionen som strategiskt projekt inom ramen för EU:s förordning om kritiska mineraler. LKAB förväntas, enligt statens ägarpolicy, vara ledande inom branschen vad gäller företagsansvar. LKAB erbjöds att bidra med information och inför publicering att göra en faktagranskning, men avböjde att medverka.

Skyldigheten att säkerställa fullgoda konsekvensanalyser för Per Geijer-projektet vilar på LKAB. Bolaget lämnade in sin ansökan om bearbetningskoncession för Per Geijer projektet till Bergsstaten i juni 2024, men behöver komplettera den med en rennäringsanalys senast 1 maj 2026. Hittills har LKAB inte låtit genomföra en HRIA för projektet.

För mer information, kontakta:

Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare SEI, rasmus.klocker.larsen@sei.org

Carl Österlin, forskare SEI, carl.osterlin@sei.org

Ulrika Lamberth, pressansvarig SEI, ulrika.lamberth@sei.org, 073-801 70 53

Lars-Marcus Kuhmunen, ordförande, Gabna sameby, samebygabna@gmail.com

Stockholm Environment Institute är ett internationellt icke-vinstdrivande forskningsinstitut med fokus på klimat, miljö- och hållbarhetsutmaningar. Genom nyskapande forskning, kunskap, olika verktyg och kompetensutveckling stärker vi våra samarbetspartners förmåga att möta dessa utmaningar. Genom SEI: s huvudkontor och sju centra runt om i världen engagerar vi oss i en hållbar framtid för alla genom forskning kring policy, praxis och utveckling. www.sei.org